Ordlista

advertisement
Ordlista
Additiv genetisk variation
Variation, dvs. skillnader mellan djur, som beror på enskilda geners uttryck. Effekten
av de två genvarianterna läggs ihop, avkomman blir i medeltal som genomsnittet av
föräldrarna.
Anlagspar
I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.
Arvbarhet
Arvbarheten är ett mått på hur stor del av en egenskaps variation som beror på
ärftligt variation. Arvbarheten har värde mellan 0 och 1. Är arvbarheten 0 beror
egenskapen inte alls på arvet (generna), eller på att vi inte kan urskilja skillnaderna
mellan olika djur, och är arvbarheten 1 beror allting på arvet. När arvbarheten är hög
har man stora möjligheter att förbättra egenskapen genom avelsarbete. Arvbarheten
är låg när värdet på den är 0,0 - 0,2, medelhög när värdet är 0,2 - 0,4 och hög när
värdet är 0,4 - 1,0.
Avelsvärde
Ett mått på djurets nedärvningsförmåga. En varudeklaration av djurets genetiska
kapacitet. Uttrycks på en skala som kan jämföras med andra djurs
nedärvningsförmåga.
Basbyte
Jämförelsegruppen byts ut med vissa intervall. Medeltalet för gruppen motsvarar
relativtalet 100.
BLUP (Best Linear Unbiased Prediction)
En avelsvärderingsmetod som skattar avelsvärden samtidigt med de systematiska
miljöeffekterna. Med hjälp av BLUP beräknar man med största möjliga säkerhet
avelsvärden då man vid beräkningen tar hänsyn till information från alla individens
släktingar. BLUP kan användas i farmodell (sire model) eller djurmodell (animal
model) med en egenskap (single-trait) eller flera egenskaper (multiple-trait) i
beräkningarna.
Brunststyrka
Djurägarens bedömning av brunsttecken enligt en femgradig skala.
Celltal/celltalsuppgifter
Mjölkens innehåll av framför allt vita blodkroppar. En förhöjd halt tyder på
bakterieinfektion. Provtagning i tankmjölk görs veckovis och är betalningsgrundande.
Enskilda kors värden registreras en gång per månad.
Dominant genetisk variation
Variation, dvs. skillnader mellan djur, som beror på samspel mellan gener. Det räcker
att ha genen i enkel uppsättning för att komma till uttryck hos djuret. Några exempel
på dominanta anlag är svart färg över rött och kullighet (avsaknad av horn) över
behorning.
Ekonomisk vikt
Det ekonomiska värdet vid en indexenhets ändring. Observera att även etiska
aspekter kan ges ett ekonomiskt värde.
Elittjur/tjurfader
De allra bästa tjurarna, totalt eller med vissa särskilda egenskaper, väljs ut för att bli
fäder till nästa generations tjurar. Endast få av varje årgångs godkända tjurar blir
tjurfärder.
Fenotyp
Samlat resultat av arv och miljö, det som man kan observera.
Fruktsamhet
Djurets förmåga att reproducera sig. En komplex egenskap som vi försöker mäta med
registreringar av insemination, brunststyrka och sjukdoms/störningsbehandlingar.
Generationsintervall
Föräldrarnas genomsnittliga ålder när den avkomma föds som vi tänker använda som
nästa generations avelsdjur. Ca 5-8 år för nötkreatur.
Genetisk defekt
I vanligt tal säger man oftast missbildning eller ärftlig missbildning, eftersom
missbildningar också kan bero på miljön. Missbildningar leder ofta till döden eller
minskad livskraft. Det är därför man avelsmässigt försöker hindra spridningen av
dessa bland korna.
Genetiskt framsteg
Urval av djur gör att man får mer och mer önskvärda arvsanlag i populationen,
medeltalet förbättras. Hur stort framsteget blir beror bl.a. på arvbarheten, andelen
djur som väljs ut till avel, säkerheten och generationsintervallet.
Genetisk kapacitet
Nedärvningsförmåga som kan vara såväl högre som lägre än den fenotypiska,
observerbara, kapaciteten.
Genetisk trend
Ärftlig förändring av en egenskap i positiv eller negativ riktning. Beräknas i regel,
som skillnaden i medelavelsvärde mellan olika årgångar kor eller tjurar. Exempelvis
så är den genetiska trenden för mjölkavkastning ungefär 125 kg per år, dvs
mjölkavkastningen ökar med 125 kg per år genom avelsarbetet.
Genotyp
Genuppsättning. Observera att man alltid har två genvarianter (undantaget
könsbundna egenskaper), en från modern och en från fadern.
Heterogen
Olikartad
Homogen
Likartad
Heterosiseffekt
Samma som korsningseffekt. Kan uppstå om olika raser korsas, avkomman blir bättre
än genomsnittet av föräldrarna. Gäller framför allt egenskaper som livskraft,
fruktsamhet, hälsa.
Härstamningsinformation
Uppgifter om en individs släktingar, i första hand far och mor respektive deras far
och mor.
Icke-omlöparfrekvens
Mått på hur stor andel av seminerade djur som inte kommer i brunst igen, dvs. de
djur som blir dräktiga. Mäts vid kritiska tidpunkter efter insemination, t.ex. 28 eller
56 dagar.
Intensitet
Andelen djur som väljs ut till avel. Om man väljer ett fåtal djur får man en hög
intensitet och ett stort genetiskt framsteg. Alltför hög intensitet ökar dock risken för
inavel.
Kalvningsförmåga (F/MF)
Beskriver dels kalvens livskraft vid födelsen och dels kvigans förmåga att föda fram
en levande kalv. Kalvningsförlopp och antal dödfödda kalvar ligger till grund för
avelsvärdet.
Korrelationer (genetiska och fenotypiska)
Det finns två olika typer av korrelationer, genetiska och fenotypiska. De genetiska
beror på arvet och de fenotypiska beror både på arv och miljö. Ur avelsmässig
synvinkel är de genetiska korrelationerna mest intressanta.
Sambanden mellan två egenskaper, korrelationen, visar hur väl dessa två egenskaper
följs åt. Korrelationen antar värden mellan 1 och -1. Är korrelationen mellan två
egenskaper 1 beror den ena egenskapen helt på den andra. Är korrelationen mellan
två egenskaper 0 varierar egenskaperna oberoende av varandra och är korrelationen
-1 ändras den ena positivt när den andra ändras negativt.
Ett genetiskt samband uppkommer om arvsanlagen som påverkar var och en av de
båda egenskaperna ligger nära varandra på samma kromosom eller om ett och
samma arvsanlag (gen) påverkar båda egenskaperna (pleiotropi).
Korrelationen är låg när värdet på den är 0,0 - 0,2, medelhög när värdet är 0,2 - 0,4
och hög när värdet är 0,4 - 1,0. Om värdet är negativt kallas det t ex för en negativ
medelhög korrelation respektive positiv medelhög korrelation om värdet är positivt.
Mastitresistens
Värdet grundas på veterinärrapporterade mastiter, celltalsuppgifter samt kor som
utgångsrapporterats pga mastit.
Medelfel
Ett standardiserat spridningsmått för skattningar. Beräknas genom att
standardavvikelsen divideras med kvadratroten av antal observationer i
undersökningen.
Medelvärde
Om en fördelning är approximativt normalfördelad och därmed någorlunda
symmetrisk används det aritmetiska medelvärdet, vanligen kallat medelvärde. Det
erhålls genom att man summerar samtliga observationer och dividerar med antalet
observationer. För celltal används det geometriska medelvärdet som bättre hanterar
enstaka extremavvikelser.
Medianvärde
Används lämpligen vid sneda fördelningar och är det värde som den mittersta
observationen har. Medianen delar en fördelning i två lika stora delar, 50% av antalet
observationer ligger ovanför respektive nedanför medianen.
Migration
Vandra
Normalfördelning mm
En normalfördelning kännetecknas av symmetrisk fördelning av observationerna
kring ett medelvärde. Inom plus/minus en standardavvikelse från medelvärdet finns
68%, eller ungefär 2/3 av alla observationer. Inom området plus/minus två
standardavvikelser från medelvärdet befinner sig 95% av observationerna och i
intervallet plus/minus tre standardavvikelser finns 99% av alla observationer.
Nyckeltal
Ett mått som beskriver t.ex. besättningens djurhälsa. Används för att skaffa sig en
uppfattning om problemområden.
Omlöparfrekvens
Motsatsen till ”Icke omlöparfrekvens ” dvs andel kor som löper om (ej blir dräktiga)
efter en seminering.
Penetrans
Sannolikhet att en viss genotyp ger fenotypiskt utslag hos individen (eg. att mutation
visar kliniska tecken på sjukdom).
Population
Djur av en och samma ras inom ett område med likartat avelsmål. I praktiken utgörs
populationen oftast av alla avelsdjur inom en viss ras i ett land.
Recessiv arvgång
Egenskapen bestäms av ett anlagspar och individen måste få samma arvsanlag både
från far och mor för att egenskapen skall komma till uttryck.
Recessisivt arvsanlag
Arvsanlaget måste finnas i dubbel uppsättning för att egenskapen skall komma till
uttryck.
Regressionskoefficient
En regression beskriver hur mycket en egenskap påverkar en annan.
Regressionskoefficienten anger hur mycket den ena egenskapen förändras om den
andra ändras med 1 enhet. Observera att regressionskoefficienten, till skillnad från en
korrelation, anges i en enhet (t.ex. kg mjölk per kg kraftfoder).
Rekryteringsprocent
Andelen förstakalvare som ersätter äldre djur, kan beräknas på årlig basis.
Rekryteringskostnader
Kostnaden för att föda upp rekryteringsdjur, t.ex. foder- och byggnadskostnader.
Tjurindex
Tjurindex är ett sammanfattande avelsvärde som tar hänsyn till genetiska samband
mellan egenskaper och till hur stor ekonomisk betydelse varje egenskap har.
Selektion
Urval, dvs. de djur som väljs till avel. Skillnaden mellan medeltalet och de individer
som väljs ut för att bli fäder och mödrar till nästa generation kallas urvalsdifferens
(eller selektionsdifferens).
Semintjur
Tjur som lämnar sin sperma i konstgjord vagina i samling på
tjurstation/seminstation. Sperman kontrolleras, späds och förpackas i payetter innan
den används eller fryses.
Standardavvikelse (eller spridning)
Ett spridningsmått för enskilda observationer i förhållande till populationens
medelvärde. Beräknas genom att man drar kvadratroten ur variansen och anger hur
stor spridningen är runt medelvärdet.
Säkerhet
Ett mått på avelsvärdens tillförlitlighet beroende på egenskapens arvbarhet och
antalet observationer. Uppgifter från individen själv, syskon eller föräldrar ger låg
säkerhet, uppgifter från ett stort antal avkommor ger hög säkerhet.
Upprepbarhet
Upprepbarheten kan variera mellan 0 och 1. Är upprepbarheten 0 erhålls sällan
samma värde för en egenskap vid två olika tillfällen och är den 1 erhålls ofta samma
värde vid två olika tillfällen.
Om upprepbarheten är hög för en egenskap innebär det att egenskapen inte behöver
bedömas lika många gånger som en egenskap med lägre upprepbarhet.
Upprepbarheten är låg när värdet på den är 0,0 - 0,2, medelhög när värdet är 0,2 0,4 och hög när värdet är 0,4 - 1,0.
Varians
Variansen är ett uttryck för en egenskaps variation i populationen. Variansen mäter i
princip hur enskilda observationer i genomsnitt avviker från medelvärdet. Variansen
kan delas upp i olika komponenter, t.ex. genetisk och miljömässig variation.
Variationskoefficient
Standardavvikelsen anges ibland i procent av medelvärdet. Detta mått kallas
variationskoefficienten och används för att jämföra variationen hos olika egenskaper,
t.ex. har mjölkavkastning och dotterfruktsamhet storleksmässigt jämförbara
variationskoefficienter.
Väntetjur
Tjurar som väntar på resultat från sin första årgång döttrar. De skall växa upp, kalva
och mjölka ca 1 år. Väntetiden är ca 4 år.
Överlevandetal
Återspeglar kornas hållbarhet, dvs. förmågan att undgå ofrivillig utslagning.
Avelsvärdet baseras på hur många döttrar som klarat 1:a laktationen och kalvat en
andra gång, hur många döttrar som klarat 2:a laktationen och kalvat en tredje gång
samt hur många döttrar som klarat 3:e laktationen och kalvat en fjärde gång.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards