Vad säger forskningen om att förebygga demens? Miia Kivipelto, MD, PhD Professor Aging Research Center, Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Huddinge Demens i ett åldrande samhälle Risk- och friskfaktorer för demens Vaskulära riskfaktorer Livsstilsfaktorer och nutrition Psykosociala faktorer Praktiska implikationer Framtid! Förväntad livslängd Christensen et al. Lancet 2009 Stora variationer mellan äldre Bild: Nenad Bogdanovic Alzheimerdrabbad hjärna Frisk hjärna Åldern – en viktig faktor Åldersgrupp 77-84 Mental hälsa Kognitiv svikt (%) Demens (%) 18.9 13.5 85-89 90+ 34.7 24.6 61.0 39.2 Fratiglioni et al., 2001 Qiu et al., 2013 Förekomst av demens i Sverige 150 000 patienter med demens 120 000 patienter med Alzheimers sjukdom 90 000 patienter med mild – medelsvår Alzheimers sjukdom 100 000 med mild kognitiv svikt (MCI) 7 Effekten av att senarelägga debuten av demens Beräknade effekter: Skjuta upp AD-debuten med 5 år → ↓prevalens till hälften Delay (years) 0 6 .5 4 1 2 2 5 US prevalence of AD (millions) 8 0 1997 2007 2017 2027 2037 2047 Year Brookmeyer et al., 1998, Jorm et al., 2005 Demens och Alzheimer: Många faktorer påverkar och samverkar genom hela livet Födsel Barndom 0 Ungdom 20 Frisk hjärna Vuxenlivet Medelålder Äldre 60 75 Alzheimer hjärna Gener Miljöfaktorer Mangialasche, Kivipelto et al., 2012 Befolkningsstudier vid ARC Kungsholmen Projektet SNACKungsholmen SWEOLD Sweden SWEOLD CAIDE Study (Finland) HARMONY – Den svenska tvillingstudien på demens Betula Projektet Demens och Alzheimers sjukdom Riskfaktorer Skyddande faktorer Infarkt Högt blodtryck Höga blodfetter Utbildning Fetma Social aktivitet Diabetes Antioxidanter Rökning Fiskolja B12/folatbrist Måttligt alkoholintag Depression/stress Kaffe Hjärnskada Anti-inflammatoriska med.? Motion Mental aktivitet Östrogen? Kombinerad effekt av vaskulära riskfaktorer i medelåldern BMI >30 kg/m2 Systolisk BT >140mmHg Kolesterol >6.5 mmol/l OR (95% CI) 10 2.1 (1.2 - 3.8) 2.0 (1.0 - 3.8) 1.9 (1.0 - 3.5) 8 9 6.21 7 6 5 4 3.03 3 2 1 0 1.37 1 0 1 2 3 Number faktorer of risk factors present Antal och risken för demens Kivipelto et al., Arch Neurol 2005 Ref Non B-DM Xu et al, Diabetes 2007 & 2009 1.77 Alzheimer disease Adjusted Hazard ratio 1.67 Dementia Kungsholmen Project 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 B-DM B-DM Borderline diabetes (B-DM) status 9 HARMONY Adjusted odds ratio 8 Dementia AD VaD 7 6 5 4 3 2 1 0 Diabetes Midlife diabetes Late-life diabetes Mångsidig, hälsosam kost kan minska risken för minnesproblem • • • • Fisk Grönsaker och frukt Vitaminer B12, folsyra, C och E Medlehavskost (Nordisk mat?) Luchinger et al., Curr Neurol Neurosci Rep 2007 Scarmeas et al., Annals of Neurology 2006, JAMA 2009 Mangialasche, Kivipelto et al., JAD 2010 Eskelinen, Kivipelto, Dem Ger Cog Dis 2011 Vitamin B12 & Alzheimer █ Follow-up ≤ 3.3 y █ Follow-up > 3.3 y Vantaa 85+ neuropathological study: Odds ratio för neurofibrillära nystan Hooshmand, Kivipelto, Solomon, et al., submitted Fysisk aktivitet i medelåldern Odds 1,2 ratio 1 0,8 0,6 Demens 0,4 Alzheimer sjukdom 0,2 Rovio, Kivipelto, et al. Neurobiol Aging 2009 0 Soffpotatisar Rovio, Kivipelto et al., Lancet Neurology 2005 Fysiskt aktiva Fysisk aktivitet – högre hjärnvolym β-koefficient 0.21 (p<0.001) Fritidsaktiviteter Mentala aktiviteter Fysiska aktiviteter Sociala aktiviteter Karp et al, 2005 Sociala och psykologiska faktorer Psykologiska faktorer Sociala+Psykologiska Odds ratios Sociala faktorer Håkansson, Kivipelto et al., BMJ 2009, Håkansson et al., manuskript Psykosociala faktorer är viktiga i demensutvecklingen bland de allra äldsta Umeå 85+/GERDA-studien, 5 års uppföljning Depression ökar risken (OR 2.91, 95% CI 1.37-6.16) Sociala kontakter skyddar (0.87, 95% CI 0.78-0.97) Undersökta vaskulära riskfaktorer var inte relaterade till demensrisken Wallin K, Boström G, Kivipelto M, Gustavfson Y, Int Psychogeriatrics 2013 Stress-relaterade faktorer i medelåldern och demensrisk: Preliminära resultat från CAIDE-studien 3 2,6* 2,5 2 1,5 1 Risk for dementia 1 0,5 0 Never or sometimes Almost all the time How often are you bothered by constant hurry in your work? *Statistical significance p=0.030 Sindi, Kivipelto et al, manuscript PRAKTISKA IMPLIKATIONER / HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE INSATSER? Risk profil i medelåldern och risk för demens under 20 år CAIDE Dementia Risk Score Ålder, år < 47 47-53 >53 0 3 4 Utbildning, år ≥10 7-9 0-6 0 2 3 18 16 14 Kön Women Men 0 1 12 10 Systoliskt blodtryck, mmHg 140 > 140 0 2 8 BMI, kg/m2 30 > 30 0 2 Kolesterol, mmol/l 6.5 > 6.5 0 2 Fysisk aktivitet Active Inactive 0 1 16 % 6 4 2 0 0-5 6-7 8-9 10-11 12-15 POÄNG Kivipelto et al., Lancet Neurology 2006 Risk profil i medelåldern och risk för demens under 20 år CAIDE Dementia Risk Score Age, years < 47 47-53 >53 0 3 4 Education, years ≥10 7-9 0-6 0 2 3 Sex Women Men 0 1 Systolic BP, mmHg 140 > 140 0 2 BMI, kg/m2 30 > 30 0 2 Cholesterol, mmol/l 6.5 > 6.5 0 2 Physical activity Active Inactive 0 1 18 16 14 12 10 7% 8 6 4 2 0 0-5 6-7 8-9 10-11 12-15 SCORE Kivipelto et al., Lancet Neurology 2006 Risk profil i medelåldern och risk för demens under 20 år CAIDE Dementia Risk Score Age, years < 47 47-53 >53 0 3 4 Education, years ≥10 7-9 0-6 0 2 3 Sex Women Men 0 1 140 > 140 0 2 30 > 30 0 2 Cholesterol, mmol/l 6.5 > 6.5 0 2 Physical activity Active Inactive 0 1 Systolic BP, mmHg BMI, kg/m2 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2% 0-5 6-7 8-9 10-11 12-15 SCORE Kivipelto et al., Lancet Neurology 2006 Randomiserade studier Multifaktoriella sjukdomar – åtgärda flera riskfaktorer samtidigt för en optimal effekt Riskfaktorer Ohälsosm Alkoholmissbruk kost Diabetes Rökning Fetma Hypertoni Vaskulära skador Hyperkolesterolemi APOE Andra gener Äldre Vuxenlivet Medelålder 0 20 Utbildning Övergång 60 Fysisk aktivitet Neuronskador Demens Hjärnreserv 75 Mentala och Sociala aktiviteter ? Skyddande faktorer Den första multidomän interventionsstudien med huvudsyftet att skjuta upp förekomsten av kognitiv svikt bland personer med ökad risk för demens Studiedesign: Randomiserad multicenter studie med ca. 1200 deltagare i sex (6) städer Rekrytering: 60-77 år gamla pensionärer som har hög Dementia risk score och lindriga minnesproblem INTERVENTIONSSCHEMA INTENSIV INTERVENTION NUTRITION: INTERVENTION KICK-OFF RANDOMISERING 1st Baseline visít 2nd Baseline visit Screening 7 gruppsessioner, 3 individuella sessioner months MINIINTERVENTION TRÄNING: TRÄNING: TRÄNING: 1-2x/v muskel 2-4x/v aerobisk 2x/v muskel 4-5x/v aerobisk 2x/v träning av muskelstyrka 5x/v aerobic training COGNITIVE TRAINING: 9 gruppsessioner Självständig träning KONTROLL OCH PÅVERKAN AV METABOLA OCH VASKULÄRA RISKFAKTORER Sjuksköterska: Besök var tredje månad, Läkare: 3 ytterligare besök 3 6 9 12 15 18 REGELBUNDEN HÄLSORÅDGIVNING 21 24 FINGER-interventionen EDPI European Dementia Prevention Initiative http://www.edpi.org/ • FINGER Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability • preDIVA Prevention of Dementia by Intensive Vascular Care • MAPT Multidomain Alzheimer Preventive Trial 0 A 10–25% reduction in all seven risk factors could potentially prevent 1.1–3.0 million AD cases worldwide. July 2011 ’Although differences in dementia incidence were nonsignificant, our study suggests that dementia incidence has decreased between 1990 and 2005’ Neurology 2012; 78:1456-1463 Twenty-year changes in dementia occurrence suggest decreasing incidence in central Stockholm, Sweden Chengxuan Qiu, PhD Eva von Strauss, PhD Lars Bäckman, PhD Bengt Winblad, MD, PhD Laura Fratiglioni, MD, PhD ‘Prevalence of dementia was stable from the late 1980s to the early 2000s in central Stockholm, Sweden, whereas survival of patients with dementia increased. These results suggest that incidence of dementia may have decreased during this period’ Neurology 2013;80:1888–1894 Är det möjligt att förebygga demens? Kontrollera blodtryck och andra vaskulära riskfaktorer Upprätthåll en aktiv livsstil – fysiska, mentala och sociala aktiviteter Mångsidig, hälsosam kost Begränsa negativ stress Livsstilen har betydelse! Miia Kivipelto ICAD 2010 ACKNOWLEDGEMENTS Laura Fratiglioni Bengt Winblad Lars Bäckman Francesca Mangialasche Babak Hooshmand Karin Wallin Krister Håkanson Göran Hagman Ulrika Akenine Hilkka Soininen Alina Solomon Tuomo Hänninen Minna Rusanen Gabriela Spulber Miika Vuorinen Tiia Ngandu Satu Ahtiluoto Tiina Laatikainen All FINGER study teams