Skola 2031

KAIROS FUTURE
Skola 2031
Skola 2031
Göran Krafft, Rikard Molander, Fredrik Torberger
Januari 2017
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Skola 2031
Skolan har varit ett hett ämne under de senaste åren, med
PISA-resultat, reformer, och frågor om integration och
mångfald, med mera. Den här rapporten bygger på en
enkätundersökning mot fem av skolans intressentgrupper –
lärare, elever, föräldrar, skolledare samt HR-personal, de som
så småningom ska ta emot eleverna i deras framtida arbetsliv.
Syftet var att försöka besvara vad dessa grupper tror och
tänker om skolan och skolans framtid – varför vi egentligen
har en skola, vilka krafter som formar den, och vad som bör
göras för att Sverige ska få världens bästa skola.
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Innehåll
Skola 2031
4
En skola, tre målsättningar
Ju mer vi är tillsammans: skolan för samhället
Bättre men inte bra: mot en mer balanserad skola
Stor förändringsvilja hos skolfolket
Symptom eller orsak: vad bör förbättras?
Den smala vägen: att undvika digitaliseringens fällor
Från ordbehandlare till tankesmedja: digitalt vinner ny mark
IT går från leksak till verktyg
Neuroner och bits: skola för hjärnan
4
7
8
10
11
13
14
15
17
Fyra möjliga skolor 2031
20
Skilda världar: låg individanpassning, fokus autonomi
Napoleon 2.0: låg individanpassning, fokus tillhörighet
Skola för livet: hög individanpassning, fokus tillhörighet
Karriärgurun: hög individanpassning, fokus autonomi
21
22
23
23
Samarbetspartners
25
Om Caperio
26
Om Kairos Future
26
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Skola 2031
Skolan formas av mer än bara dess intressenter. Digitaliseringen
sveper över världen och möjliggör nya sätt att arbeta på, både i skolan
och i arbetslivet. Skolan måste anpassa sig för att kunna utbilda unga
vuxna som klarar sig i en automatiserad, digitaliserad och i allt högre
grad globaliserad omvärld; i vilken utsträckning sker detta i skolan
idag? Slutligen har vi också frågat hur nya rön om hjärnforskning och
neurovetenskap påverkar skolans invärld och närvärld, och om framtiden
kommer inbegripa mer vetenskapligt underbyggd pedagogik.
Det centrala temat som genomsyrar hela studien – och skolan i stort – är
att framtidens skola måste kunna balansera mellan en holistisk syn på hela
eleven, såväl akademiskt som emotionellt, men också att undervisning
i framtiden troligen kommer att kunna individualiseras med hjälp av
kraftfullare digitala verktyg och mer rön kring hur den unga hjärnan tar
till sig kunskap.
Tre olika berättelser om skolan hörs idag i debatten, och det är i skillnaden
mellan två av dessa som många oenigheter om skolans roll uppstår.
Troligen kommer vi i framtiden behöva förena alla tre för att kunna skapa
världens bästa skola – en där alla individer beaktas inte bara som framtida
arbetstagare eller medborgare, utan som elever – som individer – som
människor. Vi såg samma tre berättelser i studien Skola 2021 som kom
ut för tio år sedan – men idag är skillnaderna mindre. Kanske är detta ett
gott tecken; möjligen är vi överens om hur svensk skola ska se ut år 2031.
Förhoppningsvis för att vi då faktiskt har världens bästa skola.
En skola, tre målsättningar
De tre berättelserna kring skolan upptäckte vi som omnämnt redan
2006, och dessa underliggande åsiktsskillnader verkar finnas kvar år
4
KAIROS FUTURE
Skola 2031
2016. Skolans huvuduppgifter är alla överens om, och det är dessa
som utgör den solida kärnan i synen på skolan, det som man tydligt
kan peka på och säga att ”detta ska en skola göra”. Här handlar det
om att lära ut grundläggande kunskaper och färdigheter, utveckla en
problemlösningsförmåga och lära elever att samarbeta och tillämpa sina
kunskaper på ett bra sätt. Ingen intressentgrupp prioriterar någon av dessa
uppgifter speciellt lågt. Skolan ska först och främst lära ut.
Figur 1: ”Hur viktiga tycker
du att följande uppgifter är
för skolan?” – Andel som
svarar 5-7 på en 7-gradig
skala.
Men utöver att skapa självständiga, kunniga och kompetenta människor
finns ytterligare två berättelser, som berör det långsiktiga målet med att
fostra unga vuxna. Vi ser en splittring på denna punkt mellan framför
allt lärare och skolledare, som befinner sig inuti skolans värld, respektive
näringsliv och HR-personer som anammar ett utifrånperspektiv.
Inuti skolans värld beskrivs målet i högre grad som trygghet och omsorg,
5
KAIROS FUTURE
Skola 2031
kanske som ett svar på ett mer turbulent och segregerat samhälle.
Det här är en berättelse om skolan som en fostrare och ledsagare,
som utöver att lära ut språk och matte också lägger stort fokus på
värderingar och sammanhållning. Utifrån, å andra sidan, finns en önskan
om att tyngdpunkten borde ligga mer på att genom att uppmuntra
till företagsamhet och skapa spetskompetens utveckla näringslivets
konkurrenskraft och entreprenörskap.
Berättelserna stakar på så
vis ut en väg mot ganska
olika sorters skolor – men
faktum är att skolans olika
intressenter närmat sig
varandra något sedan den
förra undersökningen.
Även om berättelserna om
skolan fortfarande går isär,
har lärarna börjat tänka
på skolan mer holistiskt,
både ur ett individ- och
ett samhällsperspektiv, och
ser idag ett större värde i
en skola som bidrar till konkurrenskraft och företagsamhet i Sverige. På
liknande sätt har näringslivet och HR-personerna börjat värdera mjuka
värden som trygghet och omsorg högre än vad de hade 2006. Detta till
trots är inget idag mindre viktigt än det var då; allt var viktigt, och nästan
alla delar av skolans uppdrag blir viktigare. Skolan ska alltså stå för både
kunskap, omsorg, och ambition.
Figur 2: Skolans olika
berättelser
6
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Ju mer vi är tillsammans: skolan för samhället
År 2016 värderas sammanhållning i det svenska samhället som viktigare
av alla intressentgrupper jämfört med för tio år tidigare. Likaså anser
fler att skolan ska förse Sverige med toppkompetens och att fostra aktiva
demokratiska medborgare. Även om elevens väl fortfarande prioriteras
betydligt högre, har det skett en förskjutning mot mer kollektiva värden.
Framför allt hos av skolchefer och näringsliv, som är alltmer eniga i att
skolan är viktig för samhället, men oeniga om på vilket sätt.
Figur 3: Karta över svenska
skolans prioriteringsområden. Till vänster, individorienterade mål. Till höger,
samhällsorienterade mål.
Uppåt, ”mjuka” värden,
nedåt ”hårda”. Kartbilden är
centrerad och visar relativa
skillnader; samtliga grupper
värderar individorienterade
mål, vänster, högst.
För skolcheferna ska skolan framförallt skapa sammanhållning i samhället.
De värderar också elevernas framtida engagemang högt och ser det
som viktigt att uppmuntra dem såväl till deltagande i ett demokratiskt
samhälle som till entreprenörskap och företagsamhet. Näringslivet
å sin sida ser kompetens och konkurrenskraft som viktigare relativt
7
KAIROS FUTURE
Skola 2031
engagemang och uppmuntran, så även om de också lutar lite mer åt
samhällets väl än övriga grupper prioriterar de inte de mjuka värdena så
högt.
Föräldrar prioriterar, av naturliga skäl, elevens väl i första rummet. Till
skillnad från lärarna lutar de dock lite mer åt skolans ”hårda” värden –
kunskap, allmänbildning, kompetens och färdigheter, vilket kanske är
naturligt då de associerar trygghet och omsorg mer med hemmet än med
skolan. Lärarna, för vilka skolan är en relationsbyggande kanal, värderar
å andra sidan de mjuka värdena i högre utsträckning och ser skolan som
ett viktigt medel för att förse eleverna med omsorg och att fostra dem till
trygga och harmoniska individer.
Vad gäller eleverna själva hamnar de ungefär i mitten – en konsekvens av
att de har lite mindre tydligt uttalade åsikter om skolan, kanske för att
det för dem bara är en del av livet i stort. En alternativ förklaring kan vara
att elevgruppen omfattar ett brett spektrum med åsikter, vilket placerar
gruppens statistiska medelvärde relativt centrerat.
Bättre men inte bra: mot en mer balanserad skola
Mycket saknas innan lärarna tycker att Sveriges skola har nått sin fulla
potential – men det har skett glädjande framsteg jämfört med 2006. På
alla områden utom att lära ut baskunskaper presterar skolan bättre, enligt
lärarna. Framför allt är de mer nöjda med skolans förmåga att ge eleverna
omsorg och trygghet, en uppgift som lärarna själva prioriterar högt. Det
tycks som att skolan under de senaste tio åren blivit något bättre på att
tänka på sin roll ur ett mer balanserat perspektiv, vilket ju även reflekteras i
att näringsliv och lärare närmat sig varandra i fråga om vad som är viktigt.
Det är framför allt svagheterna som blivit starkare under de senaste 10 åren.
8
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Figur 4: Andel lärare som
är nöjda med skolans prestationer på dessa områden
Dock kvarstår förstås problemområden, och även kring skolans framgång
går åsikterna isär. Lärarna är faktiskt de som är mest nöjda med skolans
förmåga att bidra med omsorg och trygghet; andra intressentgrupper
prioriterar det visserligen lägre, men ser det ändå som en större svaghet
för skolan som den ser ut idag. Framför allt elever och föräldrar är mer
missnöjda, men även näringslivet ser bristen på trygghet som en större
svaghet relativt lärarna.
9
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Större svagheter
FÖRÄLDRAR
Större svagheter
NÄRINGSLIV
Större svagheter
ELEVER
Ge eleverna
omsorg
och trygghet
Ge eleverna
omsorg
och trygghet
Ge eleverna
omsorg
och trygghet
Ge förutsättningar
för ett liv som
trygga och
harmoniska individer
Ge förutsättningar
för ett liv som
trygga och
harmoniska individer
Lära elever
att samarbeta
och samverka
Lära elever
att samarbeta
och samverka
Ge en bred
allmänbildning
Ge förutsättningar
för ett liv som
trygga och
harmoniska individer
Fostra aktiva
demokratiska
medborgare
Fostra aktiva
demokratiska
medborgare
Lära elever och
unga konsten
att lära sig att
tillämpa kunskapenr
Lära elever och
unga konsten
att lära sig att
tillämpa kunskaper
Att ge grundläggande
kunskaper och
färdigheter som att
läsa, skriva och räkna
Fostra aktiva
demokratiska
medborgare
Figur 5: Tabell över vilka
områden som prioriteras
högre av dessa grupper,
relativt lärarna
Stor förändringsvilja hos skolfolket
Det finns fortfarande ett stort intresse för att förbättra och förstärka
skolan, och i en värld som snabbt formas om av teknik och
folkströmningar (för att nämna några krafter) kan behovet komma att bli
akut. Men det behöver inte vara något problem i sig. Faktiskt säger sig
över hälften av lärarna att de skulle föredra radikala förändringar något
10
KAIROS FUTURE
Skola 2031
över stegvisa dito, och då är de bland den mest konservativa gruppen. Ju
mer inflytande en intressentgrupp har över skolan, desto mer håller de
emot radikala förändringar; eleverna själva är de som starkast förespråkar
en radikal omstrukturering av skolan, medan skolcheferna är de som
ställer sig mest negativa till en sådan utveckling. Men även näringsliv och
föräldrar ser ett behov av stora omdaningar.
Figur 6: Radikala eller
stegvisa förändringar? Var
de olika grupperna placerar
sig på skalan. Figuren pekar
på att intressentgruppens
inflytande över skolans
utveckling korrelerar med
mer återhållsamhet.
Symptom eller orsak: vad bör förbättras?
Vad är det då för förändring som bör ske? Det visar sig vara svårt att
svara på, och det ligger utanför den här rapportens omfång att ge en
samlad rekommendation. När allt är viktigt blir det svårt att prioritera,
och åsikterna om hur man bör prioritera går, liksom berättelserna, isär.
Blir lyckliga och självsäkra elever mer konkurrenskraftiga? Eller är det
kanske så att elever som är väl rustade för arbetslivet också blir tryggare
demokratiska medborgare, då de inte behöver oroa sig för arbetslöshet
och utanförskap? Troligen är förstås båda perspektiven i någon mån
viktiga för att fostra framtidens vuxna. Så vad föredrar då de olika
respondentgrupperna för väg framåt?
11
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Figur 7: Kartbild över vad
respondenterna ser som
behöver förändras för att nå
världens bästa skola
I korthet ser vi fyra breda strategiska förbättringsområden. Här
ligger faktiskt skolchefer och näringsliv nära varandra, trots deras
olika perspektiv på skolans roll och uppgifter – nämligen i åsikten att
strategierna för framtidens skola handlar till stor del om attityder.
Skolcheferna och näringslivet är mer övertygande än snittet om att
föräldrarnas och lärarnas attityder och förväntningar är en av de saker
som behöver förändras för att stärka den svenska skolan. Här handlar
det om både föräldrarnas och lärarnas inställningar, men också lärarnas
kompetens och föräldrarnas syn på dessa – låt lärarna göra sina jobb,
menar man i detta hörn.
Lärarna själva, å andra sidan, lägger mer fokus på att förbättra skolans
resurser. De tror på mer ekonomiska resurser, bättre strukturerade skolor
och till viss del även att förbättra vilka hjälpmedel eleverna använder – en
12
KAIROS FUTURE
Skola 2031
strategi de delar med föräldrarna, som dock lägger relativt sett större vikt
vid metoder, och vill se nya strategier också vad gäller skolornas ämnen
och hur eleverna arbetar.
Eleverna, slutligen, lutar mest åt att förbättra utvärderingar av olika
slag, och tror både på att utvärdera skolorna, lärarna, och till viss del även
eleverna själva för att kunna säkerställa kvalitet – kanske en nödvändighet
för att på rätt sätt kunna individanpassa undervisningen.
Den smala vägen: att undvika digitaliseringens fällor
Skolan förändras i hög takt av både kultur, forskning och teknikutveckling.
Men för att faktiskt dra nytta av de innovationer som alltmer gör entré
i skolans världutvecklingen krävs mer än att bara sätta iPads i händerna
på eleverna – även om det på sätt och vis är en förutsättning. Faktum
är att tre gånger så många lärare idag svarar att eleverna har tillgång till
datorer eller surfplattor som för fem år sedan; och visst har resultaten
förbättrats, men det har troligen minst lika mycket att göra med metoder
Figur 8: Vägen mot hög
grad av digitalisering. Om
inte verktyg och arbetssätt
samverkar finns risken att
man hamnar i fällor och
återgår till det gamla
13
KAIROS FUTURE
Skola 2031
och arbetssätt.
Att öka IT-kapaciteten i sig, utan att förändra arbetssätt och förståelse,
leder till dyra system som inte används på rätt sätt – i bästa fall ett slöseri,
i värsta fall rent kontraproduktivt då lärarna försöker passa in runda
klossar i fyrkantiga hål. Att omvänt stärka arbetssätt och förmåga utan att
utrusta lärarna med rätt verktyg riskerar att leda till frustration. Därmed
blir vägen mot en lyckad digitalisering en kombination av båda dessa
faktorer – och då får också verktygen betydligt större genomslag. Det
hela är större än summan av delarna. Kan en skola uppnå balans mellan
dessa två faktorer, har de alla möjligheter att bättre kunna individanpassa
undervisningen och därmed bäst utnyttja lärarnas tid – för det är trots allt
människor som står i skolans centrum, om än understödda av teknik och
digitalisering.
Från ordbehandlare till
tankesmedja: digitalt
vinner ny mark
Figur 9: Puenteduras
modell för fyra steg till ett
digitaliserat arbetssätt.
Digitaliseringen av skolan har
gjort stora framsteg bara på de
senaste åren – men inte enbart i
fråga om kvantitet. Det har också
bevisligen skett åtminstone en viss
justering i tankesätt. Skolforskaren
Ruben R Puentedura använde i sin
modell fyra steg för att beskriva
hur digitala verktyg implementeras
inom utbildning: Ersättning,
14
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Förbättring, Förändring och Omdefiniering. Då vi undersökte skolan
2011 var det tydligt att de flesta lärare betraktade digitala verktyg helt som
en ersättningsmetod – IT-verktyg användes istället för analoga verktyg,
men på i princip samma sätt och utan att vinna särskilt mycket i fråga om
metod.
Idag ser situationen annorlunda ut; den stora majoriteten av lärare
bygger på och förbättrar med hjälp av digitala tillgångar, och arbetar
mer med bilder, video och hjälpmedel som inbyggd stavningskontroll,
synonymordböcker och så vidare. De har dessutom införlivat digitala
verktyg i sina egna arbetssätt, och är mer benägna att försöka effektivisera
och automatisera rutinmässiga uppgifter för att få mer tid med eleverna,
vilket vi berör i nästa stycke. Nästan fyra av tio lärare har dessutom klivit
upp på steget Förändring, i vilket IT-verktyg möjliggör helt nya sätt att
arbeta på. Det återstår ännu en bra bit innan digitalisering orsakar en stor
omdaning i skolan – men kanske kommer denna utveckling gå snabbare
än väntat. Det återstår helt enkelt att se.
STEG
4. Omdefiniering
3. Förändring
2. Förbättring
1. Ersättning
2011
11 %
22 %
84 %
89 %
2016
20 %
38 %
86 %
64 %
Figur 10: Lärarnas
beskrivning av nuvarande
digitaliseringsnivå, jämfört
med 2011.
IT går från leksak till verktyg
Det är nämligen inte bara omfånget och arbetssätten som har ändrats.
På området IT ser vi även en fundamental attitydskillnad till de digitala
15
KAIROS FUTURE
Skola 2031
verktygen, vilket lett till nya sätt att använda dem – och därmed, nya sätt
att arbeta på i klassrummet. När vi 2011 tog tempen på IT-användningen
i skolan var det vanligaste sättet att använda digital teknik som en
sorts fri leksak – för skapande, kreativitet och arbete på egen hand. Nu
har det skett ett skifte och idag betraktar åtminstone lärarna själva de
digitala verktygen som även ett hjälpmedel för effektivitet, d.v.s. ett sätt
att automatisera rutinmässiga uppgifter. En fördel för både lärare och
elever, som därmed kan arbeta mer fokuserat på själva lärandet. Tekniken
är inte längre ett verktyg enbart för skapande, utan underbygger hela
skolans fundamentala arbetsuppgift, nämligen att lära ut. Detta ger en
fingervisning av vilken kraft digitaliseringen kan ha i framtidens skola,
särskilt i en tidsålder där tankeeffektivitet, dvs. att snabbt kunna behandla
information och lösa problem, blir allt viktigare.
Figur 11: Vad används IT/
digitala verktyg till i praktiken? Jämförelse mellan svar
2016 och 2011
Det här visar sig också vara viktigt för att faktiskt få ut värde av de digitala
verktygen. Den absolut mest avgörande faktorn för att digitaliseringen
16
KAIROS FUTURE
Skola 2031
skulle upplevas som positiv och värdeskapande för en lärare var att läraren
själv tycker det är kul att använda datorer; men därefter avgjordes den
av två faktorer, nämligen att läraren försöker använda och tillämpa de
digitala verktygen så mycket som möjligt, och dessutom att hen använder
dem just för effektivare inlärning. Det är alltså detta som tycks vara
nyckeln till en framgångsrik digitalisering av skolan, och av de lärare som
svarar ja på alla dessa tre frågor upplever 85% att digitaliseringen gett
positiva effekter i skolan.
85%
79%
74%
34%
Upplever
framgång
Lärare som INTE tycker
att det är kul att använda
datorer
Upplever
framgång
Lärare som tycker att
det är kul att använda
datorer
Upplever
framgång
Lärare som ÄVEN
använder IT så mycket
det går i undervisningen
Upplever
framgång
Figur 12: Fyra steg mot
bättre resultat med digitala
verktyg
Lärare som ÄVEN
använder IT som
ett verktyg för effektivare
inlärning av baskunskaper
NIVÅ 4
NIVÅ 3
NIVÅ 2
NIVÅ 1
Neuroner och bits: skola för hjärnan
Hur skapar man effektivt lärande med hjälp av digital teknik? Svaret
är förstås att man måste ta hänsyn inte bara till sändarens mjukvara,
utan även mottagarens – det vill säga, elevens hjärna och tankar.
För att verkligen kunna individualisera undervisningen kommer
neurovetenskapens fynd troligen påverka pedagogiken alltmer i framtiden.
17
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Även om hjärnforskning ännu inte haft så stort genomslag i skolan finns
ett intresse bland lärarna. Hela två tredjedelar uppger att de tycker det är
kul att hålla sig uppdaterade om hjärnforskning kring lärande. Likaledes
försöker över hälften tillämpa det som de snappar upp i undervisningen.
Ja, snappar upp, för ytterst få lärare har egentligen deltagit i utbildning
kring neurobaserad pedagogik. Likaså uppger endast en minoritet att
skolan har en ambition att hålla sig uppdaterad kring hjärnforskning och
lärande.
Figur 13: Lärarnas relation
till vad som ibland kal�las brain based learning,
uttryckt i sex olika påståenden.
Det tycks finnas en tröghet i systemet vad gäller att inkorporera
neurovetenskapen i skolans värld. Vare sig universitetet i Lund, Göteborg,
Stockholm eller Uppsala använder ord som neuro, hjärna eller emotioner
när de kommunicerar med blivande lärarstudenter, och intresset tycks
relativt svalt bland skolledare och lärarutbildare. Trots detta uppger nästan
tre fjärdedelar av lärarna att de skulle vilja lära sig mer om hjärnforskning
och neurovetenskap, och hälften har inte fått någon form av fortbildning
18
KAIROS FUTURE
Skola 2031
inom ämnet över huvud taget. Endast en fjärdedel får kontinuerlig
fortbildning på detta område, och av dessa uppger en majoritet att de ändå
har ett stort behov av vidare kompetensutveckling.
Figur 14: Upplevt behov
av kompetensutveckling,
kombinerat med hur den
hittills har sett ut.
19
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Fyra möjliga skolor 2031
Vi har alltså sett att det finns
motsättningar mellan om man
prioriterar konkurrenskraft och
autonomi högre i skolan, eller om
man istället ser utveckling mot
innanförskap och tillhörighet som
det viktigaste steget skolan måste ta.
På många sätt är de båda nödvändiga
steg för skolan, då åtminstone enligt
positiv psykologi båda är viktiga
byggstenar i att skapa en lycklig och
frisk människa – men det finns olika
vägar att gå vad gäller prioriteringar
mellan dessa, som påverkar olika
elever på olika sätt.
Figur 15: Illustration över
utbildningens byggstenar
På ett motsvarande spår är frågan
om individanpassningen i skolan, understödd av digitalisering och nya
rön om lärande och utveckling. Individanpassning är redan centralt i
många skolor idag, men frågan är hur denna typ av pedagogik utvecklas
i framtiden. Kommer den ses som en viktig rättighet och få hög prioritet
i svenska skolan i stort, eller blir individanpassning något som av
resursskäl ses som en lyx utöver skolans grundläggande uppdrag – något
som utövas av enskilda skolor och lärare, men i praktiken får stryka
på foten i majoriteten av Sveriges kommuner? Dessa två dimensioner
målar tillsammans upp fyra möjliga framtider för en skola 2031. Det bör
påpekas att den sanna bilden av framtiden nästan säkert ligger mellan
någon av dessa fyra ytterligheter, som här tjänar framför allt till att spänna
upp en bred framtidsbild och peka på möjligheter att förbereda sig för –
eller ta ställning till.
20
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Figur 16: Karta över de
olika framtidsscenarierna.
Skilda världar: låg individanpassning, fokus autonomi
Fokus för svenska skolan ligger 2031 tydligt på att skapa konkurrenskraft i
en allt tuffare globaliserad värld, men skolan har helt enkelt inte möjlighet
att anpassa utbildningen efter de enskilda eleverna. Ny teknik är för
kostsam, innovationsprocesser saknas och som konsekvens av detta är
det elevens och föräldrarnas ansvar att skaffa de färdigheter som krävs
i en tuff värld med hård konkurrens från de forna utvecklingsländerna.
Det är därmed stor skillnad på skola och skola. De skolor som lyckats
implementera en kraftfull digitaliserings- och pedagogikprocess blir allt
mer populära, och lockar elever som tävlar med varandra om höga betyg
för att komma in; andra skolor hamnar på efterkälken. Till följd av detta
uppstår en segregation av svenska skolor där skolvalet blir allt viktigare
och mer centralt, eftersom resursstarka skolor har ett enormt övertag över
21
KAIROS FUTURE
Skola 2031
de som ännu i princip undervisar med pekpinne och kateder. Digitala
lösningar finns även på dessa skolor, men förändrar inte pedagogiken
särskilt mycket i grunden. Individanpassad undervisning eftertraktas
av föräldrar, men det är inget man kan förvänta sig utan att lägga ned
eget arbete på att vägleda barnen med såväl skolval som val av andra
pedagogiska hjälpmedel att köpa in privat.
Napoleon 2.0: låg individanpassning, fokus tillhörighet
När Napoleon omformade Frankrikes skolsystem år 1802 var målet
i första hand att lära ut fransk historia, fransk kultur, och det franska
språket, för att på så sätt skapa sammanhållning i riket. Därefter skulle
eleverna lära sig matematik. När vi ser på skolan 2031 finns vissa likheter
med Napoleons vision. Skolans syfte betraktas idag som främst ett medel
för att skapa tillhörighet i samhället, en kulturbärande skola som inte låter
någon elev hamna på efterkälken. Man bejakar tradition och samhörighet,
men också självförtroende, demokrati, och alla människors lika värde.
Visst lär man fortfarande i allra högsta grad ut praktiska färdigheter och
kunskap, men målet är inte att skapa tävlan och konkurrens utan snarare
att stärka eleverna på ett holistiskt sätt. Individanpassning genom ny
teknik och nya metoder prioriteras inte så högt, snarare är det mänskliga
ingrepp som tas till när någon hamnar efter eller inte förstår. Friskolor
begränsas kraftigt. Den som i stället vill ge sitt barn ett försprång får
förlita sig på privata företag som säljer digitala tjänster för allt möjligt
– från pedagogiska spel till videolektioner och helt digitala lärare. Vad
gäller att skapa toppkompetens har skolan i princip abdikerat till förmån
för spetskompetenta ”superlärare” som allt oftare arbetar inom privata
företag, eftersom de där helt kan hänge sig till de ämnen de brinner
för. Klasslärarna är i allt högre grad de som älskar att arbeta med barn
och unga, snarare än de som älskar sitt ämne. Lärarrollen är social, från
förskolan hela vägen upp i gymnasiet.
22
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Skola för livet: hög individanpassning, fokus tillhörighet
Nya pedagogiska och digitala metoder skapar oanade möjligheter att
individanpassa undervisningen, och skolan har år 2031 utvecklats till en
sorts ”skola för livet” – där elever inte längre mäts efter samma måttstock
utan har egna mål, möjligheter och individualiserade läroplaner. Digital
teknik har befriat tid för läraren att arbeta mer mänskligt med eleverna,
och mycket av det administrativa arbetet har automatiserats. Robotar,
både fysiska och rent digitala, hjälper till med faktafrågor och håller reda
på läxor och scheman. Skolan har blivit betydligt mer holistisk till följd,
med fokus på livskunskaper, sammanhang och trygghet i livet, vilket
förstås även inbegriper kunskap och kompetens inom en mängd olika
områden. Dock finns möjlighet att anpassa metoderna och lärosätten
kraftigt, så även om alla ska med och alla ska åt samma håll, finns det
många olika sätt att ta sig dit. Läraren har nu blivit mer inspiratör
och coach, understödd av många digitala läromedel och helt digitala
assistenter som hjälper eleven att lära sig själv, men har också fått ökad
kompetensutveckling inom såväl digitalisering som forskningsbaserade
inlärningsmetoder, vilket medför en resursstark skola som klarar av att
möta många olika elevers behov. Tillhörighet och samvaro har blivit
nyckelord, och heta ämnen i den digitala åldern som integritet, säkerhet
och schysst kommunikation är i dag självklarheter på schemat i de flesta
svenska skolor.
Karriärgurun: hög individanpassning, fokus autonomi
Som svar på tuffare konkurrens och högre krav på resultat har skolan
2031 utvecklats i riktning mot en individualiserad karriärplan. Det har
blivit svårare och svårare att få med alla elever på båten för att hålla
uppe resultat i skolan, och utbredd automatisering innebär att jobben
blir allt mer koncentrerade inom vissa områden, vare sig de är klassiska
högutbildade yrken eller yrken som kräver andra särskilda kompetenser.
23
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Vare sig man vill arbeta med människor, till exempel inom hemtjänsten,
eller med något klassiskt akademiskt yrke måste skolan kunna stödja ens
livsval så att man kan hitta sitt kall i yrkeslivet. Med detta resonemang,
och med individanpassade verktyg som stöd, har skolan bejakat fler
valmöjligheter både vad gäller vad som lärs ut, och hur. Autonomi och
självständighet är målbilden, och man försöker ge elever och föräldrar
precis vad de efterfrågar med bakgrund mot läroplanen. Läraren har
utvecklats åt många olika håll, några är specialister inom ett fåtal ämnen,
andra bidrar med engagemang och peppar, ytterligare några hjälper
till att utforma utvecklingsplaner och övervakar processen via digitala
plattformar. Några är gjorda av kretskort och plast, och tar hand om
administrativa uppgifter, läxhjälp, personlig vägledning och så vidare.
På vissa skolor är en egen robotlärare lika självklart som en egen dator
eller surfplatta. En handfull lärare har dessutom blivit Sverigekändisar
– duktiga föreläsare vars lektioner ses av så gott som varenda elev inom
ämnet.
Så, vilket scenario är mest sannolikt för Skola 2031? Det beror till stor
del av hur samhället ser på ansvarsfördelningen mellan individen och
kollektivet. Finns viljan att gemensamt finansiera en skola där alla åtnjuter
frukterna av digitalisering och neurovetenskapens fynd? Eller blir det upp
till var och en att efter bästa förmåga kompensera för en resursfattig skolas
brister? Och slutligen, vilken röst hörs från skolans professionella i den
debatten?
24
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Studien Skola 2031 skapades i
samarbete med:
25
KAIROS FUTURE
Skola 2031
Om Caperio
Caperio är ett svenskt IT-bolag. Med unik laganda och kompromisslös
leveranskvalité skapar vi produktivitet och lönsamhet för våra kunder.
Caperio etablerades år 2000. Vår ledstjärna under alla dessa år har varit att
erbjuda företag, organisationer och myndigheter Sveriges bästa leverans
inom IT-infrastruktur.
För mer information, besök www.caperio.se
Om Kairos Future
Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma
framtiden genom:
– Forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys
– Framtidsbaserad affärsutveckling och innovation
– Genomförande av strategier
Vi kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att
generera nya insikter och idéer med konsultföretagets fokus på vad som
fungerar i praktiken. Vårt arbete bygger på egen kunskapsutveckling samt
egenutvecklade och väl beprövade metoder för analys, strategiutveckling
och förändringsarbete.
För mer information, besök www.kairosfuture.com
26