utbildningsplan

UTBILDNINGSPLAN
Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180
högskolepoäng (hp)
Beslut
Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt
utvecklingsarbete (KU-nämnden) 2013-02-13.
Gäller studenter antagna from höstterminen 2013.
1 UTBILDNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING
1.1 Behörighet
För antagning till programmet krävs att den sökande uppfyller kraven för
grundläggande behörighet för högskolestudier enligt Högskoleförordningens
7 kap 2 § (SFS 2010:544). Om det finns särskilda skäl, får Konstfack
besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor.
En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor,
om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta
utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren (7 kap 2-3 §§ SFS
2006:1053).
För avgiftsskyldiga studenter är erläggande av anmälningsavgift och
studieavgift ett villkor för att bli antagen till utbildningen. Detta i enlighet
med SFS 2010:543 5–8 §§.
1.2 Urval
Urval görs på konstnärlig grund genom bedömning av skriftlig motivering,
inlämnade arbetsprover och intervjuer samt i vissa fall särskilda uppgifter.
(7 kap 14 § SFS 2006:1053)
1.3 Programmets omfattning
Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder till en konstnärlig
kandidatexamen. Avlagd konstnärlig kandidatexamen ger behörighet till
utbildning på avancerad nivå.
1.4 Mål för konstnärlig kandidatexamen enligt Högskoleförordningen
(1993:100), bilaga 2
Kunskap och förståelse
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets
praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och
processer samt fördjupning inom området.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och
innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga
förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt
skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa
konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga
uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för
och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika
grupper, och
– visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka
i arbetslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och
etiska aspekter,
– visa förståelse av konstens roll i samhället, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att
utveckla sin kompetens.
Lokala examensmål vid Konstfack
Efter genomgången utbildning på kandidatprogrammet i Industridesign
skall studenten även ha förmåga att:
– visa kunskap för att verka i ett internationellt verksamhetsområde,
– visa förståelse för designs roll i samhället,
– visa förståelse hur samhällsfrågor påverkar utvecklingen av design.
1.5 Självständigt arbete
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om
minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Ansvariga
lärare kan, om det bedöms nödvändigt, uppmana student att examineras
vid senare tillfälle.
2. KANDIDATPROGRAMMETS KURSER
Ämneskurserna inom programmet omfattar totalt 166 hp. Utöver detta läses
totalt 14 hp Konst-, design- och konsthantverkshistoria.
År 1
Högskolepoäng
Introduktion till industridesign
26,5 hp
Industridesigns grunder
26,5 hp
Konst-, design- och konsthantverkshistoria
7 hp
År 2
Breddning av industridesign
27,5 hp
Fördjupning av industridesign
Konst-, design- och konsthantverkshistoria
29 hp
3,5 hp
År 3
Industridesign, utblick och förtrogenhet
30 hp
Industridesign, individuell fördjupning
30 hp
Totalt 180 hp
3. UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING
3.1 Kandidatprogrammets innehåll
Industridesignerns roll breddas kontinuerligt i takt med samhällets ökande
utmaningar. Designprofessionen har nu större fokus på processer och en
vidgad syn på vad nytta och upplevelse kan vara för användare och andra
intressenter. Samtidens och framtidens potentiella komplexitet får inverkan
på designerns sätt att utforska, gestalta, kommunicera och samverka med
andra.
På Industridesign, Konstfack utgör den konstnärliga grunden med en
förmåga att väva samman olika perspektiv en självklar utgångspunkt för att
anta dessa utmaningar. Utbildningens mål är att studenten ska kunna visa
fördjupade praktiska och teoretiska aspekter av den kunskap som behövs
för att arbeta kreativt, medvetet och relevant med industridesign i dagens
och morgondagens samhälle.
Studenten blir kunnig i designerns olika synsätt och arbetssätt som utgår
från människors varierande förutsättningar och förmågor. Hon/han blir
också kunnig i att gestalta designförslag med medveten estetisk kvalitet,
integrerat med ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Då designern
har en mycket viktig roll att fylla i vår gemensamma strävan mot ett
hållbart samhälle genomsyrar design för hållbar utveckling många delar
av utbildningen och integreras i såväl kurser som projekt. Utbildningen ger
också studenten möjlighet att utveckla kunskap om etik och
likabehandling, samt förstå hur dessa frågor relaterar till ämnets
utveckling.
Undervisningen sker i form av seminarier, workshops, laborativa
arbetsmoment och i studiobaserad form. Den sker också i projektform där
studenternas arbetar enskilt eller i grupp, ofta i samverkan med företag och
organisationer.
På Konstfack finns välutrustade verkstäder för gestaltning och utforskning
av material och idéer. I kurserna ges undervisning under erfaren
handledning. Studenten stöds i sin individuella utveckling under
återkommande utvecklingssamtal. Tillsammans är vi aktiva i den samtida
kunskapsutvecklingen inom designfältet.
3.2 Huvudsaklig uppläggning av studierna
Termin 1. Introduktion till industridesign
Den första terminen introduceras studenten i designämnet, där en bred syn
på design och olika arbetssätt ingår. Grundläggande begrepp och metoder
behandlas liksom grunderna i materialkunskap och modellteknik. För att
kunna kommunicera och presentera sina idéer och designförslag läggs stor
vikt vid att utveckla färdigheter i skiss- och presentationsteknik, samt
aktuella verktyg för tvådimensionell och tredimensionell gestaltning.
I det konstnärliga gestaltningsämnet introduceras studenten till formlärans
abstraktioner och principer tillsammans med verktyg att experimentera
med det i cad. Här görs laborationer med form, rum, färg och ljus.
I design- och konsthistoria får studenten en bred historisk och teoretisk
introduktion till konst, design och konsthantverk.
Termin 2. Industridesigns grunder
Förmågan att vara kreativ är grundläggande för en industridesigner. Att
tänka självständigt, i nya banor och kunna ifrågasätta normer är en
förutsättning för fungerande designprocesser. Flera kurser och projekt
behandlar kreativitetens förutsättningar och ger möjlighet att utforska både
egna och andras förhållningssätt. Även utifrån materialiseringsprocessens
möjligheter prövar studenten och utökar sin repertoar av kreativa
arbetssätt. Den konstnärliga processen undersöks närmare och studenterna
introduceras även till grunderna i utställningsdesign. En fördjupning i
konst- och designhistoria skapar en kontext till det egna arbetet. Studenten
fortsätter att utveckla sin förmåga att visualisera och gestalta i två och tre
dimensioner. Kunskapen utvecklas i olika projekt.
Termin 3. Breddning av industridesign
Kontextuella utforskningar handlar om att få verktyg för att utforska ett
specifikt sammanhang med olika användare och andra intressenter, samt
förstå kontextens betydelse för slutresultatet. Studenten tränas även i att
förstå samspelet mellan användare och designförslag utifrån fysiska,
emotionella och kognitiva dimensioner. Här kommer video som
designverktyg in på olika sätt. Andra viktiga synsätt introduceras som ger
ett breddat perspektiv på människors olika förutsättningar. Design för
hållbar utveckling belyses på olika sätt vilket skapar en grund som sedan
successivt utvecklas under utbildningens gång. Då flera av andra årets
kurser och projekt görs som grupparbeten diskuteras och testas olika
aspekter av samarbete. I en självständigt vald och genomförd konstnärlig
gestaltning ges möjlighet att bredda förståelsen för den konstnärliga
processen. Teoribildning är här en integrerad del av det egna arbetet. I
design- och konsthistoria får studenten arbeta med en fördjupning inom
det egna fältet.
Termin 4. Fördjupning av industridesign
Under fjärde terminen fördjupas kunskaperna i design för hållbar
utveckling. Vartefter studenten blir mer självständig i sina val av
angreppssätt kan ett hållbart perspektiv appliceras också på andra projekt i
utbildningen. Här får studenten möjlighet att fördjupa reflektionen över sin
konstnärliga process och dess resultat, kopplat till en förståelse av konstens
roll i samhället. Praktiska estetiska övningar och begrepp sätts i relation
till geometri, rum och människokroppen i syfte att utveckla gestaltningen
av känslor, händelser och gester. Detta tillämpas i ett gestaltningsprojekt.
Som designer behöver man förhålla till sin omvärld och förstå olika
marknader och dess aktörer. Studenten måste förstå hur industridesign kan
utgöra ett innovativt bidrag till företag och organisationer. Samtidigt
belyses etiska konsekvenser av marknadens villkor och det ansvar man som
industridesigner har. I skärningspunkten mellan olika intressen skapar
designern sitt förslag.
Termin 5. Industridesign, utblick och förtrogenhet
Denna fas i utbildningen präglas av en mer internationell utblick, här
finns möjlighet till praktik och utlandsstudier. Undervisningen är öppen
för utbytesstudenter och undervisningen sker på engelska. Komplexiteten
blir högre och fler perspektiv integreras i projekten. Studenten får arbeta
med professionella aspekter i flera kurser. En av de mest grundläggande är
samverkan med andra discipliner; att få syn på sin kompetens och att
kunna formulera den i ett professionellt sammanhang blir än viktigare i
en tvärdisciplinär arbetsprocess. Olika kunskapsfält och praktiker
integreras från idé till utvecklat förslag. Studenten tränar sig i ett kritiskt
förhållningssätt. Produkter kan ha en stark påverkan på oss människor
som förmedlare av budskap. Hur kan man genom själva gestaltningen
förmedla vissa förutbestämda värden?
Detta är något som studenten utmanas i att pröva och utveckla.
Termin 6. Industridesign, individuell fördjupning
Sista terminen utforskar studenten en individuell frågeställning och
genomför ett självständigt arbete. Det professionella förhållningssättet och
förmågan att på olika sätt presentera detta arbete utvecklas. Studenten visar
också kapacitet att reflektera över arbetets relevans i samhället.
4. TRÖSKELREGLER
Under utbildningens gång ska den studerande ha genomfört ett visst antal
högskolepoäng eller en viss kurs för att kunna påbörja nästkommande
termin. Följande tröskelregler gäller för studenter som läser enligt denna
utbildningsplan:
Ansökan om dispens kan göras vid särskilda skäl, till exempel sjukdom,
föräldraledighet, sociala omständigheter eller problem relaterande till
studiesituationen. Ansökan om dispens kan även beviljas då motsvarande
förkunskaper erhållits på annat sätt.
Som generell tröskelregel gäller att om det upprättats en individuell
studieplan (se avsnitt 5.4) för en enskild student ska villkoren i den
individuella studieplanen vara uppfyllda för att studenten ska beredas
möjlighet till vidare studier inom programmet.
5. EXAMEN
Utbildningen leder till en konstnärlig kandidatexamen i design. Av
examensbeviset framgår vilken inriktning och vilka kurser som studenten
har fullgjort.
6. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER
6.1 Tillgodoräknande
Studenten har rätt att tillgodoräkna sig tidigare högskolestudier. Rätten att
besluta om tillgodoräknande ligger på kursansvarig institution. Studerande
som får tillgodoräkna ett ämne men saknar sammanhängande
verksamhetsförlagd utbildning kopplad till studierna,
ska genomföra motsvarande studier i kursen Ämnesdidaktik 15 hp.
6.2 Förkunskapskrav för viss kurs
Om särskilda förkunskapskrav gäller för antagning till viss kurs eller visst
kursmoment, anges detta i respektive kursplan. Prefekten kan bevilja
undantag om särskilda skäl föreligger.
6.3 Examination
Om inte annat föreskrivs i kursplanen, ska betyg sättas på varje genomförd
kurs/moment. Som betyg används Väl godkänt, Godkänt eller Underkänt.
6.4 Avvikande från studiegång/Individuell studieplan
Studerande, som antagits till programmet och inte slutfört det inom de
planerade studieåren, kan begära att få slutföra programmet även efter det
att utbildningsplanen upphört att gälla.
Därvid gäller de begränsningar som anges i kursplanerna för de i
utbildningen ingående kurserna.
För alla studenter som avviker från den föreskrivna studiegången skall det
upprättas en individuell studieplan.