Tillräknelighet
[email protected]
[email protected]
Upplägg
• Tillräknelighet – vad och varför inte?
• Övning
• Diskussion
[email protected]
Förutsättningar för straffansvar
Aristoteles:
• Vi kan endast prisa eller klandra personer som har begått
frivilliga handlingar. Frivilliga handlingar i sin tur, har två
kännetecken:
– Ett kontrollvillkor: handlingen måste ha sitt ursprung i agenten.
Det måste vara upp till agenten att handla, handlingen ska inte
vara resultatet av yttre tvång.
– Ett epistemiskt (kunskaps-) villkor: agenten måste veta vad hon
gör eller vilka effekter hennes handlande får.
[email protected]
Förutsättningar för straffansvar
Aristoteles:
• Vi kan endast prisa eller klandra personer som har begått
frivilliga handlingar. Frivilliga handlingar i sin tur, har två
kännetecken:
– Ett kontrollvillkor: handlingen måste ha sitt ursprung i agenten.
Det måste vara upp till agenten att handla, handlingen ska inte
vara resultatet av yttre tvång.
– Ett epistemiskt (kunskaps-) villkor: agenten måste veta vad hon
gör eller vilka effekter hennes handlande får.
[email protected]
”The Insanity Defence”
• Uttryck för en moralisk intuition:
att det vore orättvist att straffa någon som, på grund av
en mental sjukdom, inte förstod att handlandet var
brottsligt.
[email protected]
”The Insanity Defence”
• The M´Naghten rules (common law):
“To establish a defence on the ground of insanity, it
must be clearly proved that, at the time of the
committing of the act, the party accused was labouring
under such a defect of reason, from disease of the
mind, as not to know the nature and quality of the act
he was doing; or, if he did know it, that he did not know
he was doing what was wrong.”
[email protected]
”The Insanity Defence”
• Model Penal Code (USA)
A defendant would not be criminally responsible if "as a
result of mental disease or defect, he lacked substantial
capacity either to appreciate the wrongfulness of his
conduct or to conform his conduct to the requirements
of the law.“
[email protected]
”The Insanity Defence”
• Tyskland (Strafgesetzbuch§20):
A person is not criminally responsible if at the time of
the act, because of a psychotic or similar serious
mental disorder, or because of a profound interruption
of consciousness or because of feeblemindedness or
any other type of serious mental abnormality, he is
incapable of understanding the wrongfulness of his
conduct or of action in accordance with his
understanding.
[email protected]
”The Insanity Defence”
• Negativ definition
• Relevanta effekter
– Förmåga att förstå gärningens innebörd
– Förmåga att förstå att gärningen är fel (moraliskt och/eller juridiskt)
– Förmåga att anpassa sitt handlande efter förståelsen
• Effekter av vad?
– “Mental disease or defect”
– Psykossjukdom, förvirring, utvecklingsstörning
– “Recognized medical condition” (Law Commission, 2013)
[email protected]
Särbehandling av psykiskt störda
lagöverträdare i Sverige
• Strafflagen (1946):
5:5
Ej må någon fällas till ansvar för gärning, som han begår
under inflytande av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller
annan själslig abnormitet av så djupgående natur, att den
måste anses jämställd med sinnessjukdom.
[email protected]
Särbehandling av psykiskt störda
lagöverträdare i Sverige
• Brottsbalken (1965):
…
30:6
För brott som någon begått under inflytande av
sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan själslig abnormitet
av så djupgående natur, att den måste anses jämställd med
sinnessjukdom, får rätten inte tillämpa annan påföljd än
överlämnande till särskild vård, böter eller skyddstillsyn.
Bör påföljd som nu sagts inte tillämpas ska den tilltalade
vara fri från påföljd.
[email protected]
”Att grunda en i så eminent grad empirisk och praktisk institution som ett
straffsystem på en sådan metafysisk såpbubbla som viljefriheten
(tillräkneligheten) går uppenbarligen inte längre för sig, så snart man upptäckte
att grundbegreppet icke är av denna världen.” (Olof Kinberg, 1930)
[email protected]
Varför avskaffades begreppet tillräknelighet?
• Strafflagberedningen (Karl Schlyter)
SOU 1956:55 ”Skyddslag”
• Skydd = samhället skulle skyddas mot brott, och
lagöverträdare skulle skyddas från att begå nya brott.
(Sundell 1998 s. 255)
• Straff skulle ersättas av vård och behandling.
• Alla påföljder skulle betraktas som samhällets
skyddsåtgärder mot brott.
[email protected]
Kritik…
• Praktisk kritik t.ex. tillfällig sinnesförvirring
• Principiell kritik utifrån skuldprincipen och
konformitetsprincipen
• Sammanblandning av olika intressen: skydd, vård, ansvar och
påföljd.
Förslag att (åter)införa ett tillräknelighetsrekvisit:
SOU 1988:7, SOU 1996:185, SOU 2002:3, SOU 2012:17
[email protected]
SOU 2002:3 – Psykisk störning, brott och ansvar
• BrB 1 kap 2 a§
En gärning skall inte medföra ansvar för den som till följd
av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring,
en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt
demenstillstånd har saknat förmåga att inse gärningens
innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan
insikt.
Ändring av fängelseförbudet 2008
[email protected]
SOU 2012:17
• BrB 1 kap 2 a§
En gärning utgör inte brott om den begås av någon som
till följd av
1.
2.
3.
4.
en allvarlig psykisk störning,
en tillfällig sinnesförvirring,
en svår utvecklingsstörning eller
ett allvarligt demenstillstånd
har saknat förmåga att förstå gärningens innebörd i den
situation i vilken han eller hon befann sig eller att anpassa
sitt handlande efter en sådan förståelse.
[email protected]
En otillåten gärning begås
Uppsåtsbedömning
Uppsåt
Ej uppsåt
Fällande dom
Vårdbehov
Påföljd
Rättspsykiatrisk vård
Frikännande
Ej vårdbehov
Påföljd
Böter/Fängelse
Andra rättsverkningar (utvisning, skadestånd)
[email protected]
En otillåten gärning begås
Tillräknelighetsbedömning
Otillräknelig
Tillräknelig
Uppsåtsbedömning
Uppsåt
Frikännande
Fällande dom
Ej uppsåt
Frikännande
Fastställelsedom
Påföljd (böter/fängelse)
Andra rättsverkningar
(utvisning, skadestånd)
Särskilda skyddsåtgärder
[email protected]
Blir det en reform?
• Remissvar
– Positiva till införandet av ett tillräknelighetsrekvisit
– Tveksamma om praktiska konsekvenser
– Mycket tveksamma till delar av förslaget
[email protected]
Ur Lunds Universitets remissvar:
”Utredningens förslag förefaller inkonsekvent. Den principiella utgångspunkten,
som vi delar, är att bristande tillräknelighet innebär att en gärning inte skall anses
vara ett brott. Det förefaller med en sådan utgångspunkt märkligt att utredningens
förslag till stora delar består av reglering med syftet att knyta starkt repressiva
åtgärder till just sådana gärningar där ett sådant tillräknelighetsrekvisit inte är
uppfyllt.
Till skillnad från dagens straffrättsliga reglering (…) så räcker det enligt
utredningens förslag att någon har gjort sig skyldig till en ”otillåten gärning”, för att
personen ifråga ska kunna bli föremål för frihetsberövande i form av de föreslagna
särskilda skyddsåtgärderna. Det räcker också, enligt utredningens förslag, med en
”otillåten gärning” för att en person skall föras in i belastningsregistret vilket i sin tur
har en icke ringa uppsättning repressiva rättsverkningar.
Utredningens förslag att knyta rättsverkningar till begreppet otillåten gärning
riskerar alltså att förskjuta straffsystemet i en mer repressiv riktning. Detta är en
följd av att vissa för den enskilda starkt ingripande rättsverkningar knyts till ett
begrepp, ”otillåten gärning”, som vare sig förutsätter tillräknelighet eller personlig
skuld. Vi ställer oss kritiska till en sådan förskjutning.”
[email protected]
Ändring?
• Remissvar
– Positiva till införandet av ett tillräknelighetsrekvisit
– Tveksamma om praktiska konsekvenser
– Mycket tveksamma till delar av förslaget
Men, vissa ändringar har genomförts
[email protected]
Brottsbalken 30:6 (Fängelseförbudet)
Den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk
störning ska i första hand dömas till en annan påföljd än fängelse.
Rätten får döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. Vid
bedömningen av om det finns sådana skäl ska rätten beakta
1. om brottet har ett högt straffvärde,
2. om den tilltalade saknar eller har ett begränsat behov av
psykiatrisk vård,
3. om den tilltalade i anslutning till brottet själv har vållat sitt tillstånd
genom rus eller på något annat liknande sätt, samt
4. omständigheterna i övrigt.
[email protected]
Brottsbalken 30:6 (Fängelseförbudet)
2 st
Rätten får inte döma till fängelse, om den tilltalade till följd av
den allvarliga psykiska störningen har saknat förmåga att inse
gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en
sådan insikt. Detta gäller dock inte om den tilltalade har vållat
sin bristande förmåga på det sätt som anges i första stycket 3.
[email protected]
Brottsbalken 30:6 (Fängelseförbudet)
2 st
Rätten får inte döma till fängelse, om den tilltalade till följd av
den allvarliga psykiska störningen har saknat förmåga att inse
gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter
en sådan insikt. Detta gäller dock inte om den tilltalade har
vållat sin bristande förmåga på det sätt som anges i första
stycket 3.
[email protected]
Brottsbalken 30:6 (Fängelseförbudet)
Prop. 07/08:97 Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare:
• Syfte:
– att öka flexibiliteten vid påföljdsbestämningen
– att skapa en mer praktiskt hållbar reglering för vissa
situationer som i dag skapar svårigheter i systemet.
• Behov av en genomgripande reform, lagändringen ses som ett
första steg.
• Det nya fängelseförbudet ska omfatta den grupp av
lagöverträdare som tillhör de mest allvarligt psykiskt störda.
Samma grupp som skulle betraktas som otillräkneliga
enligt SOU 2002:3
[email protected]
Begreppens innebörd
• Förmåga att inse gärningens innebörd saknas om
personen
– i avsevärd grad har brustit i sin bedömning av och
föreställning om den situation i vilken gärningen begåtts.
– inte har kunnat bedöma sin gärning och relatera den till
dess faktiska sociokulturella sammanhang, dvs. befunnit sig
i en annan verklighet.
Exempel: då personen till följd av akut psykos har haft en
bristande realitetsvärdering av typen vanföreställning eller
konfusion som varit avgörande för personens förståelse av
gärningen.
[email protected]
Begreppens innebörd
• Förmåga att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt
saknas om personen
– visserligen bedömt och värderat verkligheten på ett riktigt
sätt men till följd av sitt tillstånd har saknat förmåga till
kontroll över sitt handlande.
Exempel: personen lider av schizofreni och har påverkats av
imperativa hallucinationer. Även vissa tillstånd med starka
inslag av tvångsmässighet kan innebära att förmåga att
anpassa handlandet har saknats.
[email protected]
Exempel från praktiken
[email protected]
Fall
12
Personlighetsförändring orsakad av
traumatisk hjärnskada; svår mental
retardation
Våldtäkt, sexuellt ofredande
RPU:
"X har habituellt, på grund av den omfattande hjärnskadan, en total oförmåga
att kontrollera sina handlingar och han har en dokumenterat svår
utvecklingsstörning som gör att han inte kan reflektera över vad som är rätt och
fel.",
"Avseende frågan om insikt står det helt klart att X till följd av en svår mental
retardation inte har begrepp om vad som är otillåtet. Således är teamets
samfällda bedömning att X helt saknar insikt i innebörden av gärningarna."
[email protected]
Fall
12
Personlighetsförändring orsakad av
traumatisk hjärnskada; svår mental
retardation
Våldtäkt, sexuellt ofredande
RPVS
RPU:
"X har habituellt, på grund av den omfattande hjärnskadan, en total oförmåga
att kontrollera sina handlingar och han har en dokumenterat svår
utvecklingsstörning som gör att han inte kan reflektera över vad som är rätt och
fel.",
"Avseende frågan om insikt står det helt klart att X till följd av en svår mental
retardation inte har begrepp om vad som är otillåtet. Således är teamets
samfällda bedömning att X helt saknar insikt i innebörden av gärningarna."
Dom:
"Straffvärdet är så högt att det krävs mycket starka skäl att välja annan påföljd än
fängelse.”
"Undersökningsteamet har förklarat sig vara helt enigt i de angivna
bedömningarna och även om att X:s låga mentala nivå medför att det råder ett
absolut fängelseförbud."
[email protected]
Fall
134
Lindrig mental retardation
(Aspergers syndrom)
Falsk tillvitelse
RPU:
“Det som talar för att X haft en sådan insikt är att hon själv uppger att
bakgrunden var någon form av besvikelse eller frustration riktad mot
målsägarna, och det ligger i gärningens karaktär att den tycks vara avsedd att
ställa till någon form av problem. Eftersom det är i viss mån tidskrävande att
anmäla ett brott, och det innefattar kommunikation snarare än praktisk handling,
kan inte bara impulsivitet ligga bakom.
Det som talar emot en sådan insikt är framför allt Xs genomgående oförståelse
för hur samhället är uppbyggt, och hennes väldokumenterade svårigheter med
konsekvenstänkande. Vilket som helt juridiskt resonemang kommer att gå henne
förbi. Gärningens syfte kan ha varit att väcka uppmärksamhet för den egna
saken, snarare än att rikta sig mot målsägaren.”
[email protected]
Fall
134
Lindrig mental retardation
(Aspergers syndrom)
Falsk tillvitelse
RPV
RPU:
“Det som talar för att X haft en sådan insikt är att hon själv uppger att
bakgrunden var någon form av besvikelse eller frustration riktad mot
målsägarna, och det ligger i gärningens karaktär att den tycks vara avsedd att
ställa till någon form av problem. Eftersom det är i viss mån tidskrävande att
anmäla ett brott, och det innefattar kommunikation snarare än praktisk handling,
kan inte bara impulsivitet ligga bakom.
Det som talar emot en sådan insikt är framför allt Xs genomgående oförståelse
för hur samhället är uppbyggt, och hennes väldokumenterade svårigheter med
konsekvenstänkande. Vilket som helt juridiskt resonemang kommer att gå henne
förbi. Gärningens syfte kan ha varit att väcka uppmärksamhet för den egna
saken, snarare än att rikta sig mot målsägaren.”
Dom:
"Tingsrätten anser inte att X hör till den kategori mest psykiskt störda för vilka ett
absolut fängelseförbud föreligger”
[email protected]
Bedömning av tillräknelighet
• BrB 1 kap 2 a§
En gärning utgör inte brott om den begås av någon som
till följd av
1.
2.
3.
4.
en allvarlig psykisk störning,
en tillfällig sinnesförvirring,
en svår utvecklingsstörning eller
ett allvarligt demenstillstånd
har saknat förmåga att förstå gärningens innebörd i den
situation i vilken han eller hon befann sig eller att anpassa
sitt handlande efter en sådan förståelse.
[email protected]
Bedömning av tillräknelighet
• BrB 1 kap 2 a§
En gärning utgör inte brott om den begås av någon som
till följd av
1.
2.
3.
4.
en allvarlig psykisk störning,
en tillfällig sinnesförvirring,
en svår utvecklingsstörning eller
ett allvarligt demenstillstånd
har saknat förmåga att förstå gärningens innebörd i
den situation i vilken han eller hon befann sig eller att
anpassa sitt handlande efter en sådan förståelse.
[email protected]
Bedömning av tillräknelighet
• BrB 1 kap 2 a§
En gärning utgör inte brott om den begås av någon som
till följd av
1.
2.
3.
4.
en allvarlig psykisk störning,
en tillfällig sinnesförvirring,
en svår utvecklingsstörning eller
ett allvarligt demenstillstånd
har saknat förmåga att förstå gärningens innebörd i den
situation i vilken han eller hon befann sig eller att anpassa
sitt handlande efter en sådan förståelse.
[email protected]
Bedömning av tillräknelighet
• Grundtillstånden
1. Allvarlig psykisk störning (APS)
– helhetsbedömning av störningens art och grad
– tillstånd av psykotisk karaktär, vissa demenstillstånd,
allvarliga depressioner med självmordstankar, svårartade
personlighetsstörningar med impulsgenombrott av
psykoskaraktär, alkoholpsykoser
[email protected]
Bedömning av tillräknelighet
• Grundtillstånden
1. Allvarlig psykisk störning (APS)
2. Tillfällig sinnesförvirring
– tillfälliga förvirringstillstånd med andra orsaker än en
allvarlig psykisk störning
– förvirring pga feber, chock eller slag mot huvudet,
omtöckning vid epilepsianfall, vid blodsockersänkning
eller pga medicinering, alkohol- eller narkotikapåverkan,
uppvaknande ur sömn, narkos eller hypnos
[email protected]
Bedömning av tillräknelighet
• Grundtillstånden
1. Allvarlig psykisk störning (APS)
2. Tillfällig sinnesförvirring
3. Svår utvecklingsstörning
4. Allvarligt demenstillstånd
–
”även en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt
demenstillstånd som inte utgör en allvarlig psykisk störning ska
kunna leda till otillräknelighet”
[email protected]
Bedömning av tillräknelighet
• Eget vållande
Har gärningspersonen, minst genom att vara oaktsam, själv
orsakat sitt tillstånd?
– handlat på visst konkret sätt i anslutning till
gärningssituationen
– kunnat förutse tillståndet som uppkommer
[email protected]
Bedömning av tillräknelighet
A. Förelåg något av
grundtillstånden?
B1. Saknade
personen förmåga att
förstå gärningens
innebörd?
C. Har personen själv
vållat sin bristande
förmåga genom rus
eller på annat sätt?
B2. Saknade
personen förmåga
att anpassa sitt
handlande efter
en sådan
förståelse?
Personen
är
tillräknelig
Personen är otillräknelig
[email protected]
Bedömning av tillräknelighet
OBS!
(O)tillräkneligheten är kopplad till gärningen.
Det är ingen generell/allmän bedömning av den tilltalades
tillräknelighet, utan en bedömning av personens förmåga att
förstå/kontrollera den aktuella gärningen.
[email protected]
