Materia och organismer = kemi och biologi i symbios Helena Näs?
•
•
•
•
Bi, ke och ma ämneslärare, 11 år
på högst., gym. och komvux.
2000-2003 adjunkt Umu,
2003-10 doktorand och 2010
doktor genom avhandlingen
“Teaching Photosynthesis in a
Compulsory School Context Students Reasoning,
Understanding and Interactions”.
Nu lektor 50% forskning och
50% undervisning.
Min forskning nu med inriktning
på nv i förskola och tidigare år,
med fokus på lärares
undervisning i nv, möjligheter
och svårigheter.
Cellandning/förbränning och fotosyntes
I cellandning/förbränning förbränns kolhydrater med hjälp
av cellens syre och enzymer. Det som bildas är ren
koldioxid och vatten plus en massa energi i form av
ATP/värme. Exoterm reaktion! Sker i alla celler som
”äter” kolhydrater.
Både fotosyntes och cellandning sker i
celler.
Fotosyntes kan bara ske i celler med
klorofyll dvs t ex växtceller och
bakterieceller. I fotosyntesen sätts, med
hjälp av solens energi och enzymkomplex, de
energifattiga molekylerna vatten och koldioxid
Ihop till kolhydrater och restprodukten syre.
Vad är kolhydrater, enzymkomplex, solenergi?
3
Mellanstadieprojektet • Besökte 3 klasser (67 elever) under en sexveckorsperiod. Åk 4-­‐6 • Spelade in deras prat när de jobbade I de olika staHonerna, intervjuade direkt eJer och eJer 6 månader, samlade även in och analyserade deras skrivböcker och gjorde en enkät Elva olika växtexperiment i eM vanligt klassrum! The experiments were: -­‐klyvöppningar -­‐växtceller Elodea -­‐olika frön -­‐damjeanne -­‐groddar av smörgåskrasse -­‐CO2 and BTB -­‐CO2 and kalkvaMen -­‐syre och glödande sHcka -­‐socker och svavelsyra -­‐andas på glas -­‐hand innesluten i plastpåse Elever in acHon slutsatser • UppgiJerna med växter uppmuntrade Hll aM prata naturvetenskap! Deras frågor och förklaringar runt fysiologi och anatomi visade både förståelse och intresse av aM lära mer. • Åk 4’as mer spontana och längre diskussioner visade på intressant resonerande (svårare aM formulera skriJligt!). • Alla skrivna insamlade dokument visade mer logiska resonemang än det talade men båda visade på en pågående förståelseprocess. • Klyvöppningarna hjälpte eleverna aM säMa ord på upptaget av koldioxiden och framför allt gav det en bild av den osynliga process där gaser kommer in och ut ur växten. • De individuella intervjuerna eJer sex månader visade aM eleverna hade förståM eller lärt fotosyntesen i stort! FramHda forskning • Undersöka: … hur resonerar studenter om aM undervisa barn i biologi, kemi och fysik under pågående kurs i naturvetenskap på universitetet? … hur resonerar de om naturvetenskap och aM undervisa i naturvetenskap 6 månader eJer genomförd kurs? … vad kan lärares och lärarstudenters tankar kring naturvetenskap lära forskarsamhället/
utbildnings”anstalterna”? … kommer de nya ämnesproven i år 6 aM förbäMra nv-­‐undervisningen i låg och mellanstadiet? …hur tar sig lärarna an de nya styrdokumenten och hur förstår de dem/omsäMer dem i undervisning? Vad säger forskningen inom det här området då? Lärarna säger aM gå ut i naturen = naturvetenskap Klasslärare undviker aM undervisa kemi och fysik VikHgt aM inte ge klasslärarna skulden! Mycket handlar om självförtroende hos läraren Undervisningen blir allbör inriktad på ”sanningen” AM bygga upp självförtroende tar Hd! Eleverna i F-­‐6-­‐åldern har eM genuint intresse för naturvetenskap och hur möter vi deMa? • Hur tar vi vara på barnens frågor och funderingar? • Men vad är då naturvetenskap? Ja, vad säger ni? •
•
•
•
•
•
•
Några vikHga skäl Hll aM undervisa naturvetenskap för barn Eschah and Fried (2005) consider six reasons to why small children should meet science; they naturally enjoy observing it, get posiHve aitudes towards it, get beMer understanding, learn to know the language, can understand scienHfic concepts and reason scienHfically and early exposure develops their scienHfic thinking.
