Vattenundersökning i södra lappland

advertisement
VATTENUNDERSÖKNING I SÖDRA LAPPLAND 2 0 1 1 -2 0 1 4 .
Sammanfattning
Vilhelm ina och Dorotea kom m uns fiskeansvariga fick uppd raget att und ersöka vad som
händer m ed vattentem peraturen i våra sjöar och vattend rag och om detta i så fall m ed för
några föränd ringar i vattenkvalitet och/ eller i bestånd en av fisk. Uppd raget består också i om
föränd ringar i vattentemperaturen påverkar od ling av fisk på något sätt.
Projektet har genom förts d els genom litteraturstud ier, genom gång av provfiskedata samt
analys av vattenkvalitet. Vattentem ploggar har placerats ut på ett stort antal ställen sam t
intervjuer har skett m ed berörd a. Kontakt m ed vattenbruksföretag har skett und er hela
projektperiod en.
Det kan konstateras att öring och abborre ökat i ett flertal vatten i kom m uner na. Båd a arterna
är tåliga för varm are tem peraturer. Stora problem uppstod för fiskod lingarna und er
som m aren 2014 p .g.a. d et varm a klimatet.
Und er åren har vi haft > 5 st. inform ationsm öten m ed allm änhet, fiskevård som råd en och
vattenbruksföretag, d är vi h ar inform erat om projektet.
Projektet har även tagit fram grund d ata om ett antal sjöar och avrinningsom råd en.
Ärendeuppgifter:
Projektnam n: Vattenund ersökning
söd ra Lappland
Med d eland e om beslut: 2011-11-30
Ärend ebeteckning: 501-5596-2010
Projekttid : 2010-11-30 - 2014-11-30
Beviljat bid rag: 80 000 kr
Total projektbud get: 160 000 kr
i
Kostnader:

Tem peraturloggar, 21.496:
Vattenprovtagning,analyser,
103.481:
Konsultationer, 34.713:
Utrustning, 12.648:
Bid rag, LON A, 80.000:
Totalkostnad : 172.338:-
Foto, m ed hjälpare: H åkan Grönlund
Konsultationer: Lasse Sanged al
Dorotea kommun
Jörgen Sikström
Miljöenheten
917 81 Dorotea
[email protected]
Tel: 0942-14162
Mobil:070-5504233
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
Vilhelmina kommun
Mats Grönlund
Utvecklingsenheten
912 81 Vilhelmina
[email protected]
Tel: 0940-14047
Mobil:070-5559827
1
Inledning
attentem peraturen i sjöar och vattend rag varierar m ed årstid och
d jupförhålland en . Ytvattentem peraturen har ett starkt sam band m ed
lufttem peraturen som varierar geografiskt inom lan det, genom att m inska m ed ökad latitud
och altitud . Övriga faktorer som påverkar är bl.a. area och vind utsatthet. I bäckar och åar är
vattnet ständ igt i rörelse, och utsätts d essutom för variationer i vattenstånd . De
tem peraturskiktningar som sker und er året i en sjö förekom m er inte i ett rinnande vatten , m en
i vissa lugnflytand e vattend rag kan ekosystem en som utvecklas här, påminna om sjöars.
V
Olika fiskarter, kall- och varm vattenarter, påverkas i varierand e grad av vattentem peraturen.
Med eltem peraturen är en ind irekt ind ikator på tillväxtsäsongens längd för fisk, m en tillväxten
und er d e 3-4 första åren begränsas ofta av and ra lokala faktorer som t.ex. arv, uppväxtm iljö.
Öringungarna stannar i vattend raget und er några år, innan d e vand rar ut i en större sjö.
Öringen stannar i sjön till d en uppnår könsm ognad , d å d en vand rar tillbaka till d et vattend rag
d är d en föd d es för att leka.
Träd och buskar skapar skugga,
vilket sänker vattentemperaturen på
som m aren. Fram för allt sm å bäckar,
för solljus exponerad e, kan få allt för
hög tem peratur på som m aren för
fisken.
Många vattend rag har genom
m änskliga
aktiviteter
föränd rats
m ycket und er d e senaste hund ra
åren. En stor d el av d e ström sträckor
som varit m öjliga att exploatera för
vattenkraft är utbyggda. Skogsbruket
har gått från sm åskalighet till
storskalighet m ed stor påverkan på
vattend rag och sjöar. Fram för allt
bristen på naturliga kantzoner utm ed
ytvattnen m edför flera problem , bl.a.
förhöjd vattentem peratur.
Bild 1 . Ur ”En liten bok om Vatten”, Vattenmyndigheten.
Bakgrund
Und er d et senaste d ecenniet har sportfiskare och fiskod lare tagit upp olika frågeställningar
som kan beröra vattentem peraturen , vilket ligger till grund för d etta projekt. Sportfiskarna
tror att vattentem peraturen kan ha föränd rats, då båd e abborre och öring ökat i antal och att
röd ingen inte syns till und er som m aren. Fiskod larna har upplyst om att d en od lad e fiskens
tillväxt har ökat und er de år d e od lat, och att d etta har ställt till vissa planeringsproblem.
Vi som jobbar m ed fiskefrågor i inlandskomm unerna har d å intresserat oss för dessa
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
2
frågeställningar. Eftersom projekttid en är kort, kan vi end ast få vissa ind ikationer om d etta
överensstäm mer m en får und erlag för att i fram tid en kunna jäm föra d essa d ata .
Förhoppningsvis kom m er d e i projektet utlagd a tem peraturloggarna att finnas kvar i
vattend ragen och hos vattenbrukarna, så att vi und er d e följand e åren kan uppd atera mätd ata
som vi nu tagit fram . Fram tid a provfisken kan också ge inform ation om föränd ringar i
fisksam mansättningen i vattend rag och sjöar.
Syfte
Syftet är att öka kunskapen om vattentem peraturens inverkan på vild och od lad fisk.
M ål:
Följand e villkor för projektet ska vara uppfylld a:
1. Sam m anställning av grund d ata om ett antal sjöar i om råd et.
2. Lod ning av sjöar sam t inform ation om avrinningsom råd et.
3. Provtagning av vattenkvalitet i 10 sjöar och 5 vattend rag.
Loggning av vattentem peratur, genom gång av provfisken.
4. 5 st. provtagningar per vattend rag und er vår och höst.
5. Inform ationsm öten till fiskevård som råd en, fiskod lingar och allm änhet, 5 st.
6. Resultatred ovisning på hem sid a och till Länsstyrelsen .
M etod och material
Projektet inled d es m ed att ta vattenprover i utvald a sjöar och vattendrag sam t placera ut
tem p eraturloggar. Tid igare provfisken stud erad es sam t intervjuer har skett m ed berörd a.
Frågeställningar i projektet:



Vilka sjöar skall und ersökas?
Vilka vattend rag?
H ur m äter vi tem peraturen i rinnande resp. stillaståend e vatten?
Genomförande, diskussion
Uppd raget innebar att und ersöka om vattentemperaturen föränd ra s över tid i våra sjöar och
vattend rag i söd ra Lappland , och om d etta m ed för några föränd ringar i vattenkvalitet
och/ eller i fiskbestånd en . Uppd raget bestod också i om föränd ringar i vattentem peraturen
påverkar od ling av fisk på något sätt. Dessa uppd rag har genom förts d els genom
litteraturstud ier, sam råd , och d els genom analys av provfisked ata och vattenkvalitet.
Tem peraturloggarna m ärktes m ed nam n och kom m un. Då vi inte funnit någon m anual för
utplacering av vattentem p eraturloggarna, testad es olika metod er för d etta. Ett antal problem
uppstod , bl.a. försvann loggarna vid issmältningen och vårflod en, men även genom att
nyfikna personer plockad e upp loggarna, fast vi försökte göm m a de så bra som m öjligt,
slängd e dem eller lämnad e in d em på respektive kom m unkontor.
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
3
Fiskod lingar i om råd et har varit m ycket intresserad e av projektet och d e prelim inära resultat
som har presenterats på inform ationsm öten . Under åren har vi haft > 5 st. inform ationsm öten
m ed allm änhet, fiskevård som råd en och vattenbruksföretag, d är vi har inform erat om
projektet och fått god respons. Projektet har även tagit fram grund d ata om ett antal sjöar och
avrinningsom råd en.
1 . Sammanställning av grunddata om ett antal sjöar i området.
Vattenprovtagna










Bollvattnet
Västansjön
Vojmsjön
Vuollelite
Mesjön
Fatsjön
Skärsjön
D ikasjön
Bergvattensjön
Ormsjön
(7230211, 541331)
(7228137, 540228)
(7211457, 566423)
(7199461, 528877)
(7149391, 581119)
(7209826, 545845)
(7157054, 586413)
(7233564, 543261)
(7111459, 623136)
(7140786, 550195)
Bollvattnet SjöID 723132-150328
Bollvattnet är 182 hektar och fiskeförbud råd er i Kvarnbäcken och i Västansjöns
tilloppsom råd e. Länsstyrelsen förvaltar d el i fisket i ca en fjärd ed el av sjön. Där är nätfiske inte
tillåtet m en fiskekort säljs för sportfiske. Bollvattnets övriga d el utnyttjas fortfarand e m ycket
av båd e nät- och sportfiskare. I Bollvattnet har d et sed an början av 1990-talet införts
nätfiskeförbud m ellan 11 septem ber och 10 oktober, d vs. und er öringens och röd ingens lektid .
2
Areal
1,89 km
Höjd
524,2 m .ö.h
Strandlinje
11,1 km
Fvo
Västansjöns sam fällighet
Fiskarter vanliga
Öring, röding, abborre
Avvattnas mot
Matskanån
Avrinningsområde
6,92 km
Skog
69 %
Sjöyta
27,2 %
Vattenkvalitet
pH 7,0
2
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
4
Västansjön SjöID 722906-150346
Analyserna av d e vattenprover som tagits i Västansjön (Filipsson 2003) visar att sjön är
täm ligen näringsfattig (totalfosfor runt 12 μg/ l, låga till m åttliga halter enligt Persson 1999).
pH -värd en varit strax und er 7 och alkaliniteten har varit över 0,05 m ekv/ l. Vattnets är d ärm ed
neutralt m ed en god buffertkapacitet (Wiland er 1999). Siktd jupet har varierat m ellan 6 och 10
m eter och enligt tillstånd sklassningen i bed öm ningsgrund er (N aturvård sverket 1999) är
siktd jupet stort i Västansjön. Vid 2006 års provfiske i Västansjön ökad e fångsten av abborre
kraftigt jäm fört m ed d e tid igare provfiskena. I synnerhet var d et abborrar runt 15 cm betydligt
fl er. Bestånd et av elritsa verkar vara svagt d å d et fång ad es end ast en fi sk vid provfisket 2006.
Fångsten av röd ing m inskad e också jäm fört m ed provfisket 1995 och 1999. I antal var fångsten
1,6 st respektive 187 gram per nät. Den genom snittliga fångsten för d atabasens 92 sjöar var
3,13 respektive 389 gram per nät. Fångsten av öring var 0,8 st respektive 391 gram per nät. Den
genom snittliga fångsten i d atabasens 160 sjöar med öring var 1,7 st respektive 339 gram per
nät. I Västansjön 2006 var d ärm ed fångsten något lägre än snittet för röd ing m en något högre i
vikt för öring. (Filipsson 2006)
2
Areal
1,89 km
Höjd
514,1 m .ö.h
Strandlinje
8,47 km
Fvo
Västansjöns sam fällighet
Fiskarter vanliga
Öring, röding, abborre
Avvattnas mot
Matskanån
Avrinningsområde
9,30 km
Skog
66 %
Sjöyta
21,6 %
2
Djupkar ta
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
5
Vojmsjön
Vojm sjön är reglerad m ed en d am m i utloppet av sjön. En m ind re kassod ling finns i ned re
d elen av Vojm sjön m ed regnbågslax och röd ing. Utsättning av fisk i vattend om , årligen m ed
ca 1000 st öringar.
Faktaruta
Avvattnas mot
Avrinningsområde
Skog
SjöID
719563154452
2
63 - 86 km
410 - 418
m .ö.h
150 km
Lst, privata,
ned re
Vojm sjöns
Öring, harr,
lake, gäd d a,
sik, abborre
Vojm ån
2
355,93 km
66 %
Sjöyta
Vattenkvalitet
23,6 %
pH ca 7,0
Maxdjup
Medeldjup
130 m
39,3 m
Areal
Höjd
Strandlinje
Fvo
Fiskarter vanliga
fiskod ling
Djupkar ta nedr e delen av Vojmsjön
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
6
Vuollelite
Vuollelite har en areal på 1,34 km 2, är 20,4 m eter d jup, och ligger 485 m .ö.h. Fiskarter: Öring,
elritsa, lake och röd ing.
Faktaruta
Avvattnas mot
Avrinningsområde
Skog
SjöID
720202149225
2
1,34 km
485 m .ö.h
6,38 km
Kultsjöåns
Öring,lake,
röd ing
Kultsjöån
2
16,16 km
78 %
Sjöyta
Vattenkvalitet
10,1 %
pH ca 7,1
Maxdjup
Medeldjup
20,4 m
6m
Areal
Höjd
Strandlinje
Fvo
Fiskarter vanliga
70
antal fångade fiskar
60
50
40
2002
2011
30
20
10
0
Öring
Röding
Lake
Elritsa
Art
Pr ovfiske; Ör ing har ökat och r öding har minskat i antal.
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
7
Mesjön
Mesjön har en areal på 1,53 km 2, och ligger 347,1 m .ö.h. Sjön avvattnas av vattend raget
Mesjöbäcken. Fiskarter: Abborre och gäd d a.
Faktaruta
SjöID 714961-154280
Areal
1,53 km
Höjd
347,1 m .ö.h
Strandlinje
6,81 km
Fvo
Ångerm anälvens kfo
Fiskarter vanliga
Gäd d a, abborre,
Avvattnas mot
Ångerm anälven
Avrinningsområde
25,76 km
Skog
90%
Sjöyta
5,9%
Vattenkvalitet
pH ca 6,0
Maxdjup
14 m
2
2
M esjöbäcken, utläggning av ved i vatten
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
8
Fatsjön (SjöID 717217-153871)
Fatsjön ingår i Ångerm anälvens huvud avrinningsom råd e. Sjön har en area på 2,21
kvad ratkilom eter och ligger 346 m eter över havet. Sjön avvattnas av vattend raget
N ästansjöån. Fatsjön ingår i d et d elavrinningsom råd e (717462-153917) som SMH I kallar för
Utloppet av Fatsjön. Med elhöjd en är 384 m eter över havet och ytan är 16,51 kvad ratkilom eter.
Räknas d e 33 avrinningsom råd ena uppström s in blir d en ackum ulerad e arean 482,27
kvad ratkilom eter. N ästansjöån som avvattnar avrinningsom råd et har biflöd esord ning 2, vilket
innebär att vattnet flöd ar genom totalt 2 vattendrag innan d et n år havet efter 270 kilom eter.
Avrinningsom råd et består m estad els av skog (67 %). Avrinningsom råd et har 2,19
kvad ratkilom eter vattenytor vilket ger d et en sjöprocent på 13,2 %.
Faktaruta
SjöID
153871
717217-
Areal
Höjd
Strandlinje
Fvo
Fiskarter vanliga
2,21 km
346 m .ö.h
9,02 km
Volgsjöns fvo
Gäd d a, abborre,
sik,lake,stäm
Avvattnas mot
Volgsjön,
Ångerm anälven
Avrinningsområde
Skog
Sjöyta
Vattenkvalitet
16,51 km
67 %
13,2 %
pH ca 7,0
Maxdjup
15 m
2
2
Djupkar ta Fatsjön
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
9
Skärsjön
Skärsjön är en sjö i Vilhelm ina kom m un i Lappland och ingår i Ångerm anälvens
huvud avrinningsom råd e. Sjön har en area på 1,1 kvad ratkilom eter och ligger 349 m eter över
havet. Sjön avvattnas av vattend raget H ansatjärnbäcken.
Faktaruta
Areal
Höjd
Strandlinje
Fvo
Fiskarter vanliga
Avvattnas mot
Avrinningsområde
Skog
Sjöyta
Vattenkvalitet
SjöID
715851154707
2
1,1 km
349 m .ö.h
4,15 km
Ångerm anälven
Gäd d a, abborre,
Ångerm anälven
2
11,05 km
62 % m yr 21 %
10 %
pH ca 6,3
D ikasjön
Dikasjön är en sjö i Vilhelmina kom m un i Lappland och ingår i Ångerm anälvens
huvud avrinningsom råd e. Sjön är 15,5 m eter d jup, har en yta på 6,41 kvad ratkilom eter och
befinner sig 416,1 m eter över havet. Sjön avvattnas av vattend raget Vojmån.
Faktaruta
Areal
Höjd
Strandlinje
Fvo
Fiskarter vanliga
Avvattnas mot
Avrinningsområde
Skog
Sjöyta
Vattenkvalitet
SjöID
723465151109
2
6,41 km
416,1 m .ö.h
26,6 km
Dikanäs
Sik,Gäd d a,abborre,
Vojm ån
2
25,76 km
79 %
13,7 %
pH ca 7,3
Maxdjup
15,5 m
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
10
Bergvattensjön
Bergvattensjön har en areal på 0,325 km 2, och ligger 320 m .ö.h. Fiskarter: Gäd d a, abborre, sik
och lake.
Faktaruta
Areal
Höjd
Strandlinje
Fvo
Fiskarter vanliga
Avvattnas mot
Avrinningsområde
Skog
Sjöyta
Vattenkvalitet
SjöID
712863152963
2
0,325 km
320 m .ö.h
2,74 km
Dorotea kom m un
Öring,
sik,
Regnbåge, Gäd d a,
abborre,
Bergvattenån
(Fjällån)
2
31,29 km
74 %
8%
pH ca 6,6 – 7,1
Ormsjön
Orm sjön är 26,6 m eter d jup, har en areal på 27,4 km 2, och ligger på 266 m .ö.h. Sjön avvattnas av
vattend raget N äsån (Långselån ). Fiskarter: Abborre, m ört, lake, gäd d a, sik, harr, öring, benlöja,
braxen, id och gärs.
Faktaruta
Areal
Höjd
Strandlinje
Fvo
Fiskarter vanliga
Avvattnas mot
Avrinningsområde
Skog
Sjöyta
Vattenkvalitet
Maxdjup
SjöID
713709151486
2
27,4 km
266 m .ö.h
45,4 km
Orm sjön
H arr,
sik,
öring,gäd d a,
abborre,
Orm sjöån
2
90,94 km
59 %
30,3 %
pH ca 7,3
26,6 m
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
11
2 . Lodning av sjöar samt information om avrinningsområdet
Lodning av sjöar
Lod ning kallas d e processer m ed vilka man mäter d jupet i sjöar. Den vanligaste m etod en
utnyttjar ett ekolod , en anord ning som sänd er ut ljud pulser som färd as genom vattnet ned till
bottnen och där ger upphov till ett eko som stud sar tillbaka till m ottagaren och d är registreras.
GPS kopplas till ekolodet för att få rätt position på ekot. Genom att ekolod et m äter tid en
m ellan att en puls utsänd s och m otsvarande eko uppfångas kan d et beräkna avstånd et till
punkten d är ekot bild ades. Djupet visas d irekt på ekolod et och sparas på ett m inneskort. Med
d etta som und erlag kan d ärefter d jupkartor tas fram för respektive sjö.
Sam arbete har bl.a. skett m ed ”Projekt Sjölod ning och kartering i sjöar”, (Sikström , Grönlund , 2014).
Avrinningsområdet
Ångerm anälven är 463 km lång och avrinningsom råd et är 31 861,62 km 2. Den är en av
Sveriges vattenrikaste älvar, m ed en m ed elvattenföring på 526 m 3/ s vid m ynningen , (SMH I
2014). Ångerm anälven har sina källor i söd ra Lappland och flyter genom Vilhelm ina och Åsele
kom m uner och ner genom Ångerm anland och mynnar i Bottenhavet.
Bild 2 . Avr inningsomr åden och vattenför ekomster i delomr åde Ånger manälven.
vattendistr ikt, delomr ådesr appor t Ånger manälven 2 0 0 9 -2 0 1 5 .”
Ur
”Bottenhavets
I huvud avrinningsom råd et har vattenm ynd igheten utpekat 834 sjöar, 1341 vattend rag och 174
grund vattenm agasin som vattenförekom ster. N ågra av d e större sjöarna är Vojm sjön, Malgomaj,
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
12
Flåsjön och Ström s-Vattud al. Bland d e större vattend ragen kan nämnas Vojm ån, Faxälven,
Fjällsjöälven och Ångerm anälven.
De främ sta biflöd ena är Vojm ån, Fjällsjöälven och Faxälven. Ångerm anälvens d algång
ned ström s Junsele (och ner till Bottenhavet) kallas Åd alen. N ed anför N yland i Kramfors
kom m un bild ar Ångerm anälven en lång, bred m ynningsvik m ed de två känd a broarna
Sand öbron och H ögakustenbron. Sträckan m ellan H am m arsb ron-N yland och Svanö-Sandö
kan betecknas som tröskelfjord , m ed djup ner till 100 m eter m ellan Kramfors och Bjärtrå och
tröskeln vid Svanö-Sandö på 10 m eter djup. På med eltid en kallad es älven i vissa sam manhang
för Styrån, d å Styresholm s borg låg vid älvens ned re lopp. H ela övre N orrland styrd es från
d en borgen.
3 . Provtagning av vattenkvalitet i 1 0 st. sjöar och 5 st. vattendrag, loggning av
vattentemperatur, genomgång av provfisken.
Vattenkvalitet
Analyserna av d e vattenprover som tagits visar att sjö arna är täm ligen näringsfattiga,
totalfosfor låga till m åttliga halter, flertalet m ed pH -värd en om kring 7 och m ed en alkalinitet >
0,05 m m ol/ l, vilket innebär att vattnen har god buffertkapacitet. Siktd jupet i sjöarna har
varierat m ellan 6 och 10 m eter.
Bild 3 . Vattenpr ovtagning.
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
13
Tabell 1 . Sammanställning av vattenpr ovtagning i 1 0 sjöar och 5 vattendr ag.
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
14
Temperaturloggning
Bild 4 . Loggning av vattentemper atur .
Västansjön 1 juli 2 0 1 3 – 1 juli 2 0 1 4
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
15
Sanduddens Kläcker i 2 0 1 0 - 2 0 1 2
Tvär åns kläcker i 2 0 0 4 – 2 0 0 9
Sågån 2 0 1 1 - 2 0 1 4
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
16
Dalsån 2 0 1 2 - 2 0 1 4
Luftlogg Vuollelite 2011 - 2012
Vojm ån, gubbseleforsen 2008 - 2014
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
17
M algomaj fiskodling.
Stamsjöån 2 0 1 1 -2 0 1 4
Genomgång av provfiske
Västansjön
Fram till 1983 var fisketrycket stort i Västansjön och d et sked d e utan restriktioner. Förutom i
sjön fiskad e m an också i tilloppsbäcken och i utloppsom råd et. 1983 inled des ett försök m ed att
begränsa fisket i Västansjön sam tid igt som fisket tilläts fortgå i samm a om fattning i d en
närliggand e sjön Bollvattnet. Syftet var att stud era fiskets effekter på fisksam hället och d å i
första hand storleksförd elningen hos öring– och röd ingbestånd en. Vid sam tliga
provfisketillfällen har det fångats abborre, elritsa, röd ing och öring i Västansjön. Fångsterna
har genom gått stora föränd ringar sed an provfiskeseriens start 1983. Efter begränsningen av
fisket har röd ingens och abborrens storlek ökat och fångsterna av öring har ökat kraftigt
(Filipsson 2003). Motsvarand e föränd ringar har inte observerats i Bollvattnet.
Båd a sjöarna provfiskad es regelbund et av sötvattenslaboratoriet under hela 1980 och 1990talet. Efter att sjön provfiskad es 1999 blev d et ett uppehåll några år innan sjön åter
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
18
provfiskad es år 2006. Vid 2006 års p rovfiske i Västansjön ökad e fångsten av abborre kraftigt
jäm fört m ed d e tidigare provfiskena. I synnerhet var d et abborrar runt 15 cm betyd ligt fler.
Bestånd et av elritsa verkar vara svagt d å d et fångad es end ast en fisk vid provfisket 2006.
Fångsten av röd ing m inskad e också jäm fört m ed provfisket 1995 och 1999. I antal var fångsten
1,6 st. respektive 187 gram per nät. Den genomsnittliga fångsten för d atabasens 92 sjöar var
3,13 respektive 389 gram per nät. Fångsten av öring var 0,8 st . respektive 391 gram p er nät.
Den genom snittliga fångsten i d atabasens 160 sjöar m ed öring var 1,7 st . respektive 339 gram
per nät. I Västansjön 2006 var d ärm ed fångsten något lägre än snittet för röd ing m en något
högre i vikt för öring.
N är d et gäller fiskbestånd ens status är d et fram förallt öring- och röd ingbestånd en som är hårt
tillbakatryckta. Orsaken är främ st ett hårt nätfiske, förutom i Västansjön d är d et tilläm pas
totalt nätförbud och d är fisket har förbättrats m arkant d e senaste åren, enligt provfiskeresul tat
från Sötvattenslaboratoriet.
Att anpassa fisket till vad fiskbestånd et tål är helt avgörand e för att kunna åstad kom m a
förbättringar vad gäller röd ing- och öringbestånd et. Som exem pel på vad regleringar i fisket
kan åstad kom ma belyses utvecklingen i Bollvattnet och Västansjön. (Filipsson, Olof. Fiskets
inverkan på fiskens storlek i fjällsjöar. Inform ation från sötvattenlaboratoriet nr 3 1989 sam t Filipsson, Olof.
Manuskript 1997).
Malgomaj och Vojmsjön
H uvud d elen av d e resultat som sam m anställts är från provfisk en som utförts av Fiskeriverket.
I Vojm sjön har Fiskeriverket utfört provfisken m ellan åren 1962 och 1983. Det end a nyare
provfiske som finns d okum enterat är från 1997. Provfiskena skiljer sig mycket åt m ellan åren
och m ellan sjöarna och är d ärför svåra att jäm föra rakt av. En orsak till skillnad erna är syftena
m ed provfiskena och en annan är utvecklingen av m od ernare m etod er och nät.
Malgomaj
Eftersom provfiskena skiljer sig så m ycket åt så är d et svårt att d ra några stora slutsatser
utifrån m aterialet m en sam m anställningen tyd er på att siken d om inerar i sjön och att siken
och abborren d essutom har ökat i Malgom aj sedan 1950-talet. Eftersom m ed elvikten hos d essa
arter inte verkar ha ökat und er sam m a period så beror d en större fångsten på en ökning i antal
snarare än storlek. Gädd orna verkar d ärem ot i snitt ha blivit mind re i sjön sed an 1950-talet.
Totalt har 10 arter fångats vid provfiskena i Malgom aj. Sik och lake dom inerar i Vojm sjön.
Totalt har 11 arter fångats vid provfiskena und er åren. Dessa är öring , harr, sik, abborre, lake,
kanad aröd ing, röd ing, gäd d a, elritsa, stensim pa och splejk. Sik följt av abborre d om inerar i
Malgom aj. Totalt har 10 arter fångats vid provfiskena und er åren. Dessa är öring, harr, sik,
abborre, lake, röd ing, gäd d a, m ört, elritsa, stensim pa.
Vojmsjön
Från 1965 och fram till 1983 fångades d et und er Fiskeriverkets provfisken huvud sakligen sik
följt av lake m en även öring och harr i d en norra d elen av sjön på bottennät. Und er 1960- och
1970-talet fångad es även Kanad aröd ing. På pelagiska nät fångades nästan uteslutand e sik. I
d en söd ra d elen av sjön fångad es m estad els sik men även en hel d el lake. Även i d e resterand e
provfiskena kan m an se att d et är siken som d om inerar i sjön, följt av lake. Sam m anlagt är 11
arter fångad e vid provfisken i Vojm sjön und er åren. N är d et gäller m ed elvikten hos fiskarna i
fångsten är d et svårt att d ra några generella slutsatser. Gäd d a är end ast fångat i d en norra
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
19
d elen av Vojm sjön och från 1981 och fram åt. Med elvikten hos öringen i d e pelagiska näten
verkar ha ökat und er 1970 och 1980 talet, m en d et finns inga nyare resultat att jämföra m ed för
att se om trend en har hållit i sig. Siken som d ominerar i sjön, båd e i antal och i vikt är d ärem ot
relativt liten i m ed elstorlek, d en ligger runt 0,1 kg och har hållit ungefär sam m a vikt vid alla
provfisketillfällena utom i d e pelagiska fångsterna d är d en är ännu m ind re i storlek. (Från
sam m anställning av Mikael Hed lund , Storum an ).
Mesjöområdet
Tjärnässjön är en relativt grund sjö m ed m ycket växtlighet och fä rgat vatten. Totalt fångad es
327 fiskar, varav 119 abborrar, 201 m örtar sam t sju gäd d or i sjön. Den samm anlagda vikten på
d essa fiskar var 21,17 kg. Fångsten per nät, var d ärm ed 54,5 fiskar eller 3,53 kg. Av abborrarna
som fångad es var 72 st. honor, 29 st. hanar och 18 st. för sm å för att kunna könsbestäm mas.
Könsförd elningen hos gäd d orna var tre honor och fyra hanar. Längd - och viktförd elningen på
d e fångad e fiskarna visas i d iagram 1a och b.
H olm sjön är d jupare och har stenigare stränder och klarare vatt en än Tjärnässjön. Vid
provfisket i H olm sjön fångad es totalt 95 fiskar varav 54 st. abborrar och 41 st. m örtar. Den
totala vikten uppgick till 7,66 kg. CPUE i H olmsjön var d ärm ed 47,5 fiskar eller 3,83 kg. Av d e
fångade abborrarna var 32 st. honor, 12 hanar och 10 st. för sm å för att kunna könsbestäm m as.
Längd - och viktförd elningen på d e fångad e fiskarna i H olm sjön visas i d iagram 2a och b.
Den ned re d elen av Bosjön är m ycket grund m ed väld igt m ycket växtlighet. Den övre d elen av
sjön, där näten placerad es, är d jupare och m er lik H olm sjön. Und er provfisket i Bosjön
fångades 197 fiskar som sam m anlagt vägd e 10,72 kg. CPUE var d ärm ed 65,67 fiskar eller 3,57
kg. Bland d e fångad e fiskarna fanns d et 123 abborrar, 67 m örtar och 7 gäd d or.
Könsförd elningen hos abborrarna var 69 honor, 27 hanar och 27 som inte kund e
könsbestäm m as. Av de sju gäd d orna var fem honor och två hanar. Längd - och
viktförd elningen hos d e fångade fiskarna i Bosjön visas i d iagram 3a och b.
Mesjön är d en största av d e fyra sjöarna. Den är även djupast och till anblicken m ind re
näringsrik än d e tre sjöarna ned ström s, fram förallt jäm fört m ed Tjärnässjön. I Mesjön fångad es
d et 176 fiskar m ed en sam m anlagd vikt på 10,99 kg. 124 av d essa var abborrar, 50 st. var
m örtar och 2 st. var gädd or. Av abborrarna var d et 69 st. honor, 26 st. hanar sam t 29 st. som
inte kund e könsbestämm as. Av d e två gäd d orna var d et en hona och en hane. CPUE i Mesjön
var 44 fiskar eller 2,75 kg. Längd - och viktförd elningen hos d e fångad e fiskarna visas i
d iagram 4a och b.
Mesjöbäcken inventerades und er 2004 m ed avseend e på leklokaler för öring. Det finns relativt
gott om m aterial i form av block och större stenar, som kan använd as vid biotopåtgärd er,
upplagd a längs stränd erna inom nästan hela d en inventerad e sträckan i Mesjöbäcken. Det bör
vara m öjligt att utföra biotopåtgärd er längs efter huvud d elen av d en inventerad e sträckan.
Men vissa d elar av sträckan kan d ock vara svåra att åtgärd a då d essa saknar båd e fallhöjd och
m aterial. Två exem pel på d etta är om råd et ovanför riksväg 45 och ca 400 m ned ström s riksväg
45, d är Mesjöbäcken passerar ett m yrom råd e.
Tjärnässjön, H olm sjön, Bosjön och Mesjön ligger inom sam m a vattensystem och m ynnar via
Tjärnässjön ut i Mesjöbäcken. Både Tjärnässjön och H olm sjön har bestånd av förhålland evis få
m en stora abborrar. Skillnad en m ellan d e två sjöarna är att d et finns mer m ört i Tjärnässjön
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
20
och att ingen gäd d a fångad es på näten i H olm sjön. Bosjön är d en sjö, av d essa fyra, som har
d et tätaste fiskbestånd et (i antal) m en även d e m insta fiskarna och Mesjön är d en sjö som har
d et m insta fiskbestånd et räknat både i antal och vikt per nät.
Ingen öring fångad es vid provfisket i någon av d e fyra sjöarna. Beroende på att Tjärnässjön är
grund m ed m ycket växtlighet och färgat vatten är sannolikheten att påt räffa öring d ock m inst
i d enna sjö. Förutsättningen att utnyttja Mesjöbäcken som leklokal för eventuella öringar i
någon av sjöarna är d ärför m ycket d ålig d å de i såd ana fall m åste passera Tjärnässjön.
Förutsättningarna att återföra stenar och block till M esjöbäckens fåra finns och bör vara
relativt god a. Men eftersom d et inte verkar finnas öringar ovanför bäcken och d e öringar som
finns ned anför bäcken har problem att vand ra upp i Mesjöbäcken, är d et end ast stationära
öringar som skulle kunna d ra nytta av en eventuell restaurering. (Från sam m anställning av Tina
H ed lund , Aquanord ).
4 . Fem provtagningar i fem vattendrag under vår och höst.
Proverna togs på platser m ed god om bland ning, d .v.s. m ed snabbt strömm and e eller forsand e
vatten. Om provtagningspu nkten är belägen vid en vägbro så tas vattenprovet på
uppström ssid an. Proven har tagits så att m an fattar flaskan ned till med ena hand en och
skruvar försiktigt av locket m ed and ra hand en. Provflaskan sköljs m ed provvattnet. Locket
sköljs genom att hälla vattnet från flaskan i locket. Sed an tas vattenprovet genom att snabbt
föra ned flaskan und er vattenytan m ed m ynningen neråt. Flaskm ynningen vänd s m ot
ström m en och för d en m ot ström m en m ed hand en på ned ström ssidan. Flaskorna fylls till
bräd d en m ed vatten. Flaskgängor och lockets insid a berörs inte m ed fingrarna. Plasthand skar
använd s vid provtagning för m etallanalys.





Albloselbäcken
Mesjöbäcken
Mårdsjöbäcken
Stamsjöån
Torvsjöån
(7155430-582465)
(7144186-584531)
(7129677-573329)
(7136483-578642)
(7129868-610054)
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
21
Datum
ALBLOSELBÄCKEN
1 2 -0 5 -0 9
1 2 -1 0 -1 7
1 3 -0 5 -2 1
1 3 -0 9 -2 5
1 4 -0 5 -0 9
7 1 5 6 5 6 -1 5 4 4 9 0
M ESJÖBÄCKEN
1 2 -0 5 -0 9
1 2 -1 0 -1 7
1 3 -0 5 -2 1
1 3 -0 9 -2 3
1 4 -0 5 -1 2
7 1 4 5 9 0 -1 5 4 5 1 7
M ÅRDSJÖBÄCKEN
1 3 -0 9 -1 7
1 3 -0 9 -2 5
1 4 -0 4 -2 3
1 4 -0 4 -2 8
1 4 -0 5 -1 2
7 1 3 1 2 7 -1 5 3 4 0 5
STAM SJÖÅN
1 3 -0 5 -1 5
1 3 -0 5 -2 0
1 3 -0 5 -2 1
1 3 -0 9 -1 7
1 4 -0 4 -2 1
7 1 3 7 2 7 -1 5 4 0 3 8
TORVSJÖÅN
1 2 -0 5 -0 9
1 2 -1 0 -1 7
1 3 -0 4 -2 3
1 3 -0 9 -2 5
1 4 -0 5 -1 2
Temp
°C
pH
Konduktivitet
mS/ m
Alkalinitet
mmol/ l
Färg mg
Pt/ l
TOC
mg/ l
2 ,5
2 ,6
6 ,3
6 ,5
6 ,6
6 ,5
6 ,3
2 ,3
2 ,0
2 ,5
0 ,0 6 4
0 ,0 5 5
0 ,0 5 9
0 ,0 5 1
0 ,0 6 4
100
100
110
130
100
9 ,1
9 ,8
8 ,6
1 4 ,0
9 ,1
0 ,2 3 /
0 ,2 3 /
0 ,2 9 /
0 ,2 9 /
0 ,2 3 /
0 ,0 0 8
0 ,0 0 7
0 ,0 1 5
0 ,0 1 1
0 ,0 0 8
3 ,9
3 ,0
4 ,6
6 ,0
6 ,2
6 ,3
6 ,2
5 ,9
1 ,7
1 ,5
2 ,0
1 ,4
0 ,0 4 2
0 ,0 4 3
0 ,0 5 7
0 ,0 6 2
0 ,0 4 3
110
110
110
140
100
9 ,0
8 ,9
8 ,3
1 2 ,0
7 ,1
0 ,2 4 /
0 ,2 6 /
0 ,2 8 /
0 ,3 4 /
0 ,1 9 /
0 ,0 0 7
0 ,0 1 3
0 ,0 1 3
0 ,0 1 5
0 ,0 0 7
1 4 ,4
1 1 ,1
2 ,1
4 ,2
5 ,4
6 ,9
6 ,6
5 ,9
6 ,2
6 ,3
4 ,5
3 ,2
2 ,3
2 ,5
2 ,6
0 ,2 9 0
0 ,1 1 0
0 ,0 7 0
0 ,1 0 0
0 ,1 2 0
180
180
240
190
200
1 3 ,0
1 4 ,0
1 4 ,0
1 2 ,0
1 1 ,0
0 ,3 6 /
0 ,3 1 /
0 ,3 4 /
0 ,3 6 /
0 ,3 7 /
0 ,0 3 0
0 ,0 1 7
0 ,0 1 6
0 ,0 1 7
0 ,0 0 2
5 ,4
1 0 ,4
1 0 ,1
1 1 ,0
6 ,6
5 ,9
5 ,8
6 ,5
5 ,5 4
2 ,5
1 ,2
1 ,2
2 ,7
1 ,6
0 ,0 1 2
0 ,0 4 0
0 ,0 3 0
0 ,1 3 0
0 ,0 1 4
200
170
180
270
250
3 ,3
4 ,4
2 ,0
1 1 ,9
4 ,5
6 ,8
6 ,7
6 ,6
7 ,0
6 ,4
2 ,6
3 ,1
3 ,1
2 ,4
0 ,1 2 0
0 ,1 1 0
0 ,2 0 0
0 ,1 6 0
0 ,1 2 0
110
100
100
90
120
13
1 0 ,0
9 ,3
8 ,1
8 ,8
8 ,8
N/ P mg/ l
0 ,2 6 / 0 ,0 2 9
0 ,2 1 /
0 ,2 5 /
0 ,2 3 /
0 ,2 2 /
0 ,2 8 /
0 ,0 0 9
0 ,0 0 6
0 ,0 0 9
0 ,0 0 8
0 ,0 1 2
7 1 3 0 8 4 -1 5 7 1 1 1
Resultat, slutsatser
Vattentem peraturens föränd ring visar sig vara en viktig faktor i od landet, d els så har den
höga vattentem peraturen under som m aren 2014 m ed fört stora d ödligheter d å ytvattnen varit,
båd e i Malgom aj och i Vojm sjön över +20 grad er, vilket gör att d et blir syreb rist och d öd lighet
och d els så m ed för en högre tem peratur i vattnen en betydligt längre odlingssäsong än d e man
varit van m ed .
Projektet har kunnat visa genom d e tem peraturd iagram vi tagit fram att på olika d jup finns
vatten med specifik temperatur. Detta har gjort d et enklare att planera var bästa d jupet är så
att kallare vatten kan pum pas upp till ytan. Fiskd öd en har d å avtagit. Loggning av
vattentem peratur på od lingarna kom m er att fortsätta även efter projektets slut. Mer forskning
bör ske på hur m an lättvind igt kan reglera tem peraturen i resp. kasse.
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
22
Vi kan konstatera, genom intervjuer och genom stud ier av äld re provfisken, att öring och
abborre ökat i ett flertal vatten i kom m unerna. Båd a arterna är tåliga för varm are
tem peraturer. Bl a har provfisket i m ellan -Rissjön visat att röd ingen m inskat och abborre och
öring ökat och att d etta kan ha att göra m ed tem peraturen i vattnet som en faktor.
Vattend ragets flora och fauna påverkas av markanvänd ningen i avrinningsom råd et och
d ikningar och rensningar ökar m arkavvattningen i om råd et. Detta led er till ett föränd rat flöde
i vattend raget och d ärmed vattentem peraturen, sam t m ed för också att som m arflöd ena blir för
sm å för att kunna hålla fiskpopulationer.
Kraftiga rensningar i vattend ragen gjord es för att u nd erlätta flottningen, vilket m edför att d et
blir ont om göm ställen för fisk och även ont om föd a d å antalet arter av insekter, m askar och
snäckor m inskar.
Vattnet, i bäckarna, rinner genom m arken först och d etta är viktigt för vilken vattenkvalitet
som vattnet i bäcken slutligen kom m er att ha. Bäcken innehåller en rad olika d jur och d öd ved
sam t ned falland e löv är d å en viktig föd okälla, vilket har stor betyd else för hur m ycket öring
som finns i bäcken. Många av d essa d jur, framförallt öringen, är tem pera turkänsliga, vilket
gör att ned fallna träd och annan skugga är livsavgörand e. Vattenproverna visar att kvaliteten
på vattnet blir bättre och är generellt god i om råd et. Alkaliniteten har helt klart ökat och blivit
bättre und er d e senaste tio åren.
Projektet kan konstateras att alltför snabba föränd ringar i vattentem peraturen bör und vikas.
Fiskarterna har olika optim al tem peratur för tillväxt. För laxfiskar ligger d enna vid ca 16°C.
Laxfiskar und viker vattentem peraturer över 20°C och i od ling bör utfod ringen vid d enna
tem peratur begränsas eller stoppas. Rom och yngel är betyd ligt känsligare än vuxna ind ivid er.
Detta är viktigt att tänka på t ex i sam band m ed transport av fisk så inte vattentem peraturen
stiger pga starkt solljus. Fisktankar bör vara isolerad e och transporter bör inte ske i solsken
eller vid hög tem peratur.
Slutsatsen är att d et är för tid igt i d etta projekt att påvisa något om temperaturföränd ringen,
m en loggarna kom m er fortsättningsvis ligga ute och avläsas år ligen. Inform ation kom m er i
fram tid en att ges till fiskod lare och fiskevård sområd en.
Vattenund ersökning i Söd ra Lappland 2011-2014
23
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards