Förlängning av tillstånd för befintlig 130 kV kraftledning

advertisement
E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Samrådsunderlag
Förlängning av tillstånd för
befintlig 130 kV kraftledning
mellan Ljungby södra och
Angelstad, Ljungby
kommun, Kronobergs län
Januari 2017
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
SWECO Energuide AB
Box 34044
100 26 Stockholm
www.sweco.se
Rapporten har upprättats av Viktoria Losvans
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2006/02876
sid 2/25
Innehållsförteckning
1
Inledning
5
1.1
Bakgrund
5
1.2
Tillstånd
5
1.2.1
Genomförande av samråd
6
1.3
Tidplan
7
2
Lokalisering, omfattning och utformning
2.1
3
Fysisk planering
7
8
Studerade alternativ
9
3.1
Nollalternativ
9
3.2
Alternativa sträckningar
9
3.2.1
Alternativ A – befintlig sträckning luftledning
9
3.2.2
Alternativ B – ny sträckning luftledning
9
3.2.3
Alternativ C – ny sträckning markförlagd kabel
10
3.3
Tekniska utföranden
10
3.3.1
Trädsäker luftledning
10
3.3.2
Markförlagd kabel
12
3.3.3
För- och nackdelar avseende teknisk utformning
12
3.3.4
Motiv till bibehållande av befintlig ledning
13
4
Beskrivning av berörda intressen
13
4.1
Landskapsbild
13
4.2
Markanvändning och naturresurser
14
4.3
Naturmiljö
15
4.3.1
Alternativ A – Befintlig sträckning luftledning
15
4.3.2
Alternativ B – ny sträckning luftledning
16
4.3.3
Alternativ C – markkabel
16
4.4
Kulturmiljö
16
4.4.1
Alternativ A – Befintlig sträckning luftledning
16
4.4.2
Alternativ B – ny sträckning luftledning
17
4.4.3
Alternativ C- markkabel
17
sid 3/25
4.5
Friluftsliv
18
4.6
Infrastruktur
19
4.7
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
19
4.7.1
Elektriska och magnetiska fält
19
4.7.2
Magnetfält och hälsoeffekter
19
4.7.3
E.ON Elnäts magnetfältspolicy
19
4.7.4
Magnetfält från aktuell ledning
20
5
Konsekvensbedömning
20
5.1
Landskapsbild
21
5.2
Markanvändning och naturresurser
21
5.3
Naturmiljö
21
5.3.1
Alternativ A - Befintlig sträckning luftledning
22
5.3.2
Alternativ B - ny sträckning luftledning
22
5.3.3
Alternativ C-markkabel
22
5.4
Kulturmiljö
22
5.4.1
Alternativ A – Befintlig sträckning luftledning
22
5.4.2
Alternativ B- ny sträckning luftledning
23
5.4.3
Alternativ C-markkabel
23
5.5
Friluftsliv
23
5.6
Infrastruktur
23
5.7
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
24
5.7.1
Beskrivning
24
5.7.2
Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder
24
6
Kumulativa effekter
24
7
Preliminär innehållsförteckning MKB
25
Bilagor
1. Översiktskarta (skala 1:50 000)
2. Karta Alternativ A med intressen för kultur- och naturmiljö (skala 1:30 000)
3. Karta Alternativ B och C med intressen för kultur- och naturmiljö (sid 1-2, skala
1:22 000)
4. Förteckning över identifierade intressen inom aktuella ledningssträckningar
sid 4/25
-Malmö 2017-01-23-
1
Inledning
1.1
Bakgrund
E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät) äger och driver en 130 kV ledning mellan
Ljungby södra (nedan Ljungby S) och Angelstad. Ledningen behövs för att säkerställa
strömförsörjningen i Ljungby kommun.
E.ON Elnät ansökte om förlängning av tillståndet (nätkoncession för linje) för ledningen
under 2013. I samband med Energimarknadsinspektionens (Ei) prövning av ärendet
begärde myndigheten kompletteringar till ansökan under 2016. De handlingar som ansökan
ska kompletteras med är ny teknisk beskrivning, en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
enligt 6 kap miljöbalken och uppgifter om magnetfält. Kompletteringen ska lämnas in till
Ei senast 2017-08-31. Med anledning av detta har E.ON Elnät under hösten 2016 inlett
arbetet med att ta fram de handlingar som kompletteringen avser.
E.ON Elnät har anlitat Sweco Energuide AB för att hantera samråd- och tillståndsfrågorna
för att ta fram efterfrågad komplettering.
Detta samrådsmaterial är avsett att utgöra underlag för samråd avseende förlängning av
tillståndet för ledningen. Då det är fråga om en befintlig ledning förordar E.ON Elnät att
ledningen bibehålls i samma sträckning och utförande (se figur 1 nedan). Två ytterligare
alternativ för ledningen dock studerats och presenteras i detta underlag, ett alternativ med
luftledning och ett med markförlagd kabel. Utifrån de synpunkter och den information
som framkommer i samrådet kan det bli aktuellt med ändringar och justeringar, inget är
ännu beslutat.
Efter avslutad samrådsprocess upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna
MKB kommer sedan att utgöra en del av den ansökan om nätkoncession för linje som
prövas av Energimarknadsinspektionen.
1.2
Tillstånd
För att få bygga och använda en 130 kV kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för
linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan
om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med
vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra
beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Miljöbalken ställer
sid 5/25
Figur 1. Översikt över aktuell 130 kV luftledning i Ljungby kommun.
krav på utredning av alternativa lokaliseringar och utformningar. Ansökan om
nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls
gäller den i regel tills vidare med möjlighet till omprövning tidigast 40 år efter
beslutsdatum.
När tillstånd beviljades för aktuell ledning erhölls ett tidsbegränsat tillstånd. Efter att
ändringar i Ellaget trädde i kraft 2013 kom det tidigare tillståndet att omfattas av
övergångsregler som innebar att E.ON Elnät var tvungna att ansöka om förlängt tillstånd
för ledningen.
För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av
rättigheter som E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal och/eller ledningsrätt.
Om ytterligare tillstånd krävs, exempelvis strandskyddsdispens, kommer tillstånd att sökas
hos ansvarig myndighet.
1.2.1
Genomförande av samråd
Inför komplettering av ansökan om tillstånd för att få driva den befintliga kraftledningen
genomförs samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken. Samråd ska enligt miljöbalken i första
hand genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda särskilt berörda.
Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens
bedömning (6 kap 5 § miljöbalken) ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter,
kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för
sid 6/25
berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet avser E.ON Elnät att redan från början
samråda brett med samtliga instanser.
E.ON Elnät vill härmed informera och samråda med berörda parter om den aktuella
ledningen. Föreliggande samrådsmaterial är avsett att utgöra underlag för samråd avseende
befintlig ledningssträckning och utformning. Två ytterligare alternativ har utformats, ett för
luftledning och ett för markförlagd kabel. Samrådet genomförs skriftligen med berörda
myndigheter, organisationer, fastighetsägare, närboende och enskilda särskilt berörda.
Allmänheten kommer att informeras om projektet och samrådet via annonsering i
lokaltidningar. Information om projektet och samrådsunderlag finns även tillgängligt på
E.ON Elnäts webbsida (eon.se/regionnat).
När samrådet är avslutat sammanfattas alla inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse
som inlämnas till Länsstyrelsen i Kronobergs län. Underlaget ligger till grund för
Länsstyrelsens bedömning om verksamheten kan antas innebära betydande miljöpåverkan
eller inte.
E.ON Elnät vill betona att redovisat sträckningsförslag i detta skede inte är beslutat.
Sträckningen kan komma att justeras efter information och synpunkter som framkommer i
samrådet. Eventuella större ändringar kan komma att behöva samrådas på nytt med
berörda parter. Utfallet av samrådet kommer att ligga till grund för den MKB som avses
bifogas kompletteringen till ansökan om nätkoncession för linje.
1.3
Tidplan
Samråd inför upprättande av MKB till komplettering av ansökan om tillstånd för befintlig
ledning genomförs under januari och februari 2017. Komplettering av ansökan avses
skickas in till Energimarknadsinspektionen i början av sommaren 2017.
2
Lokalisering, omfattning och utformning
Samrådet avser en befintlig luftledning i Ljungby kommun, Kronobergs län. Ledningen är
uppförd i portalstolpar av trä. E.ON Elnät har för avsikt att ansöka om tillstånd att fortsatt
driva luftledningen i befintlig sträckning.
I samband med att en tillståndsansökan tas fram måste alternativa sträckningar studeras i
enlighet med miljöbalken. Ett utredningsområde har avgränsats och utöver befintlig
sträckning har två ytterligare alternativ har tagits fram, ett för luftledning och ett för
markkabel. Alternativen har tagits fram med hänsyn till motsående intressen i området,
exempelvis natur- och kulturmiljöintressen. I Figur 2 nedan visas en översikt av de
studerade sträckningsalternativen.
sid 7/25
Figur 2. Översikt studerade alternativ.
2.1
Fysisk planering
Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och
vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande
översiktsplan för Ljungby kommun antogs i juni 2006.
Den befintliga 130 kV ledningen är förenlig med gällande översiktsplan och berör inte
några områden med gällande detaljplaner. Alternativ C markkabel, berör några detaljplaner
vid Ljungby södra industriområde, sträckningen bedöms dock som förenlig med gällande
planer.
sid 8/25
3
Studerade alternativ
3.1
Nollalternativ
Nollalternativet definieras här som att ledningen mellan Ljungby S och Angelstad inte får
förlängt tillstånd och därför måste avvecklas. Detta skulle medföra allvarliga konsekvenser
för elförsörjningen i Ljungby kommun. E.ON Elnät skulle ha svårigheter att uppfylla den
leveransskyldighet som bolaget har i egenskap av ansvarig nätägare i det aktuella området.
Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ett bibehållande av ledningen
medför kommer att utebli. Samtidigt kommer rasering och avveckling av ledningen att
medföra markarbeten och liknande som innebär tillfällig påverkan på miljön.
3.2
3.2.1
Alternativa sträckningar
Alternativ A – befintlig sträckning luftledning
Ledningen utgår från transformatorstationen i Ljungby södra, ca 1 km från Ljungby tätort.
Därifrån går ledningen åt sydväst innan den svänger av västerut för att korsa Lagan och
väg 582. Därefter viker ledningen av åt nordväst och korsar E4:an. Ledningen passerar
över en torvtäkt (Brånamosse) och vidare över väg 25. Ledningen går genom skog vidare
åt nordväst, passerar väg 552 och korsar Kåtån, norr om byn Kärringe. Ledningen korsar
väg 553, nära byn Stavsjö och passerar i utkanten av byn inom öppet jordbrukslandskap.
Sen fortsätter ledningen åt nordväst genom skog och passerar i södra delen av naturreservat
Klockesjö. Ledningen går genom skog fram till anslutningspunkten ca 2 km norr om
Angelstad. Ledningen är uppförd i portalstolpar av trä.
3.2.2 Alternativ B – ny sträckning luftledning
Sträckningen utgår från transformatorstationen i Ljungby södra, ca 1 km från Ljungby
tätort. Sträckningen utgår i sydvästlig riktning en kort sträcka innan den viker av åt
nordväst i samband med passage över Lagan. Sträckningen korsar därefter väg 582 samt
väg E4 och passerar genom skog innan korsning med väg 25. Sträckningen passerar söder
om torvtäkten Berghemsmossen och norr om en grustäkt. Söder om Kåtån övergår
skogslandskapet i öppet odlingslandskap och sträckningen korsar Kåtån och passerar
odlingslandskap tills den når norra delen av Stavsjö mosse. Efter mossen korsar
sträckningen väg 553, passerar åter genom skogslandskap och korsar naturreservatet
Klockesjömyren i den norra delen av reservatet. Sträckningen fortsätter åt nordväst och
viker av i västlig riktning i närheten av Ronamossens naturreservat. Flertalet skogsbilvägar
korsas innan sträckningen når en befintlig ledning och viker av åt sydväst i parallellgång
sid 9/25
med denna. Sträckningen följer parallellt med befintlig ledning i ca 800 m till
anslutningspunkten vid Angelstad.
3.2.3 Alternativ C – ny sträckning markförlagd kabel
Studerad sträckning för markkabel utgår i nordlig riktning från transformatorstationen
Ljungby S. Alternativet följer en lokalnätsledning i nordvästlig riktning in mot tätorten
Ljungby. Sträckningen passerar genom skogsmark och viker av västerut vid väg 25.
Sträckningen följer väg 25 västerut och korsar väg E4 varefter alternativet viker av åt
sydväst. Efter en kort sträcka viker sträckningen in på en mindre väg till Dragaryd och
fortsätter västerut längs med vägen till Kärringe. I Kärringe korsar sträckningen Kåtån och
följer vägen vidare åt nordväst tills den når väg 553. Alternativet viker av åt norr en kort
sträcka innan det når en mindre väg (Banvallsvägen). Alternativet följer västerut mot
Angelstad och viker av i nordlig riktning vid Angelstad kyrka. Sträckningen följer en
mindre väg fram till befintlig ledning. När sträckningen ansluter till ledningsgatan viker
den av västerut och fortsätter i utkanten av densamma tills den når anslutningspunkten.
3.3
Tekniska utföranden
I detta avsnitt beskrivs möjliga tekniska utföranden för ledningen, dels trädsäker
luftledning, dels markförlagd kabel.
3.3.1
Trädsäker luftledning
Ett utförande med trädsäker luftledning innebär att det inte finns några träd som vid storm
eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses dels genom en
kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans
sidoområden, se figur 3.
sid 10/25
Figur 3. Principskiss över 130 kV portalstolpsledning med omgivande skogsgata och sidoområden med farliga träd som
behöver avverkas.
Figur 4. Foto med befintlig ledning samt skiss med portalstolpe för 130 kV ledning.
Befintlig luftledning är uppförd i portalstolpar i trä enligt Figur 4 ovan. Den omgivande
ledningsgatan är ca 40 meter i skogsmark. Beroende på de synpunkter och den information
som framkommer i samrådet kan det blir aktuellt med ändringar och inget är ännu beslutat,
E.ON Elnät förordar dock att bibehålla den befintliga ledningen i nuvarande sträckning och
utförande.
sid 11/25
3.3.2
Markförlagd kabel
Ett utförande med markförlagd kabel mellan Ljungby S och Angelstad skulle innebära att
två kabelförband innehållande tre enledarkablar (2x1x3x1000 mm2) förläggs.
Kabelschaktet skulle bli ca 1,2 meter djupt, ca 1 meter brett i botten på schaktet och ca 1,52 meter brett i dagöppningen (se figur 5 nedan).
Figur 5. Schaktskiss för ett utförande med markförlagd kabel.
Under byggskedet skulle ett arbetsområde på ca 10-15 meter krävas kring schaktet för
transporter och upplag av material och massor. Under driftskedet skulle en ca 7-10 m bred
skogsgata behöva bibehållas kring ledningen.
3.3.3
För- och nackdelar avseende teknisk utformning
Eventuella fel på en markkabel är svåra och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det
kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel och
det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att
komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid
eventuella fel. Luftledningar i regionnätet byggs numera trädsäkra vilket innebär att de
klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd.
Avseende miljöpåverkan är den mest uppenbara nackdelen med en luftledning den visuella
påverkan på det omgivande landskapet. En luftledning innebär dessutom normalt ett större
markintrång än en markförlagd kabel. Risken för irreversibla skador på våtmarker,
fornlämningar och liknande är dock generellt större vid markkabelförläggning eftersom
omfattningen av de schaktarbeten som krävs är större än vid byggnation av en luftledning.
I det aktuella området består marken huvudsakligen av morän. Stenrösen och murar är ett
vanligt förekommande inslag i miljön. Vid markförläggning krävs schaktarbete på i princip
sid 12/25
hela sträckan medan en luftledning kräver punktvis schaktning vid stolpplaceringar. För
markkabel är det därför svårt att göra anpassningar och helt undvika kulturlämningar och
generella biotopskydd. Troligtvis skulle det även bli aktuellt med sprängning på vissa
delsträckor.
Generellt är det betydligt mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en
luftledning, dels på grund av högre materialkostnad och dels på grund av högre
byggkostnad. Vid behov av särskilda åtgärder, som omfattande sprängningsarbeten, blir
byggkostnaderna snabbt höga. I det aktuella fallet förordas att befintlig luftledning
bibehålls då kostnadsskillnaden mellan förordat alternativ och markkabel antas bli stor.
3.3.4
Motiv till bibehållande av befintlig ledning
En alternativutredning har genomförts inför detta samråd i enlighet med miljöbalken. En
sammanvägd bedömning utifrån flera aspekter ligger till grund för val av förordat
alternativ. Det som tas i beaktande är leveranssäkerhet, miljömässiga intressen samt
tekniska och ekonomiska faktorer. I det aktuella fallet är det en befintlig ledning som
föreslås bibehållas, jämfört med att rasera denna och bygga en ny ledning i ny sträckning
och eventuellt nytt utförande. E.ON Elnät har utifrån tillgänglig information gjort
bedömningen att det mest lämpliga alternativet är att bibehålla befintlig ledning.
Ledningen finns på platsen idag och detta alternativ bedöms medföra minst påverkan på
miljön. Dessutom innebär förordat alternativ den mest kostnadseffektiva lösningen,
kostnaden för att rasera befintlig ledning och bygga en ny ledning bedöms inte som rimlig.
4
Beskrivning av berörda intressen
I detta avsnitt redovisas kortfattat berörda intressen inom 100 m från studerade
luftledningsalternativ (alternativ A – befintlig sträckning luftledning och alternativ B – ny
sträckning luftledning) samt 50 m från studerat markkabelalternativ (alternativ C).
Genomgående i kapitel 4 gäller, om inte annat anges, att benämningar i kursiv stil inom
parentes hänvisar till redovisningen av utpekade intressen i tabell i bilaga 4 samt i karta i
bilaga 2 och 3.
4.1
Landskapsbild
Ljungby kommun är beläget nära väg E4 i Kronobergs län. Området mellan Ljungby S och
Angelstad utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag av våtmarker och torvtäkter
samt lite jordbruksmark. Den befintliga kraftledningen korsar Lagan och dess dalgång. Det
finns flertalet fossila åkrar med stenrösen och stenmurar (se exempel på stenmur i figur 6
nedan). Samtliga alternativ är belägna inom ett område som är lätt kuperat, höjden över
havet varierar mellan 135-175 meter. Studerade sträckningar är belägna utanför Ljungby
tätort och några enstaka bostäder finns inom 50 meter från ledningsalternativen. Alternativ
A passerar utanför byarna Kvänjarp och Berghem. Alternativ B passerar utanför Kvänjarp
sid 13/25
och Berghem. Alternativ C passerar utanför byarna Kvänjarp, Dragaryd, Kärringe, Stavsjö
och Angelstad.
Figur 6. Stenmur i skogskant.
4.2
Markanvändning och naturresurser
Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området, även om det
finns inslag av jordbruksmark. På två mossar i området bedrivs torvtäktverksamhet.
Befintlig sträckning (alternativ A) berör en torvtäkt (VMI1-Brånamosse) på en sträcka om
600 meter. Alternativ B berör utkanten av Berghemsmossen (Sump 13-18) där det också
bedrivs torvtäktsverksamhet.
Samtliga alternativ korsar en grundvattentillgång kallad Ljungbyåsen, Kånna (Gv). Den
utgörs av en sand- och grusförekomst och är en s.k porakvifer med goda uttagsmöjligheter
och har en god kemisk grundvattenstatus enligt VISS.
Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av de
aktuella alternativen enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. En
grustäkt passeras av alternativ B.
sid 14/25
4.3
Naturmiljö
Samtliga kända naturmiljöintressen som finns inom 100 meter från befintlig sträckning
(alternativ A) och alternativ B har noterats. För alternativ C har naturmiljöintressen inom
50 meter noterats. Samtliga intressen redovisas på karta i bilaga 2 och 3 samt i tabell i
bilaga 4. En översikt visandes naturmiljöintressen utmed alternativen och befintlig
sträckning ses nedan i figur 7.
Figur 7. Översikt naturmiljöintressen
4.3.1
Alternativ A – Befintlig sträckning luftledning
Ett Natura 2000-område (tillika naturreservat), kallat Ronamossen/Klockesjömyren, berörs
av befintlig luftledning. Ledningen korsar den västra delen av Klockesjömyren. Tolv
sumpskogsområden av olika typ tangeras eller korsas av ledningen. Vidare korsas tre
våtmarker och fyra områden upptagna i Kronobergs naturvårdsprogram. Två olika typer av
lövskogar som Skogsstyrelsen klassat som naturvärden tangeras i utkant och ett område i
Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering korsas av ledningen. Samtliga objekt
redovisas och listas på karta i bilaga 2 och tabell i bilaga 4.
sid 15/25
4.3.2
Alternativ B – ny sträckning luftledning
Alternativ B berör, liksom alternativ A, Klockesjömyren Natura 2000-område och
naturreservat. Alternativet berör 13 utpekade sumpskogar av olika typ och två våtmarker.
Vidare berörs fyra områden upptagna i Kronobergs naturvårdsprogram. Två naturvärden
tangeras i utkant och ett område i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering
berörs. Dessutom tangeras en nyckelbiotop. Samtliga objekt redovisas och listas på karta i
bilaga 3 och tabell i bilaga 4.
4.3.3
Alternativ C – markkabel
Inget naturreservat, Natura 2000-område eller våtmarksområde berörs av alternativ C.
Alternativet berör åtta sumpskogar av olika typ och tre naturvärden bestående av olika
lövskogsområden. Fyra områden upptagna i Kronobergs naturvårdsprogram berörs, samt
en nyckelbiotop. Tre områden i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering
tangeras. Samtliga objekt redovisas och listas på karta i bilaga 3 och tabell i bilaga 4.
4.4
Kulturmiljö
Ljungby kommun är en kulturbygd som har lång historia och området är därför rikt på
kulturlämningar. Det finns bebyggelselämningar kontinuerligt bakåt i tiden till bronsåldern
(för ca 7000 år sedan). Ljungby kommun ingick tidigare i Sunnerbo härad som i sin tur
ingick i det gamla folklandet Finnveden och dess centralbygder. En viktig förutsättning för
den tidiga bosättningen i området var de goda odlingsförhållandena i Lagans ådal.
Samtliga kulturmiljöintressen inom 50 m från studerade sträckningar har noterats och
presenteras på karta i bilaga 2 och 3, i tabeller nedan samt i bilaga 4.
4.4.1
Alternativ A – Befintlig sträckning luftledning
Ett område inom Kronobergs kulturmiljöprogram korsas av ledningen. Området kallas
Berghem (KmP1) och består av fornlämningsmiljö och odlingslandskap. Berghem (KmP1)
har historiskt sett varit en stor by som redan på 1600-talet bestod den av 8 hemman. I norra
delen av Berghem ligger Kånna högar, ett av länets största gravfält med närmare 300
gravar. Ett flertal fornlämningar korsas eller tangeras av befintlig ledning. Samtliga
fornlämningar återfinns i tabell 1 nedan och i kartbilaga 2.
sid 16/25
Tabell 1 Fornlämningar inom 50 m från alternativ A - befintlig luftledning.
RAÄ nr/ID
Kånna 56:3
Fornlämningstyp
Bytomt/gårdstomt
Antikvarisk bedömning/övrigt
Kånna 76:1
Fossil åker
Fornlämning
Kånna 49:1
Fossil åker
Fornlämning
Kånna 25:1
Gravfält
Fornlämning
Angelstad 183:1
Fossil åker
Fornlämning
Angelstad 182:1
Fossil åker
Fornlämning
4.4.2
Bevakningsobjekt
Alternativ B – ny sträckning luftledning
Alternativ B passerar genom ett område för kulturmiljöprogram kallat Berghem (KmP1)
som består av fornlämningsmiljö och odlingslandskap. Berghem beskrivs mer ingående
under Alternativ A. Inventerade fornlämningar återfinns i Tabell 2 nedan samt i kartbilaga
3.
Tabell 2 Fornlämningar inom 50 m från alternativ B
RAÄ nr/ID
Fornlämningstyp
Antikvarisk bedömning/övrigt
Kånna 56:2
Bytomt/gårdstomt
Bevakningsobjekt
Kånna 75:1
Fossil åker
Fornlämning
Kånna 74:1
Fossil åker
Fornlämning
Kånna 24:1
Gravfält
Fornlämning
Angelstad 243:1
Fossil åker
Fornlämning
Angelstad 192:1
Fossil åker
Fornlämning
Angelstad 230:1
Fossil åker
Fornlämning
Angelstad 81:1
Röse
Fornlämning
Angelstad 215:1
Fossil åker
Fornlämning
Angelstad 186:1
Fossil åker
Fornlämning
Angelstad 187:1
Fossil åker
Fornlämning
Angelstad 4:1
Ristning
Övrig kulturhistorisk lämning
4.4.3
Alternativ C- markkabel
Alternativ C berör kulturmiljöprogrammet Angelstad (KmP2), som är ett gammalt
sockencentrum med kulturhistoriska värden. Lämningar i Angelstad finns ända från
förhistorisk tid och platsen blev förmodligen ett sockencentrum redan under Vikingatiden.
Äldsta delen av dagens kyrka i Angelstad härstammar från 1200-talet. Alternativ C berör
flertalet fornlämningar då sträckningen huvudsakligen följer vägar som även utgjort
sid 17/25
historiska färdvägar, i stor utsträckning i närheten av bebyggelse. Inventerade
fornlämningar återfinns i Tabell 3 nedan samt i kartbilaga 3.
Tabell 3 Fornlämningar inom 50 m från alternativ C
RAÄ nr/ID
Fornlämningstyp
Antikvarisk bedömning/övrigt
Kånna 29:1
Stenkammargrav
Fornlämning
Kånna 42:1
Fossil åker
Fornlämning
Kånna 28:1
Gravfält
Fornlämning
Kånna 60:2
Bytomt/gårdstomt
Fornlämning
Kånna 98:1
Vägmärke
Fornlämning
Angelstad 35:1
Gravfält
Fornlämning
Angelstad 34:1
Gravfält
Fornlämning
Angelstad 32:1
Bro
Övrig kulturhistorisk lämning
Angelstad 308:5
Angelstad 31:1
Bytomt/gårdstomt
Grav markerad av sten/block
Fornlämning
Fornlämning
Angelstad 254:1
Hällristning
Fornlämning
Angelstad 16:1
Vägmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
Angelstad 18:1
Gravfält
Fornlämning
Angelstad 15:1
Vägmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
Angelstad 241:1
Fossil åker
Övrig kulturhistorisk lämning
Angelstad 240:1
Vägmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
Angelstad 240:2
Vägmärke
Fornlämning
Angelstad 237:1
Fossil åker
Fornlämning
Angelstad 247:3
Bytomt/gårdstomt
Bevakningsobjekt
Angelstad 179:1
Minnesmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
Angelstad 21:1
Plats med tradition
Övrig kulturhistorisk lämning
Angelstad 11:1
Gränsmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
Angelstad 14:1
Gravfält
Fornlämning
Angelstad 12:1
Vägmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
4.5
Friluftsliv
Alternativ B berör utkanten av ett område av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap
miljöbalken. Lagadalen kan antas vara av intresse för friluftslivet då aktiviteter i form av
kanotpaddling, fiske och bad förekommer. I övrigt berörs inga områden utpekade för
friluftslivet av de olika alternativen. I området finns dock sjöar och natur där det sannolikt
utövas friluftsaktiviteter i form av jakt, fiske samt bär- och svampplockning m.m.
sid 18/25
4.6
Infrastruktur
De studerade sträckningarna berör ett antal skogsbilvägar/mindre vägar samt väg 25 och
väg E4 som utgör statliga vägar. Alternativ B och C följer delvis en lokalnätsledning och
samtliga sträckningar ansluter till den kraftledning som går mellan Värnamo och Knäred
norr om Angelstad.
4.7
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
Befintlig ledningssträckning passerar bebyggelse i Kvänjarp, söder om
transformatorstationen vid Ljungby södra. Ledningen är delvis synlig från byn Stavsjö som
består av jordbruksmark.
4.7.1
Elektriska och magnetiska fält
Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas.
Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra
hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar.
Magnetfält mäts i mikrotesla (μT). Fälten alstras av strömmen i en kraftledning och
varierar med storleken på strömmen, samt även spänningsnivån och faslinornas
konfigurering. Magnetfält avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Till
skillnad mot elektriska fält så avskrämas inte magnetfält av byggnader och kan således
påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa.
4.7.2
Magnetfält och hälsoeffekter
Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett
samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i
detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd
för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock
en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering, såtillvida detta kan göras till
rimliga kostnader.
4.7.3
E.ON Elnäts magnetfältspolicy
E.ON Elnät för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON
Elnät följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en
kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Elnät beaktar berörda myndigheters
rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar.
E.ON Elnät mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra
anläggningar.
sid 19/25
4.7.4
Magnetfält från aktuell ledning
De magnetiska fälten från aktuell ledning har beräknats utifrån årsmedelströmlasten för
ledningen och ger således ett genomsnittligt värde på magnetfälten från ledningen över
året. Magnetfälten har beräknats för en nivå om 1 m över markytan. Eventuella andra
parallellgående ledningar har inte inkluderats i beräkningen, då de går parallellt med
alternativ A en förhållandevis kort sträcka.
Beräkningen påvisar att magnetfälten från aktuell ledning uppgår till 0,2 μT på ett avstånd
av 22 meter från aktuell ledning, se figur 10.
Figur 10. Beräknat magnetfält för alternativ A - befintlig luftledning.
5
Konsekvensbedömning
I detta avsnitt presenteras en preliminär och översiktlig bedömning av de konsekvenser
som studerade alternativ förväntas medföra, dels befintlig ledning (alternativ A) samt
övriga studerade alternativ (B och C).
Miljökonsekvenserna kommer sedan att beskrivas närmare i kommande MKB.
sid 20/25
5.1
Landskapsbild
De studerade luftledningsalternativen är huvudsakligen belägna inom skogsmark. Den
består av glest bebyggd lantbruksmiljö där endast kortare avsnitt med öppna landskap
återfinns. De öppna landskapsavsnitten utgörs av jordbruksmark och våtmarker, tex
torvtäkter. En luftledning synliggörs för människor främst där vägar korsas samt i
anslutning till vattendrag, våtmarker eller mindre områden med jordbruksmark.
Den befintliga ledningen har funnits på platsen under lång tid och utgör inget nytt intrång
och ingen tillkommande påverkan på landskapsbilden.
En ny luftledningssträcka (alternativ B) medför att en skogsgata behöver tas upp genom
skogslandskapet, i tidigare obruten terräng. Givet förutsättningarna och den omgivande
terrängen bedömer E.ON Elnät att påverkan på landskapsbilden skulle bli liten med
befintlig ledningssträckning (alternativ A) och måttlig för alternativ B.
En markförlagd ledning (alternativ C) medför en tillfällig påverkan på landskapsbilden
under byggnation då maskiner, upplag av material och massor samt öppna schakt
förekommer i aktuellt område. På delsträckor skulle det bli aktuellt med sprängning vilket
skulle kunna medföra en viss beständig visuell påverkan på landskapsbilden lokalt.
Omfattningen bedöms dock bli begränsad. Under driftskedet skulle en ca 7-10 m bred
skogsgata att behöva upprätthållas kring ledningen. Påverkan på landskapsbilden bedöms
som liten.
5.2
Markanvändning och naturresurser
En ny ledning i luftledningsutförande skulle innebära att ca 36 ha skogsmark behöver
avverkas och undantas från skogsbruk (för alternativ B).
En markförlagd ledning enligt alternativ C skulle medföra en marginell påverkan på
skogsbruket då alternativet huvudsakligen följer intill befintliga vägar samt i utkanten av
befintlig avverkad ledningsgata.
Sammantaget bedöms påverkan på markanvändningen för befintlig ledning (alternativ A)
bli liten. En helt ny luftledning enligt alternativ B bedöms ge måttlig påverkan på
markanvändningen. Alternativ C, markkabeln, skulle medföra en liten påverkan på
markanvändningen.
5.3
Naturmiljö
Den befintliga luftledningen (alternativ A) innebär att pågående påverkan på naturmiljön
fortgår, med en 40 m bred ledningsgata som kontinuerligt underhållsröjs. Detta har bland
annat resulterat i att arter som trivs på hävdad mark kan etableras och förökas inom denna
naturtyp. Andra arter som kräver mörka och mer fuktiga miljöer har missgynnats.
sid 21/25
Alternativ B kommer att medföra påverkan vid avverkning av skog för att ge plats för
ledningen, något som medför att livsbetingelserna för flora och fauna kommer förändras
lokalt. En luftledningsgata som röjs återkommande får med åren liknande karaktär som en
slåtteräng. Det är ett sorts habitat som minskat i och med rationaliseringen av jordbruket i
Sverige.
Alternativ C, markkabel, medför en tillfällig påverkan på naturmiljön i samband med att
markkabeln anläggs. När kabelschaktet återfyllts och marken ovanför återställts kommer
viss växtlighet att kunna återetableras och den bestående påverkan bedöms bli begränsad.
5.3.1
Alternativ A - Befintlig sträckning luftledning
Ett bibehållande av befintlig ledning bedöms inte medföra några ytterligare konsekveser
för naturmiljön jämfört med idag. Naturmiljön har under ledningens existens anpassat sig
till rådande livsbetingelser. Den påverkan som ledningsgatan har idag på Klockesjömyren ,
naturreservat och Natura 2000-område (NR och Natura2000) är främst att högväxande
vegetation inte tillåts växa upp i ledningsgatan. Denna påverkan bedöms dock inte medföra
några konsekvenser för området i stort. Vid framtida röjningar och underhållsarbeten
kommer hänsyn tas till de identifierade naturmiljövärdena. Samråd enligt miljöbalken
kommer ske inför arbetena och nödvändiga tillstånd kommer att införskaffas så att
erforderlig försiktighet kan vidtas.
5.3.2
Alternativ B - ny sträckning luftledning
Alternativ B innebär att orörd skogsmark måste tas i anspråk för en ny luftledningsgata.
Sträckningen berör både våtmarker och sumpskogar som kan hysa naturvärden som
kommer att påverkas negativt av en ny ledning. Alternativet berör också en ny del, norra
utkanten, av Klockesjömyrens naturreservat och Natura 2000-område (NR och
Natura2000). Liksom alternativ A berörs bara utkanten av området men då det innebär en
helt ny påverkan kan det ändå leda till konsekvenser för området. Sammantaget bedöms
alternativ B medföra måttliga konsekvenser för naturmiljön.
5.3.3
Alternativ C-markkabel
Alternativ C innebär små konsekvenser för naturmiljön utmed sträckningen. Markkabeln
följer mestadels intill bilväg eller i utkanten av en befintlig ledningsgata. E.ON Elnät
bedömer att alternativ C innebär liten påverkan på naturmiljön.
5.4
5.4.1
Kulturmiljö
Alternativ A – Befintlig sträckning luftledning
Den befintliga luftledningen innebär inga konsekvenser för berört kulturmiljöprogram
(KmP1) eller för de sex kulturmiljöobjekt (listade i Tabell 1) som finns inom eller i
närheten av ledningsgatan idag. Det beror på att inga gräv- eller anläggningsarbeten
sid 22/25
planeras. Vid eventuellt underhåll på ledningen kommer hänsyn tas till
kulturmiljöobjekten, i enlighet med den hänsyn som vidtagits vid tidigare genomförda
undehållsarbeten. E.ON Elnät gör bedömningen att befintlig luftledning inte påverkar
några kända kulturlämningar.
5.4.2
Alternativ B- ny sträckning luftledning
Alternativ B innebär en begränsad påverkan på kända kulturmiljölämningar. Genom
anpassning av stolpplaceringar och utmärkning av kända lämningar kan påverkan i hög
grad undvikas. Om nya fornlämningar påträffas vid byggnation av ny ledning avbryts
arbetena som berör fornlämingen och kontakt upprättas med Länsstyrelsen, enligt
kulturmiljölagen. E.ON Elnät bedömer att alternativ B medför en liten påverkan på
kulturmiljön.
5.4.3
Alternativ C-markkabel
Alternativ C skulle kunna medföra en stor påverkan på kända kulturmiljöintressen.
Sträckningen passerar i näheten av ett stort antal kulturlämningar. Då alternativet är
beläget i anslutning till bilvägar, innebär det att kabeln kommer följa längs med de platser
där människor bosatt sig historiskt i Ljungbytrakten. Vid detaljprojekteringen kan
sträckningen anpassas så att färre objekt berörs men då grävarbeten erfordras på hela
sträckan är det sannolikt svårt att helt undvika påverkan på berörda lämningar. För
Alternativ C bedömer E.ON Elnät att en måttlig påverkan kan uppstå.
5.5
Friluftsliv
Påverkan på friluftslivet består dels i den förändring av landskapsbilden som en ledning
innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i
samband med byggnation och underhåll av ledningen.
Befintlig luftledning medför inga kända konsekvenser för friluftslivet i området. Den
befintliga ledningsgatan kan till och med utgöra ett positivt inslag vid exempelvis älgjakt.
Alternativ B kan medföra påverkan på de friluftsintressen som berörs av att ny skogsmark
tas i anspråk för en ny ledningsgata. E.ON Elnät bedömer sammantaget att påverkan blir
liten.
Alternativ C innebär en tillfällig störning för friluftslivet under anläggningstiden. När
markkabeln är på plats och i drift medför den ingen påverkan på friluftslivet enligt E.ON
Elnäts bedömning.
5.6
Infrastruktur
Alternativ A, den befintliga ledningen påverkar inga vägar eller andra ledningar idag.
sid 23/25
Alternativ B och C skulle medföra måttlig påverkan på vägar i samband med anläggning
av ledningen, i driftskedet skulle de inte innebära någon påverkan på infrastrukturintressen.
5.7
5.7.1
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
Beskrivning
Det finns fem hus inom 100 m från befintlig luftledning (alternativ A) och tre hus inom
100 m från alternativ B. Inom 50 m från markkabelalternativet (alternativ C) finns det 23
hus.
5.7.2
Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder
Genomförda beräkningar påvisar att magnetfälten uppgår till 0,2 μT på ett avstånd av 22
meter från aktuell ledning. Detta ska ställas i relation till att avståndet från ledningen till
närmaste bostad är 45 meter.
Med bakgrund av ovanstående bedöms de magnetiska fälten från aktuell ledningen
sammantaget ge upphov till ringa konsekvenser för människors hälsa och miljö.
6 Kumulativa effekter
Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande
eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är flera ledningar i
samma kraftledningsgata, där det sammantagna intrycket blir starkare.
Föreslagen åtgärd, att befintlig luftledning mellan Ljungby södra och Angelstad bibehålls,
innebär att inga förändringar i ledningsnätets utformning genomförs. De kumulativa
effekter som befintlig kraftledning ger, tillsammans med torvtäktsverksamheterna och de
vägar samt övrig infrastruktur belägna väster om Ljungby, bedöms som små.
Infrastrukturen i området är av samma skala som kan förväntas på landsbygden i Småland.
sid 24/25
7
Preliminär innehållsförteckning MKB
Nedan presenteras förslag till disposition för den MKB som kommer tas fram och bifogas
ansökningshandlingen.
1. Icke teknisk sammanfattning
2. Bakgrund och syfte
3. Lagstiftning
4. Samråd
5. Huvudalternativ
6. Andra studerade alternativ
7. Utförande, drift och underhåll
8. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning
9. Samlad bedömning
10. Referenser
sid 25/25
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards