KortInfo2016-06-15
Framgångsfaktorer vid bostadsbränder - projektbeskrivning
Syfte och mål
Målet med projektet är att undersöka framgångsfaktorer för att minska bostadsbränders
uppkomst eller omfattning, med avseende på personskador och egendomsskador. Speciellt
intressanta är bränder där räddningstjänsten inte genomförde någon eller endast en ringa
insats. Syftet är att kunna avgöra vilka faktorer som kan vara tillämpbara i samhället för att
minska antalet döda och allvarligt skadade i bostadsbränder samt även minska omfattningen
av egendomsskador.
Bakgrund och forskningsläget
Årligen inträffar uppskattningsvis 23 000 bostadsbränder i Sverige, och den kommunala
räddningstjänsten larmas till drygt 6 000 av dessa1. Enligt MSBs dödsbrandsstatistik dog det
under åren 1999-2013 i snitt 124 personer årligen i bränder, enligt samma statistik omkom i
snitt 86 av dessa i bostaden2. Antalet omkomna har inte förändrats nämnvärt de senaste 20
åren trots ökad användning av brandvarnare, brandsläckare och informationskampanjer1
Baserat på en förstudie3 genomförd på uppdrag av Brandforsk initierade MSB under 2013 en
forskningsinsats som ledde till att följande tre forskningsprojekt startade 20144:
Analys av brandsäkerhetens fysiska bestämningsfaktorer och tekniska åtgärder som
stöd till nollvisionen (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Petra Andersson)
Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder (Karlstads Universitet,
Ragnar Andersson)
Bostadsbränder i storstadsområden – rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i
den socialt fragmenterade staden (Malmö Högskola, Per-Olof Hallin)
De tre projekten har olika inriktningar och behandlar i viss mån området ”framgångsfaktorer”,
men de data som analyseras är främst från bränder där det inte gått så bra, det vill säga där
någon dött eller skadats bland de cirka 6000 bränder där räddningstjänsten varit på plats. Det
är dock även intressant att undersöka varför de andra bränderna ej ledde till omkomna och
skadade. Dels i de fall där räddningstjänsten varit på plats men även i fall då
räddningstjänsten inte behövts larmas på grund av att branden självslocknat eller släckts av de
boende eller någon annan person.
För att minska antalet omkomna i bränder är det viktigt att förstå vem/vilka som drabbas av
bränder och varför de gör det. Vidare är det relevant att analysera varför en del av
säkerhetsåtgärderna inte förefaller ha varit verkningsfulla. Beror det på att de är ineffektiva
eller finns det andra mekanismer, såsom förändrade levnadsvanor, inredningstrender eller
åldersstruktur, som motverkar åtgärdernas eventuella effekter? Detta är frågeställningar som
studeras i det pågående MSB-projektet ”Analys av brandsäkerhetens fysiska
bestämningsfaktorer och tekniska åtgärder som stöd till nollvisionen”. Lika viktigt är det dock
att undersöka varför en stor del bränder aldrig krävde en räddningsinsats och inte blev
livshotande. Utmärks dessa bränder av särskilda boendemiljöer, brandförlopp, skyddsåtgärder
1https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Forskning/Utlysningar/Pagaende-utlysningar/Brander-i-bostader/Utlysningens-innehall/
2
http://ida.msb.se
Van Hees, P., Johansson, N., Bränder i boendemiljö – En förstudie från BRANDFORSK, LTH, Rapport 3146, Lund 2010.
4
https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Brandskydd/Nationell-strategi-for-starkt-brandskydd/Utvardering-ochforskning/Forskning-Brand-i-bostadsmiljo/
3
KortInfo2016-06-15
eller sociodemografiska förhållanden? Om detta kan tydliggöras så finns det en möjlighet att
erhålla en förståelse för vad skillnaden är mellan dessa bränder och bränder där personer
skadats, omkommit eller medfört stora egendomsskador.
Metod
För att uppnå målet med projektet kommer en kombination av litteraturstudier, intervjuer,
fallstudier och teknisk analys att användas.
Genomförande
Projektet är ett samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola (LTH), SP Fire Research (SP)
och Karlstads Universitet (Kau). Följande arbetspaket är planerade att utföras under en 18månadersperiod:
1. Litteratursamling
2. Brandstatistik från försäkringsbranschen
3. Statistik och fallstudier - bränder där det vid räddningstjänstens framkomst fastställts
att branden var släckt/slocknad
4. Analys av MSB:s enkät ”Hur vanligt är det med olyckor?”
Arbetspaket 1 – Litteratursamling (Ledare: LTH)
I första arbetspaket görs en litteratursamling ifrån tidigare projekt samt av tre pågående MSB
projekt. Dessutom görs en undersökning av informationskampanjer som genomförts tidigare.
Arbetspaket 2 – Brandstatistik från försäkringsbranschen (Ledare: SP)
Många av de bränder som resulterar i någon form av skadat objekt anmäls till
försäkringsbolagen för att få ut ersättning för det skadade objektet, vilket gör att data från
försäkringsbranschen kan ge god vägledning i varför många bränder inte växer sig så stora att
räddningstjänsten behöver tillkallas eller om det finns andra orsaker till varför den inte
tillkallats. Denna typ av försäkringsbolagsdata ska undersökas och vidare intervjuas
representanter för försäkringsbolagen för att undersöka deras syn på varför bränderna inte
växer sig stora och varför räddningstjänsten inte tillkallats.
Arbetspaket 3 – Statistik och fallstudier - bränder där det vid räddningstjänstens framkomst
fastställts att branden var släckt/slocknad (Ledare: LTH)
Statistik till detta arbetspaket erhålls från MSB statistik från svenska räddningsinsatser.
Statistiken används för att tydliggöra vilken typ av händelser som är relevanta att studera i
fallstudien. Fallstudien görs på svenska räddningstjänster genom att göra intervjuer med
personer på räddningstjänsten. Fallstudien blir på så sätt inte kopplad till specifika händelser
utan olika räddningstjänsters erfarenheter om olika framgångsfaktorer med ett fokus på
boendemiljön, brandförlopp och olika skyddsåtgärder.
Arbetspaket 4 – Analys av MSB:s enkät ”Hur vanligt är det med olyckor?” (Ledare: Kau)
Genom projektet ”Nollvision brand” har en studie 5 publicerats där skillnader i
sociodemografiska faktorer med avseende på bostadsbränder analyserats. Studien baserades
på 2008 års MSB-enkät ”Hur vanligt är det med olyckor?” och påvisade flera grupper som
statistiskt sett var mer utsatta för bostadsbränder, t.ex. högutbildade, personer födda utanför
Norden samt hushåll med barn. I ett nästa steg är målsättningen att undersöka om det finns
skillnader i hanteringen av bränder med avseende på sociodemografiska faktorer, det vill säga
5
Nilson, F., Bonander, C. & Jonsson, A. Differences in determinants amongst individuals reporting residential fires in
Sweden – results from a cross-sectional study, Fire Technology 51(3), 2015.
KortInfo2016-06-15
till vilken grad skiljer hanteringen av bränder sig åt. Syftet är att finna om systematiska
skillnader existerar mellan olika sociodemografiska grupper, och därigenom i förlängningen
studera potentiella framgångsfaktorer för att själv hantera en bostadsbrand.
Nyttan av projektet och målgruppen
Följande är förväntade resultat av projektet och hur dessa praktiskt kan användas:
Översikt av framgångsrikt agerande vid brand så att informationsmaterial kan
optimeras och effektiva utbildningsinsatser kan framställas
Översikt av hur tekniska system kan vara framgångsrika vid bränder i bostäder
Översikt av informationskampanjer eller kommunikationsmedel som kan leda till
framgångsrika faktorer
Målgruppen är bland annat försäkringsindustrin, nyttjare, ägare av byggnader med konsulter,
myndigheter (exempelvis Boverket och MSB).
Projektorganisation
Projektet är ett samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola (LTH), SP Fire Research (SP)
och Karlstads Universitet (Kau). Genom samarbete mellan de tre deltagande organisationerna
försäkras även ett tvärvetenskapligt projekt där tekniker och beteendevetare är inblandade.
Projektgruppen består av följande personer:
Håkan Frantzich, LTH (Tekn. Dr.) - Projektledare
Patrick van Hees, LTH (Prof.)
Marcus Runefors, LTH (Doktorand/Un. Adjunkt)
Ragnar Andersson, Kau (Prof.)
Finn Nilson, Kau (Un. Lektor)
Carl Bonander, Kau (Doktorand)
Petra Andersson, SP (Tekn. Dr.)
Tidplan
Projektet kommer att påbörjas under sommaren 2016 och pågå till november 2017. Två till tre
stycken möten med referensgruppen planeras under projekttiden.
