Vad säger forskningen om att förebygga demens?

Vad säger forskningen om att
förebygga demens?
Miia Kivipelto, MD, PhD
Professor
Aging Research Center,
Karolinska Institutet and Karolinska University
Hospital, Huddinge
 Demens i ett åldrande samhälle
 Risk- och friskfaktorer för demens
Vaskulära riskfaktorer
Livsstilsfaktorer och nutrition
Psykosociala faktorer
Praktiska implikationer
Framtid!
Förväntad livslängd
Christensen et al. Lancet 2009
Stora variationer mellan äldre
Bild: Nenad Bogdanovic
Alzheimerdrabbad hjärna
Frisk hjärna
Åldern – en viktig faktor
Åldersgrupp 77-84
Mental hälsa
Kognitiv svikt (%)
Demens (%)
18.9
13.5
85-89
90+
34.7
24.6
61.0
39.2
Fratiglioni et al., 2001
Qiu et al., 2013
Förekomst av demens i Sverige
 150 000 patienter med demens
 120 000 patienter med Alzheimers sjukdom
 90 000 patienter med mild – medelsvår
Alzheimers sjukdom
 100 000 med mild kognitiv svikt (MCI)
7
Effekten av att senarelägga debuten av demens
Beräknade effekter:
Skjuta upp AD-debuten med 5 år → ↓prevalens till hälften
Delay
(years)
0
6
.5
4
1
2
2
5
US prevalence of AD (millions)
8
0
1997
2007
2017
2027
2037
2047
Year
Brookmeyer et al., 1998, Jorm et al., 2005
Demens och Alzheimer:
Många faktorer påverkar och
samverkar genom hela livet
Födsel Barndom
0
Ungdom 20
Frisk hjärna
Vuxenlivet
Medelålder
Äldre
60
75
Alzheimer hjärna
Gener
Miljöfaktorer
Mangialasche, Kivipelto et al., 2012
Befolkningsstudier vid ARC
Kungsholmen
Projektet
SNACKungsholmen
SWEOLD
Sweden
SWEOLD
CAIDE Study
(Finland)
HARMONY –
Den svenska
tvillingstudien på
demens
Betula
Projektet
Demens och Alzheimers sjukdom
Riskfaktorer
Skyddande faktorer
Infarkt
Högt blodtryck
Höga blodfetter
Utbildning
Fetma
Social aktivitet
Diabetes
Antioxidanter
Rökning
Fiskolja
B12/folatbrist
Måttligt alkoholintag
Depression/stress
Kaffe
Hjärnskada
Anti-inflammatoriska med.?
Motion
Mental aktivitet
Östrogen?
Kombinerad effekt av vaskulära
riskfaktorer i medelåldern
BMI
>30 kg/m2
Systolisk BT
>140mmHg
Kolesterol
>6.5 mmol/l
OR (95% CI)
10
2.1
(1.2 - 3.8)
2.0
(1.0 - 3.8)
1.9
(1.0 - 3.5)
8
9
6.21
7
6
5
4
3.03
3
2
1
0
1.37
1
0
1
2
3
Number faktorer
of risk factors present
Antal
och
risken för demens
Kivipelto et al., Arch Neurol 2005
Ref
Non B-DM
Xu et al, Diabetes
2007 & 2009
1.77
Alzheimer disease
Adjusted Hazard ratio
1.67
Dementia
Kungsholmen
Project
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
B-DM
B-DM
Borderline diabetes (B-DM) status
9
HARMONY
Adjusted odds ratio
8
Dementia
AD
VaD
7
6
5
4
3
2
1
0
Diabetes
Midlife diabetes
Late-life diabetes
Mångsidig, hälsosam kost kan minska
risken för minnesproblem
•
•
•
•
Fisk
Grönsaker och frukt
Vitaminer B12, folsyra, C och E
Medlehavskost (Nordisk mat?)
Luchinger et al., Curr Neurol Neurosci Rep 2007
Scarmeas et al., Annals of Neurology 2006, JAMA 2009
Mangialasche, Kivipelto et al., JAD 2010
Eskelinen, Kivipelto, Dem Ger Cog Dis 2011
Vitamin B12 & Alzheimer
█ Follow-up ≤ 3.3 y █ Follow-up > 3.3 y
Vantaa 85+
neuropathological
study: Odds ratio för
neurofibrillära
nystan
Hooshmand, Kivipelto, Solomon, et al., submitted
Fysisk aktivitet i medelåldern
Odds 1,2
ratio 1
0,8
0,6
Demens
0,4
Alzheimer
sjukdom
0,2
Rovio, Kivipelto, et al.
Neurobiol Aging 2009
0
Soffpotatisar
Rovio, Kivipelto et al.,
Lancet Neurology 2005
Fysiskt aktiva
Fysisk aktivitet – högre hjärnvolym
β-koefficient 0.21 (p<0.001)
Fritidsaktiviteter
Mentala aktiviteter
Fysiska aktiviteter
Sociala aktiviteter
Karp et al, 2005
Sociala och psykologiska faktorer
Psykologiska faktorer
Sociala+Psykologiska
Odds ratios
Sociala faktorer
Håkansson, Kivipelto et al., BMJ 2009, Håkansson et al., manuskript
Psykosociala faktorer är viktiga i
demensutvecklingen bland de allra äldsta
 Umeå 85+/GERDA-studien, 5 års uppföljning
 Depression ökar risken
(OR 2.91, 95% CI 1.37-6.16)
 Sociala kontakter skyddar
(0.87, 95% CI 0.78-0.97)
 Undersökta vaskulära riskfaktorer var inte
relaterade till demensrisken
Wallin K, Boström G, Kivipelto M, Gustavfson Y,
Int Psychogeriatrics 2013
Stress-relaterade faktorer i medelåldern
och demensrisk:
Preliminära resultat från CAIDE-studien
3
2,6*
2,5
2
1,5
1
Risk for dementia
1
0,5
0
Never or sometimes
Almost all the time
How often are you bothered by constant hurry in your
work?
*Statistical significance p=0.030
Sindi, Kivipelto et al, manuscript
PRAKTISKA IMPLIKATIONER /
HÄLSOFRÄMJANDE OCH
FÖREBYGGANDE INSATSER?
Risk profil i medelåldern och risk för
demens under 20 år
CAIDE Dementia Risk Score
Ålder, år
< 47
47-53
>53
0
3
4
Utbildning, år
≥10
7-9
0-6
0
2
3
18
16
14
Kön
Women
Men
0
1
12
10
Systoliskt
blodtryck,
mmHg
140
> 140
0
2
8
BMI, kg/m2
30
> 30
0
2
Kolesterol,
mmol/l
 6.5
> 6.5
0
2
Fysisk aktivitet
Active
Inactive
0
1
16 %
6
4
2
0
0-5
6-7
8-9
10-11
12-15
POÄNG
Kivipelto et al., Lancet Neurology 2006
Risk profil i medelåldern och risk för
demens under 20 år
CAIDE Dementia Risk Score
Age, years
< 47
47-53
>53
0
3
4
Education,
years
≥10
7-9
0-6
0
2
3
Sex
Women
Men
0
1
Systolic BP,
mmHg
140
> 140
0
2
BMI, kg/m2
30
> 30
0
2
Cholesterol,
mmol/l
 6.5
> 6.5
0
2
Physical
activity
Active
Inactive
0
1
18
16
14
12
10
7%
8
6
4
2
0
0-5
6-7
8-9
10-11
12-15
SCORE
Kivipelto et al., Lancet Neurology 2006
Risk profil i medelåldern och risk för
demens under 20 år
CAIDE Dementia Risk Score
Age, years
< 47
47-53
>53
0
3
4
Education,
years
≥10
7-9
0-6
0
2
3
Sex
Women
Men
0
1
140
> 140
0
2
30
> 30
0
2
Cholesterol,
mmol/l
 6.5
> 6.5
0
2
Physical
activity
Active
Inactive
0
1
Systolic BP,
mmHg
BMI,
kg/m2
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2%
0-5
6-7
8-9
10-11
12-15
SCORE
Kivipelto et al., Lancet Neurology 2006
Randomiserade studier
Multifaktoriella sjukdomar – åtgärda flera
riskfaktorer samtidigt för en optimal effekt
Riskfaktorer
Ohälsosm
Alkoholmissbruk
kost
Diabetes
Rökning
Fetma
Hypertoni
Vaskulära skador
Hyperkolesterolemi
APOE
Andra
gener
Äldre
Vuxenlivet
Medelålder
0
20
Utbildning
Övergång
60
Fysisk
aktivitet
Neuronskador
Demens
Hjärnreserv
75
Mentala och
Sociala
aktiviteter
?
Skyddande faktorer
 Den första multidomän interventionsstudien
med huvudsyftet att skjuta upp förekomsten av
kognitiv svikt bland personer med ökad risk för
demens
 Studiedesign: Randomiserad multicenter studie
med ca. 1200 deltagare i sex (6) städer
 Rekrytering: 60-77 år gamla pensionärer som
har hög Dementia risk score och lindriga
minnesproblem
INTERVENTIONSSCHEMA
INTENSIV INTERVENTION
NUTRITION:
INTERVENTION KICK-OFF
RANDOMISERING
1st Baseline visít
2nd Baseline visit
Screening
7 gruppsessioner,
3 individuella sessioner
months
MINIINTERVENTION
TRÄNING:
TRÄNING:
TRÄNING:
1-2x/v muskel
2-4x/v aerobisk
2x/v muskel
4-5x/v aerobisk
2x/v träning av muskelstyrka
5x/v aerobic training
COGNITIVE TRAINING:
9 gruppsessioner
Självständig träning
KONTROLL OCH PÅVERKAN AV METABOLA OCH VASKULÄRA
RISKFAKTORER
Sjuksköterska: Besök var tredje månad, Läkare: 3 ytterligare besök
3
6
9
12
15
18
REGELBUNDEN HÄLSORÅDGIVNING
21
24
FINGER-interventionen
EDPI
European Dementia
Prevention Initiative
http://www.edpi.org/
• FINGER
Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent
Cognitive Impairment and Disability
• preDIVA
Prevention of Dementia by Intensive Vascular Care
• MAPT
Multidomain Alzheimer Preventive Trial
0
A 10–25% reduction in all seven risk factors could potentially
prevent 1.1–3.0 million AD cases worldwide.
July 2011
’Although differences in dementia incidence
were nonsignificant, our study suggests that
dementia incidence has decreased between
1990 and 2005’
Neurology 2012; 78:1456-1463
Twenty-year changes in dementia occurrence suggest
decreasing incidence in central Stockholm, Sweden
Chengxuan Qiu, PhD
Eva von Strauss, PhD
Lars Bäckman, PhD
Bengt Winblad, MD,
PhD
Laura Fratiglioni, MD,
PhD
‘Prevalence of dementia was stable from the late
1980s to the early 2000s in central Stockholm,
Sweden, whereas survival of patients with dementia
increased. These results suggest that incidence of
dementia may have decreased during this period’
Neurology 2013;80:1888–1894
Är det möjligt att förebygga
demens?
 Kontrollera blodtryck och andra vaskulära
riskfaktorer
 Upprätthåll en aktiv livsstil – fysiska,
mentala och sociala aktiviteter
 Mångsidig, hälsosam kost
 Begränsa negativ stress
Livsstilen
har betydelse!
Miia Kivipelto ICAD 2010
ACKNOWLEDGEMENTS
Laura Fratiglioni
Bengt Winblad
Lars Bäckman
Francesca Mangialasche
Babak Hooshmand
Karin Wallin
Krister Håkanson
Göran Hagman
Ulrika Akenine
Hilkka Soininen
Alina Solomon
Tuomo Hänninen
Minna Rusanen
Gabriela Spulber
Miika Vuorinen
Tiia Ngandu
Satu Ahtiluoto
Tiina Laatikainen
All FINGER study teams