Läs Fokus kyrkan

advertisement
Fokus KYRKAN
8 sidor
för dig som
jobbar inom
kyrkan
FOTO: HENRIK WITT
Aktuellt | På plats i Bergsjön | Trendspaning | Fem frågor
Fastighetsteknikern Gert
Eriksson i Katrineholmsbygdens församling är
nöjd med sin löneutveckling de senaste åren.
Större ansvar gav mer betalt
Störst löneökningar för de som arbetar med fastigheter
LÖN Fastighetstekniker och -förvaltare
har haft bäst löneutveckling i Svenska
kyrkan under de senaste fyra åren. Det
visar en granskning av lönestatistiken
som Tidningen Vision har gjort. Mellan
2010 och 2014 ökade medellönen i yrkesgruppen med 17 procent, från 28 500
till 33 400 kronor i månaden.
Gert Eriksson är fastighetstekniker i Katrineholmsbygdens församling med ett tiotal
kyrkor. Han tjänar 33 200
kronor i månaden.
– Lönen har helt klart ökat dukTidningen Vision nr 7 2015
tigt under de här åren, men så har jag
fått större ansvar och mer arbetsuppgifter också, säger han.
KATRINEHOLMSBYGDENS FÖRSAMLING
bildades 2010 när flera mindre församlingar slogs samman. I samband
med det försvann tjänsten som
kanslichef.
– Nu har jag ansvar för driftoch underhållsbudget och ska
se till att pengarna räcker.
Dessutom är det mycket mer
ansökningar om tillstånd hos
länsstyrelsen och besiktningar när det
gäller elsäkerhet och brandskydd.
DE TEKNISKA KRAVEN i jobbet har också
ökat. Styr- och reglersystemen har blivit
mer avancerade och det gäller att hänga
med i utvecklingen. En annan faktor
som kan påverka lönerna är att det är
stor efterfrågan på erfarna fastighetstekniker eftersom medelåldern är hög
Lasse Nilsson
och få nya utbildas. Så mycket ökade lönerna i ditt yrke.
Se nästa sida.
Fokus Kyrkan I
Tekniker, chefer och ekonomer vinnare i Svenska kyrkan
MEDELLÖNEN FÖR ALLA anställda i Svenska
kyrkan ökade med 12 procent mellan 2010
och 2014 enligt statistik från Svenska kyrkans
församlingsförbund.
Men det är stora skillnader mellan de olika
yrkesgrupperna.
Mest ökade lönerna för fastighetsförval-
tare/tekniker (17 procent) samt kyrkoherdar
och IT-tekniker (15 procent). Statistiken visar
bara medellöner och säger ingeting om hur
stora löneökningar varje individ fick.
Eftersom inflationen varit mycket låg under
perioden har de allra flesta sannolikt fått en
Lasse Nilsson
bra reallöneökning.
LÖNEÖKNINGAR
Yrke
Medellön 2010
Medellön 2014
Ökning
Församlingspedagog
25 000 27 90012%
Församlingsassistent
22 600 25 00011%
Fritidsledare
21 700 24 10011%
Diakon
27 000 30 30012%
Kyrkoherde
43 300 49 80015%
Komminister
30 900 34 50012%
Biskop
64 900 71 20010%
Fastighetsförvaltare/tekniker
Störst
28 500 33 40017%
ökning
Kyrkogårdsföreståndare
29 500 32 60011%
Kyrkvaktmästare
22 100 24 60011%
Församlingsvärd/husmor
21 500 24 10012%
Krematorievaktmästare
23 700 26 10010%
Kamrer/ekonom
30 900 35 30014%
Personalsekreterare
31 500 35 60013%
Informationssekreterare
28 800 32 00011%
IT-tekniker
27 800 31 90015%
IT-samordnare
30 100 33 60012%
Löneassistent
25 400 28 10011%
Ekonomiassistent
24 800 27 50011%
Förvaltningsassistent
25 200 27 90011%
Kyrkobokföringsassistent
23 600 26 50012%
Kontorsvaktmästare
22 600 24 90010%
Kanslichef
43 800 50 00014%
Kyrkokamrer
33 400 38 20014%
Chef kyrkogårdsförvaltning
36 000
40 900
14%
ANDREAS ”MAMMUT”
SALÉ, pedagog i Sollentuna församling,
som tillsammans
med prästen
Kjell Dellert driver podcasten
En präst och en
mammut som har
cirka 500 lyssnare.
Varför startade ni
­podden?
– Jag lyssnar mycket på
poddar men tyckte inte
att någon tog chansen att
tala om tro och kyrkan. Jag
och Kjell jobbar mycket
med unga och vi tror att vi
kan tillföra något och att
det här är ett bra sätt att
nå ut.
Vad pratar ni om?
– Dels är det ju aktuella ämnen, nu är det till
exempel flyktingfrågan.
I ett avsnitt berättade en
tjej om sitt sorgarbete
efter att hon förlorade sin
syster, i ett annat hade vi
uppesittarkväll och provade julgodis. Det är högt
och lågt.
Vad pratade ni om i
­”Bibeln goes bananas”?
– Då pratade vi om knasiga, skruvade bibeltexter.
Ni har gjort 40 avsnitt.
Hur många till blir det?
– Förhoppningsvis hur
länge som helst. Vi har
planerat ett år framåt. Men
det måste vara kul. När
glädjen försvinner slutar
vi.
Lasse Nilsson
Källa: Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Vissa av snittlönerna får tolkas med försiktighet eftersom statistiken baseras på få individer.
Präster skiljer sig
oftare än andra
Allt fler präster i Svenska
kyrkan skiljer sig. 2013 var
andelen 13 procent, en kraftig
ökning jämfört med 2001. I
hela befolkningen är trenden
den motsatta, där minskar
andelen skilda och uppgår
till 10,4 procent. Även bland
pastorer i frikyrkorna blir det
vanligare med skilsmässor
om än på en betydligt
lägre nivå. Från 1,7 procent 2001 till 2,9 2013.
II Fokus Kyrkan
74
procent av kyrkorna i
landet är helt anpassade för
personer med funktions­
nedsättning. 19 procent är
delvis anpassade.
Facklig tid i
två frikyrkor
Farlig stress
granskas
Från och med i höst får Visions
förtroendevalda i två frikyrkliga
trossamfund, Equmeniakyrkan
och Pingst, ersättning från arbetsgivaren för fackligt arbete.
Det är första gången frikyrkor
tecknar avtal enligt samma
modell som kommuner.
–Jättebra. Vi får en timme
per medlem och år, säger
Maria Brunander, ledamot
i Visions sektionsstyrelse i
Equmeniakyrkan.
Under oktober har Arbetsmiljöverket genomfört 2 000
inspektioner, bland annat på
församlingar och pastorat,
för att undersöka om arbetsgivarna arbetar förebyggande mot ohälsosam stress. En
liknande granskning förra
året visade att 6 av 10 arbetsplatser inte uppfyllde kraven.
Exempel är snäva tidsramar, dåligt chefsstöd och
krånglande it-system.
Tidningen Vision nr 7 2015
FOTO: HENRIK WITT
Så mycket ökade lönerna Hallå…
FOTO: COLOURBOX
Aktuellt
En rask promenad. Det
skulle diakonen Anette
Andersson ta om hon
hade rätt till friskvård på
arbetstid.
Här förbjuds
fotografering
Friskvård högst på listan
Rätt till friskvård på arbetstid och
möjlighet att trappa ner inför pensioneringen. Det står högst upp på kyrkoanställdas önskelista inför nya avtalet.
– Då skulle jag gå och simma i simhallen här
i Finspång. Eller ta en rask promenad.
DEN 1 APRIL 2016 får Visions medlemmar
som jobbar i Svenska kyrkan ett nytt löneavtal. Inför avtalsrörelsen har förbundet frågat
drygt 4 000 medlemmar vilka frågor, förutom lön, som de tycker är viktigast att driva.
I topp hamnar rätt till friskvård på arbetstid. En av dem som önskar sig det är diakonen
Anette Andersson i Finspångs församling.
– Det är svårt att hinna träna när man
jobbar heltid. Det vore en bra morot för att
komma igång, säger hon.
MÅNGA ÖNSKAR SIG också rätt att trappa ner
i arbetstid efter 63 år, enligt den så kallade
80-90-100-modellen. Den möjligheten finns
i dag men då krävs att anställd och arbetsgivare kommer överens lokalt.
En annan förmån många vill ha är också
möjlighet att växla in semesterdagstillägget
mot fem eller sex lediga dagar per år. Den frågan har Vision länge drivit men så sent som
för ett år sedan sade arbetsgivarna i Svenska
Lasse Nilsson
kyrkan nej.
Vad skulle du göra på din friskvårdstimme
om du fick en?
Bättre fart på lönerna i frikyrkan
De anställda i frikyrkorna
har fått betydligt större
löneökningar än lägstanivån i
avtalet.
Enligt avtalet mellan Vision
och Arbetsgivaralliansen ska
medlemmarna få löneökningar på minst 2,7 procent
i genomsnitt varje år under
2013, 2014 och 2015.
Men 2014 blev löneökningarna betydligt större – nästan
3,5 procent. Det innebär att
medlemmarna haft en så
Tidningen Vision nr 7 2015
kallad löneglidning på 0,8
procent.
– Det är bättre än tidigare. Jag tror det beror på att
processen med medarbetarsamtal och lönesamtal börjar
fungera bättre på många håll,
säger Mats Carlsson, ordförande i Vision Ekumeniska.
Löneglidningen i frikyrkorna
har tidigare varit låg jämfört
med andra branscher och har
legat på mellan 0,2 och 0,4
procent enligt Mats Carlsson.
– Man nöjde sig med
den lön man
blev tilldelad. Möjligen
blev det en
ökning när
man bytte
tjänst, säger han.
Mats Carlsson tycker också
att ansvaret i tjänsten värdesätts högre nu än tidigare,
till exempel om man har ett
chefsansvar för fler anställda.
Gustav Adolfs kyrka i Sundsvall inför fotoförbud under
gudstjänsterna. Kyrkorådet
tog beslutet efter att en
man kom in och fotograferade under en gudstjänst
och sedan avlägsnade sig
snabbt, skriver Kyrkans
tidning.
Hädanefter är fotografering inte längre tillåten utan
tillstånd från personalen.
Kyrkan vill bland annat
förhindra att personer som
bytt religion råkar illa ut
eftersom det händer att
konvertiter hotas. Man vill
också förhindra att personer
med skyddad identitet blir
fotograferade.
”Aldrig förr
har jag kallats
muslimhora.
Förrän nu.”
Stockholms biskop Eva
Brunne på Twitter. Hennes
förslag att tillfälligt märka ut
riktningen mot Mecka i Sjö­
manskyrkan för att underlätta
för personer av annan tro att
be väcker starka känslor.
75 miljoner till
flyktinghjälp
Svenska kyrkan satsar 75 miljoner kronor till arbetet med
flyktingar och asylsökande i
Sverige och utomlands.
– Det här är en gigantisk
satsning, säger kyrkomötets
ordförande Karin Perers till
Kyrkans tidning.
Kyrkomötet kommer att
fatta beslut om pengarna i
november men det kommer
vara möjligt att söka pengar
redan inom en månad.
Fokus Kyrkan III
På plats
På plats
Det har varit en anstormning av skänkta klädkassar den senaste tiden. I Bergsjöns
kyrka kan man plocka kläder gratis eller betala några kronor för ett plagg.
Stärker barnens
tro på framtiden
Bergsjöns kyrka i Göteborg är känd för att hjälpa
­flyktingar. Där jobbar församlingspedagogen Dhano
Singham, som har fokus sociala frågor för barn och
unga. I sitt arbete möter han ungdomar som är papperslösa, asylsökande eller har fått uppehållstillstånd.
text Agneta Slonawski foto Sofia Sabel
TRYCKET PÅ BERGSJÖNS kyrka har ökat
de senaste veckorna. Det konstaterar
Henrik Törnqvist som är kyrkoherde.
– Det är många fler som kommer
hit. Både människor som behöver
saker, som basvaror, men också många
människor som vill engagera sig och
hjälpa till, säger Henrik Törnqvist.
Om några timmar serveras gratislunch. Därefter öppnar loppisen med
priser från en krona och uppåt. Men
först skall minibussen som hämtat
gårdagens bröd, parkera. Kön med flyktingar som väntar på gratisfika formerar
sig sakta utanför entrén.
IV Fokus Kyrkan
– Den stora skillnaden nu är att folk
vill skänka saker. I söndags kom en stor
lastbil med barnvagnar, cyklar och hygienartiklar, berättar Dhano Singham,
som är församlingspedagog.
Men personalen i Bergsjöns församling är knappast
tagna på sängen, de
har jobbat med att
stötta asylsökande och
gömda flyktingar i 15
år. Däremot gör den
ökade tillströmningen
att man måste jobba på
Henrik
­Törnqvist
andra sätt.
DHANO SINGHAM
Arbetar: Församlings­
pedagog i Bergsjöns kyrka.
Ålder: 25 år.
Bor: Göteborg.
Familj: Sambo.
Intressen: Musik, ­träning
och politik.
– Det här är inget nytt för oss. Men nu
är vi i ett läge där måste se över vad vi
skall kraftsamla medarbetarna kring,
säger Henrik Törnqvist.
ETT EXEMPEL PÅ det är att de behöver
vara fler värdar vid utdelning av mat
numera och att det behövs fler medarbetare till flyktingkaféet, dit det kom
150 besökare, vid ett tillfälle, den här
veckan.
– Den här kyrkan är en av de största
mötesplatserna i Bergsjön. Här finns
många människor som aldrig kommer
in i samhället och som inte har de fyra
Tidningen Vision nr 7 2015
Dhano Singham är en
förebild för många
unga i Bergsjön.
Baudoin Nzita spelar
trummor i Dhanos
musikcirkel i kyrkan.
sista siffrorna, säger Henrik Törnqvist.
Så fort Bergsjöns kyrka öppnar för
dagen kommer barnen dit.
– De är oftast trångbodda och de barn
jag kommer i kontakt med har inte så
många andra vuxna omkring sig. Vi i
kyrkan blir som ställföreträdande föräldrar, säger Dhano Singham och visar
upp sin egenhändigt tryckta t-shirt där
det står församlingspedagog med stora
gula bokstäver.
GEMENSAMT FÖR DE barn Dhano
Singham möter i sitt jobb är att de oftast
inbegrips i begreppet barnfattigdom. I
Tidningen Vision nr 7 2015
Bergsjöns skola, som ligger nära kyrkan,
finns drygt 400 elever. Det talas 34 olika
språk och 94 procent av föräldrarna har
utländsk bakgrund. Dhano Singham
besöker skolan på bestämda tider. Han
hänger i korridorerna, stannar till – hälsar och skämtar med eleverna.
– Jag skapar förtroende och relationer
när jag är i skolan. Nästa gång vi träffas
är i ungdomsgården eller på gatan,
säger Dhano Singham som har ett tätt
samarbete med kommunens fältassistenter i området.
De är ute tillsammans vissa kvällar
och helger. De snackar runt, bekräftar
barnen och Dhano Singham försöker få
dem att komma till kyrkan för att delta i
någon av alla aktiviteter.
KYRKANS KÄLLARVÅNING FUNGERAR
som en slags ungdomsgård. Här finns
både pingis- och biljardbord, instrument som används i musikcirklar, små
rum för samtalsgrupper för tjejer såväl
som killar, och after school för nyanlända barn. Plus läxstöd. Allt under Dhano
Singhams vingar.
– Mitt mål är att de skall lyckas i
skolan. Jag har själv varit med om stora
svårigheter, som mobbning och rasism,
Fokus Kyrkan V
På plats
Trendspaning
Dhano Singham är en
slags ambassadör för
kyrkan och en kartläsare
av samhället för barnen.
SE JAN GÖRA
EN BLÅSNING
Rapsolja värmer
kyrkan på nolltid
Filmklipp från
Södra Kedums kyrka på
facebook.com/­
tidningenvision
Att värma upp kyrkorna blev bara
dyrare och dyrare. Då bestämde sig
fastighetschefen Sven-Åke Högsell
i Vara pastorat att byta elen mot en
varmluftskanon.
HAR MAN 24 kyrkor på 12 500 församlingsmedlemmar
innebär det att kyrkorna nästan alltid står tomma. Trots
det värmde pastoratet upp alla 24 till tolv grader med el
hela vintrarna. Kostnad – över 2 miljoner kronor om året.
Men för ett par år sedan fick Sven-Åke Högsell en idé.
Vi stänger av värmen helt och värmer bara upp kyrkorna
för begravningar, dop och vigslar.
Men att värma kyrkorna med el tog två dygn och blev
dyrt. Kyrkvaktmästaren Jan Börjesson konstruerade i stället en flyttbar panna i en container som körs fram till kyrkan och sprutar in varmluft på 72 grader. På två timmar
går temperturen från 2 till 20 grader. Varje ”blåsning”
drar 20 liter återvunnen rapsolja för 10 kronor litern.
– Vi bonngrabbar gillar enkla lösningar. Många tror att
det inte fungerar eftersom det är så okomplicerat, säger
Sven-Åke Högsell.
Pastoratet har investerat 500 000 kronor i panna och
styrsystem. Sven-Åke Högsell räknar med att man sänkt
energiskostnaden med 750 000 kronor om året.
Lasse Nilsson
och när jag började på universitetet vid
19 och fick ett fast jobb vid 21 så kändes
det som jag fick upprättelse. Jag vet att
barnen känner igen sig i mig och tänker
att de också kan lyckas. Här i Bergsjön
har jag förmånen att ta av min egen bakgrund och göra den till något positivt,
förklarar Dhano Singham.
HAN ÄR FÖDD i Norge och hans pappa är
politisk flykting från Sri Lanka. När han
BERGSJÖNS KYRKA
Bergsjöns kyrka ger akut hjälp till
människor som befinner sig på flykt eller
i asylprocess.
De ger långsiktig hjälp för att komma
in i samhället och söker just nu bland
annat volontärer till språkträning.
Man har flyktingkafé, loppmarknad,
språkkurs, musikkurs, fritidsgård, gratis
lunch (till självkostnadspris) och
utdelning av gårdagens bröd.
VI Fokus Kyrkan
läste till socionom i Östersund började
han att nattvandra och snart hängde fler
i klassen på. Efter skolan arbetade han
som socialsekreterare, men upplevde
att det var svårt att hjälpa människor
på djupet. Han är en människa som
har lätt för att bli engagerad och det
engagemanget kommer bättre till sin
rätt i kyrkan.
”Det jag gör är meningsfullt genom
att jag påverkar
människor till att få
framtidstro.” Dhano Singham
SOM FÖRSAMLINGSPEDAGOG I Bergsjön
till att få framtidstro. De stärker sin
självbild, säger Dhano Singham.
Nästan alla tonåringar i området
känner till att det var han som var först
framme vid en kille som blev skjuten i
ljumsken, utanför kyrkan. Det är sådant
som inger respekt.
– Mitt sätt att tackla de problem jag
möter i mitt arbete är att jobba ännu
mer effektivt och att styrketräna och träna kampsport. Sen har jag en väldigt bra
sambo som jag pratar med. Dessutom
är min chef också är min bästa coach,
säger han.
finns en stor risk att fritid och arbetstid flyter ihop, att han stannar kvar på
jobbet för att det är något särskilt som
händer. Dhano Singham och hans sambo är också avlastningsfamilj för en liten
kille som är fosterhemsplacerad.
– Jag tror inte att jag kommer att bli utbränd, men såklart är det tungt. Särskilt
när man träffar barn med tom blick som
är på gränsen till apatiska. Men det här
jobbet ger mig samtidigt en sådan glädje
och motivation. Det jag gör är meningsfullt genom att jag påverkar människor
Tidningen Vision nr 7 2015
FOTO: LASSE NILSSON
Färre kyrkor
värms med el
Cirka 45 procent av landets
kyrkor värms i dag med
direktverkande el. Det är en
minskning med 10 procentenheter jämfört med 2007. Även
andelen som värms med olja,
kol, naturgas och biobränslen
har minskat. De värmekällor
som har ökat är bergvärme/
värmepump och fjärrvärme.
Tidningen Vision nr 7 2015
41
procent. Så mycket minskade
energianvändningen i de 24
kyrkorna när Vara pastorat
stängde av värmen under
vintertid.
Tar inte skada
av kall vinter
Forskare från Högskolan på
Gotland, Länsstyrelsens kulturmiljöenhet samt orgeloch textilexperter har gjort
studier som konstaterar att
kyrkorna i Vara pastorat inte
tar skada att stå kalla över
vintrarna.
”Tycker det är
en central del
av kyrkans uppdrag att värna
skapelsen.”
Energihandläggaren
Anna Deltin i Kyrkans tidning
om varför Linköpings stift
satsar på klimatfrågor.
Fokus Kyrkan VII
Fem frågor
Birgitta Simma
Hur främjar du
samiskt kyrkoliv?
– Jag stödjer utvecklingen av fungerande former för ett
samiskt kyrkoliv i församlingarna så att samer bereds plats i
kyrkans strukturer. Samerna har viktiga och värdefulla kunskaper och erfarenheter att dela med sig av i kyrkans arbete.
Hur har relationerna varit mellan samerna och Svenska
kyrkan?
Vad utmärker samiskt kyrkoliv?
– Genom att samiskan används i liturgiskt språk och att teologin används i en samisk kontext. Men också genom textilier
och konst i kyrkorummet och val av musik och psalmer.
Du har hållit i samiska konfirmationsläger. Hur går det till?
– Utöver vanlig konfirmandundervisning får ungdomarna
möjlighet att möta sin samiska identitet tillsammans med andra. Vi använder oss av samisk kontextuell teologi och införlivar traditionell samisk pedagogik och samiska värderingar.
Den första samiska regnbågsmässan hölls av dig. Berätta!
– Det var på historiens första Sápmi Pride. Kyrkan var
fullsatt och det var många som grät. De olika samiska språkvarianterna klingade vackert tillsammans med svenskan i
predikan, tal, psalmsång, diktläsning och jojk. Det är sårbart
att vara både queer och same. Som kyrka har vi särskilt ansvar
att förebygga diskriminering och visa att alla människor är
Karin Warne
lika älskade.
BIRGITTA SIMMA
Yrke: Präst i Svenska
kyrkan och handläggare
för samiska frågor.
Arbetsplats: Stifts­
kansliet, Luleå stift.
Bor: Luleå.
Bakgrund: Uppvuxen
i Lannavaara, Vittangi
församling. Examen i
religionsvetenskap vid
Uppsala universitet,
läst vid The Swedish
Theological Institute i
Jerusalem.
Bästa arbetsredskap:
Bibeln och bönen.
”I dag arbetar
Svenska kyrkan
med att stärka
samernas rättig­
heter.”
FOTO: COLOURBOX, HÅKAN SJUNNESSON/LULEÅ STIFT, EMMA DAHLBÄCK
– Kyrkans behandling av samerna är till stor del en mörk
historia av förtryck, förföljelse, osynliggörande och bestraffningar. Men i dag arbetar Svenska kyrkan med att stärka samernas rättigheter, synliggöra samernas situation och bemöta
samernas behov.
Birgitta Simma har lett samiska konfirmandläger i Luleå stift.
VIII Fokus Kyrkan
Tidningen Vision nr 7 2015
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards