Kulturantropologi A1
Föreläsning 4
Den sociala människan: Att skapa
ordning och mening (individ vs
samhälle, genus, ålder och religiositet)
Idag:
• Social organisation, statusposition, sociala
roller – fokus religion/ritual och genus
• Fallstudie – Pasinja Meri (Hulifolket, Nya
Guinea)
Men först OBS! OBS! OBS!
Tryckfel i Eriksen!
S. 87
Mary Douglas om ”group” och ”grid” (grupp och
gitter)
Förklaringstexten till grupp (+ och -) ska vara
tvärtom!
- Religion och rituellt handlande har
en stor roll i våra samhällen!
- En stor del i socialiseringen och
skapandet och upprätthållandet av
våra normer och värderingar!
Religion
Ett stort forskningsfält inom kulturantropologin!
• Religion inte självklart separerbart från resten
av tillvaron (jämför med ex. Nisa och !Kung)
Tylers definition av religion:
• Religion är tron på övernaturliga varelser
Clifford Geertz definition av religion:
Religion är:
1. Ett system av symboler, som
2. etablerar mäktiga genomgripande och
långvariga stämningar hos människor, genom att
3. formulera idéer om en allmängiltig existentiell
ordning, som
4. omges av en sådan aura av fakta att
5. stämningarna och motiven tycks vara unikt
realistiska
Antropologin går från att studera religion som
ett ”fenomen i sig” och vilken funktion den har i
samhällsstrukturen och för sociala relationer…
…till att mer fokusera på ”religion” som social
process, meningstolkande och symbolers
betydelse.
Sekularisering - skiftet 1800-1900tal
Den rådande samhällsandan:
•
•
•
•
•
•
•
Industrialisering
Urbanisering
Klassuppdelning
Storskalighet
Social oro
= Mindre social kontroll!
Religionens ”sanningshalt” börjar ifrågasättas
Religion vs naturvetenskap
SYMBOLER – har ett existentiellt djup. De
berör våra känslor och föreställningar
Glöm inte Victor Turners om
Symbolers multivokalitet
SIGNALER – är ”grunda”. De utlöser
oreflekterat beteende hos oss.
Ritual (tillämpad religion)
Från latinets rituale = ”heligt bruk”
Ritual
Annat handlande
Rituellt handlande har särskilts från annat slags socialt
handlande genom att det antagits vara:
Icke-rationellt
eller har haft
Icke-ändamålsenliga kvalitéer
Avsaknad av praktisk relation mellan medlen och de mål man
försöker uppnå. Men detta synsätt kan ses som etnocentriskt.
Men detta synsätt kan ses som
etnocentriskt
Ritualer kan vara/är rationella utifrån specifika
kulturella kontexter
Religion och ritual
• Mycket viktiga i vår sociala organisation.
• Skapar och cementerar normer och
värderingar
• Viktigt bl a för att sanktionera statuspositioner
• Konkretiserar trossystem och religiösa
föreställningar
• Förr ofta funktionalistisk analys av ritualer –
idag komplexitet i förklaringsmodellerna (ex.
det processuella, sociala relationer, etc)
Nu över till ett annat ”fenomen” som
vi också måste förhålla oss till som
människor – vår socialisering in i vår
könsroll
Kön
Genus
Vad är skillnaden mellan kön och
genus?
Genus
• Den sociala uppfattningen av kön
• Inget vi ÄR utan något vi GÖR
• Vi ”manliggör” och ”kvinnliggör” oss.
Könsroller:
• Idé om att kvinnor och män följer en allmän
uppsättning förväntningar som är knutna till
deras kön, ”könsrollen”
• Internaliserad produkt av inlärning och
socialisation (kom ihåg habitus!)
• Ser olika ut i olika kulturer och sociala
sammanhang
Hur många kön finns det?
• Uppdelningen man – kvinna gäller inte
överallt.
• Ex. Berdacher, Ladyboys
• ”Gränsfall”?
Olika genustillhörighet vid olika
tidpunkter i livet
Etnografiska studier visar att genus är socialt
och kulturellt konstruerat
Genusforskning och antropologin
• 1960-70 talen kvinnoantropologi
• Vände sig mot den mansdominerade och
mansfokuserade tidigare forskningen
• Ex. Malinowski och Weiner
• Kvinnoantropologin studerade
därför kvinnor
• Kritik: kvinnor OCH män måste studeras och
relationen dem emellan
• Genusantropologi
Genusantropologin
• Utvecklad av feminister – feministisk
antropologi
• Fokuserar på maktaspekten män – kvinnor
• De tidiga genusantropologerna: motbevisa
den ”västerländska” normen
• Etnografiska studier som pekar på olika
normer
Är mäns överording universiell?
• Sherry Ortner: kvinnor är natur, män är kultur.
Kvinnans biologi (ex. barnafödande, amning) gör
att hon lägger mer tid på ”artegna beteenden”,
icke-kulturella beteenden, placerar henne i
sociala roller (ex. hushållssysslor) som anses
mindre värda
mental struktur som anses stå närmare naturen.
• Michelle Rosaldo: Kvinnor ansvarsområde är det
privata, mannens ansvarsområde är det
offentliga. Detta faktum uppstår p g a kvinnans
biologi.
Dessa idéer höll inte i längden
Kritik: de är etnocentriska.
Går inte att hitta en universiell
förklaring på mäns påstådda
(eller faktiska) maktöverlägsenhet
Intersektionalitet
• Olika sociala strukturer samspelar
• Maktförhållanden inom ”gruppen”
Queer
• Ursprungligen betydde ordet konstig,
avvikande, pervers, slang för homosexuell.
• Nu används begreppet i akademiska
sammanhang som ett normkritiskt perspektiv i
studiet av genus, sexualitet och makt
• Tvärvetenskapligt analysbegrepp
• Ofta innefattande en aktivistisk ståndpunkt
Queer som identitetsposition
• Att ta sig rätten att definiera sig själv utanför
den rådande normativiteten
• Eller snarare: ta sig rätten ATT INTE bli
definierad/kategoriserad
Kvinnlig agens i Melanesien
Exemplet Huli-folket
• Melanesien, Nya Guinea
• Huli-folket
• Holly Wardlows bok ”Wayward Women”
• ”Fenomenet” med pasinja meri
Melanesien
Nya Guinea
•
•
•
•
•
Många olika folkgrupper
Pidginspråk (tok pisin)
Oländig terräng
Grupper relativt isolerade
Stor kulturell variation
Melanesien och antropologerna
• Förr: tidiga stadier i mänsklighetens utveckling
• Kända antropologer: Malinowski, Mead,
Bateson, Strathern
• Nutida antropologi: globalisering, släktskap,
genus, etnicitet
GENERELLA kulturella drag
•
•
•
•
•
•
•
Gåvoutbyte
Hortikulturalister
Grisar
Handel (snäckor, fjädrar)
Politiskt liv- inga stora formationer
Fejder
Carco-kulter
Huli-folket
•
•
•
•
•
•
•
En av de största folkgrupperna
Södra högländerna
Trädgårdsodling och grisuppfödning
Regionen ekonomiskt eftersatt
Infrastruktur
Bosättningsmönster
Kvinnor och män lever mycket separat (i alla
fall fram tills idag)
Huli-folkets släktskapssystem
• I huvudsak kognatiska (patrilinjära?)
• Både män och kvinnor kan äga land
• Man kan ärva från både män och kvinnor
Huli-folket och genus
• Män och kvinnor i grunden olika
• Kroppsvätskor (kvinnliga kroppsvätskor farliga
för män)
Kvinnor och män
Kvinnor
• Orena och fula, illaluktande
• Uteslutna från den religiösa
och politiska makten
• Producerar till männens
prestige-system
• kan inte agera kollektivt
• Kan inte formulera sig
• Impulsiva, lynniga, kan inte
kontrollera sin kropp och
sina känslor
Män
• Vackra, måna om sitt
utseende
• Innehar makt
• Prestige-system
• Kan agera kollektivt
• Har talets gåva
• självkontrollerande
Kvinnor måste vara ”fenced in” och
”under the legs of the man”
Wardlow: skillnaderna upprätthålls
genom social organisation och
socialisering
”Bra” och ”dåliga” kvinnor
• Pasinja meri
• För att straffa männen
Wardlows teoretiska ramverk
• Marilyn Strathern talar om ”personskap”
• Relationer
• Divider snarare än individer
Practice theory
- grundläggande antaganden
• Sociala system både skapar och skapas av den
mänskliga aktören
• Det finns en medvetenhet om asymmetriska
maktrelationer
• Aktörernas begär är kulturellt format
• Inte att förväxlar med ”rational choice”-teorin
AGENS- Laura Ahern
• Definition: Kulturen är det medium genom
vilket vi agerar
• Alla människor har agens
• Djur, andeväsen?
• Större sammanslutningar?
• Dividuell agens – hur medveten är agensen?
• Inte samma sak som ”fri vilja”
• Inte samma sak som motstånd
AGENS – Sherry Ortner
• Avsikt i agensen
• Kulturellt konstruerad och genus spelar roll
• Förhåller sig till makt
Två begrepp: Encompassed agency och
Negative agency
• Encompassed agency – protester inom
systemet
• Negative agency – vägra samarbeta i männens
projekt
Utmanar pasinja meri rådande
maktföhållanden?
• Å ena sidan befäster de normen
• Å andra sidan finns potential till förändring
Lägg märke till:
• Hur Wardlow både använt emic och etic
perspektiv för att förklara och tydliggöra Hulikvinnornas situation.
• Hur Wardlow ”gör vetenskap” av sin empiri
genom att använda teoretiska ramverk för att
förklara det fenomen och den problematik
som ligger till grund för hennes
forskningsfråga.
Huli och omvärden
- Lika och Olika
- Nära och långt borta
Sammanfattning av dagen
• Religion och Genus
• Fallstudie – Pasinja Meri, agens och struktur
• Sammanfattning av veckan: Människan som
social varelse. Hur vi ordnar samhället. Hur vi
ordnas in i samhället. Hur vi skapar mening
och sammanhang i oändliga variationer.
Nästa vecka: Etnicitet och
nationalism
