Datainspektionen - Rapport

advertisement
Pe t e r Si lje r u d
Ungdomar och integritet
En studie utförd av Kairos Future för Datainspektionen
11 april 2007
Innehåll
Innehåll............................................................................................................................................................................. 2
Executive summary ......................................................................................................................................................... 3
Bakgrund och syfte.......................................................................................................................................................... 4
Resultat ............................................................................................................................................................................ 4
Bakgrundsförståelse ................................................................................................................................................... 4
IT-mognad ................................................................................................................................................................... 4
Inställningen till övervakning ...................................................................................................................................... 5
Verkansgrad av övervakning...................................................................................................................................... 6
Biometriska metoder................................................................................................................................................... 7
Den privata sfären....................................................................................................................................................... 7
Ändamålsenlig övervakning ....................................................................................................................................... 8
Synlighet på Internet ................................................................................................................................................... 8
Höga krav på anonymitet............................................................................................................................................ 8
Mobbning på Internet .................................................................................................................................................. 9
Skillnader mellan olika grupper....................................................................................................................................... 9
Slutsatser .......................................................................................................................................................................10
Om Kairos Future ..........................................................................................................................................................11
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
2/2
Executive summary
Kairos Future har på Datainspektionens uppdrag genomfört en studie om ungdomars inställning till integritet.
Följande är de centrala slutsatserna.
Unga har en relativt god förståelse för vad som är tillåtet enligt lagen gällande övervakning, hur Internet fungerar,
samt vad Datainspektionen gör. IT-mognaden är extremt hög och de flesta använder Internet och mobiltelefon så
gott som dagligen. Chatt och sms är oerhört viktiga delar i de ungas liv.
Inställningen till olika former av avlyssning och övervakning beror på formen:
•
Det finns en stor acceptans till kameraövervakning om det kan hindra stora och små brott
•
Telefonavlyssning accepteras för grövre brottslighet, dock inte för avlyssning av oskyldiga
•
Övervakning av Internetsurfningen är mindre önskvärt
•
Det finns en stark motvilja till att företag försöker kartlägga kunderna
•
Det finns en relativt stor öppenhet för användning av biometriska metoder för identifikation
Landsortsbor är mer positiva till övervakning än stadsbor, unga är mer positiva än äldre. Inga väsentliga
könsskillnader föreligger. De som hyser stor tilltro till olika övervakningsmetoders verkan har också en mycket
mer positiv inställning till övervakning. Ungdomar över lag har dock relativt låg tilltro till att olika former av digital
övervakning verkligen fungerar.
Det är befogat att tro att ungdomar i hög grad accepterar övervakning om:
•
Syftet är klart definierat och uttalat
•
Syftet är vällovligt, främst att stävja grov brottslighet
•
Övervakaren anses ”känd men anonym” (t.ex. en polis som studerar bilder från en fartkamera)
•
Övervakningen inte inkräktar för mycket på den personliga sfären
•
Övervakningen har hög verkansgrad i det den försöker åstadkomma
•
Informationen som samlas in används ändamålsenligt
Mer än hälften har någon gång blivit mobbade på Internet, en fjärdedel sexuellt trakasserade. De unga är dock i
regel väldigt öppna på Internet och begränsar inte sin användning av integritetsskäl. Däremot finns en stark
önskan att vara anonym. Det mest privata är ekonomi och känslor, medan politisk åsikt och religiös tro inte anses
särskilt viktigt att skydda.
Ungas beteende (försiktighet) verkar i mycket liten grad kunna kopplas till:
•
Deras kunskap om lagar och Internet
•
Deras tidigare negativa erfarenheter
•
Det faktum att de övervakade eller ej
•
Deras IT-mognad och mängd Internetanvändande
Hälften av respondenterna menar att deras föräldrar har dålig insyn i vad de gör på Internet, en tredjedel försöker
medvetet dölja sina förehavanden. Svaret på frågan om de tidigare reflekterat över integritet var normalfördelat,
men där ändå den större delen gjort det. Det verkar som det finns en påtaglig ambivalens där ungdomarna både
vill ha övervakningen för att ge dem själva ett tryggare liv, samtidigt som att de inte själva vill bli kontrollerade om
de kan slippa.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
3/3
Bakgrund och syfte
Datainspektionens syfte med denna undersökning var att kartlägga ungdomars inställning till integritet. Integritet
är ett begrepp som förändras över tiden och studien syftar till att se om ungdomar reflekterar över vem som har
insyn och kontroll i deras privatliv. De övergripande målsättningarna var att:
•
Studera huruvida ungdomar reflekterar över integritet
•
Se vilken medvetenhet de har om olika former av loggning
•
Undersöka vilken inställning de har till att synas och vara spårbara – är det en möjlighet eller ett hot?
Resultat
Studien har genomförts i tre delar. Inledningsvis genomfördes en kvalitativ del som omfattade en
fokusgruppsintervju. Gruppen bestod av en klass elever i 16-årsåldern i Tumba gymnasium som studerade
journalistik. Olika teman kring ämnet integritet diskuterades vilket gav en djupare inblick i de ungas tankegångar.
Vissa citat från gruppdiskussionen återfinns i denna rapport.
Diskussionen gav också ett visst underlag för den kvantitativa studien som var nästa delmoment. Kvantstudien
genomfördes via en helt anonym webbenkät där personer i åldrarna 14-18 år fick svara på ca 130 frågor rörande
integritet. Enkäten var indelad i ett antal block: bakgrundsfrågor, kännedom, attityd, beteende och erfarenhet.
Enkäten mottogs av 674 personer och svarsfrekvensen var 84%, dvs totalt 568 respondenter. Fördelningen
mellan tjejer och killar var jämn, liksom den mellan olika åldersgrupper.
Det sista momentet var en analys av resultaten där svaren har bearbetats statistiskt och intressanta kopplingar
har gjorts, t.ex. skillnader mellan kön och olika åldrar. Även korrelationen mellan olika områden har analyserats,
samband mellan exempelvis kunskap och försiktighet i beteendet. Nedan presenteras de analyserade resultaten
från studien.
BAKGRUNDSFÖRSTÅELSE
De unga har generellt en ganska god förståelse för lagar och vad som är tillåtet och inte. Inte helt oväntat är de
äldre betydligt mer kunniga än de yngre. Största huvudbryet vållade frågan om butiksägare fick ha
övervakningskameror utan tillstånd, samt om man får ta reda på någon annans personnummer. När det gäller
förståelsen för hur Internet fungerar så får denna sägas vara hyfsad. Exempelvis vet nästan alla (92%) att en
dator har ett unikt ”nummer” och att andra kan kopiera bilder man lagt ut på Internet (96%). Men förvånande nog
har endast 67% en insikt i att deras surfande och Internetsökningar kan lagras av t.ex. Google. 84% vet att en
positionen för en mobiltelefon kan pejlas.
De har också en relativt god bild av vad Datainspektionen gör. De tre rätta svaren (av sex alternativ) var de som
kom i topp (informerar om risker på Internet 64%, hjälper personer som blivit kränkta på nätet 56%, ger
synpunkter på utredningar och lagförslag 55%).
IT-MOGNAD
Dator, Internet och mobiltelefon är de tre viktigaste prylarna i ungdomarnas liv enligt en tidigare studie av Kairos
i
Future. Föga förvånande är även respondenterna som besvarade Datainspektionens enkät extremt IT-tillvända.
Hela 83% surfar dagligen och de flesta flera gånger om dagen. Detta gäller hela åldersspannet 14-18 år. Den
övervägande delen av de äldre respondenterna (16-18 år) surfar oftast på sina egna datorer hemma. För yngre
(14-15 år) är det vanligast att surfa på familjens gemensamma dator. Endast ett fåtal (5%) anger andra platser än
hemmet som den primära platsen för surfande, och då företrädesvis skolan.
En vanlig företeelse är chattande vilket 64% sysslar med dagligen. 47% besöker en community (eller fler)
dagligen. Handel på Internet är dock något som sker mer sällan. En jämförelse med mobiltelefonen visar att 39%
skickar sms dagligen, 20% flera gånger per dag. Det verkar alltså som att chatten har en större plats än sms i
ungdomars liv. En trolig förklaring är naturligtvis mobilkostnaderna som kan upplevas hindrande. Men det finns
också en tydlig könsskillnad där killarna chattar mer (73% dagligen) än tjejer (56% dagligen) och tjejerna sms:ar
mer (46% dagligen) än killarna (33% dagligen).
Sammantaget ges en bild av väldigt IT-mogna ungdomar i termer av användande. Det skall påpekas att eftersom
enkäten genomförs på webben så blir målgruppen per definition ett utsnitt av unga svenskar som är relativt
Internetvana.
INSTÄLLNINGEN TILL ÖVERVAKNING
Inställningen till olika former av avlyssning och övervakning är över lag positiv. Så länge man själv har rent mjöl i
påsen så är det ingen fara tycks argumentet lyda. ”Kolla upp mig då. Så är det ju om det sker ett mord, då är ju
alla misstänkta.” var en kommentar från en deltagare i fokusgruppen. Mest accepterat är kameraövervakning, följt
av telefonavlyssning och sedan Internetövervakning.
Kameraövervakning
Det viktigaste syftet med kameraövervakning anses vara att förhindra grova brott som misshandel, rån, våldtäkt
och terrordåd. Men det finns även en stor acceptans till kameraövervakning om det kan hindra mindre brott som
fortkörning, klotter, skadegörelser eller snatteri. I publik miljö som skola, t-bana, buss, torg, etc. så upplevs
övervakningen ge en extra trygghet. ”Det är skönt när man vet att nån ser.” var en kommentar från
fokusgruppsdiskussionen. Det finns dock en väldigt tydlig gräns när det helt plötsligt inte alls upplevs accepterat
att ha kameraövervakning. Att övervaka tvättstugor eller källsorteringsstationer är definitivt att gå ett steg för långt.
Man vill inte ha in kameror för långt in i den privata sfären.
Generellt sett så menar de flesta att det är värt priset att bli kameraövervakad om det kan skapa en tryggare miljö.
Hela 47% sätter 7 på en skala till 7 på frågan om kameraövervakning är okej om det får folk att känna sig
tryggare.
Telefonavlyssning
Inställningen till telefonavlyssning är mera ljum än den för kameraövervakning. För grövre brottslighet så finns det
dock en stor acceptans även för telefonavlyssning. Däremot för mindre brott som klotter, skadegörelse och
snatteri är inställningen tydligt tudelad, där en grupp menar att det är okej och en grupp tycker att det är fel.
Telefonavlyssning av oskyldiga är dock inte önskvärt. 30% sätter 1 på en skala till 7 på frågan om det är
acceptabelt med avlyssning av oskyldiga. Avlyssna gärna brottslingar och terrorister – men inte mig, verkar
inställningen vara.
De flesta är generellt sett negativa till att bli spårade med mobilen av andra, t.ex. föräldrarna. Yngre är dock med
positiva än äldre, möjligen kan de uppleva en ökad trygghet om föräldrarna kan pejla dem.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
5/5
Övervakning av Internetsurfning
Surfning på Internet är för många ungdomar något högst privat. Polisövervakning av Internetsurfningen är något
som inte accepteras. Hela 42% sätter 1 på en skala till 7 på frågan om detta är berättigat. Att övervaka publika
miljöer som vägar, torg eller butiker är en sak – att det ska sitta en övervakare på andra änden av datorsladden
en helt annan. Inställningen till övervakning av Internetsurfning är snarlik den för telefonavlyssning, i det att den
accepteras för att stävja grov brottslighet. Den största acceptansen för övervakning är för att avslöja pedofiler,
speciellt för unga kvinnor som säkert upplever det som ett reellt hot.
Åsikterna går dock isär om övervakning av mer allmän karaktär, t.ex. privat övervakning av vänner, ickebrottsbekämpande övervakning och informationsinsamlande utan klart syfte. Medan de flesta inte accepterar
denna typ av övervakning så framgår det att stort Internetanvändande är starkt förknippat med en positivare
inställning till privata och icke-brottsbekämpande övervakningsformer. Då orsakssambanden inte är klara öppnar
detta för olika tolkningar. Man kan tänka sig att de som spenderar mycket tid på Internet mindre och mindre bryr
sig. Men naturligtvis kan de omvända gälla, att eftersom de inte bryr sig så spenderar de mer tid på Internet. När
andra väljer att stänga av, så fortsätter dessa ohämmat sin surfning. Om den första tolkningen är den korrekta så
kan man misstänka att en positiv attityd till övervakning går hand i hand med mer Internetanvändande. Om
Internetanvändandet ökar ytterligare – vilket allt tyder på – så är en möjlig slutsats att vi kommer se en allt större
personlig öppenhet och ett minskat intresse att värna det privata på Internet.
Företag som övervakar
På många sätt är företagens lagring av kundinformation ett dubbeleggat svärd: informationen hjälper företagen att
bättre anpassa sitt innehåll till kunderna, samtidigt som det är en integritet på företagens villkor där de unga är
relativt omedvetna om hur mycket information som egentligen lagras om dem eller hur den sedan kan användas.
Att företag sparar uppgifter för att skapa kundprofiler och skicka anpassad reklam är endast ett ytterst fåtal
intresserade av. Det finns en stark motvilja till att företag försöker kartlägga sina kunder, i själva verket upplevs
detta värst (43%) vid en jämförelse med om staten (36%) eller kompisar (21%) tar reda på saker om en. ”Jag vill
inte att folk skall kunna kolla upp vad jag köper. Det kan ju vara en present.” var en kommentar under
fokusgruppsintervjun. Om det skulle leda till lägre priser så finns en viss acceptans för mer anpassade
erbjudanden. De unga går dock inte så långt som att de undviker att betala med kort för att inte lämna spår.
Om sammanhanget är det rätta och man har en association med företaget så är inställningen mer positiv. ”Det är
okej eftersom jag är medlem i H&M, jag vill ju ha erbjudanden från dem.” menade en person i fokusgruppen.
VERKANSGRAD AV ÖVERVAKNING
Det råder en stor konsensus om att passagerarkontroller på flygplatser förhindrar grov brottslighet. Men åsikterna
om övriga åtgärder är mer splittrade. 56% tror att kameraövervakning faktiskt fungerar och minskar brottsligheten.
Men faktiska resultat av övervakning av telefoni (41%) och Internetsurfning (29%) är mer ifrågasatta. En
jämförelse mellan åldersgrupperna visar på att yngre har en större tilltro till effekten av kameraövervakning och
telefonavlyssning än äldre. För Internet är dock skillnaderna marginella.
Det finns ett väldigt starkt samband mellan attityden till övervakning och tron på att den fungerar. De som hyser
stor tilltro till olika övervakningsmetoders verkan har också en mycket mer liberal inställning till övervakning. Den
positiva inställningen gäller dock övervakning med ett brottsbekämpande syfte, inte övervakning av mer privat
eller diffus natur.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
6/6
BIOMETRISKA METODER
Det finns en relativt stor öppenhet för användning av biometriska metoder för identifikation. Fingeravtryck och
scanning av iris skulle accepteras av majoriteten för att exempelvis logga in på en dator. Ja, dessa två metoder
föredras till och med före ett personligt identitetskort. ”Det där har dom ju i USA redan. De har ju en massa en
information om dig redan.” sa en person i fokusgruppen. En kommentar som vittnar om en viss insikt, eller kanske
snarare resignation, mot till synes övermäktiga myndigheter. Att operera in ett datachip i kroppen anser de flesta
vara att gå ett steg för långt, med undantag för en grupp om 12% som svarar ”ja, absolut” på denna fråga.
Spännande science fiction-filmer och liknande kan ha varit pådrivande för acceptansen till biometrilösningar.
Det finns även en stor acceptans för användningen av PKU-registret för andra ändamål än det avsedda. Tjejer är
generellt sett mer positiva än män till att använda DNA för identifiering. Tsunamin blev för många en traumatisk
händelse och just identifiering av folk vid katastrofer anses rättfärdigat. 69% sätter 7 på en skala till 7 för detta
alternativ. 77% menar att det även bör få användas för att identifiera brottslingar (57% svarar 7 på en skala till 7).
Att försäkringsbolag ska kunna neka kunder baserat på dessa uppgifter är dock helt oönskat. Märkligt nog svarar
17% att det absolut bör användas för att hindra folk med ärftliga sjukdomar att få barn. Finns det en sådan
utbredd cynism hos de unga?
DEN PRIVATA SFÄREN
Tidigare studier utförda av Kairos Future visar på ett stort behov av att värna den privata sfären. 84% menar att
ii
det är viktigt att ha ett privatliv utan insyn från företag och myndigheter i åldern 16-25 år. 74% menar också att
det är viktigt att ibland kunna stänga av och slippa all media omkring dem.
Ekonomi och känslor är det som upplevs mest privat för ungdomar. Information om den ekonomiska situationen
är känslig att lämna ut (49% negativa), liksom att avslöja vem man är kär i (43% negativa). Motståndet är
förvånande nog inte särskilt stort när det gäller olika typer av information som traditionellt uppfattas som känslig.
Politiska åsikter (27% negativa) och religiös uppfattning (22% negativa) är något som de unga inte ser några
större problem att dela med sig med. En förklaring kan naturligtvis vara att dessa frågor hos många ungdomar har
en högst begränsad plats. I mellanskiktet hittar vi uppgifter om var man bor (40% negativa) samt ens
hälsosituation (38% negativa) där åsikterna är mer spridda.
Figur 1 - Den privata sfären för ungdomar
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
7/7
ÄNDAMÅLSENLIG ÖVERVAKNING
När det finns ett tydligt syfte för insamlingen av personliga uppgifter så finns det ett motstånd mot uppgifter som
inte direkt kan uppfattas som relevanta. Om staten skulle samla in uppgifter för att förbättra sjukvård och skola så
kan de flesta tänka sig att lämna ut information om hälsotillstånd och skolbetyg. Att däremot uppge den
ekonomiska situationen eller registrering av kreditkortsköp är inget man är intresserad av. Inte ens sitt
mobilnummer vill man uppge. Det allra känsligaste staten skulle kunna samla in är information om webbsidor de
unga besökt, 89% motsätter sig detta.
Det finns alltså en tydlig koppling mellan uppgifterna och deras ändamålsenlighet för den specifika insamlingen.
Datamining med syfte att extrahera implicit och potentiellt användbar information är inte önskvärt. Allmänna
kartläggningar av relaterade uppgifter eller beteenden för att dra större slutsatser motsätter man sig. Alltså, rätt
data för att lösa rätt uppgift.
SYNLIGHET PÅ INTERNET
Hela 83% har lagt upp bilder på sig själv på Internet, 19% har lagt upp videofilmer. 52% har någon gång skrivit en
blogg. 52% har en webbkamera hemma som de använder och även här är öppenheten stor. Endast en femtedel
av de som har webbkamera begränsar användandet med tanke på framtiden. 31% bryr sig inte alls och svarar 1
på en skala till 7 om de undviker att använda kameran eftersom de inte vet hur materialet sedan kommer att
användas.
De flesta har inget emot att använda sina egna namn och 72% har skrivit kommentarer på nätet under egen
signatur. Följande uttalande från fokusgruppen illustrerar skiftet: ”I början sa man att man hette nåt annat. Nu
lägger jag ut namn, man är ju den man är. Det är ju ändå sina polare man snackar med.” Vana användare som
surfar och chattar dagligen är mer öppna med sitt namn än de som sällan använder Internet. De flesta är dock
mycket restriktiva till att lämna ut andra personuppgifter än namn på nätet. Att lämna ut lösenordet till datorn till en
kompis har dock 53% gjort, betydligt färre lämnar ut PIN-kod till mobilen (37%), hemnycklar (36%) eller
bankomatkoden (17%).
Bilden som målas upp ovan tyder på en stor öppenhet gränsande till exhibitionism. Men det finns även de som
när en viss oro. 32% upplever det problematiskt att deras bilder och inlägg på Internet kan finnas kvar i framtiden.
Denna oro till trots så är det en minoritet som begränsar sitt handlande för att minimera risken att inlägg eller
fotografier på Internet används till deras nackdel senare i livet. 52% begränsar inte vad de skriver på Internet eller
vilka bilder de lägger upp med tanke på framtiden. Detta kan hänga ihop med missuppfattningen som vissa har
att saker på Internet automatiskt försvinner efter ett par år. ”Det är nån som sitter och raderar”, var en kommentar
som framkom under fokusgruppsintervjun.
De flesta känner olust för att exempelvis en arbetsgivare ska leta information på Internet innan en anställning.
Andra menar att mycket vatten hinner flyta under broarna innan dess: ”Men vadå, om tio år är ju jag en helt annan
människa.” var en åsikt som framkom under fokusgruppsmötet som kanske signalerar något om inställningen. En
annan person sade: ”Jag tycker inte det känns cool att nån främling kan kolla upp allt om mig.” Åsikten i frågan är
uppenbart tudelad.
HÖGA KRAV PÅ ANONYMITET
En klar majoritet vill att själva surfningen ska vara helt anonym (60%), killar i högre grad än tjejer. Däremot
begränsar man inte alls sitt surfande av integritetsskäl. Endast 16% undviker vissa webbsidor så att andra inte
ska se vad de är intresserade av. Nästan hälften (47%) menar att deras föräldrar har mycket dålig insyn i vad de
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
8/8
gör på nätet. 18% svarar ”inte alls” på frågan. 32% av ungdomarna döljer också medvetet delar eller allt av sina
förehavanden på Internet för föräldrarna, killar i betydligt större utsträckning än tjejer.
De ungdomar som upplever att föräldrarna har en mycket god koll på deras Internetsurfning kan i princip delas in i
två läger. Dels är det två tredjedelar som inte försöker dölja något för föräldrarna utan verkar ha en öppen dialog,
och dels en tredjedel som hårdnackat försöker dölja alla sina förehavanden – dock utan framgång.
MOBBNING PÅ INTERNET
51% av ungdomarna har varit med om att någon har ljugit om dem på Internet. Hela 54% har varit utsatta för
Internetmobbning i det att någon har skrivit oschyssta saker om dem på nätet. Det verkar som att killar är värre
utsatta än tjejer. Hela 59% av killarna har varit utsatta för mobbning, för tjejer är siffran 48%. För sms-mobbning
är siffran 25%, även här är killar något mer utsatta. 24% har varit utsatta för sexuella trakasserier på Internet, till
övervägande delen tjejer (30%). 25% har också varit med om att någon annan person har använt deras identitet
på nätet. Att bli fotograferad av någon man inte känner upplevs mycket negativt. Det finns ett stort motstånd till att
andra lägger upp bilder på Internet utan personens tillåtelse, 28% har varit med om detta.
Höganvändare har i betydligt högre grad varit med om något integritetskränkande på Internet. Detta faktum har
troligen ett starkt samband med att de spenderar mer tid på nätet och därmed får en större exponering. De som
har varit med om negativa erfarenheter är märkligt nog inte mer försiktiga än andra och har heller inte i övrigt
någon avvikande inställning till integritet.
Skillnader mellan olika grupper
I detta avsnitt sammanfattas de väsentligaste skillnaderna mellan olika grupper. Åldersmässigt så finns flera
statistiskt signifikanta skillnader, där den största är den relativt stora kunskapsskillnaden som föreligger. De äldre
är föga förvånande mer kunniga än de yngre. Den andra viktiga skillnaden är att yngre i betydligt högre grad än
äldre är övertygade om att övervakning i olika former verkligen fungerar. Även inställning till övervakning är i viss
mån kopplad till ålder – ju yngre de är desto mer positiva är de till övervakning. Bristen på reflektioner över
övervakningens potentiellt negativa effekter får i viss mån tillskrivas ungdomlig naivitet. Slutligen så är de yngre
också mer försiktiga i sitt beteende än de äldre. Detta kan synas något förvånande då de skulle kunna betraktas
som mer obetänksamma, men månne har föräldrar, informationskampanjer eller rykten om personer som råkat
illa ut medfört en större försiktighet.
Det finns även regionala skillnader. Det mest påtagliga även här är skillnaden i kunskap där denna är högre för de
som bor i storstäder (mer än 200 000 invånare) och lägre för de som bor på mindre orter (färre än 10 000
invånare). Storstadsbor har en större negativ erfarenhet av integritetskränkande handlingar. Detta kan förklara
varför de som bor på mindre orter är betydligt mer positiva till övervakning än de som bor i storstäder. Bland de
som bor på mindre orter instämmer 26% helt med att telefonavlyssning är bra, medan siffran för stadsbor är 15%.
För kameraövervakning siffrorna 51% för landsbygdsbor och 34% för stadsbor. Förklaringen kan delvis bero på
att det generellt sett är mindre övervakning på landsbygden. En annan förklaring kan vara att man i en mindre by
eller mindre stad ändå är van att andra har relativt god koll på vilka alla är och vad de gör.
Könsskillnaderna är över lag mycket små. Killarna har något större kunskap i ämnet än tjejerna. Den största
skillnaden finns i attityden till övervakning som kan motverka brott, där tjejerna har en positivare inställning än
killarna.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
9/9
Slutsatser
Inställningen till olika former av integritetskränkande handlingar är klart kopplat till den som utför handlingen.
Generellt sett verkar det som att övervakaren helst skall vara ”känd men anonym”. Polisen sätter exempelvis upp
fartkameror för att förhindra brott, men den person som kollar av bilderna anses inte har något intresse i den
enskilda personens förehavanden i övrigt. Det finns en god förståelse och acceptans för att olika myndigheter och
företag vill hindra brott. ”Det är okej att myndigheterna övervakar så länge de inte missbrukar det. Man får hoppas
att de inte gör det” menade en person i fokusgruppen. En annan sade: ”Om det är en myndighet så är man ju
ändå en i mängden.”
Men när bevakningen börjar bli mer svårdefinierad och diffus, t.ex. lagring av data från Internetsurfning så är
villigheten inte lika stor. När syftet och kontrollantens identitet inte klart framgår så upplevs en potentiell risk i att
någon skulle gräva fram saker av känslig natur. Acceptansen till övervakning påverkas alltså i hög grad av dess
syfte. Ett tydligt och väldefinierat syfte skapar en förståelse för varför övervakningen sker. Att en butik har en
övervakningskamera för att motverka snatteri är förståeligt och dolda motiv tycks helt saknas.
Att någon med gott syfte kameraövervakar en i publik miljö upplevs inte alls lika integritetskränkande som när
någon börjar avlyssna privata telefonsamtal eller Internetsurfning. Kommunikationen inom den privata sfären
tycks mycket starkare kopplat till sin integritet än sitt agerande i det publika rummet. Det senare är ju någon som
andra i vanliga fall ändå kan ta del av i realtid när man rör sig på stan. Internetsurfningen som nästan uteslutande
sker i hemmet upplevs mycket mer privat. Ju närmare den privata kommunikationssfären övervakningen kommer,
desto mer hotfull upplevs den. Och det är framför allt när snokandet sker av ens gelikar det börjar kännas
obehagligt, då syftet många gånger är tveksamt för att inte säga direkt illvilligt. ”Det är värre om någon närstående
går in och kollar.” var en kommentar under fokusgruppsmötet. Här kan man misstänka att oron för att bli mobbad
eller sexuellt trakasserad gror i bakgrunden.
En intressant reflektion är att trots att vissa unga motsätter sig vissa former av övervakning och känner oro för hur
deras uppgifter används, så ändrar de sällan på sitt beteende. Att sluta handla med kreditkort eller undvika vissa
webbsidor är inte aktuellt för att minska deras spårbarhet. Intressant nog finns det heller ingen som helst koppling
mellan kunskap och beteende. En mer påläst eller kunnig person uppvisar på intet sätt ett mer försiktigt beteende.
Inte heller personer som har upplevt något integritetskränkande har ändrat sitt beteende. Utifrån detta kan
utbildningsinsatser vid första ögonkastet te sig verkningslösa.
I själva verket saknar attityden till övervakning helt samband med vilken kunskap man har, vilka negativa
erfarenheter man har gjort eller hur mycket man använder Internet. Den enda faktor som har ett klart samband
med en positiv inställning till övervakning är om man tror att det fungerar eller ej.
Avslutningsvis ställdes en fråga om unga tidigare hade funderat kring de frågor som enkäten tagit upp.
Majoriteten svarade på något av de mellanalternativen, vilken kan tolkas som att de ibland har reflekterat över
dessa frågor, eller kanske snarare att vissa enskilda frågor av olika skäl har fått stort genomslag i deras liv. Killar
verkar ha reflekterat något mer än tjejer.
Det finns en påtaglig ambivalens där ungdomarna både vill ha övervakningen för att ge dem själva ett tryggare liv,
samtidigt som att de inte själva vill bli kontrollerade om de kan slippa. Exempelvis menar de att
Internetövervakning rent generellt är dåligt – men samtidigt bör pedofiler på nätet definitivt spåras. Denna
inkonsistens är dock föga förvånande. Tidigare kartläggningar av ungdomars inställning visar att ju yngre
personen är desto större motstridighet finns mellan dess olika åsikter. Det går samtidigt att ana en viss rationalitet
hos ungdomar där acceptansen mot övervakning tycks vara direkt proportionell mot det potentiella hot som kan
avvärjas. Framgår inte tydligt vilket detta hot är så ser man ingen mening med övervakningen, då blir istället
övervakningen i sig det stora hotet.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
10/10
Om Kairos Future
Kairos Future AB är ett ägarlett forsknings- och konsultföretag med ca 25 medarbetare i Sverige samt
samarbetspartners internationellt. Våra uppdragsgivare finns såväl inom offentlig som privat sektor och idéburna
organisationer.
Kairos Future AB hjälper företag och organisationer att skaffa försprång inför framtiden i tanke och handling. I en
värld stadd i förändring gäller det att lite tidigare än andra förstå vad som håller på att ske. Men det är inte nog.
Man måste också ha förmåga att omsätta insikt i avsikt – och avsikt i handling. Kairos Future AB arbetar med
hela kedjan från omvärlds- och framtidsanalys till genomförande av förändring. Kairos tyngdpunkt ligger på
strategisk orientering, dvs gränslandet mellan framtid och strategi.
Vår verksamhet kan sammanfattas i tre begrepp:
•
Future – omvärlds-, trend- och scenarioanalys
•
Strategy – vision, affärsstrategi, marknads-, varumärkes-, FoU- och kompetensstrategier
•
Action – att skapa en framtidsberedd organisation
Kairos Future AB kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att generera nya insikter och
idéer med konsultföretagets fokus på vad som fungerar i praktiken. Kairos arbete bygger på egenutvecklade och
väl beprövade metoder för trend- och scenarioanalys och strategiutveckling. Arbetet bedrivs ofta i nära samarbete
med uppdragsgivarna.
Med tankesmedjan försöker Kairos skapa en miljö där ständiga diskussioner om framtidsfrågor pågår i en
tvärvetenskaplig anda. Med denna verksamhet levererar Kairos långsiktiga och återkommande studier såväl som
taktiska researchuppdrag med fokus på framtiden. Som strategikonsulter driver Kairos utifrån sin framtidsmetodik
strategiprocesser för att hjälpa uppdragsgivare att möta framtiden och deltagandeprocesser för att hjälpa dem att
bättre förstå tänkbara framtider.
Genom utbildningar i omvärldsanalys samt Kairos framtidsmetodik, och genom föreläsningar och seminarier, vill
Kairos också skapa diskussion kring och förståelse för frågor av betydelse för långsiktig överlevnad och
utveckling.
Läs mer om Kairos Future på vår hemsida www.kairosfuture.com
i
ii
Morgondagens TV – tittare och teknik, Kairos Future, 2006
Morgondagens mediemarknad, Kairos Future, 2006
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
11/11
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards