Kulturantropologi A1 Föreläsning 4 - UU Studentportalen

advertisement
Kulturantropologi A1
Föreläsning 4
Den sociala människan 2.
Idag:
• Social organisation, statusposition, sociala roller – fokus religion/ritual
och genus
• Fallstudie – Pasinja Meri (Hulifolket, Nya Guinea)
Aktör, Aktörskap, Interaktion
(Actor, Agency, Interaction)
Antropologer talar hellre om aktörers handlingar än människors
’beteende’.
…betonar människans reflexiva förmåga
”Den minsta studerade enheten inom socialantropologin är inte en
individ, utan relationen mellan två” (Eriksen 2000:52)
Personhood
Individ - kollektiv
Marilyn Strathern: Dividual identity
• En atomiserad individ?
• Del av en större ”kropp” el kollektiv (familj, klan)
• Summan av en individs sociala relationer?
• Bestäms av ens plats i kosmos?
Group and Grid (grupp och gitter)
Gid (gitter)= galler
Hedersdoktor
Vid Uppsala
Universitet!
Mary Douglas intresserade sig
för relationen mellan individers
handlingar
och
Hon gjorde en modell som kan användas för att
klassificera samhällen, samhällsgrupper, aspekter
av samhällsliv, sociala situationer, m m.
De kulturella ramarna (inom vilka
individers handlingar kan tolkas)
Men först OBS! OBS! OBS!
Tryckfel i Eriksen!
S. 87
Mary Douglas om ”group” och ”grid” (grupp och gitter)
Förklaringstexten till grupp (+ och -) ska vara tvärtom!
GROUP - GRID
HIGH GRID
LOW GROUP
GRID:
Högt på gridaxeln:
Stark social kontroll
Lågt på gridaxeln:
Stor handlingsfrihet
HIG GRID
HIGH GROUP
Isolering av egen Starkt
vilja eller av tvång inkorporerad,
med hierarki
GRID
LOW GRID
LOW GROUP
LOW GRID
HIGH GROUP
Aktiv
individualism,
Ofta konkurrensinriktad
Starkt
inkorporerad,
utan hierarki
GROUP:
Högt på gruppaxeln:
Människor gör saker tillsammans i hög grad.
Lågt på gruppaxeln:
Människor agerar i hög grad utanför axeln
GROUP
- Religion och rituellt handlande har
en stor roll i våra samhällen!
- En stor del i socialiseringen och
skapandet och upprätthållandet av
våra normer och värderingar!
Religion
Ett stort forskningsfält inom kulturantropologin!
• Religion inte självklart separerbart från resten av tillvaron (jämför
med ex. Nisa och !Kung)
Sekularisering - skiftet 1800-1900tal
Den rådande samhällsandan:
• Industrialisering
• Urbanisering
• Klassuppdelning
• Storskalighet
• Social oro
• = Mindre social kontroll!
• Religionens ”sanningshalt” börjar ifrågasättas
Religion vs naturvetenskap
Nu lite
Idéhistoria
Edward B. Tyler
• Religionsantropologins ”fader”.
• Definition: Religion är tron på övernaturliga varelser.
Religionen föds när människor inte kan förklara
händelser, skeenden.
• Trance, frisjäl, animism
• Evolutionistisk tanke: animism – polyteism –
monoteism - vetenskap
Clifford Geertz definition av religion:
Religion är:
1. Ett system av symboler, som
2. etablerar mäktiga genomgripande och långvariga stämningar hos
människor, genom att
3. formulera idéer om en allmängiltig existentiell ordning, som
4. omges av en sådan aura av fakta att
5. stämningarna och motiven tycks vara unikt realistiska
Antropologin går från att studera religion som ett ”fenomen i sig” och
vilken funktion den har i samhällsstrukturen och för sociala relationer…
…till att mer fokusera på ”religion” som social process,
meningstolkande och symbolers betydelse.
Vad är det för skillnad på
Symboler och Signaler?
SYMBOLER – har ett existentiellt djup. De
berör våra känslor och föreställningar
Glöm inte Victor Turners om
Symbolers multivokalitet
SIGNALER – är ”grunda”. De utlöser
oreflekterat beteende hos oss.
Ritual (tillämpad religion)
Från latinets rituale = ”heligt bruk”
Ritual
Annat handlande
Rituellt handlande har särskilts från annat slags socialt handlande genom att det
antagits vara:
Icke-rationellt
eller har haft
Icke-ändamålsenliga kvalitéer
Tidigare antog forskningen att det fanns en avsaknad av praktisk relation mellan
medlen och de mål man försöker uppnå.
Men detta synsätt kan ses som etnocentriskt…
Etnocentriskt, eftersom:
Ritualer kan vara/är rationella utifrån specifika kulturella kontexter
Religion och ritual
• Mycket viktiga i vår sociala organisation.
• Skapar och cementerar normer och värderingar
• Viktigt bl a för att sanktionera statuspositioner
• Konkretiserar trossystem och religiösa föreställningar
• Förr ofta funktionalistisk analys av ritualer – idag komplexitet i
förklaringsmodellerna (ex. det processuella, sociala relationer, etc)
Nu över till ett annat ”fenomen” som vi
också måste förhålla oss till som
människor – vår socialisering in i vår
könsroll
Kön
Genus
Vad är skillnaden mellan kön och
genus?
Genus
• Den sociala uppfattningen av kön
• Inget vi ÄR utan något vi GÖR
• Vi ”manliggör” och ”kvinnliggör” oss.
Könsroller:
• Idé om att kvinnor och män följer en allmän uppsättning
förväntningar som är knutna till deras kön, ”könsrollen”
• Internaliserad produkt av inlärning och socialisation (kom ihåg
habitus!)
• Ser olika ut i olika kulturer och sociala sammanhang
Hur många kön finns det?
• Uppdelningen man – kvinna gäller inte överallt.
• Ex. Berdacher, Ladyboys
• ”Gränsfall”?
Olika genustillhörighet vid olika tidpunkter i
livet (ålder och genus)
Don Kulick, red.
(1987)
Etnografiska studier visar
att genus är socialt
och kulturellt konstruerat
Genusforskning och antropologin
• 1960-70 talen kvinnoantropologi
• Vände sig mot den mansdominerade och mansfokuserade tidigare
forskningen
• Ex. Malinowski och Weiner
• Kvinnoantropologin studerade
därför kvinnor
• Kritik: kvinnor OCH män måste studeras och relationen dem emellan
• Genusantropologi
Genusantropologin
• Utvecklad av feminister – feministisk antropologi
• Fokuserar på maktaspekten män – kvinnor
• De tidiga genusantropologerna: motbevisa den ”västerländska”
normen
• Etnografiska studier som pekar på olika normer
Är mäns överording universiell?
• Sherry Ortner: kvinnor är natur, män är kultur. Kvinnans biologi (ex.
barnafödande, amning) gör att hon lägger mer tid på ”artegna
beteenden”, icke-kulturella beteenden, placerar henne i sociala roller
(ex. hushållssysslor) som anses mindre värda - mental struktur som
anses stå närmare naturen.
• Michelle Rosaldo: Kvinnor ansvarsområde är det privata, mannens
ansvarsområde är det offentliga. Detta faktum uppstår p g a kvinnans
Det privata värderas lägre.
biologi.
Kvinnans roll och arbete värderas lägre än männens.
Dessa idéer höll inte i längden
Kritik: de är etnocentriska.
Går inte att hitta en universiell
förklaring på mäns påstådda
(eller faktiska) maktöverlägsenhet
Intersektionalitet
• Olika sociala strukturer samspelar
• Maktförhållanden inom ”gruppen”
Queer
• Ursprungligen betydde ordet konstig, avvikande,
pervers, slang för homosexuell.
• Nu används begreppet i akademiska sammanhang
som ett normkritiskt perspektiv i studiet av genus,
sexualitet och makt
• Tvärvetenskapligt analysbegrepp
• Ofta innefattande en aktivistisk ståndpunkt
Kvinnlig agens i Melanesien
Exemplet Huli-folket
• Melanesien, Nya Guinea
• Huli-folket
• Holly Wardlows bok ”Wayward Women”
• ”Fenomenet” med pasinja meri
Melanesien
Nya Guinea
• Många olika folkgrupper
• Pidginspråk (tok pisin)
• Oländig terräng
• Grupper relativt isolerade
• Stor kulturell variation
Melanesien och antropologerna
• Förr: tidiga stadier i mänsklighetens utveckling
• Kända antropologer: Malinowski, Mead, Bateson, Strathern
• Nutida antropologi: globalisering, släktskap, genus, etnicitet
GENERELLA kulturella drag
• Gåvoutbyte
• Hortikulturalister
• Grisar
• Handel (snäckor, fjädrar)
• Politiskt liv- inga stora formationer
• Fejder
• Carco-kulter
Huli-folket
• En av de största folkgrupperna
• Södra högländerna
• Trädgårdsodling och grisuppfödning
• Regionen ekonomiskt eftersatt
• Infrastruktur
• Bosättningsmönster
• Kvinnor och män lever ofta separata (i alla fall fram tills idag)
Huli-folket och genus
• Män och kvinnor i grunden olika
• Kroppsvätskor (kvinnliga kroppsvätskor farliga för män)
Kvinnor och män
Kvinnor
Män
• Orena och fula, illaluktande
• Uteslutna från den religiösa och
politiska makten
• Producerar till männens prestigesystem
• kan inte agera kollektivt
• Kan inte formulera sig
• Impulsiva, lynniga, kan inte
kontrollera sin kropp och sina
känslor
• Vackra, måna om sitt utseende
• Innehar makt
• Prestige-system
• Kan agera kollektivt
• Har talets gåva
• självkontrollerande
Kvinnor måste vara ”fenced in” och
”under the legs of the man”
Wardlow: skillnaderna upprätthålls genom social
organisation och socialisering
”Bra” och ”dåliga” kvinnor
• Pasinja meri
• För att straffa männen
Wardlows teoretiska ramverk
• Marilyn Strathern talar om ”personskap”
• Relationer
• Divider snarare än individer
- Varje person är sammansatt av andras handlingar
(relationerna)
- Varje person är alltså sammansatt av delar från hela samhället
- Varje person är alltså inte ”enhetlig” utan ”plural”
- Ej individ vs samhälle. Samhället och personen är
parallella, homologa (överensstämmande) och likvärdiga
- En persons handlingar ej uttryck för inre kvaliteter men
tolkade som ett agerande sprunget ur en speciell kontext
- Samhället blir ”förkroppsligat”
Practice theory
- grundläggande antaganden
• Sociala system både skapar och skapas av den mänskliga aktören
• Det finns en medvetenhet om asymmetriska maktrelationer
• Aktörernas begär är kulturellt format
AGENS- Laura Ahern
• Definition: Kulturen är det medium genom vilket vi agerar
• Alla människor har agens
• Djur, andeväsen?
• Större sammanslutningars agens
• Dividuell agens – hur medveten är agensen?
• Inte samma sak som ”fri vilja”
• Inte samma sak som motstånd
AGENS – Sherry Ortner
• Avsikt i agensen
• Kulturellt konstruerad och genus spelar roll
• Förhåller sig till makt
Två begrepp: Encompassed agency och
Negative agency
• Encompassed agency – protester inom systemet
• Negative agency – vägra samarbeta i männens projekt
Utmanar pasinja meri rådande
maktföhållanden?
• Å ena sidan befäster de normen
• Å andra sidan finns potential till förändring
Lägg märke till:
• Hur Wardlow både använt emic och etic perspektiv för att förklara och
tydliggöra Huli-kvinnornas situation.
• Hur Wardlow ”gör vetenskap” av sin empiri genom att använda
teoretiska ramverk för att förklara det fenomen och den problematik
som ligger till grund för hennes forskningsfråga.
Huli och omvärden
- Lika och Olika
- Nära och långt borta
Sammanfattning av dagen
• Religion och Genus
• Fallstudie – Pasinja Meri, agens och struktur
• Sammanfattning av veckan: Människan som social
varelse. Hur vi ordnar samhället. Hur vi ordnas in i
samhället. Hur vi skapar mening och sammanhang i
oändliga variationer.
SES PÅ SEMINARIET PÅ TORSDAG!
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards