TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2007-03-12
Bilaga 1
(Sid 1)
Dnr 0287/06
Förvaltningsledningen
Sara Hjelm
ÄRENDE
Yttrande angående Integrations- och jämställdhetsdepartementets remiss, Betänkandet
Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)
Utbildningsnämnden har anmodats yttra sig till stadskansliet över rubricerat betänkande.
BAKGRUND
Regeringen gav 2005 en särskild utredare uppdrag att analysera ungdomars livssituation
utifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska hälsan. Det inlämnade betänkandet,
behandlar i enlighet med regeringsuppdraget fyra frågeställningar:
1) Har stress och psykisk ohälsa hos ungdomar ökat?
2) Hur kan utvecklingen förklaras?
3) Vilka effektiva förebyggande och behandlande åtgärder kan sättas in?
4) Hur kan stress och psykisk ohälsa bland unga följas framöver?
Utredaren konstaterar att andelen ungdomar med stressrelaterade symptom har ökat, att
ökningen varit särskilt kraftig under de senaste 15 åren och att flickor/kvinnor är drabbade
i högre grad än pojkar/män. Större delen av betänkandet ägnas åt bestämning av vilka
aspekter av levnadsvillkor som påverkar förekomsten av stress och psykisk ohälsa hos
ungdomar. Varje aspekts betydelse prövas genom att ställa förändringar över tid mot den
ökande andel ungdomar som uppgett att de har stressrelaterade besvär. Ett stort antal
studier, svenska och utländska refereras och källmaterialets kvalité värderas.
Utredaren ser i sin analys två huvudorsaker till utvecklingen:
- Den kraftigt försämrade arbetsmarknaden under 90-talet, där förlusten av 300 000
arbetstillfällen nästan enbart drabbat ungdomar.
- Den ökade differentieringen och individualiseringen i det moderna samhället, där
strävan efter individuellt självförverkligande har blivit allt viktigare. Klyftan har ökat
mellan förväntningar och till synes möjliga val och vad som i verkligheten går att
realisera.
Betydelsen av andra faktorer har inte gått att belägga.
Enligt betänkandet bör skolan, i högre utsträckning än nu, ge ungdomar kompetens att
hantera krav och valfrihet i dagens individualiserade informationssamhälle.
BETÄNKANDETS FÖRSLAG
Förslagen till åtgärder utgår från a) den bristande förekomsten av heltäckande,
longitudinella studier, som ger bättre möjlighet att följa utvecklingen av stress och psykisk
ohälsa hos ungdomar, b) behovet av att insamla, sprida och implementera kunskap om hur
stress och psykisk ohälsa motverkas, c) behovet av att kartlägga och utvärdera hur olika
samhälleliga insatser påverkar förekomsten av stress och ohälsa hos ungdomar.
Utredaren föreslår statliga anslag till åtgärder och insatser till en kostnad av inledningsvis
42,3 miljoner kronor under ett första år, 38,8 miljoner kronor under ytterligare två år och
därefter en årlig kostnad om 23,8 miljoner kronor.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2007-03-12
Bilaga 1
(Sid 2)
Dnr 0287/06
Förvaltningsledningen
Sara Hjelm
Betänkandets förslag fördelar sig på nio punkter:
1. Systematiska sammanställningar av studier rörande pedagogiska insatsers effekt.
Kostnad 10 milj. kr årligen grundat på motsvarande verksamhet inom det sociala
området (IMS). Som huvudman inrättas en ny verksamhet.
2. Kartläggning av hur insatser som rör barn och ungdomars psykiska hälsa inom hälsooch sjukvård fördelas på och styrs till de tre prioriteringsgrupper som riksdagen angivit
för hälso- och sjukvård. Kostnad 2 milj. kr. Som huvudman föreslås Socialstyrelsen.
3. Utveckling av en webbsajt, riktad till ungdomar, med resurser som rör psykisk hälsa:
fakta om psykisk hälsa, möjligheter till självbedömning, Internetbaserad kognitiv
psykoterapi, avslappningsträning samt hänvisning till olika resurser. Kostnad 15 milj.
kr fördelat på tre år till Sveriges Kommuner och Landsting och lämplig statlig
myndighet.
4. Socialstyrelsens förslag till nationella mätningar av psykisk hälsa i årskurserna 6 och 9
realiseras. Kostnad 3,8 milj. kr årligen.
5. Forskning om a) kompetenser som skydd mot psykiska problem, b) stressrelaterade
symptom som tecken på risk för suicid, c) relation mellan efterkrigstidens skolreformer
och ungdomars kompetens, d) utformning av undervisning som bäst främjar utveckling
av olika kompetenser och e) utformning av undervisning som bäst skyddar mot
utveckling av psykiska problem. Kostnader 5 milj. kr årligen till ett konsortium
bestående av Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen, SOFI Sthlm: s univ., CHESS
Sthlm: s univ. och pedagogiska forskare.
6. Uppbyggnad och utvidgning av utbildning för ledare till föräldrastödsgrupper vid fem
centra som i dag bedriver sådan verksamhet. Kostnad 30 milj. kr under 3 år.
7. Försök med att utveckla datorprogram där effekter av förändrade kommunala insatser
för barn och unga simuleras. Kostnad 5 milj. kr årligen till Statens folkhälsoinstitut,
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.
8. Frågor rörande uppfattningen om värdet av studie- och yrkesvägledning inkluderas i
urvalsundersökningar riktade till ungdomar. Lämplig myndighet ges uppdraget att
fortlöpande sammanställa och redovisa resultaten.
9. Analys av relationen mellan fördelning av offentligt stöd till föreningsliv och aktiva
ungdomars fördelning efter föräldrarnas utbildning och födelseland Kostnad 1,5 milj.
kr. Lämplig aktör ges uppdraget.
FÖRVALTNINGENS SYNPUNKTER
Utbildningsförvaltningen har ingen invändning mot utredarens kartläggning och analys av
orsakssammanhang, men konstaterar att flertalet av betänkandets förslag, punkterna 2, 3, 4,
5, 7 och delvis punkt 1, faller inom ramen för föreslagen verksamhet vid det nyinrättade
”Nationellt kunskapscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att
drabbas av svårare psykisk ohälsa” vid Socialstyrelsen och att de därmed redan har en
finansiering. I centrets planerade verksamhet ingår också satsningar på fortbildning och
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2007-03-12
Bilaga 1
(Sid 3)
Dnr 0287/06
Förvaltningsledningen
Sara Hjelm
information direkt till personal inom skola och hälso- och sjukvård vilket saknas bland
betänkandets förslag.
Förslaget under punkt 4 innebär en kommunal insats, då distribution och insamling av
frågeformulär är tänkta som uppgifter för skolhälsovården i grundskolan. Det framgår inte
av förslaget om de beräknade kostnaderna om 3,8 miljoner kronor omfattar stöd till detta
eller hur omfattande uppgifterna för skolhälsovården kan bli. Om förslaget realiseras skulle
de insamlade uppgifterna ge ett bättre planeringsunderlag för gymnasieskolans elevvård
och övrig elevstödjande verksamhet.
Förvaltningen avstyrker att förslag nr 2, 3, 4, 5 och 7 finansieras och realiseras som
enskilda insatser och hänvisar till det nyinrättade centret vid Socialstyrelsen.
Betänkandet föreslår att inrätta nya verksamheter för vissa insatser som berör områden
inom Skolverkets eller Myndigheten för skolutvecklings ordinarie verksamhet, alternativt
ingår i respektive myndighets uppdrag. Presentationer av pedagogisk forskning och
redovisning av pedagogiska utvecklingsprojekt motsvarande förslag nr 1 finns på
Myndigheten för skolutvecklings hemsida. Mer systematiska sammanställningar kan också
presenteras där eller alternativt administreras av Socialstyrelsens nya kunskapscentrum (se
ovan).
Att infoga uppgifter om elevers psykiska hälsa i databaserna SIRIS och SALSA, som ett
komplement till resultat av nationella prov och betyg, skulle troligen försvåra
kommunernas administration avsevärt. En arbetsgrupp vid Skolverket arbetar för tillfället
med att se över datainsamling och statistisk bearbetning i SIRIS och SALSA.
I Skolverkets återkommande undersökning ”Attityder till skolan” ingår redan frågor om
värdering av studie- och yrkesvägledning i enlighet med punkt 8.
Förvaltningen avstyrker förslag nr 1 och 8 och hänvisar till motsvarande verksamhet inom
Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och Socialstyrelsen.
Föräldrarna utgör en viktig resurs även på gymnasienivå. Stöd från föräldrarna har stor
betydelse för studierna. Förvaltningen tillstyrker förslag nr 6 om resurser till utvidgning av
föräldrastödsverksamheten.
Utbildningsförvaltningen finner att förslaget om analys av den sociala profilen på offentligt
stöd till föreningsliv endast berör förvaltningen indirekt. Förvaltningen tar ingen ställning
till förslag nr 9.
Lars Olov Lernberg
Solweig Wahlqvist
