Mellanrum 47
Mötesplats för alla
Ons 25 september 2013
Ylva Berglund, samordnare på Stadsmuseet och moderator för kvällen öppnade genom att ställa
kvällens utmanande frågor: Hur skapar vi gemenskap i ett samhälle där allt färre platser är öppna för
alla? Hur skapar vi platser där vi alla känner oss hemma?
Kvällens tema samlade ca 70 personer som fick höra vilka nycklar som krävs för att skapa platser där
människor trivs över språk- och religionsgränser. Och vilka svårigheter och utmaningar som finns. I
Bergsjön har Svenska kyrkan blivit en plats som antagit utmaningen att se till att alla kommer med. I
Angered bygger Blå Stället nya lokaler för att skapa bättre möjligheter till kreativa möten och
skapande. Hur gör dessa vardagshjältar för att förverkliga sina visioner och vilka lärdomar kan de dela
med sig av?
Ylva välkomnade därefter Mohamud Salad, social entreprenör och politiker i SDN Östra Göteborg,
Henrik Törnqvist kyrkoherde och Christina Byström, informatör Svenska kyrkan i Bergsjön samt Eva
Eckerbrant, enhetschef Blå Stället.
Mohamud berättade att han är han lyckligt lottad som kom i kontakt med öppna verksamheter som
barn, att han fick möjlighet att träffa andra nationaliteter, ha kul och prova på olika aktiviteter. I sin
roll som social entreprenör, stöter han idag ofta på frågan; Var kan jag växa? Mohamud menar att vi
måste ha ett normkritiskt tänkande. En normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som
uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera på normer och maktstrukturer som gör
att dessa personer uppfattas som just avvikare och de konsekvenser som kommer av denna obalans
(Källa: Wikipedia). Det är viktigt att ha i åtanke att både den fysiska lokalen såväl som det sociala,
mänskliga sammanhanget måste samspela.
Mohamuds tankar om en hållbar mötesplats som skapar möjligheter:
Öppen och inkluderande - en mötesplats som ser varje individ.
Trygg - vi växer av trygghet.
Kreativ - erbjuder olika verktyg för kreativitet.
Mångfald av aktiviteter - så att många känner sig hemma.
Gräns- och generationsöverskridande.
Långsiktig planering - det tar tid att bygga relationer och kontakter! Det går fort att rasera
förtroende.
Neutral träffpunkt – så att vi inte odlar vår egen uppfattning.
Frizon - våga prata! Ungdomar vill ha någon som lyssnar och seniorer efterfrågar ofta någon
att prata med.
Stärk gemenskapen - få en gemensam identitet och känsla.
Samspel - det som inte finns inom mig finns säkerligen hos någon annan.
Motverka stigmatisering - våga prata och ställ frågor till varandra!
Mohamud avslutade med att påstå att det ofta är i utkanten av stadskärnan som nya idéer
odlas. Här finns ännu inte de fasta strukturerna. Ta tillvara på förortens idéer!
Efter rungande applåder klev ”den dynamiska duon” Christina Byström, informatör och Henrik
Törnqvist, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Bergsjön upp på scenen.
De började med att presentera fakta om Bergsjön, stadsdelen i nordöstra Göteborg med 16 500
invånare från 142 nationer. Här bor människor som talar mängder av språk. Här bor också Sveriges
näst mest fattiga barn, enligt Rädda Barnens årsrapporter om barnfattigdom i Sverige. Bilden av
Bergsjön är dock mer negativ bland de som inte bor i stadsdelen, än bland de som faktiskt gör det. I
rapporten ”Bilden av Bergsjön” som SDF Bergsjön presenterade 2009, tyckte en stor del av
befolkningen att de bodde i en trygg, naturskön, social och levande del av staden.
Begrepp som respekt, förståelse, tolerans och att skapa trygghet och möjligheter för människor att
träffas arbetas mycket med. Glädjande nog tycker Christina och Henrik att samarbetsviljan ökat både
från kommunens och från frivilligorganisationernas sida de senaste två åren.
Inspiration:
Paul-Michel Foucault, fransk idéhistoriker och filosof, som reflekterat och skrivit om
fängslandets och galenskapens historia – ”Finns det människor som inte får vara med – och
som man därför fängslar…”?
Leonie Sandercook, forskare vid University of British Columbia.”When strangers become
neighbours” heter en av hennes filmer. Sandercook har beskrivit stadsplaneringens historia
som den om rädslan för smitta, och om dem som misstänkts bära på den; fattiga, invandrare,
homosexuella, kvinnor m fl
Edward Soya, professor i stadsplanering i Los Angeles. ”Third space” – är teorin om de tre
rummen och hur man kan klä staden i dem. Tillvaron i ett rumsligt begrepp, det rum vi kan
måla upp i vår tanke och det rum som uppstår i mötet med andra på en särskild plats
och/eller i ett särskilt sammanhang.
Svenska kyrkan i Bergsjöns verksamhetsidé:
Människovärde - stå upp för varje människas unika värde
Möten - skapa mötesplatser och bygga broar
Förankring - hjälpa människor till förankring och tillhörighet
Förändring - vara en positiv kraft i närsamhället, påtala orättvisor och driva på för en
förändring
Som kyrka och social aktör vill man förmedla ett hopp. Man försöker vara en kyrka som stöttar
människor. På kort sikt genom att bjuda på bröd och mat, ibland även kläder. På lång sikt genom att
undervisa i språk, hjälpa till att söka arbete och bostad, finna ett sammanhang och genom att väcka
opinion i utsatthetsfrågor.
Arbetslaget i Bergsjöns kyrka arbetar med den sk Exposure-metoden, som går ut på att reflektera
kring begreppet utsatthet; vad ser jag, vad känner jag och vad tänker jag kring det jag ser och
känner? Alla människor skapar olika bilder, vi har olika referenser och förförståelse. Tillsammans
reflekterar vi, utan att definiera rätt eller fel, och får så en gemensam bild. Det blir en utgångspunkt
för arbetet, vilket i sin tur bidrar till att kunna ha en så öppen och förstående attityd som möjligt.
Eva, enhetschef på Blå Stället, Kulturhuset i Angered äntrar scenen.
Kulturhuset Blå Stället renoveras med EU-medel sedan 2012. Under tiden bedrivs delar av
programverksamheten på Lärjeåns Café och Trädgårdar. Flytt till de renoverade lokalerna planeras
till 2014.
Verksamhetens mål, antagna av SDF Angered och Kommunstyrelsen, är att öka tillgängligheten och
skapa mötesplatser samt bidra till delaktighet genom samverkan och samarbete mellan många
kulturella näringar. Man jobbar mycket med medborgardialoger.
Framgångsfaktorer:
Medborgardialog - öppet, flexibelt med olika grupper
Ärligt syfte och tydligt mål
Tydliga ramar och förutsättningar
Vilja och vara beredd att förändra
Lägga mycket tid och engagemang
Sudda ut gränsen mellan ”amatörer” och ”proffs”
Evas råd för att skapa en mötesplats i vardagen som berikar livet är öppenhet, prestigelöshet,
lyhördhet, låga trösklar (gratis arrangemang så att alla som vill kan delta). Den stora frågan är; Hur
kan vi nå fler?
Ylva inleder rond två med att kalla upp samtliga föreläsare på scenen. Hon kan konstatera att alla vill
ha demokrati. Finns det möjlighet att ta den demokratiska kraften som skapas på offentliga
mötesplatser och torg både ute i världen och i Sverige och låta den flytta in och använda den?
Henrik: Ja, det är jag övertygad om! Annars hade jag slutat att jobba med detta.
Ylva: Vi talar om människan och att gräsrotsinitiativ är viktigt. Hur kan vi främja det?
Eva: Formen är viktig. Dialog och publik i samtalet - inte debatt. Det är de små mötena som ger
instick i ett långt perspektiv.
Mohamud: Och att låta alla komma till tals. Äldre vill samtala med yngre och vice versa. Lyft in de
krafter som finns i de sociala medierna i den fysiska platsen!
Christina: Kyrkans arbete är och måste vara långsiktigt. I många av våra verksamheter samlas
människor från olika kulturer och traditioner, men med vilja och ambition att bidra till det
gemensamma. Engagemanget har många ansikten, men viljan att engagera sig är viktig. Att så många
människor vill göra det, är mycket hoppfullt!
Publiken: Många spridda synpunkter kring hur politikerna tar tag i eller inte tar tag i segregationen,
vad är det egentligen som triggar kriminalitet, hur är det med registrering av vissa
befolkningsgrupper?
Henrik: Politikerförakt är allvarligt och demokrati är en långsam och viktig process.
Mohamud: Vem ska man vända sig till om man ger sig in i politiken? Vi har krafter som trycker på
rädslan. Det är viktigt att motarbeta dem. Det finns exempelvis ett väl fungerande Interreligiöst Råd i
Göteborg för att motverka onda krafter mellan olika religiösa grupper.
Eva: Den ökade segregationen med höga inkomstklyftor och hög arbetslöshet är problematisk. Först
då ungdomar bränner bilar händer det saker. I Kommunstyrelsens mål står att vi ska ha dialog och
skapa former för delaktighet. Man måste lyssna på människor och verkligen vilja göra något åt
situationen.
Mohamud: Den växande generationen ärver den äldre generationens sätt att leva. Vi måste ge
ungdomarna verktyg så att de kan ge uttryck för sina åsikter. Musik, teater och andra aktiviteter är
några verktyg. Vad ger det för signaler att belöna de som inte sköter sig? Det är också ett sätt att
exkludera de som sköter sig.
Publiken: Kan skottlossningar bero på en plånboksorienterad regering? Hur får man in fler folk i
gemenskapen och förmedlar framtidshopp?
Henrik: Författaren Paulo Coelho har sagt: ”Hur kommer en förändring till stånd? Någonstans
bestämmer sig många för någonting samtidigt.” Det är viktigt att våga gå utanför sin egen trygghet i
sitt eget sammanhang och då händer det saker.
Ylva bad varje föreläsare att ge sitt recept för att skapa den goda inkluderande mötesplatsen.
Eva: Öppenhet, lyhördhet och respekt!
Christina: Öppenhet i både bildlig och bokstavlig bemärkelse.
Henrik: En helig nyfikenhet. Våga vara nyfiken på ett fint sätt. Visa och lev i den djupa respekten.
Våga tro på den lilla förändringen i ett långt perspektiv. Ägandeskap av trygghet, nyfikenhet och
respekt. Trygghet ger engagemang. Låt oss göra vår del. Det får aldrig finnas en dold agenda.
Mohamud: Vi måste veta och våga lita på att vi kan upprätthålla och förändra strukturer. Var och en
bör ställa sig frågan; Vad gör jag för att skapa ett bättre Göteborg? Var nyfiken!
Ylva konstaterade att det under kvällen skapats ”rummet – samtalsrummet”. Tack alla!
