Åsa Nson-Lindgren
Dan Johnels
Knut Irgum
Lars Lövgren
Karin Wiberg
Magnus Wolf-Watz
Pernilla Wittung-Stafshede
Ulf Boman
Strategier för grundutbildning i
Kemi vid Umeå universitet
Rapport för Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Februari – maj 2009
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
1
Sammanfattning
Grundutbildningen i Kemi vid Umeå universitet har stora bekymmer med rekryteringen av studenter. För att öka rekryteringen och stärka kemiutbildningen har
Kemiska institutionen vid Umeå universitet tagit fram ett antal strategier.
Strategierna utgår från en analys av de viktigaste faktorerna, trenderna, i omvärlden som påverkar framtiden för kemiutbildning i Umeå. Även en analys av de viktigaste tillgångarna i Umeå bidrar till strategierna.
Den genomförda omvärldsanalysen visar på en mängd viktiga förändringar i omvärlden som man måste ta hänsyn till när man utvecklar och förändrar en utbildning. Möjligheterna att rekrytera studenter beror till stora delar på allmänna trender i samhället, såsom minskat intresse för naturvetenskap och teknik, ökad konkurrens om studenter, etc. Alla naturvetenskapliga utbildningar i Sverige drabbas
av dessa svårigheter. Demografin medför också att antalet presumtiva studenter i
framtiden minskar kraftigt.
För Kemi i Umeå spelar dessutom lokala faktorer och tillgångar in. Det kan handla om det geografiska läget, som kan vara både en tillgång och ett problem, och
det kan vara sådant som närheten till ett komplett universitet (inklusive SLU) som
bidrar till att locka studenter. Studerandemiljön i Umeå är mycket god, vilket även
gäller Kemiska institutionen. Instrumentparken och infrastrukturen är god och lärartätheten är hög.
Kursutbudet i Kemi är mycket stort relativt antalet studenter. Detta leder till kurser
med en allt för hög kurskostnad för institutionen. Dessutom är små grupper inte
optimalt ur studiesocial synpunkt.
Det finns mycket Kemiska institutionen kan göra åt situationen. Vi har identifierat
viktiga tretton strategier för att öka rekryteringen och stärka grundutbildningen. Av
dessa är det viktigast att profilera och begränsa kursutbudet, öka samverkan med
näringsliv och samhälle och att öka samverkan med skolor. För att lyckas med
detta behöver man dels bygga en organisation för att säkra kvalitet och innehåll,
dels utveckla ett tema- och kontextbaserat lärande. Det är också intressant att
notera att Kartlägg arbetsmarknad och konkurrerande utbildningar samt Utveckling av IT infrastrukturen vid kemiinstitutionen till stor del driver på andra strategier.
Utöver dessa strategier behöver fakultetens programstruktur ses över. Detta innebär att en tydligare samordning mellan program införs samt att civilingenjörsut-
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
2
bildningen Bolognaanpassas dvs. delas upp i 3 + 2 år. Detta leder till nya möjligheter till en kraftigt utökad samordning av tekniska program där de första terminerna är gemensamma med en efterföljande ökad specialisering där de två sista
åren bestämmer examens inriktning.
Strategierna har tagits fram i en bred, förankrande process med stora delar av institutionens medarbetare och andra externa deltagare engagerade. Analyserna
har genomförts av en mindre analysgrupp. Arbetet har huvudsakligen genomförts
under januari och februari 2009.
Projektet är en direkt följd av det visions- och strategiarbete som Kemiska institutionen genomförde under våren 2008. En viktig strategi som framkommit vid arbetet var att utveckla grundutbildningen.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
3
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ...............................................................................................................................2
INLEDNING................................................................................................................................................5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ...................................................................................................................5
PROCESS OCH UPPLÄGG .............................................................................................................................5
OMVÄRLDSANALYS OCH TRENDER................................................................................................6
TRENDVÄRDERING.....................................................................................................................................8
TILLGÅNGSANALYS ..............................................................................................................................9
ANALYS AV TILLGÅNGAR ........................................................................................................................11
REFERENSGRUPP .................................................................................................................................12
STRATEGIER...........................................................................................................................................13
ÖKA SAMVERKAN MED SKOLOR ..............................................................................................................13
PROFILERA OCH BEGRÄNSA KURSUTBUDET ............................................................................................13
TEMA- OCH KONTEXTBASERAT LÄRANDE ...............................................................................................13
ÖKA SAMVERKAN MED NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE .............................................................................14
SATSA PÅ MARKNADSFÖRING ..................................................................................................................14
BYGG ORGANISATIONEN FÖR ATT SÄKRA KVALITET OCH INNEHÅLL ......................................................14
SATSA PÅ INTERNATIONALISERING .........................................................................................................15
BREDARE INGÅNG TILL TEKNISK KEMI....................................................................................................15
UTVECKLING AV IT-INFRASTRUKTUREN VID KEMIINSTITUTIONEN ........................................................15
GRÄNSÖVERSKRIDANDE GRUNDUTBILDNING .........................................................................................15
PREMIERINGSSYSTEM ..............................................................................................................................16
KARTLÄGG ARBETSMARKNAD OCH KONKURRERANDE UTBILDNINGAR .................................................16
UTVECKLA DISTANSUTBILDNING ............................................................................................................16
VÄRDERING AV STRATEGIER..........................................................................................................17
VÄRDERING AV ROBUSTHET – BÖR, VILL, KAN ......................................................................................17
SAMBANDSANALYSER .............................................................................................................................19
SLUTSATSER AV STRATEGIANALYSEN .....................................................................................................20
SLUTSATSER...........................................................................................................................................22
GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................23
MARKNADSFÖRING, REKRYTERING OCH SAMVERKAN ............................................................................23
PROGRAM OCH KURSUTBUD ....................................................................................................................23
KVALITETSSÄKRING OCH IT UTVECKLING ..............................................................................................24
ANSTÄLLNINGSBARHET OCH ARBETSMARKNAD .....................................................................................24
BILAGOR..................................................................................................................................................25
OM KAIROS FUTURE ...........................................................................................................................26
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
4
Inledning
Antalet studenter vid grundutbildningen i Kemi i Umeå är för litet. Kemiska institutionen
vid Umeå universitet har ambitionen att ändra på detta. För att identifiera utvecklingsvägar genomfördes en strategiprocess under vintern 2009.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med uppdraget är att ta fram strategier för att utveckla grundutbildningen vid Kemiska institutionen vid Umeå Universitet.
Frågeställningen är:
Hur ser Framtidens grundutbildning i Kemi i Umeå ut år 2015
Grundutbildningen som detta projekt omfattar är kandidat-, master- och civilingenjörsutbildningarna
Uppdraget handlar om att identifiera faktorer i omvärlden samt egna tillgångar som påverkar Grundutbildningen i Kemi i Umeå. Utifrån dessa faktorer utvecklas förslag till strategier och åtgärder som syftar till att göra Kemiutbildningarna i Umeå mer attraktiva.
PROCESS OCH UPPLÄGG
Arbetet med strategierna har genomförts huvudsakligen under januari-februari 2009. Arbetet inleddes med en trend- och tillgångsspaning med c:a 50 deltagare från universitetet
och närliggande arbetsliv. Resultaten från den övningen ligger till grund för resultaten
som presenteras i denna rapport. Arbetet har resulterat i förslag till strategier
Figur 1 illustrerar processen. Under sista delen av 2008 lades grunden för projektet. En
enkät till gymnasieungdomar i Umeå om deras syn på naturvetenskap och universitetsutbildning genomfördes i december 2008.
Figur 1
Processupplägg
En breddgrupp bestående av c:a 50 personer från institutionen och andra delar av Umeå
Universitet, samt lärare i gymnasieskolor, m.fl. har engagerats vid två tillfällen, samt vid
slutrapporteringen den 20 februari. Breddgruppen har bidragit med omvärldskunskap, invärldskunskap samt förslag till strategier och åtgärder. Dessutom har en referensgrupp
med representanter från näringsliv och omgivande samhälle engagerats vid ett tillfälle.
Referensgruppen har bidragit med erfarenheter och synpunkter utifrån arbetslivets skiftande behov.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
5
Analysgruppen har sammanställt och analyserat materialet. Föreliggande rapport är analysgruppens samlade analyser och ställningstaganden.
I analysgruppen deltog Åsa Nson Lindgren, Dan Johnels, Knut Irgum, Lars Lövgren, Karin Wiberg, Magnus Wolf-Watz, Pernilla Wittung-Stafshede från Kemiska institutionen vid
Umeå universitet, samt Ulf Boman från Kairos Future.
Omvärldsanalys och trender
Robusta strategier bidrar till att man kan förbereda sig för förändringar i omvärlden. En
god omvärldsanalys ger underlag för att förstå vad man bör göra.
För att skapa underlag till strategierna inleddes därför projektet med en omvärldsspaning.
Breddgruppen identifierade ett antal viktiga trender och omvärldsförändringar som har
stor påverkan på grundutbildningen i Kemi. Trenderna beskrivs i detalj i bilaga 2. Här ges
en kortfattad sammanfattning av trenderna.
Minskad status och intresse för naturvetenskapliga universitetsutbildningar
Söktrycket till naturvetenskapliga akademiska utbildningar minskar. Även intresset för civilingenjörsutbildningar inom angränsande områden minskar, men i något mindre omfattning.
Ökat informationsflöde och förenklad kommunikation
Informationsmängden och informationsflödet i samhället ökar. Unga människors sätt att
informera sig och att kommunicera går via internet. Wikipedia blir den nya standarden för
informationsinhämtning.
Internet används allt mer för utbildning – distansutbildning ökar i omfattning.
Förändrade förkunskaper i naturvetenskap hos gymnasieelever
Elever som kommer direkt från gymnasiet har allt sämre förkunskaper inom naturvetenskap enligt flera utredningar. De har svårt att läsa och förstå långa (och krångliga) texter.
Nya regler för beräkning av meritvärde tycks leda till att fler elever i framtiden kommer att
läsa exempelvis Kemi B vilket kan leda till ett större antal behöriga presumtiva studenter.
Ökat hot mot klimat, miljö och hälsa
Människor upplever ett ökat hot mot miljö och hälsa. Det finns tydlig oro för klimatförändringar med deras konsekvenser för samhället, miljön och levnadsförhållanden.
Ökad konkurrens om studenter
Antalet studieplatser inom grundläggande kemiutbildningar ökar i relation till studentantal.
Antal lärosäten har ökat i Sverige via bildandet av fler högskolor. Många program med
liknande innehåll erbjuds. Färre elever kan förväntas läsa naturprogram på gymnasiet,
bland annat av demografiska orsaker.
Ökad samverkan mellan universitet och gymnasium
Kontakterna mellan gymnasieskolan och universitetet har ökat men potential finns för utökad samverkan. I samband med de nya nationella spetsutbildningarna till gymnasierna
(tio linjer läsåret 2009-10 och tio till läsåret därpå) krävs aktiv och nära samverkan mellan
universitet och gymnasium.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
6
Ökad samverkan mellan universitet och näringsliv
Kontakter och samverkansformer mellan näringslivet och universitetet utvecklas. Sektorsfinansiärer som Formas, Nutek och Vinnova kräver i regel ökat samarbete mellan universitet och näringsliv.
Förändrad livsstil – ökad individualisering
Individualisering – fokus på egna individen. Livsprioriteringarna ändras – fritid och familj
är viktigare än karriären. Skälen att utbilda sig – utilitaristiska/altruistiska vs egoistiska –
ändras från att lösa samhällets problem till egen utveckling och bekräftelse.
Arbetsmarknad i förändring
Tjänstesektorn och upplevelsesektorn expanderar. Rörlighet på arbetsmarknaden ökar
och livslånga anställningar inom ett yrke eller på en yrkesplats blir ovanligt. Frekventa
jobbyten har status – långt CV är fint. Ökade krav på utbildning för att få arbete.
Medias inflytande ökar
Media (internet, tidningar, TV, radio) ger negativa associationer till kemi. Kemi framställs
som nördigt och svårt. Snabb berömmelse, snabba pengar, ungdomsfixering inom media
minskar intresse för långsiktig utbildning, t.ex. i kemi.
Samhällets behov av kemister ökar
Stora pensionsavgångar ställer krav på att nyrekryteringar kan göras. Betydelsen av kemi
i samhället ökar.
Kemistens roll i näringsliv/samhälle blir allt otydligare
Rollen som kemist är otydlig och svår att marknadsföra. Arbetsmarknaden för en utbildad
kemist är bred och detta leder till en otydlig framtida yrkesroll.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
7
TRENDVÄRDERING
Trenderna har olika stor påverkan på den framtida grundutbildningen i Kemi vid Umeå
universitet. Figur 2 visar analysgruppens värdering av trendernas betydelse. Trenderna
påverkar dels möjligheterna att rekrytera studenter till grundutbildningen, dels innehållet
och utformningen av utbildningen. Figuren visar den sammanlagda påverkan.
Figur 2
Trendernas sammanlagda påverkan för rekryteringen till grundutbildningen i Kemi på
tre nivåer av grundutbildning: kandidat, master och civilingenjör.
För varje nivå kan trenden få bedömningen 0=inte alls till 3=mycket stor påverkan.
Värderingen visar tydligt att det minskade intresset och statusen för naturvetenskapliga
universitetsutbildningar är den i särklass viktigaste trenden. Den är dessutom mycket svår
för institutionen eller universitetet att påverka. Att nå fram i informationsmängden blir allt
svårare i och med ett ökat informationsflöde.
Ökad konkurrens om studenter i samverkan med sämre förkunskaper inom naturvetenskap är andra mycket viktiga trender i sammanhanget.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
8
Tillgångsanalys
Robusta strategier drar nytta av de tillgångar och förmågor man har, det man kan. I invärldsanalysen identifierade Breddgruppen ett antal viktiga tillgångar och förmågor som
har stor påverkan på grundutbildningen i Kemi. Tillgångarna beskrivs i detalj i bilaga 3.
Här ges en kortfattad sammanfattning av dem.
Anställbarhet
Kemister utexaminerade från Umeå universitet får kemijobb. Numera utbildas få kemister
vilket ger en god arbetsmarknad. Kemister som utbildas vid i Umeå får en utbildning som
svarar mot morgondagens arbetsmarknad vilket visas genom god anställningsbarhet.
Samverkan med skolan
Ett väl fungerande kontaktnät med lärare på grundskolor och gymnasier i regionen. God
samverkan på olika nivåer och med insatser som stärker intresse och kunskaper i kemiämnet.
Internationalisering
Naturvetenskap känner inga lands- eller språkgränser. Internationell samverkan inom
forskning är självklar och detta kan också gälla utbyte av lärare inom grundutbildning. Olika samarbeten har lett till en relativt stor andel av våra studenter kommer från utlandet.
Internationellt studentutbyte
Formaliserat internationellt utbyte mellan lärosäten som innebär att studenter vid ett lärosäte kan studera vid ett annat lärosäte och vice versa. Bilaterala avtalsprogram ger förutsättningar för detta.
God boendemiljö
Umeå erbjuder sina studenter god tillgång på bostäder, ett rikt kulturutbud, närhet till natur och cykelavstånd mellan hemmet och universitetet. IKSU erbjuder unika träningsmöjligheter i direkt anslutning till campus.
God studerandemiljö
Hög tillgänglighet till lärare, samlat campus med alla fakultetsområden representerade.
God tillgång till kreativa rum för studenter, bra laboratorier med modern utrustning. Undervisningslokalerna finns i direkt anslutning till forskningslaboratorier. God IT struktur
som stödjer lärandet.
Genomslag i media
Universitetets betydelse för regionen innebär att vi har lätt att få utrymme i lokala media.
När vi förekommer i nationella medier är det oftast positivt.
Samverkan med processindustrin (särskilt i Ö-vik)
Flera forskargrupper vid Kemiska institutionen och närliggande institutioner driver samverkansprojekt med processindustrin, och särskilt med den i Örnsköldsvik. Där finns unik
råvarubas och ett redan etablerat bioraffinaderikombinat.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
9
Samverkan med näringslivet
Närkontakt – UmTH:s arbete för samverkan med företag och näringsliv. Studentcoachning med inriktning på ”anställbarhet”. Utvecklade kontakter med läkemedelsindustrin.
Möjlighet finns för studiebesök, examensarbeten i industri och myndigheter.
Infrastruktur
Ändamålsenliga och sammanhållna lokaler för utbildning och forskning. Studenterna har
dessutom tillgång till modern och relevant instrumentering.
Forskningsanknuten utbildning
Öppen och okomplicerad relation mellan student och lärare. Väl valda laborationer som
speglar teorimomenten. God fördelning mellan praktisk och teoretisk undervisning. Studenter på mastersnivå jobbar i direkt anslutning till forskargrupper. Stor lärartäthet och
mycket schemalagd tid.
Närhet till komplett universitet & SLU
Fullständigt universitet ger möjlighet till samarbeten över fakultetsgränserna. Vår stora fakultet omfattar alla naturvetenskapliga basdiscipliner. Samlat campus ger korta avstånd
och närhet mellan disciplinerna. KBC utgör ett naturvetenskapligt kraftcentrum som kompletteras av SLU.
Starka forskningsområden
Vi är ledande eller tillhör forskningsfronten inom flera forskningsområden.
Stor alumnibas
Våra alumni utgör en stor resurs som utnyttjas alltför dåligt.
Omfattande nysatsning
Umeå universitet stödde kemins nyrekryteringar av professorer i samband med den nyligen genomförda omorganisationen av institutionen. l samband med detta stöddes även
utveckling av KBC-miljön. Umeå universitet delade dessutom nyligen ut 7 karriärbidrag
för att finansiera yngre forskare vid Kemiska institutionen.
Aktivering av KBC-tanken
Samarbete mellan institutioner inom KBC sfären har ökat vilket bland annat lett till bifall
av en Linnéansökan.
Umeås geografiska läge
Få konkurrenter om presumtiva studenter från Norrland och övriga Nordkalotten. Vi skall
utnyttja detta till vår fördel i rekryteringssammanhang.
IT/Distansutbildning
Umeå universitet har lång tradition av distansutbildning samt hög kompetens inom ITbaserad undervisning
Stort kursutbud i kemi
Stort utbud av kurser på Kemiska institutionen leder till stor möjlighet till såväl bredd som
djup framför allt på masternivå.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
10
Bra villkor för doktoranderna
Teknisk-naturvetenskaplig fakultet erbjuder doktorandtjänster med sociala och anställningsförmåner (till skillnad från utbildningsbidrag och stipendier). Vidare finns en företagsforskarskola som ökar kontakterna med näringslivet. Forskarutbildningen har ett väl utvecklat kvalitetssäkringssystem.
Kvalitetssäkring
De olika utbildningsprogrammen har hittills inte utvärderats på samma detaljerade sätt
som de ingående kurserna. Detta skall förändras i en satsning på fakultets- och institutionsnivå
ANALYS AV TILLGÅNGAR
Tillgångarna har analyserats i en s.k. gap-analys. Den anger dels hur stark tillgången är
idag, dels hur stort behov det kan finnas i framtiden av tillgången. Figur 3 illustrerar principen.
3
Skaffa eller
utveckla
Bevara och
förstärka
Låta bli att
ge oss på
Lägga på is
eller omvandla
2
Behov i
framtiden
1
0
0
1
2
3
Tillgång idag
Figur 3
Gapanalys – princip
Tillgångarna har analyserats med avseende på kandidatnivå, masternivå respektive teknisk kemi. Figur 4 visar analysen för kandidatnivån. Övriga gapanalyser återfinns i bilaga
3.
Analysen visar att i stort sett alla de tillgångar som identifierats av breddgruppen kommer
att vara viktiga i framtiden. Däremot är inte förmågan att utnyttja tillgångarna så stora
idag. Analysen visar att vi behöver skaffa oss tillgångar och kompetenser som är svaga
idag, t.ex. samverkan med näringslivet, genomslag i media eller kvalitetssäkring.
Vi ser även att stor alumnibas inte värderas som en stor tillgång idag, trots att det finns en
stor mängd alumner. Värderingen beror på att vi inte har haft förmåga att utnyttja denna
bas, särskilt inte till gagn för grundutbildningarna.
Figur 4 visar också att dagens stora kursutbud på avancerad nivå inte kommer att vara
en stark tillgång i framtiden på kandidatnivå – det är något man måste förändra, således.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
11
Figur 4
Gapanalys för kandidatnivå
Specifikt för kandidatnivån ser vi att samverkan med processindustrin respektive starka
forskningsområden inte är särskilt betydelsefulla. Det innebär dock inte att de är betydelselösa i sig. För masterutbildning och teknisk kemi är dessa tillgångar mycket viktiga, se
vidare bilaga 3.
REFERENSGRUPP
Analysgruppen inhämtade synpunkter från en referensgrupp med medlemmar från näringsliv och myndigheter (se bilaga 6). De viktigaste synpunkterna som framkom under
mötet var att studenterna efter erhållen examen skall ha en god grund att stå på för att
använda och söka kunskap i en föränderlig värld. De måste ha förmåga att samarbeta i
grupp och kommunicera och presentera resultat på ett relevant sätt. Studenter med kandidatexamen förväntas få laborativa uppgifter medan de med master- eller civilingenjörsexamen får en arbetsledande funktion i sina anställningar. Därför vore det bra om den
senare gruppen kunde få någon kompetens inom ekonomi och projektledning.
Diskussionen sammanfattades med följande funktion:
Anställbarhet = f(ämneskompetens, samarbets- och kommunikationsförmåga,
kunskaper i engelska, framåtanda).
Andra synpunkter återspeglas i några av de strategier som utarbetades efter referensgruppsmötet.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
12
Strategier
Strategierna utvecklades ur en kreativ process, där en mängd idéer till strategier och åtgärder togs fram, baserat på förslag från referensgruppen den 26 januari och breddgruppen den 27 januari. Dessa idéer grupperades i ett antal områden eller huvudstrategier.
Strategiförslagen utgår dels från en omvärldsanalys med trender som påverkar grundutbildningen i kemi, dels från en analys av institutionens och universitetets tillgångar.
Dessa strategier syftar till att stärka grundutbildningen i Kemi på ett sådant sätt att rekryteringen av studenter ökar och att Kemiska institutionen långsiktigt kan bedriva grundutbildning med hög kvalitet och stor efterfrågan. Strategierna nedan är sammanslagningar
av en mycket stor mängd förslag till åtgärder.
Huvuddragen i respektive strategi presenteras nedan. För den fullständiga beskrivningen
hänvisar vi till bilaga 4.
ÖKA SAMVERKAN MED SKOLOR
En eller flera personer arbetar aktivt med ökad samverkan med skolor i regionen. Rekrytera eller avsätt resurser för sådan personal.
Gör en översyn av basårskemin. Vi skall använda engagerade lärare på basåret för att
den vägen rekrytera till våra program.
Vinst: Fler elever får en positiv bild av naturvetenskap och kemi.
Handlingsplan: Arbetet utförs i egen regi och kan startas omedelbart. En person bör
snarast rekryteras med ansvar för detta men institutionens övriga lärare förväntas delta i
de olika aktiviteterna. Vid intern rekrytering bör villkoren för denna uppgift göras attraktiva.
PROFILERA OCH BEGRÄNSA KURSUTBUDET
Dagens kursutbud är för stort i förhållande till studerandeantalet vilket medför att vi ej håller oss inom givna ekonomiska ramar för våra utbildningar. Ett begränsat kursutbud gör
också att vi fokuserar på strategiska inriktningar. De gamla kursgränserna måste brytas
upp för att skapa nytt. En översyn av de moment som ingår i samtliga kurser bör göras.
Vinst: Ett fokuserat kursutbud ger större undervisningsgrupp/kurs vilket främjar kvaliteten
på undervisningen likväl som de studerandes utbildningsmiljö.
Handlingsplan: På kort sikt (inför lå 10/11) genomförs en första gallring där i första hand
kurser med mycket lågt söktryck inte bjuds ut. Klart 15 maj 2009.
På längre sikt (inför lå 11/12): En total översyn som ska resultera i ett bantat kursutbud.
Klart mars 2010.
TEMA- OCH KONTEXTBASERAT LÄRANDE
Kemiutbildningen måste moderniseras genom att införa inlärning utifrån teman och tilllämpningar. Användning av internet kan utgöra en del i utbildningen. Inlärningsmoment
som baseras på problem kan utformas i nära samarbete med näringsliv och myndigheter,
samt genom samarbete över disciplingränser.
Vinst: Tillämpning av förvärvade kunskaper. Översyn av enskilda kurser
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
13
Handlingsplan: På kort sikt: Utveckling av Biologisk kemi (ny grundkurs i det sammanslagna kemi/ molekylärbiologiprogrammet ) sker under VT09. Kemins grunder kommer att
revideras mot mer tema och kontextbaserat upplägg med inriktning mot klimat, miljö och
hållbar utveckling.
På längre sikt: En översyn av övriga kurser sker i samband med att det framtida kursutbudet är klart. Som pedagogiskt stöd bjuds lärare in från Inst. för fysik och Universitetspedagogiskt centrum.
ÖKA SAMVERKAN MED NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE
En strategi för utvecklad samverkan med näringsliv och samhälle kan innehålla flera olika
komponenter, såsom studiebesök, praktik, examensarbeten, mentorsföretag, stipendier,
gästföreläsare (från arbetslivet), med flera.
Universitetets Enheten för näringsliv och samhälle (ENS) kan förmedla kontakter genom
projektet Närkontakt.
Vinst: Ökar motivationen för studier i ämnet, tydliggör yrkesroll och ger förebilder och
ökar anställningsbarheten hos våra studenter, utbildningen blir mera känd bland avnämarna.
Handlingsplan: På kort sikt kan vi genomföra studiebesök, engagera gästföreläsare, förbättra kontakten med våra alumner (bl.a. genom nyhetsbrev). En samordnare för alumniverksamheten bör utses.
På längre sikt (inför nästa läsår) bör kursplaner för praktikkurser tas fram. Ett program för
mentorsföretag bör utarbetas och företag som kan vara av intresse för detta kontaktas.
Vidare bör ett program för stipendier och andra belöningar utarbetas under 2009.
SATSA PÅ MARKNADSFÖRING
För att marknadsföra utbildningarna anlitas reklambyrå. Marknadsföringen ska syfta till att
tydliggöra yrkesrollen, visa karriärmöjligheter, få bort nördstämpeln, bygga varumärket,
med mera. Skapa aktivt samarbete med vetenskapsjournalister och utbildningar för dessa. Långsiktigt bör institutionen verka för certifiering av utbildningarna.
Vinst: Stärkt rekrytering av nya studenter genom att våra utbildningar görs kända för fler
ungdomar. Samarbete med vetenskapsjournalister resulterar i ökad medial uppmärksamhet för våra starka områden.
Handlingsplan: Den nya sammanslagna kemist/molekylärbiologingången marknadsförs
genom en särskild insats (www.insideinformation.se). En kraftig marknadsföringsinsats
måste även fortsättningsvis göras när nya eller kraftigt reviderade program är på väg att
sjösättas.
BYGG ORGANISATIONEN FÖR ATT SÄKRA KVALITET
OCH INNEHÅLL
En tydlig ansvarsfördelning för programmen är nödvändig. För att kunna skapa en röd
tråd i utbildningen är det viktigt att integrera t.ex. presentationsteknik och projekt i delar
av utvalda kurser. Gemensam planering av kursinnehåll är nödvändig. Programutvärderingar ska kontinuerligt följas upp av programansvarig och nätbaserade kursutvärderingar skall införas. Internationella och nationella experter bör återkommande granska våra
utbildningar.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
14
Vinst: Konstruktiv kritik kan leda till avgörande kvalitetshöjningar.
Handlingsplan: Kvalitetsarbetet ska genomföras till 1 september 2009. Ansvaret vad
gäller för institutionens del (kurserna) ligger på GU-rådet och för kvalitetsarbetet på programnivå är programansvarig (fakultetens uppdrag).
SATSA PÅ INTERNATIONALISERING
Upprätta en plan för utökat internationellt samarbete och upprätta utbytesavtal med fler
utländska universitet (såväl inom som utanför EU-EES-området). Samtliga kurser ska
kunna ges på engelska (om utländska studenter finns).
Vinst: Ökad rekryteringsbas. Utbildningen blir attraktivare för dagens ungdomar genom
att möjligheten till utlandsstudier synliggörs. Förbättrad förmåga hos institutionens lärare
att undervisa på engelska.
Handlingsplan: Utse en person med ansvar för internationell kontakt och rekrytering under innevarande termin. Vi bör öronmärka resurser för internationaliseringsarbete.
BREDARE INGÅNG TILL TEKNISK KEMI
Bred ingång till Teknisk kemi gemensamt med Bioteknik och Energiteknik. Upplägget Bologna anpassas till 3 + 2 år där specialiseringen sker efter 2 till 3 år. Möjliga specialiseringar kan vara processkemi, miljöteknik, bioteknik och energiteknik.
Vinst: Större sammanhållen studentgrupp de första 2-3 åren. Mindre valångest för presumtiva studenter.
Handlingsplan: Förankringsarbetet är viktigt. En mindre arbetsgrupp inom Kemiska institutionen utses senast 15 mars för att i första skede diskutera frågan med Tekniska högskolan (UmTH), Institutionen för molekylärbiologi och Institutionen för Tillämpad fysik och
elektronik samt programansvariga för civilingenjörsprogrammen i bioteknik respektive
energiteknik. Programansvariga för de tre civilingenjörsprogrammen måste tidigt engageras i diskussionerna.
UTVECKLING AV IT-INFRASTRUKTUREN VID KEMIINSTITUTIONEN
Utveckla IT användning på kemikurser. Förbättra samtliga webbsidor, informationsmetoder och se till att studenterna tränas i kommunikation, grupparbete och presentationsteknik. Stimulera lärarna till nyttjande av kurswebsidor.
Vinst: Modernisera utbildningen så att den känns som en del av 2000-talet.
Handlingsplan: Ansvarig anpassar kurshemsidorna till den nya universitetsmallen. Utbildningen bör synas redan på den första institutionshemsidan. En intresseveckande
hemsida där våra program presenteras är viktig och bör vara färdig minst en månad före
ansökningsdatum. GU-rådet följer upp att förändringarna genomförs.
GRÄNSÖVERSKRIDANDE GRUNDUTBILDNING
Knyt samman kemiprogram med andra ämnesområden, t.ex. medicin, hälsa, fysik, biologi
men även samarbeten utanför medicinsk fakultet och TNK, såsom SLU, samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet. Utnyttja att vi har ett komplett universitet.
Vinst: Synliggör kemins roll inom naturvetenskaperna och samhället i stort.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
15
Handlingsplan: Diskutera exempelvis den förfrågan som inkommit om kemiinslag i Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi på ett positivt sätt. Bjud in programansvariga
för framgångsrika program för en gemensam diskussion under vårterminen och bygga vidare på deras erfarenheter.
Utnyttja närliggande institutioner och andra fakulteter för att utveckla breddningskurser
inom kemiutbildningarna som t.ex. handlar om människan i tekniken, kommunikation och
etik.
PREMIERINGSSYSTEM
Inrätta priser och stipendier för att höja status och intresse hos förtjänta elever och studenter. Stipendier och sommarjobb kan erbjudas till duktiga gymnasieelever. Våra studenter kan få priser som bästa student, bäst på kursen, bästa examensarbete etc.
Belöna framgång!
Vinst: skapar en drivkraft att vara duktig, vilket även kan användas i marknadsföringssyfte och ge oss gott renommé.
Handlingsplan: Inrätta ett premieringssystem till nästa läsår. Prisutdelning vid en festlighet i början av följande höst.
KARTLÄGG ARBETSMARKNAD OCH KONKURRERANDE
UTBILDNINGAR
Kartlägg våra nationella konkurrenter (om studentunderlag och programinnehåll) med avseende på styrkor, svagheter och ev. framgångsrecept. En möjlighet är att dela upp vissa
styrkeområden mellan universiteten i Sverige så att konkurrens inte leder till för små
grupper. Analysera arbetsmarknadsmöjligheterna för nyutbildade – var finns jobben?
Vinst: Vi slipper uppfinna hjulet igen. Dra nytta av gjorda erfarenheter. Realistisk plattform.
Handlingsplan: En översyn av programutbud med kemisk inriktning är redan genomförd.
Vi bör komplettera denna med söktryck från förra höstens antagningsomgång för att kunna bedöma framgången för de olika programmen. Fortsätta att följa upp hur våra studenter står sig på arbetsmarknaden.
UTVECKLA DISTANSUTBILDNING
Både enstaka fortbildningskurser och kandidatprogrammet kan ges på distans. Distansutbildningar behöver därför utvecklas över hela linjen så att så stor del som möjligt kan
läsas på distans. Det är dock nödvändigt med samlingar vid laborationer.
Vinst: Bredda rekryteringsbasen, ger möjlighet att studera kemi utan att behöva flytta till
Umeå. Införandet av distansutbildningar är även en anpassning till nya studiemönster.
Handlingsplan: Vi bör anpassa oss till nya sätt att studera vid universitet och högskolor
och på sikt införa fler distanskurser. Vår bedömning är att detta framför allt gäller för kurser på grundläggande nivå samt fortbildningskurser för yrkesverksamma kemister och lärare.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
16
Värdering av strategier
Strategierna har värderats och analyserats dels utifrån hur robusta de är i förhållande till
omvärldens krav, visionen och tillgångarna, dels hur beroende de är av varandra i en
sambandsanalys.
Strategivärderingen och underlag för denna beskrivs i detalj i bilaga 5.
VÄRDERING AV ROBUSTHET – BÖR, VILL, KAN
De strategier man utvecklar behöver värderas för att se hur väl de står sig i förhållande till
omvärldens förändringar och i förhållande till organisationens visioner och tillgångar. Vi
talar om att värdera mot BÖR, VILL och KAN, se Figur 5.
Visioner, målbilder &
önskvärda framtider
Vill
Robusta
strategier
Egna resurser,
tillgångar &
kompetenser
Figur 5
Kan
Bör
Omvärldens krav i
framtiden
Strategier värderas mot Bör, Vill och Kan
Värderingen mot bör innebär att värdera i vilken utsträckning strategierna möter trenderna, d.v.s. om de ger god handlingskraft när omvärlden förändras i trendernas riktning.
Värderingen mot vill innebär att undersöka om strategierna bidrar till att vi uppnår visionen. Värderingen mot kan innebär slutligen att undersöka i vilken mån strategierna drar
nytta av de tillgångar vi har.
Trender och tillgångar – bör- och kan-perspektiven – erhålls ur detta arbete. Visionen –
vill-perspektivet - tas direkt ur den del av visionen, från våren 2008, som berör grundutbildningen:
•
Vi har eftertraktade utbildningar av högsta kvalitet
•
Vi har engagerade lärare och en excellent utbildningsmiljö
•
Grundutbildningen relaterar till kemikunskaper i centrala samhällsfrågor
•
Masterutbildningen har en stark forskningsanknytning
•
Utbildningarna leder till attraktiva karriärmöjligheter
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
17
Analyser
Värderingen, se Figur 6, visar att det är stor spridning på strategierna i avseende på om
de bidrar till att uppnå visionen eller möter omvärldens krav.
Figur 6
Värdering av strategier mot Bör och Vill
De strategier som bäst uppfyller såväl bör som vill är Tema- och kontextbaserat lärande,
Profilera och begränsa kursutbudet, samt Öka samverkan med näringsliv och samhälle.
Av dessa strategier finns goda tillgångar att genomföra framför allt Öka samverkan med
näringsliv och samhälle, se Figur 7. De övriga strategierna är något svårare att genomföra av egen kraft.
Gränsöverskridande grundutbildning, Bygg organisationen för att säkra kvalitet och innehåll samt Satsa på internationalisering bidrar alla till att uppfylla visionen. Av dessa är det
främst Satsa på internationalisering som det finns tillgångar för att genomföra.
Värderingen visar vidare Öka samverkan med skolor och Satsa på marknadsföring är
mycket viktiga strategier för att möta omvärldens krav. Det finns dessutom tillgångar för
att kunna genomföra dessa.
Slutligen ser vi ur Figur 6 att det i nuläget inte finns mycket som talar för strategin Utveckla distansutbildningen. Den strategin är heller inte viktig för att kunna genomföra övriga
strategier, d.v.s. övriga strategier är inte beroende av den, se Figur 8.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
18
Figur 7
Värdering av strategierna mot Bör och Kan
Figur 7 visar att institutionens och universitetets tillgångar bara måttligt bidrar till att kunna
genomföra strategierna. Det innebär att man behöver skaffa sig andra tillgångar för att
kunna genomföra strategierna på ett lämpligt sätt. Det kan också vara så att det finns tillgångar som inte har omfattats av analysen och som ändå skulle kunna utnyttjas. Således
bör det inte vara så svårt att Kartlägga arbetsmarknad och konkurrerande utbildningar,
men det fanns ingen sådan tillgång med i analysen. Däremot finns kunskapen inom universitetet och inom andra myndigheter för att ganska lätt kunna göra en sådan analys.
Att införa nya Premieringssystem kräver förmodligen samordning inom fakulteten och
eventuellt inom universitetet. Sådan samordning krävs definitivt för att kunna skapa Bredare ingång till Teknisk kemi.
SAMBANDSANALYSER
Strategier är i allmänhet beroende av varandra. För att kunna genomföra en strategi
krävs ofta att man först genomför en annan. De strategier som upplevs som mest viktiga
kan kanske inte genomföras utan att också andra, mindre uppenbara, strategier genomförs. Figur 8 visar en sambandsanalys som undersöker beroendeförhållandet mellan strategierna.
Analysen ska tolkas så, att strategier uppe till vänster i figuren huvudsakligen driver på de
övriga – de är förutsättningar för att de övriga ska lyckas. Strategier nere till höger i figuren är huvudsakligen beroende av de övriga; de blir svåra att genomföra utan att också
de andra genomförs. Strategier i den övre högra kvadranten är s.k. länkvariabler – de är
både drivande och beroende och länkar mellan övriga strategier. Slutligen är strategier
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
19
nere till vänster helt oberoende – autonoma – av de övriga strategierna. De påverkar inte
det övriga systemet av strategier i någon nämnvärd utsträckning.
Notera att analysen enbart visar sambanden mellan de ingående strategierna och inte
alls visar hur strategierna påverkar eller påverkas av andra faktorer.
Figur 8
Sambandsanalys mellan strategierna
Sambandsanalysen visar att särskilt Bygg organisationen för att säkra kvalitet och innehåll, Kartlägg arbetsmarknad och konkurrerande utbildningar samt Utveckling av IT infrastrukturen vid kemiinstitutionen är nödvändiga för att övriga strategier ska kunna genomföras. Omvänt är Satsa på internationalisering och Öka samverkan med skolor starkt beroende av de andra.
Några strategier är särskilt viktiga att beakta, eftersom de hänger så starkt samman med
de övriga som både drivande och beroende. Det är Öka samverkan med näringsliv och
samhälle, Profilera och begränsa kursutbudet, Gränsöverskridande grundutbildning,
Tema- och kontextbaserat lärande samt Satsa på marknadsföring. Dessa strategier blir
därmed nycklar till att lösa helheten.
Det ska dock nämnas att beroendesambanden är relativt svaga mellan dessa strategier.
Det innebär att strategierna till stor del står på egna ben. Det kanske inte är nödvändigt
att genomföra de drivande strategierna först, men det underlättar.
SLUTSATSER AV STRATEGIANALYSEN
Om man lägger samman analyserna ovan, finner man att Bygg organisationen för att säkra kvalitet och innehåll och Öka samverkan med näringsliv och samhälle är de två viktigaste strategierna. Dels leder de till att andra strategier kan genomföras, dels bidrar de
starkt till att nå visionen och möta omvärlden. De är bland annat förutsättningar för att klara ett Tema- och kontextbaserat lärande och att Profilera och begränsa kursutbudet, två
strategier som mycket starkt bidrar till Vill och Bör.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
20
Det är också intressant att notera att Kartlägg arbetsmarknad och konkurrerande utbildningar samt Utveckling av IT infrastrukturen vid kemiinstitutionen till stor del driver på
andra strategier utan att i sig själva bidra särskilt mycket till Vill eller Bör. Särskilt Utveckling av IT infrastrukturen är nödvändig för att klara av Utveckling av distansutbildning (om
man nu över huvud taget ska genomföra den strategin, eftersom den endast svagt bidrar
till Bör och Vill) och för att Satsa på marknadsföring. Den bidrar även starkt till Internationalisering och Samverkan med skolor.
Analysen visar vidare att Premieringssystem inte är en viktig strategi, vare sig för Bör och
Vill, eller för att kunna genomföra något annat. Denna strategi kan man därmed avvakta
med. Samma sak kan sägas om Utveckling av distansutbildning och Bredare ingång till
Teknisk Kemi.
AVSLUTANDE BREDDGRUPPSMÖTE.
Vid det avslutande breddgruppsmötet diskuterades framtida programupplägg för kemiutbildningarna utifrån de analyser som genomförts under projektets gång. Ett antal olika
scenarier diskuterades och diskussionen ledde fram till att några prioriterades.
När det gäller teknisk kemi föreslogs att programmet skulle Bolognaanpassas, dvs. erbjudas i form av ett program uppdelat på 3 + 2 år. Efter de första tre åren kan en teknisk
kandidatexamen erhållas och studenterna kan gå vidare till studier som leder till Civilingenjörsexamen efter ytterligare två år. En bredare gemensam ingång med Bioteknik förordades, där den senare delen av programmet är specialiserad mot bioteknik eller processinriktad kemi. Samläsning med andra tekniska inriktningar diskuterades också och
det var framför allt de studenter som har en inriktning mot energitekniska processer inom
Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik som identifierades. Dessa förslag måste diskuteras och förankras hos Tekniska högskolan i Umeå och de programansvariga för de berörda programmen och kan inte genomföras ensidigt av Kemiska institutionen.
När det gäller den framtida naturvetenskapliga utbildningen på kandidatnivå blir utfallet av
ansökan till det gemensamma Kemi/Molekylärbiologiprogrammet till hösten avgörande.
Om söktrycket är gott kommer vi att bjuda ut och utveckla detta program även i framtiden.
Om det gemensamma programmet inte ökar rekryteringen signifikant är en ”Eurobachelor” i kemi en möjlighet som många förespråkade. Detta är en kvalitetssäkrad utbildning
som skulle kunna leda till en internationell rekrytering. Denna möjlighet måste utredas ytterligare.
En gemensam ingång för kandidater och tekniska kemister diskuterades också men sågs
endast som en nödlösning om de övriga alternativen inte är genomförbara. Vi vet sedan
tidigare att det är olika studerandekategorier som söker till tekniska och naturvetenskapliga program och en gemensam ingång skulle kunna leda till att den ena kategorin inte söker sig till Umeå för sina studier.
När det gäller utbildning på masternivå har en översyn över kursutbudet redan startats
med målsättningen att erbjuda 1-3 forskningsanknutna masterinriktningar. I denna översyn ingår även det med Stockholms universitet gemensamma miljökemiska programmet
”Swedish School of Environmental Chemistry”. Till våra masterprogram har vi för närvarande till största delen en internationell rekrytering. Detta är något vi har identifierat som
mycket viktigt och det återspeglas i våra strategier bl.a. när det gäller en ökad internationalisering.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
21
Slutsatser
Grundutbildningen i Kemi vid Umeå universitet har stora bekymmer med rekryteringen av
studenter. Till stora delar beror det på allmänna trender i samhället, såsom minskat intresse för naturvetenskap och teknik, ökad konkurrens om studenter, etc. Alla naturvetenskapliga utbildningar i Sverige drabbas av dessa svårigheter. Den genomförda omvärldsanalysen visar på en mängd viktiga förändringar i omvärlden som man måste ta
hänsyn till när man utvecklar och förändrar en utbildning.
Vi har identifierat tretton viktiga strategier för att öka rekryteringen och stärka grundutbildningen. Av dessa är det viktigast att profilera och begränsa kursutbudet, öka samverkan
med näringsliv och samhälle och att öka samverkan med skolor. För att lyckas med detta
behöver man bygga en organisation för att säkra kvalitet och innehåll, satsa på utveckling
av IT-infrastrukturen vid kemiinstitutionen och införa ett tema- och kontextbaserat lärande. Den sistnämnda strategin handlar till stor del om att förändra pedagogiken och den
förutsätter en gränsöverskridande utbildning.
Dessa strategier bidrar till att uppnå visionen och möta omvärldsförändringar, samtidigt
som de är förutsättningar för varandras genomförande. Det innebär att det är ett komplext
system av strategier och man behöver genomtänkta handlingsplaner för dessa.
Strategierna premieringssystem, distansutbildning eller bredare ingång till teknisk kemi
visar sig inte vara så viktiga ur perspektivet för denna analys. De kan dock vara viktiga ur
andra perspektiv. Premiering bidrar t.ex. till att stärka internationaliseringen. Bredare ingång till teknisk kemi är vidare mycket viktig i konkurrensen om studenterna.
För Kemiutbildningen i Umeå spelar även lokala faktorer och tillgångar in. Det kan handla
om det geografiska läget, som kan vara både ett problem och en tillgång. Att vara en del
av ett komplett universitet (inklusive SLU) kan också bidra till att locka studenter. Studerandemiljön i Umeå är mycket god, vilket även gäller Kemi. Instrumentparken och infrastrukturen är god och lärartätheten hög. Det finns emellertid ett mycket stort utbud av
kurser inom Kemiska institutionen, vilket skapar problem med studiesocial miljö och ekonomi.
Det finns stora möjligheter för Kemiska institutionen vid Umeå universitet att påverka sin
situation. En del kan vi genomföra på egen hand, medan annat kräver samarbeten inom
fakulteten och/eller universitetet. Ytterligare annat kräver samarbeten med externa parter,
eller till och med externa beslut. Föreliggande arbete ger en god grund för att fatta välgrundade beslut och för att prioritera och göra rätt insatser framöver. Arbetet är dessutom
väl förankrat inom institutionen vilket skapar förutsättningar för att kunna lyckas med förändringsarbetet.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
22
Genomförande
Flera av de föreslagna strategierna har införts som konkreta åtgärder i den verksamhetsplan som Kemiska institutionen utarbetat. De mest relevanta punkterna återges nedan:
MARKNADSFÖRING, REKRYTERING OCH SAMVERKAN Konkreta åtgärder - 2009/2010
•
Institutionen utser en samordnare som har det övergripande ansvaret att driva och
samordna kontakterna mot skolorna i regionen. Samordnaren fördelar studiebesök,
praoverksamhet, gymnasieprojekt och övriga skolkontakter bland institutionens anställda
•
Under 2009 /2010 delfinansierar Kemiska institutionen en av de lektorslänkar som
tillsätts inom ramen för ett KVA-projekt.
•
Alla lärare/forskare deltar i rekryteringsarbetet mot skolor inom närregionen.
•
En ansvarig för institutionens internationaliseringsarbete utses och får i uppdrag att
skapa nya Erasmus och andra utbytesavtal med strategiskt utvalda universitet.
•
Bästa gymnasieprojekt inom kemiska institutionen införs från våren 2010 och belönas
med 500 kronor samt en prenumeration på Illustrerad Vetenskap.
•
Från hösten 2009 premieras kemins bäste student inom kemist- eller TK-programmet
samt bästa examensarbete inom kemi med 999 kronor vardera
•
Priserna delas ut i samband med en ”Kick-off” fest f o m hösten 2010 där förutom institutionens personal och studenter även samtliga gymnasieelever som utfört gymnasieprojekt inbjuds att delta.
•
Våra Alumner får varje höst ett nyhetsbrev från kemiska institutionens prefekt
•
Våra Alumner inbjuds, via studierektor, som gästföreläsare vid olika kurser samt är
en naturlig länk till studiebesök och examensarbeten.
•
Engagerande lärare och modern och intresseväckande undervisningen på basåret
skall leda till att minst fem studenter årligen väljer kemiprogram i sina fortsatta studier.
•
Varje basårsstudent får en välkomststicka (ett USB minne) med information om kemiprogram, kemisten i samhället och diverse intervjuer med våra Alumner.
•
En särskild kampanj har startats för att lansera kemi och molekylärbiologiprogrammet
inför hösten 2009 se www.insideinformation.se.
PROGRAM OCH KURSUTBUD
Konkreta åtgärder - 2009/2010
•
Hösten 2010 erbjuds en civilingenjörutbildning som är uppbyggd enligt Bolognaprincipen. Specialiseringen har en stark förankring i den tekniska forskning som bedrivs
vid institutionen och med utgångspunkt från samarbetet med Ö-viksregionen
•
Under 2009-10 utreds tillsammans med systerinstitutionerna möjligheter till ytterligare
specialiseringar/breddning i civilingenjörsutbildningen.
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
23
•
Under våren 2009 profileras och begränsas nuvarande kursutbud till att omfatta maximalt tre forskningsanknutna mastersinriktningar. Under våren utarbetar forskningssamordnarna förslag på masterinriktningar. Beslut om vilka masterinriktningar som
erbjuds tas senast sista september 2009.
•
Samtliga kurser ses över för att undvika eventuella överlappande moment.
•
Tema och kontext baserat lärande införs på biologisk kemi och kemins grunder från
höstterminen 2009 respektive vårterminen 2010
•
Under 2009 utarbetas ett system som säkerställer att alla forskare till viss del deltar i
undervisning och/eller rekrytering
•
Under våren 2009 fastställs en plan för vilka kurser som skall utvecklas för nätbaserad undervisning
•
Under 2009 initierar vi diskussioner med andra fakulteter (hum och sam) för att erhålla breddningskurser inom kommunikation, människan i tekniksamhället, språk el liknande
•
Under förutsättningar att det nya Kemi/Molekylärbiologi-programmet ger en rekryteringsgrund så att programmet kan starta fortsätter vi att utveckla det programmet. I
annat fall måste vi utreda och välja en av två vägar – en kemiutbildning som till viss
del har samma ingång som teknisk kemiutbildning alternativ en Eurobachelorutbildning inom naturvetenskap tillsammans med fakultetens institutioner. Vägvalet
måste avgöras efter det att söksiffror inför höstterminen står klara och i samarbete
med fakultetens institutioner
KVALITETSSÄKRING OCH IT UTVECKLING
Konkreta åtgärder - 2009/2010
•
Kursansvarig lärare genomför och följer upp utvärderingarna efter genomförd kurs
och presenteras i samband med kursstart vid nästkommande kurstillfälle i enlighet
med de riktlinjer som är antagna vid Kemiska institutionen
•
Från våren 2009 finns en person med uppdrag att ansvara för att CDIO-modellen implementeras för kvalitetsuppföljning av våra program
•
Kursansvariga fyller kurshemsidorna med relevant och aktuellt innehåll, senast 1 månad innan kursstart finns schema publicerat
•
Institutionens lärare uppmuntras att delta i utbildning via UPC för kompetensutveckling rörande IKT i undervisningen
ANSTÄLLNINGSBARHET OCH ARBETSMARKNAD
Konkreta åtgärder - 2009/2010
•
Våra studenter följs årligen upp via enkäter hur de etablerar sig på arbetsmarknaden
•
Vi följer kontinuerligt konkurrerande utbildningar för att själva finna den unika umeåprofilen
•
Våra utbildningar har examensarbeten och/eller praktik inom sin utbildning som leder
till större nätverk för framtida jobb. Vi skall etablera samarbete med ENS för att
genomföra detta
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
24
•
Vi har kontakt med kemistsamfundet och branschorganisationer för att hela tiden ha
aktuell information arbetsmarknadens utveckling
•
Vi arbetar vidare med att ta fram en strategi som ger svaret på vad en modern kemist
skall ha med sig efter slutförd utbildning för att klara framtidens arbetsmarknadskrav
Bilagor
I en bilagerapport ges fullständiga beskrivningar på trender och strategier, samt mer fördjupade analyser.
Även deltagare i Bredgrupp och referensgrupp finns angivna i bilagan.
Resultaten av enkätstudien redovisas i en särskild rapport.
Bilaga 1
Metoder och upplägg
Bilaga 2
Trender
Bilaga 3
Tillgångar
Bilaga 4
Strategier
Bilaga 5
Värdering av strategierna
Bilaga 6
Deltagare i Breddgrupp och Referensgrupp
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
25
OM Kairos Future
Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden, genom:
•
Forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys
•
Framtidsbaserad affärsutveckling och innovation
•
Genomförande av strategier
Vi kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att generera nya insikter
och idéer med konsultföretagets fokus på vad som fungerar i praktiken. Vårt arbete bygger på egen kunskapsutveckling samt egenutvecklade och väl beprövade metoder för
analys, strategiutveckling och förändringsarbete.
Arbetet bedrivs ofta i nära samarbete med uppdragsgivarna.
För mer information, besök vår hemsida www.kairosfuture.com eller kontakta oss:
KAIROS FUTURE
BOX 804
(BESÖKSADRESS: VASAGATAN 40)
101 36 STOCKHOLM
TEL: 08–545 225 00
FAX: 08–545 225 01
E-POST: [email protected]
HEMSIDA: WWW.KAIROSFUTURE.COM/SV
Kairos Future AB • Box 804 • SE-101 36 Stockholm
26
