Kost och fysisk aktivitet vid diabetes

advertisement
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Kost & fysisk aktivitet vid diabetes
Kost & fysisk aktivitet vid diabetes
Insulinkänslighet - Insulindos
Fysisk aktivitet → Insulinkänslighet – övervikt
Övervikt
→ Insulinkänslighet
”Timing”
→ När äter vi & i vilka mängder?
Stress
→ Hur fördelas matintaget över dagen?
Fysisk aktivitet → Leverglykogen - känningar
Kost
→ Vad äter vi ? (kolhydrater)
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett
Drygt var fjärde
svensk är överviktig
Bantningsmetoder!?
Hormoner
Insulin
Sänker blodsockret
Höjer blodsockret
Lagrar in fett i fettvävnad
Frisätter fett från
fettvävnad för utnyttjande
Ökar produktionen av
kolesterol
Syntes av vävnadsprotein
(muskeluppbyggnad)
Ställer in kroppen i ett
upplagrande tillstånd
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
Glukagon
Minskar produktionen av
kolesterol
Ställer in kroppen i ett
förbrännande tillstånd
1
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Blodsockrets transport
in i muskelcellen
Ett jämnt lågt blodsocker
Stillasittande
Kost
Muskelcell
Muskelcell
Fysisk aktivitet
Insulin
Insulin
Stress
Blodsocker
Blodsockersvar efter måltid
Blodsocker
Effekter av fysisk aktivitet
Blodsocker
Blodkärl
Insulinets effekt är låg
Insulinets effekt ökar
> 1 E insulin/kg kroppsvikt
< 0,5 E insulin/kg kroppsvikt
Fysisk aktivitet & Blodsocker
Fysiskt aktiva & stillasittande
Hormoner & blodsocker
Insulinpåslag
Blodsockerhöjning
efter måltid
Tid
1 tim
2 tim
Fettinlagring 1 tim
3 tim
Frukost
Lunch
Middag
Fettförbränning 2 tim
Fettförbränning 0,5 tim
Fettinlagring 2,5 tim
Fysisk aktivitet & Blodsocker
Glukostransportörer
Blodsockerhöjning
efter måltid
Frisättning av fettsyror
från fettvävnad
Frukost
Lunch
Frisättning av fettsyror
från fettvävnad
Frisättning av fettsyror
från fettvävnad
Middag
Fysisk aktivitet ökar cellernas glukosupptagningsförmåga
Blodsockret sänks snabbare efter måltid
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
2
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Glukostransportör 4
(GLUT-4)
Insulinberoende eller muskelkontraktion
Blodsocker, insulin & fysisk aktivitet
(Inaktivitet förändrar hormonell bild)
(insulinkänslighet/glukostolerans)
10 dagars vila
10 dagars vila
Muskulatur
Fettvävnad
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet
Bibehållen glukostolerans
Nedsatt insulinkänslighet
Effect of 10 days of physical inactivity on glucose olerance in master athletes. The American Physiological Society, 1990
Blodsocker, insulin & fysisk aktivitet
(Inaktivitet förändrar hormonell bild)
Jämförelse mellan medelålders personer
som tränar regelbundet & stillasittande
(insulinkänslighet/glukostolerans)
(icke diabetiker)
Blodsocker
10 dagars vila
10 dagars vila
GLUT-4
Insulin
Fysisk aktivitet
Glukostolerans ↓
Fysisk aktivitet
Nedsatt insulinkänslighet
Effect of 10 days of physical inactivity on glucose olerance in master athletes. The American Physiological Society, 1990
En delfaktor i insulinkänslighet
Elevated skeletal muscle glucose transporter levels in exercise-trained middle-aged men. The American Physiological Society. 1991.
Borgskalan
Fysisk aktivitet
Intensitet & hälsofrämjande effekter
American Collage of Sports medicine (ACSM)
3-4 ggr/vecka
Nytta
”Ansträngande”
30-60 min/tillfälle
70-75 % av maxpuls
Insulinkänslighet
Intensitet
Upplevd känsla av ansträngning/val av intensitet
Puls
60
70
80
90
100 (50 %)
110 (55 %)
120 (60 %)
130 (65 %)
140 (70 %)
150 (75 %)
160 (80 %)
170 (85 %)
180 (90 %)
190 (95 %)
200 (100 %)
VO2 max
30 % VO2 max
40 % VO2 max
50 % VO2 max
60 % VO2 max
70 % VO2 max
80 % VO2 max
Borg skala
6 Ingen ansträngning alls
7 Extremt lätt
8
9 Mycket lätt
10
11 Lätt ansträngande
12
13 Något ansträngande
14
15 Ansträngande
16
17 Mycket ansträngande
18
19 Extremt ansträngande
20 Maximal ansträngning
Lämplig intensitet för
vardagsmotionären
Lämplig intensitet vid
tävlingsambitioner
Optimal Exercise Intensity for Individuals With Impaired Glucose Tolerance. Diabetes Spectrum Volume 14, Number 2, 2001
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
3
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Det är troligt att högst ca 20 %
av befolkningen över 30 år är
tillräckligt fysiskt aktiva sett ur
ett hälsoperspektiv
Det är aldrig för sent med
fysisk aktivitet
Rekommendation till
de flesta;
30 min fysisk aktivitet
per dag
med en intensitet som
motsvarar;
”något ansträngande”
Folkhälsorapporten 2005
Kost & fysisk aktivitet vid diabetes
Fysisk aktivitet
Insulinkänslighet - Insulindos
Riktlinjer
2005
ADA
Barn & ungdomar
Fysisk aktivitet → Insulinkänslighet – övervikt
30-60 min per dag
”Lätt ansträngande”
Övervikt
→ Insulinkänslighet
”Timing”
→ När äter vi & i vilka mängder?
Stress
→ Hur fördelas matintaget över dagen?
Fysisk aktivitet → Leverglykogen - känningar
Rekommendation barn & ungdomar med diabetes typ 1
Kost
→ Vad äter vi ? (kolhydrater)
Care of Children and Adolescents With Type 1 Diabetes. A statement of the American Diabetes Association. DIABETES CARE,, JANUARY 2005
Blodsocker & insulin
Bukfett
Blodsocker
Kroppsvikt & insulinbehov
Insulin-kolhydratkvot
Hög mängd bukfett
75 g glukos intas
Låg mängd bukfett
Insulin
Hög mängd bukfett
Kg
Insulin/kolhydratkvot
45-49
50-58
59-62
63-67
68-76
77-80
81-85
86-89
90-98
99-107
> 108
Exempel
60 kg Î 1 E/ 14 g kolhydrater
70 kg Î 1 E/ 12 g kolhydrater
80 kg Î 1 E/ 10 g kolhydrater
90 kg Î 1 E/ 8 g kolhydrater
100 kg Î 1 E/ 7 g kolhydrater
Låg mängd bukfett
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
4
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Kost & fysisk aktivitet vid diabetes
En vanlig dag 2000 kcal
Insulinkänslighet - Insulindos
Fysisk aktivitet → Insulinkänslighet – övervikt
Övervikt
→ Insulinkänslighet
”Timing”
→ När äter vi & i vilka mängder?
Stress
→ Hur fördelas matintaget över dagen?
Fysisk aktivitet → Leverglykogen - känningar
Kost
→ Vad äter vi ? (kolhydrater)
Leverns arbete under dygnet
Leverns arbete under dygnet
Lever
Stress
Lever
Glykogen
Glykogen
Glykogenförråd
Glykogenförråd
5 mmol/l
0,9 g/l
Blodkärl
Levern glykogenförråd är lågt på
morgonen & efter träning !
Glykogen
0,9 g/l
Risken för känningar ökar när leverns förråd
av glykogen blir lågt !
Leverns arbete under dygnet
”Timing”
Lever
5 mmol/l
Blodkärl
Typ 1 diabetiker & mellanmål
Mellanmål på förmiddagen
Fyll
på med
Behövs
inte
kolhydrater
fyllas på
Insulin
Typ 1 diabetiker
Typ 1 diabetiker
Glykogenförråd
Mellanmål
5 mmol/l
0,9 g/l
Blodkärl
Vid låga förråd av leverglykogen ökar
risken för känningar!
Blodsocker
Icke diabetiker
07.30
Icke diabetiker
Ett mellanmål intas 2 timmar efter frukost
En smörgås med margarin och ost samt en kopp kaffe (16 g kolhydrat)
The snack is critical for the blood glucose profile during treatment with regular insulin preprandially. Journal of internal medicine. 1999.
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
5
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Leverns förråd av glykogen
Kost & fysisk aktivitet vid diabetes
Att hålla sig inom ”leverns ramar”
”Timing”
Insulinkänslighet - Insulindos
Glykogenförråd (g)
80 g
Fysisk aktivitet → Insulinkänslighet – övervikt
= måltid
Kväll
40 g
Morgon
0g
24.00
06.00
När leverförråd av
Glykogen är lågt
12.00
18.00
Övervikt
→ Insulinkänslighet
”Timing”
→ När äter vi & i vilka mängder?
Stress
→ Hur fördelas matintaget över dagen?
24.00
Fysisk aktivitet → Leverglykogen - känningar
Risken för hypoglykemier ökar
(diabetiker)
Förlust av vävnadsprotein
Minskad muskelmassa
Proteinsyntes minskar
Återuppbyggnad
Ø
Kost
→ Vad äter vi ? (kolhydrater)
Stress (Nationalencyklopedin)
Blodsocker & hormoner
Inom psykologisk, medicinsk & zoologisk vetenskap, de
anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som
utlöses av fysiska och mentala påfrestningar.
Anabol eller katabol miljö
Undviker man låga blodsockernivåer undviker
man även påslag av katabola hormoner
De krav som ställs på människor i ett modernt samhälle
framkallar samma stressreaktioner som hjälpte våra
förfäder att överleva genom att stärka deras beredskap
för kamp eller flykt.
Insulin
Uppbyggande miljö
(Anabol miljö)
Insulin
5 mmol/l (0,9 g)
Kortisol
”Stresshormoner”
4 mmol/l (0,72 g)
Glukagon
Adrenalin
Nedbrytande miljö
Adrenalin
(katabol miljö)
Noradrenalin
Noradrenalin
Kortisol
06.00
Hyperglycemia in the Critically Ill Patient. AACN Clinical Issues Volume 17, 2006
09.00
18.00
21.00
Anabol eller katabol miljö
Energins fördelning över dagen → måltidsordning
3 måltider per dag
Anabol/katabol miljö
Middag
Middag
Lunch
Frukost
Uppbyggande miljö
(Anabol miljö)
Frukost
Insulin
Insulinets effekt
påverkas
negativt
4 mmol/l
Middag
Lunch
15.00
Blodsocker & hormoner
Blodsocker & hormoner
Frukost
12.00
Frukost
Lunch
Middag
Katabola hormoner frisätts
Frukost
mm
Lunch
mm
Middag
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
mm
Glukagon
Adrenalin
Kortisol
Nedbrytande miljö
(katabol miljö)
06.00
09.00
12.00
15.00
Stresshormoner
18.00
21.00
6
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Blodsocker & hormoner
Fördela maten jämnt över dagen
Anabol eller katabol miljö
Antal portioner samt portionsstorlek
6 måltider per dag
Frukost
mm
Lunch
Middag
mm
mm
Middag
Lunch
Frukost
Uppbyggande miljö
(Anabol miljö)
Insulin
Insulinets effekt
påverkas inte
negativt
mm
mm
Ca 3 tim
mellan
måltiderna
mm
4 mmol/l
Frukost
Mellanmål
Lunch
Middag
Mellanmål
Kvällsmål
06.00
Glukagon
Adrenalin
Kortisol
06.00
09.00
12.00
Stresshormoner
15.00
18.00
18.00
Minska de störta måltiderna & inför istället mellanmål
21.00
Att utesluta frukost
Hur fasta påverkar insulinkänslighet
Insulinkänslighet
24 timmar i energibalans eller fasta
Att äta frukost
Insulinkänslighet
%
Sängliggande
Energibalans
Sängliggande
Fasta
200 kcal
Vila
energibalans
Insulinet har 43 %
lägre förmåga att
eliminera blodsockret
21.00
Ett jämnare blodsocker
Katabola hormoner undviks
Nedbrytande miljö
(katabol miljö)
12.00
Att inte äta frukost
Sänkt
behov av
insulin
Ökat behov
av insulin
Ökad
insulinkänslighet
Sänkt
insulinkänslighet
Sängliggande
& aktivitet
Fasta
200 kcal
Insulinkänsligheten minskade när de uteslöt frukosten.
Även totalkolesterol samt LDL ökade
(ökade insulinnivåer tros stimulera ett enzym som är ansvarigt för kolesterolsyntesen)
Insulin resistance: a marker of surgical stress. © 1999 Lippincott Williams & Wilkins, Inc. Volume 2(1), January 1999, pp 69-78
Deleterious effects of omitting breakfast on insulin sensitivity and fasting lipid profiles in healthy lean women. Hamid R Farshchi et al. The American Journal of Clinical
Nutrition.2005.
När bör man äta ett mellamål
“Timing”
Måltidens sammansättning
påverkar blodsockersvaret
Högt GI
Medel GI
Lågt GI
0 tim
När ska man äta
mellanmålet
1 tim
Fett
Fiber
Surhet (pH
Livsmedlets struktur
2 tim
3 tim
Fet måltid =
magsäcken
tömmer sig
långsammare
4 tim
Dessa faktorer påverkar
magsäckens tömningshastighet
En måltid innehållande lite fett av bra typ samt fibrer ger ett jämnare blodsocker
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
7
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Direktverkande insulin
Måltid och insulindos
Novarapid & Humalog
Insulinprofil
1 tim
Novorapid
2 tim
Novorapid & Humalog
Högt GI
24 typ 1 diabetiker
16 män & 8 kvinnor
Medelålder 36 år
BMI 24
Diabetesduration 17 år
Insulindos, medel 7 E
Frukost 595 kcal
3 tim
Humalog
Medel GI
Lågt GI
1 tim
0 tim
2 tim
3 tim
4 tim
Peak - Humalog 44 min
Peak - Novorapid 47 min
Risken för hypoglykemier ökar 2-4
timmar efter en måltid som innehåller
mycket lite fibrer och fett .
Direct Comparison of Insulin Lispro and Aspart Shows Small Differences in Plasma Insulin Profiles After Subcutaneous Injection in Type 1 Diabetes.
DIABETES CARE, VOLUME 24, NUMBER 6, JUNE 2001
Fördela matintaget jämnt över dagen
Kost & fysisk aktivitet vid diabetes
Insulinkänslighet - Insulindos
Ät fler måltider per dag och mindre portioner
Lägre produktion av stresshormoner → Jämnare blodsocker
Mellanmål fyller på leverglykogenet → minskad risk för känningar natt
Främjar muskeluppbyggnad/minskad muskelnedbrytning
Ca tre timmar mellan måltiderna
Nattfastan bör inte vara längre än ca 10-12 timmar
Blodsocker
3 stora måltider
6 mindre måltider
Övervikt
→ Insulinkänslighet
”Timing”
→ När äter vi & i vilka mängder?
Stress
→ Hur fördelas matintaget över dagen?
Fysisk aktivitet → Leverglykogen - känningar
Fasteblodsocker
Måltid 1
Fysisk aktivitet → Insulinkänslighet – övervikt
Måltid 2
Måltid 3
Kost
→ Vad äter vi ? (kolhydrater)
Katabola hormoner bildas
Våra energikällor
Leverns arbete under
fysisk aktivitet
Leverns frisättning
av glukos
Vid olika intensitet
Procent energi från fett & kolhydrater
Muskulaturens
upptag av glukos
Vid maximalt
arbete används
enbart kolhydrater
som bränsle
Under vila
använder
muskulaturen
huvudsakligen
70 fett
% som bränsle
”Ansträngande”
OBLA
100 %
Kolhydrater
30 %
Fett
Intensitet
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
8
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Leverns frisättning av glukos
vid olika intensitet (VO2 max)
Musklernas glukosupptag vid
olika intensitet
65 g/tim
Vätska med kolhydrater sparar leverglykogenet
”Mycket ansträngande”
”Mycket ansträngande”
59 g/tim
”Ansträngande”
41 g/tim
”Lätt ansträngande”
”Något ansträngande”
30 g/tim
”Mycket lätt”
”Mycket lätt”
10,8 g/tim
Leverglykogen
Leverns förråd av kolhydrater töms snabbt
16 g/tim
2 timmar fysisk aktivitet & dess påverkan
på muskelglykogen & blodsocker
(70 % av VO2 max)
Cykel 83 min (70 % av VO2 max)
Leverglykogen
”Ansträngande”
Intensiteten motsvarar
Blodsockret
sjunker
”Ansträngande”
Blodsocker
Trötthet
Ca 120 g
Ju högre intensitet
Frisättning av
fettsyror
Ju snabbare töms
glykogendepåer i
Fria fettsyror
Ca 40 g
Förbränning av
kolhydrater
minskar
Lever & muskel
Leverglykogenet är lågt efter
1 tim & 23 min → 40 g
Muskelglykogen
Effect of carbohydrate ingestion on glycogen resynthesis in human liver and skeletal muscle, measured by 13C MRS. Am. J. Physiol. Endocrinol. Metab. 2000.
Leverns glukosproduktion
Musklernas glukosupptag
Blodsockret
Glukosproduktion
&
glukosutnyttjande
Låga nivåer
Stress
hormoner
Glukosupptag
Blodcirkulation
Om levern inte ökar
glukosproduktionen
under fysisk
aktivitet
Glukosproduktion
När vi är lugna
T ex sova
Ökar
7-10 g/tim
7-10 g/tim
Lever
(5,5 mmol/l)
Kommer
blodsockret att
sjunka snabbt !!
Blodsocker
Insulin
Physical Activity/Exercise and Type 2 Diabetes. DIABETES CARE, VOLUME 27, NUMBER 10, OCTOBER 2004
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
Minskar
Insulindos styr leverns hastighet
9
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Blodsockret
Glukosproduktion
&
glukosutnyttjande
Motion
Trefaldig ökning
Stress
hormoner
Blodsockret
Glukosproduktion
”Något ansträngande”
Ökar
50 % VO2 max
Mycket hård
Träning/tävling
> 80 % VO2 max
Ökar
(Mycket
ansträngande)
Blodcirkulation
17 g/tim
60 g/tim
Lever
Insulin
glukosutnyttjande
14-18 ggr högre nivåer
Stress
hormoner
Blodcirkulation
17 g/tim
&
34 g/tim
Lever
Minskar
Insulin
Minskar något
Minskar
Sjunker något
Adrenalin & intensitet
Noradrenalin
Intensitet & intag av kolhydrater
Ju högre intensitet på
träningen
Lägre krav på
tillförsel av
kolhydrater under
aktivitet
Låg intensitet
”Något ansträngande”
ju högre påslag av
stresshormoner
(adrenalin)
Adrenalin
Ju snabbare töms
levern förråd av
glykogen
Intensitet, % av max VO2 max
Lever
Träning
Fyll på med
kolhydrater under
träningen !
Lågt
Glykogenförråd
Blodkärl
Höga krav på tillförsel
av kolhydrater under
aktivitet
Risken för känningar
ökar
Fysisk aktivitet & Kolhydrater
Fyll på med
Glykogen
kolhydrater
inför
träningen !
Hög intensitet
Fyll på med
kolhydrater direkt
efter träning!
Risken för känningar ökar när leverns förråd
av glykogen blir lågt !
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
5 mmol/l
0,9 g/l
Kolhydrater under träning
Rekommenderat intag per timme
0,3-0,9 g kolhydrater per kg/tim
Generella riktlinjer till vuxna är 30-60 g
kolhydrater per timme
Låg intensitet ≈ 30 g
Hög intensitet ≈ 60 g
1,5 banan
” En näve russin”
3 banan
1,5 dl russin
10
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Kolhydrater under träning
Lämpligt intag per timme
40 kg
50 kg
60 kg
70 kg
12
15
18
21
-
36 g
45 g
54 g
60 g
Russin
0,3-0,9 g kolhydrater per kg/tim
1/2 dl = 20 g
1dl = 42 g
Ca 3 ggr högre intag
vid hög intensitet
Låg
Hög
intensitet intensitet
40 kg
50 kg
60 kg
70 kg
12
15
18
21
-
36 g
45 g
54 g
60 g
”Lätt motion”
”Hård träning”
1/2 banan
6 dl sportdryck (6 g/dl)
> 1/2 banan
1 dl russin
< 1 banan
1,3 dl russin
1 banan
10 dl sportdryck (6 g/dl)
Generella riktlinjer till vuxna är 30-60 g
kolhydrater per timme.
När bör man fylla på med
kolhydrater under fysisk aktivitet?
1 banan = ca 22 g
Lämpligt blodsocker inför
fysisk aktivitet
Kontinuerlig fysisk aktivitet > 45 min
Ca 7-8 mmol/l
Hög intensitet > 30 min
Fysisk aktivitet vid diabetes > 30 min
Justera insulindos
Vid regelbunden
motion kan insulindos
behövas sänkas med
20-50 %
Mät blodsockret före, under &
efter träning för att kunna justera
insulindos samt kostintag.
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
Kost & fysisk aktivitet vid diabetes
Insulinkänslighet - Insulindos
Fysisk aktivitet → Insulinkänslighet – övervikt
Övervikt
→ Insulinkänslighet
”Timing”
→ När äter vi & i vilka mängder?
Stress
→ Hur fördelas matintaget över dagen?
Fysisk aktivitet → Leverglykogen - känningar
Fysisk aktivitet → Vad äter vi ? (kolhydrater)
11
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Tallriksmodell
Energigivande näringsämnen
Kolhydrater
Protein
Alkohol
Grönsaker
Rotfrukt
Frukt
Kött
Fisk
fågel
Fett
Bröd
Pasta
Det
är fram förGrönsaker
allt
Ris
Rotfrukt
Potatis
Frukt
vår aktivitetsnivå
somGrönsaker
styr behovet
Bröd
Pasta
Rotfrukt
Ris
av Frukt
kolhydrater
!
Potatis
Tallriksmodell
Hög energiförbrukning
Bröd
Pasta
Ris
Potatis
Kött
Fisk
fågel
Tallriksmodell
Låg energiförbrukning
Kött
Fisk
fågel
Tallriksmodell ”klassisk”
Svenskarna intag av kolhydrater
Riksmaten 1997-98 (18-74 år)
Kolhydratintaget under en dag
”Genomsnittskvinna/man”
Kvinna
Man 270 g
238 g (8 år)
229 g (11 år)
Kvinna 218 g
199 g (4 år)
Frukost
Mellanmål
Lunch
Mellanmål
Middag
Kvällsmål
Man
40 g
15 g
70 g
15 g
65 g
15 g
Frukost
Mellanmål
Lunch
Mellanmål
Middag
Kvällsmål
Ca 220 g/dag
65 g
15 g
80 g
15 g
80 g
15 g
Ca 270 g/dag
Leverns glykogenförråd rymmer ca 50-100 g
Källa: Riksmaten -1997-98
Innehåll av kolhydrater
Kolhydratinnehållet av livsmedlets vikt
100 g
50 g
Livsmedel
Kolhydrater
per 100 g livsmedel
Mängd du behöver
äta för → 100 g
kolhydrater
100 g
79 g
78 g
49 g
25 g
19 g
13 g
5g
9g
3g
100 g
126 g
128 g
204 g
400 g
526 g
770 g (7-8 st)
2,3 kg
1,1 kg
3,3 kg
Socker
100 g
70-80 g
Cornflakes etc
75 g
Innehållet av kolhydrater i livsmedel
60-70 g
Mjöl
60-70 g
Gryn, Basmüsli
45-50 g
Bröd
45-60 g
Småkakor, Wienerbröd
Mazarin, chokladboll
19-28 g
Potatis, ris, pasta
Pannkaka
25 g
2-10 g
Grönsaker
5-10 g
Bär
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
10-15 g
Frukter
Socker
Gelegodis
Corn fllakes
Bröd
Pasta kokt
Potatis
Äpple
Hallon
Morot
Broccoli
12
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Tallriksmodellen
Bröd & kolhydrater
Insulindos & mängden
kolhydrater
Kolhydratrikt livsmedel
Kolhydratlåga
Livsmedel
Kolhydratrika
Livsmedel
67 g
65 g
Vikt
Hårdbröd
102 g
Grönsaker & kolhydrater
72 g
11 g
4g
15 g
7g
12 g
Fralla
51 g
7g
Minirut
11 g
Franskbröd
25 g
Glykemiskt index (GI)
Långsamt
4g
15 g
Lingonbröd
33 g
Rågkusar
62 g
Baguette
125 g
Kolhydratlåga livsmedel
24 g
33 g
Medel
Snabbt
GI < 40
GI 40-69
GI 70-89
GI 90-110
Kornbröd
(hela korn)
Rågbröd
(hela korn)
Rågbröd
(fullkorn)
Vitt bröd
(100)
GI > 110
Vetebröd
(fullkorn)
Spagetti
Spagetti fullkorn
Müsli, Branflakes
Fruktos
Vikt
Vitkål
1,8 Kg
Kolhydrater
Per 100 g
Vitkål
4g
Gurka
540 g
Sallad
150 g
Morot
171 g
Paprika
150 g
Tomat
109 g
Gurka
2g
Sallad
2,7 g
Morot
9g
Paprika
5g
Tomat
4g
Kost & fysisk aktivitet vid diabetes
Insulinkänslighet - Insulindos
Fysisk aktivitet → Insulinkänslighet – övervikt
Övervikt
→ Insulinkänslighet
”Timing”
→ När äter vi & i vilka mängder?
Stress
→ Hur fördelas matintaget över dagen?
Fysisk aktivitet → Leverglykogen - känningar
Kost
Mjölk 3 % fett
Potatis
Knäckebröd
Fint knäckebröd
Pommes frites
Potatismos
Ris, basmati
Snabbris
Havregrynsgröt
Havrekli
Special K
Corn flakes
Minimjölk
Socker
Vita bönor
röda linser
Körsbär
Banan omogen
Banan
övermogen
Citron
Apelsin, äpple
Jordgubbar
Sylt
Jordnötter
Snickers
Digestivekex
Russin
Gelegodis
Dextrosol
Läskedryck
Sportdryck
Ät varierat!!!
En varierad kost som ger tillräckligt
med energi ger även tillräckligt med
vitaminer och mineraler.
½ kg frukt &
grönt per dag
→ Vad äter vi ? (kolhydrater)
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
13
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Insulinkänlighet
Antioxidanter
Antioxidanter i livsmedel
ORAC värde per 100 g
Katrinplommon
Russin
Blåbär
Vitlök
Grönkål
Jordgubbar
Spenat, rå
Hallon
Plommon
Spenat ångkokt
Broccolibuketter
Rödbetor
Avokado
Apelsin
Vindruvor
Paprika, röd
Kiwi
Vita bönor
Kidney bönor
Lök
Blomkål
5 770
2 830
2 234
1939
1 770
1536
1210
1227
949
909
888
841
782
750
739
731
602
503
460
449
377
ORAC värde per 100 g
Ärter, frysta
Potatis
Vitkål
Banan
Äpple
Morötter
Tomat
Isbergssallat
Gurka
364
313
298
221
218
207
189
116
54
Livsmedel Mängd
Blåbär
Russin
Spenat
Broccoli
Apelsin
Vita bönor
Potatis
Vitkål
Äpple
Morötter
Tomat
Gurka
100 g
79 g
185 g
251 g
298 g
444 g
713 g
750 g
1024 g
1079 g
1182 g
4137 g
ORAC
(1,7 dl)
(1,3 dl)
(2,3 dl)
(3,9 dl)
(2,8 st)
(6,2 dl)
(10 st)
(29 dl)
(9,7 st)
(17 st)
(18 st)
(7,7 st)
2234
2234
2234
2234
2234
2234
2234
2234
2234
2234
2234
2234
Källa: United States Department of agriculture (USDA) and Nutrient Data Lab (NDL).
Sammanfattning
Regelbunden fysisk aktivitet
Ökad insulinkänslighet
Viktstabil/viktnedgång
Blodfetter/blodtryck
Fördela intaget av mat jämnt över dagen
”Timing”
Tack !
I vissa situationer är det viktigt att äta – när leverglykogenet är lågt!
Kolhydrater
Välj fiberrika livsmedel (lågt glykemiskt index)
0,5 kg frukt och grönt/dag (5 portioner/dag)
Antioxidanter (färgrika grönsaker, frukter och bär)
Fett
Minska intaget av mättat fett
2-3 portioner av fet fisk per vecka (omega-3 fett)
Ät varierat !
Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett,
SFSD, April 2007
14
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards