Verklighetens klassamhälle

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Verklighetens klassamhälle
- en studie av sambandet mellan socioekonomisk klass och betyg
Reality of class society
Mikael Zientara
Lärarexamen 300hp
Samhällsvetenskap och lärande
2010-06-02
Examinator: Jan Anders Andersson
Handledare: Lars Pålsson Syll
i
ii
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns någon koppling mellan
socioekonomisk grupp samt betyg hos en grupp gymnasieelever. En viktig aspekt till
valet av detta ämne är att jag ville se om det stämmer att elever från högre
socioekonomiska bakgrunder får högre betyg. I min analys har jag utgått från Pierre
Bourdieus teorier kring klass och utifrån dessa dragit mina slutsatser. Metoden som
arbetet bygger på är en enkätundersökning och resultatet utav denna visar att det är ett
mycket svårt ämne att besvara. Jag kom fram till att visa elever i större utsträckning
hade samma medelbetyg. Dock så gick det inte att dra konkreta slutsatser som skulle
kunna vara representativa gällande frågan eftersom att bortfallet på enkäterna var stort
samt att undersökningen endast omfattade en skola.
Nyckelord: betyg, enkätundersökning, klass, socioekonomisk indelning.
ii
iv
Innehållsförteckning
1. Inledning ....................................................................................................................... 7
2. Syfte och frågeställning ................................................................................................ 8
3. Tidigare forskning......................................................................................................... 9
4. Teori om begreppet klass ............................................................................................ 11
4.1 Marx ..................................................................................................................... 11
4.2 Weber .................................................................................................................... 12
4.3 Bourdieu................................................................................................................ 13
4.4 Kapital ................................................................................................................... 14
4.5 Habitus .................................................................................................................. 15
4.6 Fält ........................................................................................................................ 15
4.7 Socioekonomisk grupp enligt SCB ....................................................................... 16
5. Metod .......................................................................................................................... 18
5.1 Varför enkätundersökning?................................................................................... 18
5.2 Faktorer att tänka på vid enkätundersökning ........................................................ 19
5.3 Hur jag konstruerat min enkät .............................................................................. 20
5.4 Analys utav data.................................................................................................... 22
6. Resultat och analys ..................................................................................................... 23
6.1. Resultat ................................................................................................................ 23
6.2 Analys ................................................................................................................... 29
6.2.1. Kapital ........................................................................................................... 29
v
6.2.2. Habitus .......................................................................................................... 30
6.2.3. Fält ................................................................................................................ 32
6.3 Diskussion resultat och analys .............................................................................. 32
7. Slutsats och diskussion ............................................................................................... 34
Referenser ....................................................................................................................... 37
Bilaga 1. Enkät ................................................................................................................ 39
Bilaga 2. SCB:s socioekonomiska grupper..................................................................... 44
Bilaga 3. Diagram ........................................................................................................... 45
.
6
1. Inledning
Denna uppsats kretsar kring begreppen klass och betyg, man kan väldigt förenklat säga
att syftet med uppsatsen är att försöka se om det finns någon koppling mellan dessa två
begrepp. Mitt intresse för framförallt begreppet klass har funnit länge men i och med att
jag började mina studier vid Malmö högskola uppstod ett djupare intresse för begrepp.
Under hela min tid vid högskolan har jag fått höra hur viktiga begreppen genus, klass
och etnicitet är, hur dessa begrepp ingår i Malmö högskolas profil samt ska genomsyra
all undervisning. Och det har begreppen gjort till viss del, dock anser jag personligen att
genus och etnicitet har fått betydligt mer utrymme än begreppet klass. Detta tycker jag
är väldigt synd eftersom att alla tre begreppen är otroligt viktiga speciellt ur en blivande
lärares perspektiv. Att jag väljer att skriva mitt examensarbete kring just klass är en
slags kritik mot Malmö högskola eftersom att jag anser att de inte behandlar begreppet i
den utsträckning de borde göra, naturligtvis utifrån mina egna upplevelser under min
studietid. Att jag sedan väljer att försöka koppla ihop begreppet klass med betyg är att
jag personligen alltid haft ett intresse gällande frågan om det finns några samband
mellan vad man får för betyg och vilken klassbakgrund man har. Jag har flera gånger
stött på teorin om att elever från högre samhällsklasser skulle ha högre betyg, detta vill
jag undersöka och se om det verkligen stämmer.
Mitt examensarbete är viktigt för framtiden och den pedagogiska verksamheten
eftersom att det understryker hur viktigt det är att vi tänker på begreppet klass när det
gäller arbetet i skolan. Även begreppen genus och etnicitet är naturligtvis viktiga och
bör genomsyra underviskningen. Begreppen är viktiga för att vi ska få en jämställd
skola där alla är välkomna och har samma möjligheter att nå en positiv utveckling. De
är viktigt att eleverna är medvetna och har kunskap gällande alla tre begreppen för att de
ska få en positiv och bra grund att stå på som förhoppningsvis ska följa dem livet ut.
7
2. Syfte och frågeställning
Man kan enkelt säga att syftet med detta examensarbete är att se om det finns något
samband mellan den klassbakgrund man har och vad man får för betyg. Jag har flera
gånger personligen upplevt att den bild som speglas i denna fråga är att elever från de
högre klasserna även har bättre betyg. Metoden är en enkätundersökning som gäller
119 elever där jag försöker fastställa deras klassbakgrund och sedan undersöka
sambandet mellan vilka betyg de får i förhållande till vilken socioekonomisk grupp de
tillhör.
Frågeställningen till mitt arbete är följande:
•
Finns det någon koppling mellan faktorerna socioekonomisk grupp och betyg?
8
3. Tidigare forskning
Det finns en del tidigare forskning på områdena social klass och skola, främst där man
tittar på samband mellan de två faktorerna. Jag kommer här presentera de arbeten jag
anser mest relevanta och intressanta för min studie.
Skolverket gav 2009 ut rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” där
man kommer fram till att faktorer som t.ex. ökad segregering och den ökade
individualiserade undervisningen i skolan påverkar elevers resultat. Man kommer också
fram till att det finns en skillnad i resultaten mellan elever som har föräldrar med endast
grundskoleutbildning jämfört med elever som har föräldrar med högre utbildning vid
t.ex. högskola eller universitet. Skolverkets rapport visar att socioekonomisk bakgrund
har en stor betydelse både för elevens personliga betyg men även för atmosfären i
skolan. Det jag anser mest intressant i denna rapport är att den visar hur segregationen
mellan skolor ökar då en viss socioekonomisk grupp väljer att gå på en skola, detta får
stor betydelse för tex. lärarnas förväntningar på vad eleverna ska prestera.1 När man
talar om den ökade individualiseringen i den svenska skolan menar man att dagens
elever idag har ett större personligt ansvar för sin egen undervisning, eftersom att
ansvaret delvis gått från lärare till elev och då även från skola till hem. Att elever har
mer ansvar för sitt skolarbete leder till att läraren får en roll som delvis hamnar i
bakgrunden. Detta leder till att föräldrarnas till viss del måste ta sig rollen som lärare i
hemmet och här ser man en tydlig koppling mellan elevens resultat och föräldrarnas
kulturella kapital och utbildning.2
David Solbergers uppsats ”Klass är något dom möjligtvis går i” är en kvalitativ studie
gällande lärares syn på begreppet klass och hur de väljer att arbeta med det i sin
undervisning. Resultatet utav hans studie är att begreppet klass är väldigt aktuellt i
dagens skola, att det är svårtolkat och att undervisningen kring begreppet baseras utifrån
1
2
Vad påverkar resutlatet i svensk grundskola? (skolverkets rapport) s 47.
Vad påverkar resutlatet i svensk grundskola? (skolverkets rapport) s 49.
9
lärarens relation till det. Han menar att begreppet är abstrakt och kan vara svårt att förstå
för både lärare och elever.3 Det som är relevant mellan min och Solbergs studie är att
den visar att det finns en stor förvirring hos lärare vad klass egentligen är samt att den
precis som jag kommer att diskutera i mina slutsatser visar att klass är ett väldigt svårt
begrepp att analysera.
Uppsatsen ”Kön och klass i skolsituationen” skriven utav Robert Waderup behandlar de
båda ämnena klass och kön och hur dessa två faktorer spelar in på hur man integreras
med lärare i skolan. Man kan enkelt säga att hans undersökning går ut på att visa vilka
elever som får bäst relation med lärare utifrån kön och klass. Han kommer fram till att
det är elever med medelklassbakgrund och kommer från hem med god studievana som
till största del integreras bäst med lärare i skolan. Detta resultat är relevant för min
studie eftersom att det delvis bekräftar mina tankar kring att elever från högre
socioekonomisk bakgrund skulle lyckas bättre i skolan. Intressant med hans arbete är att
han även kommer fram till att man kan han inte säga om klassbakgrunden avgör
betygen utifrån hans enskilda studie.4
Uppsatsen ”Arbete och kunskap: röster från gymnasieskolans fordons- och
samhällsvetenskapliga program” utav Goran Pauca kan appliceras på ämnet klass och
skola enligt mig. Han gör en undersökning bland elever som går yrkesförberedande
respektive studieförberedande program på gymnasiet och tittar på deras syn på arbete
och framtida studier. Han kommer fram till att det finns stora skillnader och att elever i
de yrkesförberedande programmen oftast inte får godkänt i alla kärnämnen. Han
analyserar de olika elevernas inställningar och visar att elever i de yrkesförberedande
programmen värderar jobb direkt efter gymnasiet högre än vidare studier.5 Detta arbete
blir relevant för min studie på det sätt att det visar att det finns en tydlig koppling
mellan klass och vilka program elever väljer att gå, den visar helt enkelt på att
klassamhället återskapas.
3
Solberger, David, 2009.
4
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1355378&fileOId=1355379 2010-0520
5
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1355135&fileOId=1355136 2010-0520
10
4. Teori om begreppet klass
I denna del utav min uppsats presenterar jag de teorier kring klass jag valt att utgå ifrån.
Jag väljer att presentera tre olika tänkares definitioner utav begreppet Marx, Weber och
Bourdieu. Dock så har jag i denna uppsats valt att till största del utgå utifrån Bourdieus
definition utav klass, främst för att begränsa mig men även för att jag anser hans teori
mest fruktbar i detta examensarbete. Att jag väljer att ta upp Marx och Weber även fast
dessa inte är relevanta för min undersökning är eftersom att dessa tänkare oftast
dominerar när man pratar om begreppet klass, jag tror att det kan vara bra för läsaren
utav mitt arbete att få en bild utav respektive tänkares idéer.
4.1 Marx
Marx tankar gällande begreppet klass kretsar mycket kring ekonomi och förhållanden
till de olika samhällsklasserna. Han menar att den som har makt över ekonomin har
även mest handlingsutrymme i samhället, hans teorier handlar mycket om vilka som
äger produktionsmedlen i samhället och att de som äger fritt kan sprida sina värderingar
vilket leder till att det uppstår olika klasser.6 Marx teorier kring klass utvecklades vid
industrisamhällets tidiga år och mycket utav hans kritik riktas mot just
industrisamhället.7 Han menade dock att det funnits orättvisor utifrån klassperspektivet
långt bak i tiden t.ex. i det feodala samhället där adeln hade makt över de lägre
klasserna. Han drar paralleller till det kapitalistiska industrisamhället han själv levde i
där borgarna hade makt och styrde de lägre klasserna.8 Eftersom att en mer privilegierad
klass utnyttjade en mindre priviligerad klass uppstod det konflikter, Marx pratade om en
klasskamp mellan de olika klasserna proletärer och borgare.9 Konflikten i det moderna
kapitalistiska samhället pågick alltså mellan de som ägde produktionssättet som Marx
kallade kapitalister och de som arbetade fram olika produkter dvs. arbetarna. Olika
förhållanden i produktionssättet bestämde vilka som hade den största makten i
6
7
8
9
Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 59.
Boglind, Eliason, Månson, Kapital, rationalitet och social sammanhållning, 1993, s 28.
Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 59.
Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 60.
11
samhället,
inom
produktionssättet
fanns
flera
olika
nivåer.
Nivå
1
var
produktivkrafterna vilket innebar hur människan tar fram och bearbetar råvaror, nivå 2
var produktionsförhållanden och här handlar det om vem som äger egendomen.10
Beroende på hur fördelningen mellan nivå 1 och 2 såg ut formades klasser och olika
relationer mellan dessa i nivå 3. I den 4:e nivån handlar det om hur staten agerar och hur
de rättsliga förhållanden utformas, den klass som styr över produktionsmedlen
bestämmer också hur staten ska agera menade Marx. Den klass som har störst
inflyttande på staten har då även möjlighet att påverka olika idéer, religion och filosofi i
samhället vilket nivå 5 handlar om.11 För att enkelt sammanfatta Marx teorier kring
klass så kan man säga att det helt enkelt handlar om vem som äger produktionsmedlen
och vem som tar fram produkterna, man kallar även denna konflikt för klasskamp
mellan ägande och icke ägande klasser.12 I grunden handlar konflikten mellan klasserna
om hur ekonomin i samhället ser ut, arbetarklassen ville förändra den orättvisa
fördelningen i samhället samtidigt som kapitalisterna ville ha kvar den eftersom att de
gynnades mer utav den.13
4.2 Weber
Weber utgår till största del utifrån makt när han pratar om begreppet klass. Han skiljer
på klasserna på liknande sätt som Marx genom att säga att klass uppdelningar handlar
om de som äger respektive de som inte äger.14 Den ägande klassen har en makt över
dem som inte äger vilket gör dem till en positivt priviligerad klass. Weber skriver på
samma sätt som Marx kring en kamp mellan de olika klasserna och revolutionen enligt
Weber skulle främst gå ut på att omvandla staten från en maktstat till en folkstat.15 En
klass är enligt Weber en grupp individer som har samma intresse och utgångspunkter
som påverkar deras livschanser. När individerna sedan slår sig samman bildar de en
klass. Det som skiljer Weber från Marx är han inte drar gränser mellan klasser lika hårt
som Marx. Weber menar till och med att olika klasser kan förenas när det gäller vissa
frågor t.ex. anti-rasism.16 Marx teori kring klass baserades till stor del på ekonomi och
10
11
12
13
14
15
16
Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 60.
Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 61.
Boglind, Eliason, Månson, Kapital, rationalitet och social sammanhållning, 1993, s 68.
Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 76.
Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 111.
Boglind, Eliason, Månson, Kapital, rationalitet och social sammanhållning, 1993, s 173.
Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 111.
12
även på denna punkt skiljer sig de båda tänkarnas teorier. Weber pratar istället om status
i samhället som inte baseras på ekonomi t.ex. en fabriksarbetare kan tjäna mer än en
musiker samtidigt som musikern fortfarande har högre status i samhället än
fabriksarbetaren.17 Weber talar om tre typer av klasser ägarklasser, yrkesklasser och
sociala klasser. Ägar- och yrkesklasser kan vara antingen positivt privilegierade eller
negativt privilegierade. De som var positivt privilegierade ägarklasser hade monopol på
dyra produkter och låningskapital. De negativt privilegierade ägarklasserna var
understödstagare. Positivt privilegierade yrkesklasser kunde vara t.ex. köpmän och
industriföretagare, negativt privilegierade var arbetare. Sociala klasser kunde vara hela
arbetarklassen, hela borgarklassen eller hela medelklassen.18 Genom denna uppdelning
visar Weber tillskillnad från Marx att det inte finns någon enhetlig klass utan att
begreppet är mer komplicerat än så.19 Det var alltså inte i förstahand ekonomin som
kunde förena klasser utan olika intressen. Ett exempel var politiska partier där Weber
menar att dessa bildades för att öka anhängarnas makt i olika frågor. Inom de politiska
partierna förenades personer med samma syn och mål i olika frågor t.ex. klass.20
4.3 Bourdieu
Jag utgår i min uppsats till största del utifrån den franske samhällsvetaren Pierre
Bourdieus teorier kring klass. Till skillnad från Marx och Weber som jag tidigare skrivit
om anser jag att Bourdieu har en bredare analys utav klass och därmed ger mig större
möjligheter att försöka besvara min frågeställning. En annan viktig anledning till varför
jag valt att utgå från Bourdieu är att jag anser hans klassteori är en utav de mer moderna
som går att anpassa till dagens samhälle. Även om han likt Marx och Engels pratar
mycket kring ekonomiska problem baserade utifrån klass tar han sin analys ett steg
längre genom att visa på olika faktorer som påverkar individers möjligheter i det
”sociala rummet”.21 Detta gör enligt mig att Bourdieus teori har störst relevans för min
frågeställning.
17
18
Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 113.
Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 114.
19
20
21
Zimmerman, Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, 2009, s. 113.
http://www.ne.se/lang/pierre-bourdieu
13
4.4 Kapital
Begreppet kapital är ett stor och viktigt begrepp inom Bourdieus klassteori man kan
enkelt säga att det betyder ungefär värden, resurser och tillgångar.22 Begreppet kapital
delas sedan in i olika undergrupper t.ex. symboliskt kapital, kulturellt kapital och socialt
kapital. Det symboliska kapitalet är något som sociala grupper ser som värdefullt,
exempel på detta kan vara konstverk, vetenskapliga arbeten eller examen från högre
lärosäten..23 Kulturellt kapital är en form av symboliskt kapital och exempel på detta
kan vara att man är förtrogen med klassisk musik eller litteratur. Även förmåga att
utrycka sig kultiverat i tal och skrift räknas in som kulturellt kapital.24 Det sociala
kapitalet är olika relationer mellan individer och grupper t.ex. släktrelationer eller
förbindelser med andra viktiga personer i samhället.25 Ett mycket tydligt exempel på
socialt kapital kan vara den samhörighet som elever på olika elitskolor har med
varandra.26
Bourdieu applicerar de olika typerna utav kapital på verkligheten och ger oss flera
exempel. Han menar t.ex. att det kulturella kapitalet tydligt visar på olika
dominansförhållanden i samhället. Symboliska tillgångar i form utav högre examen och
kunskap inom konst är vanligt bland de dominerande klasserna, tillgångarna uppfattas
som mer värda utav de dominerande klasserna och denna syn dominerar i hela
samhället.27 För att förenkla begreppet kulturellt kapital kan man säga att det innebär
om du anses bildad och en svensk motsvarighet till detta skulle kunna vara begreppet
det sociala arvet.28
Det förekommer enligt Bourdieu en form av kamp kring de olika kapital. Genom att
olika grupper som t.ex. samhällsklasser och yrkesgrupper medvetet försöker bevara eller
öka värdet av sitt kapitalinnehav, leder detta till att andra grupper utestängs eftersom de
inte innehar samma typ utav kapital.29 När det gäller olika sociala klasser så hade
22
Broady, Sociologi och epistemologi Om Pierre Bourdieus författarskap och den
historiska epistemologin, 1990, s 171.
23
24
25
26
27
28
29
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 171.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 171.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 171.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 186.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 173.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 177.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 181.
14
Bourdieu en mängd olika namn för dessa och även flera olika indelningar. Men de som
är mest relevanta och som han återkommer till i sina texter är folkliga, medel- och
dominerandeklasser.30
4.5 Habitus
Begreppet habitus är en form utav system som tillåter människor att handla, tänka och
orientera sig i den sociala världen.31 Habitus påverkas utav det liv man hittills levt och
är resultatet utav sociala erfarenheter och kollektiva minnen som har haft betydelse för
hur vi fostrats. En utav de viktigaste funktionerna begreppet fyller är att det visar hur
sociala värden återskapas genom att folk väljer att återskapa det habitus de anser rätt.32
Man skulle förenklat säga att habitus är hur vi väljer att handla och uppträda i vårt
dagliga liv i samhället.33 Ett tydligt exempel på hur habitus hänger samman med olika
typer utav kapital och återskapande av sociala värden är familjer. I en intellektuell
familj ärver oftast barnet ett högre kulturellt kapital än i en arbetar familj där barnet
istället vanligtvis ärver ett högre ekonomiskt kapital.34 Man kan enkelt säga att barnet
från den intellektuella familjen kommer värdera det kulturella kapitalet högre jämfört
med barnet från arbetarfamilj som kommer se högre värde i det ekonomiska kapitalet.
Vi ser på exemplet ovan hur de båda begreppen kapital och habitus hör ihop och
kommer därmed även in på det tredje och sista begreppet i Bourdieus klassteori.
4.6 Fält
När Bourdieu talar om socialt fält innebär detta att en avgränsad grupp människor och
institutioner strider om något som de har gemensamt intresse kring. Ett exempel på
detta kan vara det litterära fältet där olika författare, litteraturkritiker, tidningar mm
försöker lyckas nå en positiv utveckling. Författarna kämpar t.ex. om att skriva
kvalitativ litteratur samtidigt som tidningar vill visa på god litteraturkritik.35 Bourdieu
menar att fält kan vara en plats för spel och relationer mellan individer och institutioner
30
31
32
33
34
35
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 216.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 228.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 228.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 233.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 231.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 270.
15
som konkurrerar om samma kampobjekt.36 Ett annat exempel som jag personligen anser
väldigt intressant är Bourdieus forskning kring konstnärsfältet. Bourdieu menar att
konstnärer tillhör ett högt fält med stort kulturellt kapital och ett speciellt habitus,
samtidigt tar han i sitt exempel upp hur konstnären trots sin tilldelade medelklass
identitet lever ett bohemliv som är väldigt nära ”folket”. Han ger exempel gällande
konstnärens sexuella relationer där denne köper sex utav prostituerade och deltar i andra
former utav sexuella överträdelser som han sedan skriver om i sin litteratur.37 Bourdieu
menar att konstnären klassas till ett fält där man ofta placerar in den kultiverade
medelklassen trots att han inte lever som dem.38 Antalet fält som går att studera enligt
Bourdieus teori är stort, några exempel på fält är politikens fält, idrottens fält och
modeskaparnas fält. I sina undersökningar konstruerar han oftast ett system utav olika
relationer som förbinder positioner inom fälten. På så sätt urskiljer han mellan
dominerande och dominerade aktörer inom fältet.39
4.7 Socioekonomisk grupp enligt SCB
Statistiska centralbyrån i Sverige har gjort en indelning i socioekonomiska grupper som
även jag kommer att utgå ifrån i min uppsats. Denna indelning menar SCB är viktigt
eftersom att mycket gällande samhällsforskning rör frågor och relationer mellan olika
samhällsklasser. Man skriver även att denna statistik är avsedd att belysa den
hierarkiska struktur i ett samhälle som delar upp människor i olika klasser.40
Rent historiskt har man sedan början av 1900-talet använt sig utav socioekonomisk
indelning när det gäller statistik i det Svenska samhället. Grunden i den statistik och
data som SCB samlar gällande socioekonomiska grupper ligger i individens position på
arbetsmarknaden då denna position anses ha en avgörande betydelse för
välfärdsfördelning och livschanser. SCB menar att inom respektive socioekonomisk
grupp finns stora likheter mellan individernas situation utifrån arbete.41
36
37
38
39
40
41
Bourdieu, Kultur och kritik, 1997, s 214.
Bourdieu, Konstens regler, 2000, s 103.
Bourdieu, Konstens regler, 2000, s 104.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 271.
http://www.scb.se/Pages/List____257217.aspx
http://www.scb.se/Pages/List____257217.aspx
16
Den socioekonomiska indelningen består utav tre grupper med ett antal undergrupper,
de tre grupperna är arbetare, tjänstemän och företagare. De olika undergrupperna delas
sedan in efter mer detaljerad information kring individens bakgrund såsom t.ex.
specifika arbetsuppgifter och information gällande utbildningar.42 SCB:s definition för
de tre olika huvudgrupperna är följande:
•
Arbetare: Yrken normalt organiserade inom LO. Där man sedan delar in folk i
undergrupperna facklärda respektive ej facklärda varuproducerande, facklära
respektive ej facklärda tjänsteproducerande.43
•
Tjänstemän: Yrken normalt organiserade inom TCO eller SACO/SR. Här har
vi bl.a. undergrupperna tjänstemän på läge, mellannivå, högre och ledande
befattning. Sedan tittar man på om tjänstemännen har underställa och även på
hur lång utbildning efter grundskolan är.44
•
Företagare: Egna företagare samt medhjälpare i familjemedlems företag.
Inklusive företagare som bildat aktiebolag och formellt är anställa i egna företag.
Här tittar man bl.a. på hur många anställda företaget har. Lantbrukare placeras
även inom denna kategori där man delar in dem i mindre respektive större
lantbrukare beroende på hur mycket mark de äger.45
För detaljerade definitioner utav SCB:s socioekonomiska indelning hänvisar jag till
bilaga 11.2.
42
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/SEI-MIS.pdf
43
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/SEI-MIS.pdf sida
1
44
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/SEI-MIS.pdf sida
2
45
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/SEI-MIS.pdf sida
3
17
5. Metod
Jag har valt enkätundersökning som metod och utifrån den skapat en data som jag sedan
analyserat. I detta kapitel kommer jag att presentera varför jag valt just
enkätundersökning som metod samt förklara hur jag genomfört den.
5.1 Varför enkätundersökning?
Ordet enkät kommer från franskans enquête och betyder ungefär rundfråga.
Enkätundersökningar skiljer sig från personliga intervjuer på det sättet att i en
enkätundersökning har den som svarar på frågor möjlighet att se sina svar samt att det
inte finns en intervjuare med i bilden.46 En enkät är ett slags mätinstrument som man
kan mäta människor beteende, åsikter och känslor med.47 Syftet med min
enkätundersökning är att skapa mig en bild utav de olika elevernas klassbakgrund för att
sedan kunna besvara min frågeställning.
Men varför har jag då valt att använda mig utav enkätundersökning som metod?
Eftersom att jag har haft som mål att undersöka en större grupp människor blev det en
kvantitativ studie med där enkätundersökningen är själva metoden. En kvalitativ
undersökning innebär oftast att man genomför personliga intervjuer med ett mindre
antal personer. Samtidigt som en kvantitativ studie omfattar många fler människor och
har som syfte att försöka ge ett svar som representerar en större grupp människor. Den
kvantitativa metoden innebär att en större mängd data samlas in.48
Jag anser att utifrån frågorna i min enkät får jag stora möjligheter att besvara min
uppsats frågeställning. En andra anledning till att jag valde just enkätundersökning är att
jag personligen var nyfiken och tyckte att det hade varit spännande att genomföra då jag
tidigare aldrig arbetat utifrån denna metod.
46
47
48
Trost, Enkätboken, 2007, s 9.
Trost, Enkätboken, 2007, s 11.
Trost, Enkätboken, 2007, s 19.
18
5.2 Faktorer att tänka på vid enkätundersökning
Population och urval är två viktiga faktorer när man ska genomföra en
enkätundersökning.49 Jag har valt att undersöka elever och begränsat mig till
gymnasieskolan. Urvalet består alltså av ca 200 gymnasieelever, dessa elever har jag
fått möjlighet att undersöka genom att min handledare under min VFT period kom med
detta som förslag. Att det därför blev just dessa elever handlar till största del om
praktiska faktorer och att jag enkelt hade tillgång till eleverna genom min handledare.
När man sedan går vidare till att konstruera enkäten som man kommer att dela ut finns
det en flera viktiga faktorer att tänka på. Framförallt bör man tänka på att anpassa
enkäten till den grupp man valt att undersöka, de ska förstå och inte ha några större
svårigheter med att kunna besvara hela enkäten. Jag har då anpassat språket och
frågorna i min enkät utifrån att det är gymnasieelever som ska besvara den.50
En annan viktig faktor som bör nämnas är antalet individer som ska genomföra enkäten.
När man konstruerar en enkätundersökning vill man oftast kunna uttala sig om t.ex. en
åsikt hos en viss grupp människor, i mitt fall gymnasieelever.51 Jag är naturligtvis
medveten att min enkätundersökning inte är representativ för alla gymnasieelever i hela
Sverige eftersom att den endast omfattar 200 utdelade enkäter, vilket sedan blev 119
eftersom de andra enkäterna blev bortfall. Att jag personligen skulle kunna genomföra
en undersökning som skulle vara representativ för alla gymnasieelever i Sverige ser jag
som svårt eftersom att det både kräver tid och större kostnader för att trycka upp och
skicka ut enkäter. Eftersom att mitt resultat i enkäten inte kommer bli representativt
brukar man säga att mitt urval är icke-slumpmässigt. Det innebär att man ska få ett urval
av människor som är representativa för populationen i bestämda avseenden.52 Detta
innebär att urvalet för min undersökning blev 200 enkäter där jag dock endast kunde
använda 119 för att besvara min frågeställning, den begränsad grupp i min
undersökning blir min handledares elever. Urvalet är som sagt väldigt viktigt för en
enkätundersökning och man brukar säga att ju större urval ju större sannolikhet att
resultatet är representativt för den grupp man valt att undersöka. Jag vill ännu än gång
49
50
51
52
Trost, Enkätboken, 2007, s 25.
Trost, Enkätboken, 2007, s 27.
Trost, Enkätboken, 2007, s 29.
Trost, Enkätboken, 2007, s 30.
19
påpeka att jag är väl medveten om att min undersökning endast är representativ för den
grupp elever min handledare har tillgång till och inte representerar elever i hela Sverige.
Två begrepp som är viktiga och nödvändiga att ta upp i denna metoddel kring
enkätundersökningar är reliabilitet och validitet. Reliabilitet innebär att mätningen ska
vara stabil och inte utsättas för t.ex. slumpinflytelser. När det gäller en
enkätundersökning så försöker man ha god reliabilitet genom att enkätfrågorna är lika
för alla och att man avser att mäta samma sak för alla personer.53 Validitet handlar om
vad som är avsätt att mäta. I min enkätundersökning är det meningen att jag ska
undersöka elevers klassbakgrund och då är det relevant att ställa en viss typ utav frågor.
Svarsalternativen ska vara relevanta för frågorna och kunna kopplas till enkätens
huvudsyfte dvs. att fastställa en klassbakgrund.54
Ett viktigt val jag ställdes inför när jag konstruerade min enkät var om jag skulle ha
öppna eller stängda svarsalternativ. Enligt Trost bör man undvika öppna frågor eftersom
att dessa kan göra det svårare att tolka samt förstå innebörden utav svaret. Det är även
svår att hantera och redovisa denna typ utav material eftersom att de personer som
besvarar frågan kan tolka den på olika sätt och då ge olika svar.55
5.3 Hur jag konstruerat min enkät
När jag skulle konstruera min enkät ställdes jag inför två problem, hur jag skulle kunna
bestämma socioekonomisk grupp på respektive elev samt hur jag skulle kunna
återkoppla detta till Bourdieus teorier. För att fastställa elevers socioekonomiska
bakgrund var det mest naturligt att titta på deras föräldrar ur olika perspektiv t.ex. vad
de har för utbildning och vilket jobb de har. Eftersom att jag valt att utgå från SCB:s
definition gällande socioekonomiska grupper så var det naturligt att jag skulle titta på
just utbildning och arbete hos föräldrarna eftersom att dessa två faktorer är de som SCB
tittar på när de fastställer socioekonomisk grupp. De frågor som jag använt mig utav för
att operationalisera begreppet klass har varit följande:
•
53
54
55
Fråga 4: Vad har dina föräldrar för typ utav utbildning?
Trost, Enkätboken, 2007, s 64.
Trost, Enkätboken, 2007, s 65.
Trost, Enkätboken, 2007, s 76.
20
•
Fråga 6: I vilken yrkeskategori skulle du klassa dina föräldrar?
•
Fråga 7: Vilket yrke har dina föräldrar?
Jag anser att ovanstående frågor utifrån SCB:s definition ger mig möjligheten att
placera in eleverna i de tre olika socioekonomiska grupperna på ett trovärdigt sätt
Om vi går vidare till Bourdieus teorier kring klass så var jag tvungen att konstruera
frågorna på ett tydligt sätt så att eleverna skulle förstå dem samt att det skulle gå att
återkoppla frågorna till Bourdieus tankar. När det gäller begreppet kapital så var det
frågorna 4, 5, 8 och 9 som jag använde mig av för att mäta olika typer utav kapital.
Fråga 4 visar vilken typ utav utbildning föräldrarna har och fråga 5 visar om föräldrarna
uppmanar sina barn till vidare studier efter gymnasiet. Frågorna ger oss möjligheten att
bl.a. se hur det symboliska kapitalet gällande utbildning ser ut och hur det återskapas
inom respektive socioekonomisk grupp. Fråga 8 ger oss möjligheten att se hur
föräldrarna uppmanar sina barn att i framtiden välja ett yrke som kräver högre
utbildning, genom att analysera denna fråga får vi möjligheten att se om det symboliska
kapitalet i form av yrke återskapas från föräldrar till barn. Fråga 9 mäter kulturellt
kapital inom respektive socioekonomisk grupp och visar om Bourdieus tes kring att det
främst är människor från de högre socioekonomiska grupperna som har ett högt
kulturellt kapital.
Gällande habitus så använde jag mig utav frågorna 15, 16 och 17 för att mäta begreppet.
Fråga 15 ger oss möjligheten att mäta om eleverna tänker fortsätta sina studier efter
gymnasiet, vilket sedan går att återkoppla till bl.a. det symboliska kapitalet gällande
utbildning och på så sätt se om det återskapas. Fråga 16 mäter hur habitus gällande
synen på yrkeskategori ser ut och det går även här att se om det återskapas från föräldrar
till barn. Fråga 17 låter oss se hur elevernas habitus hänger samman med deras syn på
ekonomiskt kapital, detta ger oss möjligheten att mäta om vilken socioekonomisk grupp
syn på ekonomiskt respektive kulturellt kapital.
Fråga 10 i enkäten har jag konstruerat för att kunna se hur begreppet fält ser ut bland
elevernas föräldrar och på så sätt kunna mäta om Bourdieus tes gällande att det finns
olika fält finns och även om respektive socioekonomisk grupp rör sig inom sitt eget fält.
21
5.4 Analys utav data
När jag sedan fått in alla enkäter och sorterat bort de som fick räknas som bortfall var
det dags att analysera och redovisa frågorna, de enkäter som jag angås låg under
kategorin bortfall var enkäter som t.ex. var obesvarade eller besvarade utav elever som
ännu inte fått betyg i de tre kärnämnena som var relevanta. Här blev jag tvungen att
begränsa vilka frågor jag skulle redovisa i min empiriska del eftersom att en redovisning
utav varje fråga blivit för mycket material. De frågor jag valt att redovisa i min
empiriska del är alltså ett begränsat urval jag gjort själv för att främst sortera bort frågor
som läsaren utav min uppsats skulle uppfatta som överflödiga. Att jag ändå valt att ha
med frågor på min enkät som jag inte tagit med i min empiriska del är utav anledningen
att det krävs en viss typ utav frågor i varje enkätundersökning för att ge ett seriöst
intryck.
22
6. Resultat och analys
När det gäller antalet elever i min undersökning så delade jag ut 200 stycken enkäter
och fick sedan in 119 stycken som gick att läsa av och analysera i mitt arbete. Gällande
fråga 7 i min enkät kommer jag inte att redovisa denna i den empiriska delen eftersom
att detta är en öppen fråga som är svår att redovisa på ett tydligt sätt. Vad jag kan säga
gällande denna fråga är att den ändå varit nödvändig att ha med eftersom att jag utifrån
de yrken eleven placerat sina föräldrar i har kunnat konstatera klass genom SCB:s
definition.56
All data presenteras i procentform och visar vad respektive socioekonomisk grupp
svarat i frågan. För att göra det enklare att avläsa diagrammen väljer jag att kalla
eleverna vars socioekonomiska grupp identifierats som arbetare, tjänsteman och
företagare för A-elever, T-elever respektive F-elever.
6.1. Resultat
I denna del kommer jag presentera de frågor från min enkät som jag valt att analysera i
den avslutande delen.
Diagram 1. Antal elever i respektive socioekonomisk grupp.
56
Bilaga SCB
23
Diagram 1.0 visar hur många elever som tillhör respektive socioekonomisk grupp
utifrån SCB:s indelning samt fråga fyra och sju i min enkät.
Diagram 2. Föräldrars utbildning
Diagrammet visar vilken typ utav utbildning som var vanligast inom respektive
socioekonomisk grupp.
Diagram 3. Elevers klassning av föräldrars yrke
Diagrammet visar i vilken socioekonomisk grupp respektive elevgrupp valt att placera
sina föräldrar.
24
Diagram 4. Föräldrarnas uppmuntran till vidare studier
Diagrammet visar hur många procent i respektive socioekonomisk elevgrupp har
föräldrar som uppmanar dem till vidare studier efter gymnasiet.
Diagram 5. Föräldrauppmuntran till yrke.
Diagrammet visar hur många procent utav eleverna inom respektive socioekonomisk
som uppmanas att välja ett yrke som kräver högre studier.
25
Diagram 6. Föräldrars kulturella aktivitet.
Diagrammet visar hur många procent i respektive socioekonomisk elevgrupp som har
föräldrar som det senaste året deltagit i en erkänt fin kulturell aktivitet.
Diagram 7. Föräldrars umgänge
Diagrammet visar hur många procent utav respektive socioekonomisk grupp som umgås
med folk på sin fritid som har liknande jobb och intresse.
26
Diagram 8. Egna planer för studier.
Diagrammet visar hur många elever i respektive socioekonomisk grupp planerar att
fortsätta sina studier efter studenten.
Diagram 9. Tankar om framtida yrke.
Diagrammet visar hur många procent inom varje socioekonomisk grupp ser sig själva i
för yrkeskategori om 15 år.
27
Diagram 10. Livsstil.
Diagrammet visar hur många elever som inom respektive socioekonomisk grupp skulle
spendera 1000 kr om de fick välja mellan antingen materiella ting eller en
kulturellaktivitet.
Diagram 11. Betyg
Diagrammet visar medelbetygen i procent i respektive socioekonomisk elevgrupp
utifrån kurserna svenska a, matematik a och engelska a.
28
6.2 Analys
6.2.1. Kapital
De typer av kapital som tydligast går att avläsa bland de undersökta eleverna är
symboliskt och kulturellt kapital. Frågorna som är aktuella för denna analys redovisas i
den empiriska delen i diagram 2, 4, 5 och 6. För att kunna göra en analys gällande
kapital så får vi börja med att titta på vilken typ utav utbildning hos föräldrarna som är
vanligast bland de tre olika grupperna, detta ser vi i diagram 2.57 I gruppen a-elever
dominerar tydligt föräldrar som endast har en avslutad utbildning från grundskola eller
gymnasieskola. När det gäller gruppen t-elever ser vi att här dominerar istället
högskoleutbildning. Och slutligen i gruppen f-elever så låg grundskola/gymnasieskola
på samma procenttal som högskola, dock så visste 46,7 % utav f-eleverna inte vilken
utbildning föräldrarna hade.
Vad kan vi då dra för slutsatser utifrån föräldrarnas utbildning i förhållande till vad de
andra diagrammen säger gällande kapital? Om vi börjar med att titta på diagram 4 där vi
ser resultatet utav frågan: uppmanar dina föräldrar dig till vidare studier efter
gymnasiet?, här ser vi tydligt att alternativet ja dominerar bland samtliga grupper.58 Vi
kan utifrån resultatet av diagram 4 dra slutsatsen att en majoritet utav föräldrarna ser en
högre utbildning som ett symboliskt kapital och även som ett viktigt kapital. Bourdieu
menar dock att symboliskt kapital i form utav högre utbildningar är vanligt främst bland
de högre klasserna i samhället.59 Resultatet utav min undersökning går då emot
Bourdieus tes om att det symboliska kapitalet gällande högre examen skulle vara
vanligare bland de högre samhällsklasserna i samhället då min undersökning visar att
majoriteten utav föräldrarna från alla tre socioekonomiska grupper uppmuntrar sina barn
till vidare studier efter gymnasiet.
I diagram 5 ser vi resultatet utav frågan: Uppmanar dina föräldrar dig i framtiden att
välja ett yrke som kräver högre utbildning? 39,7 % utav a-elever hade föräldrar som inte
uppmanade dem till att välja ett yrke som krävde högre utbildning samtidigt som 44.4 %
utav t-elever och 46,7 % f-elever uppmuntrades att välja ett yrke som krävde högre
57
58
59
Bilaga 3, s 45.
Bilaga 3, s 46.
Broady, Sociologi och Epistemologi, 1990, s 173.
29
utbildning.60 Utifrån Bourdieus tankar kring begreppet kapital så kan vi konstatera att de
elever som har föräldrar med högre utbildning än grundskola/gymnasieskola ser både
utbildning och jobb som en form utav symboliskt kapital. Vi kan även konstatera att
resultatet i diagram 5 gällande t-, och f-elever stämmer med Bourdieus tes kring att
betydelse utav en högre utbildning och yrke är vanligast bland de dominerande
klasserna. Gällande gruppen a-elever ser vi att det var en stor del föräldrar som inte
uppmanade sina barn till yrken som behöver högre studier, även detta resultat har delvis
stöd utav Bourdieus teori eftersom att det symboliska kapitalet gällande utbildning och
yrke är vanligast främst bland de högre klasserna. Värt att påpeka är att majoriteten
föräldrarna i gruppen a-elever i diagram 4 var positivt inställda till högre studier efter
gymnasiet samtidigt så var en större del föräldrar i samma elevgrupp negativt inställda
till att deras barn skulle välja ett yrke som krävde högre utbildning i diagram 5, i
jämförelse med hur många som var positiva 35,3 %. Vi kan utifrån dessa två diagram
konstatera att synen på symboliskt kapital i form utav högre utbildning dominerar bland
föräldrar till gruppen a-elever samtidigt som det symboliska kapitalet i form utav ett
arbete som kräver högre utbildning inte dominerar bland dessa föräldrar.
När vi går vidare till diagram 6 så kommer vi in på begreppet kulturellt kapital, vilket
enligt Bourdieu är det som räknas som erkänt fin kultur som t.ex. teater och klassisk
musik.61 Resultatet utav diagrammet visar att en stor del utav föräldrarna i alla tre
elevgrupper det senaste året inte har deltagit i någon form av erkänt fin kulturell
aktivitet. Bourdieu menar att kulturellt kapital är vanligt främst bland vad han kallar
medel och dominerande klasser. Om vi utgår från att medel- och dominerande klasser
motsvarar t-elever och f-elever i min undersökning ser vi tydligt att detta inte stämmer.
Att 64,7 % utav föräldrarna från gruppen a-barn vilket borde motsvara Bourdieus
begrepp folklig klass var väntat, utifrån hans teori eftersom att kulturellt kapital i form
utav kulturella aktiviteter inte ses som viktigt inom denna klass. Men att så många inom
gruppen t- och f-elever hade föräldrar som inte deltagit i någon kulturell aktivitet det
senaste året är anmärkningsvärd om man utgår från Bourdieus teori.
60
61
Bilaga 3, s 47.
Bilaga 3, s 47.
30
6.2.2. Habitus
När det gäller habitus så är det utifrån diagrammen i den empiriska delen mest intressant
att titta på hur dessa återskapas inom respektive socioekonomisk klass från barn till
föräldrar. Då ens habitus påverkas utav olika situationer som man upplevt hittills i sitt
liv får vi anta att det kan finnas många kopplingar mellan föräldrarnas och barnens
habitus eftersom att de vanligtvis lever nära varandra i denna ålder. De resultat av
diagram som är intressanta i denna fråga är: 8, 9, 10 och även de resterande diagrammen
i den empiriska delen eftersom att de fastställer föräldrarnas kapital och Bourdieu menar
att begreppen kapital och habitus hänger samman med varandra.
I diagram 8 får eleverna själva svara på om de tänker fortsätta sina studier efter
studenten på en högre nivå som t.ex. högskola eller universitet.62 Majoriteten utav
samtliga elevgrupper svarar ja på frågan. Om vi nu går tillbaka till diagram 4 där frågan
var om elevernas föräldrar uppmanade dem till vidare studier efter gymnasiet ser vi att
även här svarade majoriteten i samtliga elevgrupper ja. Utifrån Bourdieus teori om
habitus så kan vi konstatera att det återskapas när det gäller symboliskt kapital i form
utav högre utbildning efter gymnasiet.
Diagram 9 ger oss möjligheten att se hur habitus förs vidare gällande synen på
yrkeskategorier.63 Resultatet är enligt mig intressant eftersom att det var något oväntat
utifrån mina förväntningar. I gruppen a-elever så ser sig 38,2 % inom kategorin arbetare
om 15 år jämfört med 26,5 % som tjänstemän och 22,1 % som företagare. Utifrån detta
reslutat kan vi konstatera att habitus gällande yrkeskategorier bara delvis förs vidare
från föräldrar till barnen. Samtidigt är det här viktigt att påpeka att de a-barn som såg
sig själva inom kategorin tjänstemän och företagare tillsammans är större än de som såg
sig själva inom kategorin arbetare. Vi kan därför konstatera att majoriteten utav abarnen inte har samma habitus gällande yrkeskategorier som sina föräldrar. Det går
alltså utifrån detta resultat inte att konstatera att habitus skulle återskapas från föräldrar
till barn.
Om vi tittar på diagram 10 så skulle frågan rent teoretiskt kunna ge oss svar på hur
habitus hänger samman med hur ekonomiskt kapital återskapas.64 Bourdieu nämner i
62
63
64
Bilaga 3, s 48.
Bilaga 3, s 49.
Bilaga 3, s 49.
31
sitt exempel som jag även tar upp i teoridelen hur en arbetar familjs ser ekonomiskt
kapital som mer värdefullt samtidigt som en intellektuell familj istället ser det kulturella
kapitalet som mer värt. Om vi förflyttar oss från hans teori till verkligheten i min
enkätundersökning så ser vi att hans teori inte stämmer. Majoriteten i samtligt
undersökta elevgrupper svarade att de valt att spendera 1000 kr på materiella ting
istället för kulturellaktivitet. Gällande gruppen a-elever så har Bourdieu rätt i sin teori
då majoriteten utav dessa har ett habitus där ekonomiskt kapital ses som viktigast. Men
de två resterande kategorier elever stämmer inte in på Bourdieus teori eftersom att han
menar att kulturellt kapital är större bland dessa klasser.
6.2.3. Fält
Det diagram för begreppet fält som är mest relevant i min empiriska del är diagram 7,
som ger oss möjligheten att se inom vilket fält barnens föräldrar rör sig och på så sätt
hjälpa oss att se om Bourdieus teori kring att det skulle finnas olika fält stämmer.65
Resultatet i diagrammet visar att en stor del utav föräldrarna i samtliga tre elevgrupper
umgås med folk på sin fritids som har liknande intresse och jobb. Utifrån detta resultat
kan vi konstatera att Bourdieus teori kring att det skulle existera olika fält som en viss
typ utav människor rörs sig inom kan stämma. Samtidigt kan vi även se att det finns en
koppling mellan socioekonomiska grupper och fält då en större del inom samtliga
grupper umgicks med liknade folk. Vilket skulle kunna innebära att de olika klasserna
håller sig i ett fält med samma klass som de identifierar sig med.
6.3 Diskussion resultat och analys
Syftet med detta arbete var att se om det fanns något samband mellan socioekonomisk
klass och betyg, frågeställningen var följande:
•
Finns det någon koppling mellan faktorerna socioekonomisk grupp och betyg?
Jag vill börja med att säga att resultatet enligt mig är långt ifrån enkelt utan väldigt
komplicerat och problematiskt. Om vi börjar med att titta på gruppen a-elever ser vi
utifrån diagram 11 att medelbetyget godkänt var det som dominerade inom denna klass.
Samma sak ser vi gällande gruppen f-elever där även majoriteten hade godkänt i betyg i
65
Bilaga 3, s 48.
32
de tre grundämnena. Men när vi kommer till gruppen t-elever ser vi att fördelningen
mellan de båda betygen godkänt och välgodkänt är lika, vilket ger oss två medelbetyg i
denna socioekonomiska grupp.
När jag i början planerade frågeställningen och syftet utav mitt examensarbete var jag
väldigt nyfiken på om det verkligen stämde att barn från högre socioekonomisk
bakgrund skulle ha högre betyg än barn från de lägre bakgrunderna dvs. arbetare.
Resultatet utav min undersökning visar att det delvis inte finns något samband mellan
socioekonomisk bakgrund och höga eller låga betyg eftersom att majoriteten i både
gruppen a-elever och f-elever hade medelbetyg godkänt. När det gäller gruppen t-elever
ser vi att det finns två medelbetyg i samma grupp. Utifrån dessa två konstateranden drar
jag resultatet att det utifrån min undersökning inte går att konstatera om det finns någon
koppling mellan socioekonomisk bakgrund och betyg i dagens gymnasieskola. Svaret
på frågan blir alltså både ja och nej alternativt att den inte går att besvara utifrån min
undersökning.
33
7. Slutsats och diskussion
Resultatet utav min studie blev mer komplicerat än jag förväntade mig. Jag har insett att
frågor kring socioekonomiska klasser är väldigt komplicerade när det gäller
vetenskapliga arbeten. Jag utgick i första hand från Bourdieus analys eftersom att jag
antog att denna skulle passa in bäst i mitt arbete med tanke på att han har en bred och
enligt mig modern teori. Dock skulle jag ganska snabbt under analysens gång förstå att
Bourdieu utgår väldigt mycket från ett filosofiskt perspektiv och att även hans teorier är
svåra att applicera i verkligheten. Jag har utifrån Bourdieus klassteori samt SCB:s
definition utav socioekonomiska klasser kunnat identifiera de olika klasserna och sedan
placera in dem utifrån Bourdieus olika relevanta begrepp inom området. Det har dock
varit svårt att kunna applicera hans teori till verkligheten eftersom att det var svårt att
utforma frågor till enkäten utifrån hans tankar. Detta gjorde att enkäten i vissa frågor
kändes långt ifrån den verklighet som dagens skolungdomar lever i och att de därmed
kan ha haft svårt att ge korrekta svar. Detta problem känns igen från de uppsatser jag tar
upp i min tidigare forskning, då främst Solbergers uppsats där han menar att begreppet
är abstrakt och svårt att förstå för ungdomar. På ett sätt kan man säga att det finns för
många teorier kring klass eller snarare att det saknas en huvudteori man skulle utgå
ifrån. Samtidigt måste begreppet angripas ur olika perspektiv vilket gör frågan kring
begreppet klass ännu mer komplicerad.
När det gäller enkätundersökningar så är det väldigt viktigt hur många de omfattar och
om resultatet utav undersökningen kan spegla verkligheten. Gällande min frågeställning
så är svaret nej eftersom att den helt enkelt innehåller för få deltagare och endast är
koncentrerad till en gymnasieskola. Resultatet är alltså inte på något sätt representativt
för vad det skulle finnas för koppling mellan socioekonomisk klass och betyg i de
svenska gymnasieskolorna. Skulle man vilja göra en sådan undersökning hade man varit
tvungen att dela ut fler enkäter på fler skolor än bara en. Att genomföra ett sådant
projekt utifrån ramarna för ett examensarbete ser jag som svårt ur både tidsperspektiv
och rent praktiska faktorer som t.ex. tryckkostnader för enkäterna. Viktigt att tillägga
här är att det aldrig varit mitt syfte att göra en sådan omfattande undersökning och att
jag hela tiden varit medveten att resultatet riskerar att inte spegla verkligheten på grund
34
av flera olika orsaker. Jag delade ut 200 stycken enkäter och fick tillbaka 119 som det
gick att analysera. Att bortfallet var så stort har flera olika anledningar, för det första så
får man alltid räkna med ett större bortfall då det gäller undersökningar i skolan då det
under denna period sker t.ex. nationella prov och friluftsdagar vilket gör att eleverna
inte finns tillängliga. Sedan valde jag även att titta på kurserna svenska A , matematik A
och engelska A eftersom att dessa är de kärnämnen i skolan som många anser viktigast.
Dock så glömde jag helt bort att vissa utav elever i årskurs ett som enkäten skulle
komma ut till inte hade fått betyg i dessa kurser ännu, vilket ledde till att de inte kunde
räknas med i undersökningen. Resterande bortfall bestod främst utav enkäter där elever
valt att inte svara på relevanta frågor vilket ledde till att det blev svårt att dela in dem i
respektive socioekonomisk grupp. Med dessa olika aspekter i åtanke kan jag utifrån mitt
resultat ändå dra olika slutsatser som jag tror kan vara viktiga för dagens skolvärld.
Waderup kommer i sin uppsats fram till att det är elever från medelklassen som
integreras bäst med lärare och därmed är det dessa elever som får mer hjälp att uppnå
högre betyg. Att det finns en tydlig koppling mellan klass och vilket program man väljer
att gå bekräftar även Paucas uppsats där han kommer fram till att de elever som går
yrkesförberedande program har en nonchalerande inställning till betyg och inte anser
dessa vara viktiga. Detta är enligt mig mycket farligt ur ett klassperspektiv eftersom att
det kan bidra till större klassklyftor och jag anser att elever speciellt ur de lägre
samhällsklasserna bör uppmuntras till högre betyg.
Mitt examensarbete behandlar klassfrågan både utifrån vårt samhälle och hur begreppet
kan se ut i skolans värld. Dessa två områden är otroligt viktiga och utvecklas ständigt i
ett högt tempo. Enligt mig sker utvecklingen så fort och är så omfattande gällande klass
att det kan vara svårt att hänga med och applicera den på verkligheten. Om vi tittar på
de olika klassteorier gällande bl.a. Marx jag skriver om i min teoridel så anser jag det
vara svårt att kunna koppla dessa till dagens skola och samhälle, trots att dessa teoriers
grundare levt i moderna och på många sätt liknande samhällen som vi gör idag. Jag
anser att det idag behövs en mer aktuell och modern diskussion gällande klass och hur
det hänger samman med elevernas prestationer i skolan. Jag har fortfarande kvar
inställningen om att socioekonomisk klass och betyg hänger ihop och har även fått detta
bekräftat genom mitt resultat då t.ex. de var högre procent antal i gruppen t-elever som
hade betyget mvg än gruppen a-elever. Så även om medelbetyget godkänt var majoritet
35
bland a-elever och f-elever så ser vi att hos gruppen t-elever är medelbetygen både
godkänt och väl godkänt.
Detta resultat fick mig att tänka på vilka utav dessa grupper som egentligen hör hemma
bland den klassiska klassindelningen med låg, medel och överklass. Utifrån SCB:s
indelning arbetar, tjänsteman och företagare bakgrund får vi utgå från att det delvis ska
spegla den klassiska klassindelningen låg-, medel- och överklass. Samtidigt har jag
tänkt på att SCB:s definitioner kan vara en helt ny utav klassindelning som inte kan
delas in efter låg, medel och över.
Det man sammanfattande kan säga om detta examensarbete är att jag anser att det på ett
sätt är lyckat men att jag tyvärr inte fick något tillfredställande svar eftersom att min
undersökning innehöll för få deltagare. Detta har jag dock hela tiden varit medveten om
att det kan bli svårt att utifrån examensarbetets begränsningar lyckats genomföra en
lyckad studie utav denna sort. Dock så visar arbetet på att det finns tydliga
samhällsklasser och att det delvis även finns en skillnad mellan hur elever från olika
socioekonomiska grupper presterar i skolan. Fördelningen mellan antalet elever i de
olika elevgrupperna i min undersökning är ojämn och detta måste man vara medveten
om när man drar slutsatser, men trots detta så speglar undersökningen på ett sätt en
verklighet som finns. I mitt fall en verklighet på en större gymnasieskola i Skåne där det
kan vara så att majoriteten utav de elever som går där är elever från en arbetarbakgrund.
Och även om studien visar att just dessa elever har medelbetyget godkänt så är det ett
mycket viktigt resultat, då det säger oss att lärarna på denna skola måste lägga ner ännu
mer tid på att dessa elever ska finna motivation till att nå högre betyg. För min framtida
yrkesroll har detta examensarbete givit mig flertal viktiga tankar, dock så kan jag utifrån
dessa tankar gemensamt dra en viktig och avslutande slutsats för detta arbete och hela
min studietid vid Malmöhögskola. Det finns olika skillnader utifrån faktorerna klass,
genus och etnicitet i dagens svenska skola. Även om man arbetar med att motverka
negativa skillnader utifrån dessa perspektiv bör man lägga ner betydlig mer tid och
framförallt hela tiden uppdatera sig gällande dessa begrepp. Det kommer alltid finnas
skillnader i skolan utifrån dessa begrepp dock så kan vi på ett effektivt sätt motverka
dessa genom att analysera problemet med moderna och aktuella perspektiv.
36
Referenser
Litteratur
Boglind Anders, Eliason Sven, Månson Per, (1993), Kapital, rationalitet och social
sammanhållning, Centraltryckeriet AB, Borås.
Bourdieu Pierre, (1997), Kultur och kritik Bokförlaget Daidalos, Stockholm.
Broady Donald, (1990), Sociologi och epistemologi Om Pierre Bourdieus författarskap
och den historiska epistemologin, Gotab, Stockholm.
Trost Jan, (2007), Enkätboken, Elanders Beijing Printing, Kina.
Zimmerman Fredrik, (2009), Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv,
Vulkan, Stockholm.
8.1 Internet
Goran Pucas uppsats ”Arbete och kunskap: röster från gymnasieskolans fordons- och
samhällsvetenskapliga program” 80p:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1355135&fileOId=1
355136
David Solbergs uppsats ”Klass är något dom möjligtvis går i” 15hp:
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/21290/1/gupea_2077_21290_1.pdf
Robert Waderups uppsats ”Kön och klass i skolsituationen” 41-60p:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1355378&fileOId=13559
SCB:s socioekonomiska indelning:
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/SEI-MIS.pdf
37
http://www.scb.se/Pages/List____257217.aspx
Skolverkets rapport ”Vad påverkar resultaten i skolan” :
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f0077007700770034002e0073006
b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a0038003000380030002f00770074007000750
062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f0077007000750062006500780074002f0074
007200790063006b00730061006b002f005200650063006f00720064003f006b003d0032003200360030/ta
rget/Record%3Fk%3D2260
38
Bilaga 1. Enkät
Hej!
Jag skriver just nu mitt examensarbete och den här enkäten är en viktig del i mitt arbete.
Man kan väldigt enkelt säga att mitt arbete går ut på att undersöka vad det finns för
samband mellan vad du som elev får för betyg och vilken socialklass du tillhör. Med
denna enkät vill jag både undersöka din klassbakgrund genom att ställa frågor om dina
föräldrar samt genom att ställa frågor som handlar om dig själv och din framtid. När
man talar om sociala klasser handlar det oftast om arbetarklass, medelklass och
överklass. Denna enkät bör inte ta länge än 10 minuter att fylla i och jag hoppas just du
tar dig tid och svarar på frågorna. Du får självklart vara anonym. Tack på förhand och
jag önskar ni får en trevlig sommar för nu är det inte långt kvar!
Med vänliga hälsningar
Mikael
39
1. Är du kille eller tjej?
Kille
Tjej
Övrigt
2. Vilken årskurs går du i?
1:a
2:a
3:e
3. Vad hade du för betyg i kurserna Engelska A, Matematik A och Svenska A vid
senast utdelade terminsbetyg?
Engelska A:________ Matematik A:_________ Svenska A:__________
4. Vad har dina föräldrar för typ utav utbildning?
Grundskola
Högskola/Universitet
Vet ej
5. Uppmanar dina föräldrar till vidare studier efter gymnasiet?
Ja
Nej
Vet ej
6. I vilken yrkeskategori skulle du klassa dina föräldrar?
Arbetare
Tjänsteman
Företagare
Vet ej
7. Vilket yrke har dina föräldrar?
Svar:_________________________________________________________________
40
8. Uppmanar dina föräldrar dig till att i framtiden välja ett yrke som kräver högre
studier t.ex. högskola eller universitet?
Ja
Nej
Vet ej
9. Har dina föräldrar det senaste året deltagit i någon form av kulturellaktivitet
som är erkänt fint? Exempel på aktiviteter kan vara teater föreställningar,
konstutställningar mm.
Ja
Nej
Vet ej
10. Anser du att dina föräldrar umgås med folk på sin fritid som har liknande jobb
och intressen?
Ja
Nej
Vet ej
11. Rangordna följande yrken utifrån hur viktiga du anser dem är för vårt
samhälle, markera från 1-4 där 1 är viktigast.
Städare
Läkare
Busschaufför
12. Bor du i hyresrätt eller bostadsrätt?
Hyresrätt
Bostadsrätt
Vet ej
13. Bor du i lägenhet eller hus?
41
Politiker
Lägenhet
Hus
Övrigt
14. Vilken stad bor du i?
Svar:__________________________________________________________________
__
15. Planerar du att fortsätta dina studier på högskola/universitet efter din student?
Ja
Nej
Vet ej
16. Inom vilken yrkeskategori ser du dig själv i om 15 år?
Arbetare
Tjänsteman
Företagare
Vet ej
17. Om du fick 1000 kr och var tvungen att spendera dem på antingen materiella
ting eller en kulturellaktivitet vad hade du valt? Materiella ting kan vara t.ex.
kläder och exempel på kulturella aktiviteter är bl.a. teater.
Materiella ting
Kulturellaktivitet
Vet ej
18. Har du flest kompisar inom de studieförberedande programmen eller inom de
yrkesförberedande?
42
Studieförberedande
Yrkesförberedande
Vet ej
19. Vilken samhällsklass tror du att du kommer tillhöra i om 20 år?
Arbetarklass
Medelklass
Överklass
Tack att du tagit dig tid att delta i min undersökning.
43
Vet ej
Bilaga 2. SCB:s socioekonomiska
grupper
Se länk för detaljerad beskrivning då det inte går att kopiera in denna i mitt arbete:
http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/SEI-MIS.pdf
44
Bilaga 3. Diagram
Diagram 1
Diagram 2
45
Diagram 3
Diagram 4
46
Diagram 5
Diagram 6
47
Diagram 7
Diagram 8
48
Diagram 9
Diagram 10
49
Diagram 11
50