Måns Jacobsson
F.d. Direktör och CEO,
Internationella
oljeskadefonderna, London
Sverige i en global kontext
Nationell konferens om oljeskadeskydd
1 december 2015
Internationella harmoniseringsrävadnen
• Tidiga strävanden att harmonisera sjörätten
•
•
•
•
•
Rhodiska sjörätten
Hansan
Visby sjörätt (1482)
Nordisk lagharmonisering (1890-talet)
Comité Maritime International (CMI)
• Numera reglering fråmst inom FN, IMO, UNCITRAL, EU
• Enhetlig teknisk reglering inom sjöfarten väsentlig
• SOLAS 1914, 1974
• MARPOL 73/78
1
Internationell reglering av miljöfrågor inom sjöfarten
• 1954 års oljeskyddskonvention
• 1972 års Stockholmsdeklaration
• MARPOL 73/78 med senare ändringar, bilagor och koder
• 1992 års havsrättskonvention (UNCLOS)
• Dessa traktater reglerar inte skadestånds- och ersättningsfrågor
2
Behövs enhetliga skadestånds- och
ersättningsregler?
• Tidigare nationell skadeståndslagstiftning
• Erfarenhet av större olyckor visade behovet av internationell reglering
• Oljeföroreningar respekterar inte nationsgränser
• Sverige har spelat en ledande roll inom IMO på detta område
3
Internationella ersättningssystem för
oljetankerolyckor
10 kap. sjölagen
Gamla systemet
1969 års ansvarighetskonvention
1971 års fondkonvention
• 1971 års oljeskadefond
Nya systemet
1992 års ansvarighetskonvention
1992 fondkonvention
• 1992 års oljeskadefond
2003 års tilläggsprotokoll
• 2003 års kompletterande fond
4
Ersättningssystemet för oljetankers
•
1992 års ansvarighetskonvention
•
•
133 stater
1992 fondkonvention
•
•
114 stater (inkl. alla nordiska länder och andra Östersjöstater)
2003 års tilläggsprotokoll
•
31 stater (inkl. alla nordiska länder och andra Östersjöstater utom Ryska
Federationen).
5
Ersättningssystem i tre steg
3
2003 års
protokoll om
den kompletterande fonden
Komplettrande fonden
Mottagare av olja efter
sjötransport
2
1992 års fondkonvention
Mottagare av olja after
1992 års oljeskadefond
sjötransport
1
1992 års ansvarighetskonvention
Fartygsägaren
Försäkring
(P&I-klubbar)
6
Huvudprinciper
•
Fartygsägaren
• Strikt ansvar för den registrerade fartygsägaren
– mycket begränsade undantag
• Ansvarsbegränsning
• Obligatorisk ansvarsförsäkring; direkttalan mot försäkringsgivaren
• Ansvarskanalisering till fartygsägaren
•
•
•
Vid behov, kompletterande ersättning från oljeskadefonderna
•
Nära samarbete oljeskadefonderna – P&I-klubbarna
Skadeståndskrav handläggs av domstolarna i den stat där skadan inträffade
Olyckor där oljeskadefonderna medverkat har i allmänhet gjorts upp utan
rättegång
7
Tillgängliga ersättningsbelopp
1992 års ansvarighets- och fondkonventioner
SEK 2 430 milj. (203 milj. SDR)
2003 års tilläggsprotokoll
SEK 9 000 milj. (750 milj. SDR)
8
Tillgängliga ersättningsbelopp vid tankfartygsolyckor
1992 CLC
$ (Millions)
1992 Fund
1 200
Supplementary Fund
1 000
800
600
400
200
0
0
20
40
60
80
100
120
140
160
Units of tonnage of ship
(In thousands of units)
9
Skadetyper vid oljeutsläpp
•
•
•
Skador på egendom
Kostnader för oljebekämpning till sjöss och sanering till lands
Ekonomiska förluster inom t.ex. fiskeindustrin och turistnäringen
•
•
•
ekonomiska följdskador
rena förmögenhetsskador
Miljöskador
• ekonomiska skador orsakade av miljöförorening
• skäliga åtgärder för att återställa den förorenade miljön
•
ekologiska skador (ersätts inte)
10
2001 års Bunkerkonvention
10 a kap. sjölagen
Bunkerkonventionen omfattar
•
•
•
Skador genom förorening
Orsakade av utsläpp av bunkerolja från andra fartyg är oljetankers
Bunkerolja: olja som används (eller är avsedd att användas) för framdrivning av fartyget
12
Huvudprinciper i bunkerkonventionen
•
Strikt ansvar för fartygsägaren
•
•
•
•
ägare, bareboat befraktare, redare, den som handhar fartygets drift
Obligatorisk försäkring
Ingen ansvarskanalisering
Inga bestämmelser om ansvarsbegränsning
•
hänvisar till andra konventioner eller nationell lag
•
Ingen tilläggsersättning från en internationell fond
•
Omfattar samma skadetyper som ansvarighetskonventionen
13
Värdering av bunkerkonventionen
• Svagheter
•
•
•
•
Kompromisser
Ansvarsbegränsningen
Ingen ansvarskanalisering
Ingen internationell fond
• Trots allt rimliga lösningar
• Ratificerats av 78 stater (inkl. alla nordiska länder och andra Östersjöstater)
14
HNS-konventionen
Förslag: 11 kap. sjölagen
Farliga ämnen
•
Reglerar ansvaret för skador orsakade av farlliga och skadliga ämnen
(Hazardous and Noxious Substances, HNS)
•
Grundas på listor över ämnen upptagna i andra IMO-konventioner och koder
MARPOL 73/78 (Appendix till Annex I)
(Appendix IItill Annex II)
IBC Code
IMDG Code
IGC Code
BC Code
•
•
•
•
•
16
HNS-konventionen omfattar
•
•
•
Ämnen som transporteras i bulk
• Fasta ämnen
• Flytande ämnen
– Oljor
– LNG och LPG
Ämnen transporterade i förpackad form
Sammanlagt ca 6 000 ämnen
17
Skador som omfattas
•
•
•
•
Dödsfall och andra personskador
Egendomsskador
Kostnader för bekämpning av utsläpp till sjöss och sanering till lands
Ekonomiska förluster inom t.ex. fiskeindustrin och turistnäringen
•
•
•
•
ekonomiska följdskador
rena förmögenhetsskador
Miljöskador
• ekonomiska skador orsakade av miljöförorening
• skäliga åtgärder för att återställa den förorenade miljön
Under förutsättning att skadorna orsakats av ämnets farliga egenskaper
18
Ersättning i två steg
2
Andra steget
HNS-fonden
Mottagare av farliga
ämnen efter sjötransport
Fartygsägaren
Försäkring
(P&I-klubbar)
1
Första steget
19
Huvudprinciper för HNS-konventionen
•
•
•
Samma principer som i ansvarighets- och fondkonventionerna
Den registrerade fartygsägaren
•
Strikt ansvar
•
Ansvarsbegränsning
•
Obligatorisk försäkring
•
Ansvarskanalisering till fartygsägaren
Vid behov, kompletterande ersättning från HNS-fonden upp till 250 milj. SDR
(SEK 3 000 milj)
20
Ansvarsgränser enligt HNS-konventionen
21
HNS-fonden
•
•
•
Kommer att verka på samma sätt som oljeskadefonderna
Finansieras genom bidrag av dem som tar emot farliga ämnen efter sjötransport
Troligen gemensamt sekretariat med oljeskadefonderna
22
Ikraftträdande av HNS-konventionen
•
•
•
•
1996 års ursprungliga HNS konvention ej i kraft
Ersatt genom 2010 års konvention
För ikraftträdande krävs
• ratifikation av minst 12 stater
• fyra av dessa ska ha minst fartyg på sammanlagt 2 milj. GT
• staterna som ratificerat måste ha tagit emot minst 40 milj. ton av andra farliga ämnen
än oljor, LNG och LPG
Ingen stat har ratificerat 2010 års HNS-konvention
23
HNS-konventionens förhållande till EU-rätten
•
•
•
HNS-konventionen reglerar jurisdiktion och verkställlighet av domar
Dessa frågor numera under EU:s exklusiva behörighet
EU:s råd måste ge tillstånd till ratifikation
24
Vad händer med NHS-konvetionen?
•
•
•
•
•
•
Konventionen komplicerad
Förberedelser för ikraftträdandet görs inom oljeskadefonderna och IMO
Många länder arbetar på lagstiftning
Sverige: Lagstiftning förbereds inom justitiedepartementet; avvaktar EU beslut
Sista chancen att få en global reglering
Kommer den att träda i kraft?
25
Är den internationella regleringen av
skadeståndsansvar och ersättning tillfredsställande?
• För fartygsutsläpp god täckning
•
•
•
•
ansvarighets- och fondkonventionerna
bunkerkonventionen
HNS-konventionen (om/när i kraft)
konventionen om avlägsnande av vrak
• Ingen internationell reglering av skador i samband med off-shoreverksamhet
• Ingen internationell reglering av skador från landbaserade anläggningar
26
