Nutritionsbehandling vid diabetes typ 1

Godkänt den:
Ansvarig:
Gäller för:
2016-11-29
Jarl Hellman
Landstinget i Uppsala län
Nutritionsbehandling vid diabetes typ 1
Bakgrund
Syftet med kostbehandling vid typ 1 diabetes



Stabiliserat blodsocker.
Minskad risk för hypo- och hyperglykemi. Kostråden syftar även till ett gynnsamt
långtidsblodsocker, HbA1C.
Förbättrad metabolkontroll
Vid övervikt och särskilt bukfetma är viktnedgång ofta en förutsättning för metabolkontroll.
Viktnedgången ökar insulintes effekt och glukosupptaget i muskelcellerna ökar. Även blodfetterna
och blodtryck kan förbättras vid viktnedgång.
Minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Kostråden syftar till att påverka blodfetter, blodtryck och blodsocker i positiv riktning samt till att
förhindra övervikt.
Nyupptäckt typ 1 diabetes
Målsättning
Målsättningen vid första kostrådgivningen är att:
 ge kostråd som tillsammans med insulinbehandling ger så jämnt blodsocker som möjligt
 bibehålla matglädjen
 vid redan bra matvanor föreslå så små förändringar som möjligt
 avdramatisera
Nutritionsbehandlingsprocessen
Utredning
Kostanamnes:
 måltidsordning
 livsmedelsval (tex drycker, sötsaker, alkohol)
Socialt: faktorer som kan påverka matvanorna såsom arbete/sysselsättning, boende
Fysisk aktivitet
Nutritionsbehandling vid diabetes typ 1
DocPlus-ID: DocPlusSTYR-12984
Version: 1.0
Handlingstyp: Instruktion/Rutin
Sidan 1 av 3
Nutritionsåtgärd
Information om:

Måltidsordning. Regelbundna måltider (frukost, lunch och middag, ev mellanmål), men ej
nödvändigt äta vid exakta tidpunkter.

Matens påverkan på blodsockret, och samspel mellan matintag och insulinbehandling.
o Grundläggande information om energigivande näringsämnen. Använd tallriksmodellen för
att åskådliggöra.
o Kolhydrater – vad är kolhydrater, vilka livsmedel är kolhydratrika.
o Att mängden kolhydrater har betydelse för hur stora måltidsdoser som behövs.
Rekommendera patienten att hålla kolhydratintaget relativt konstant från måltid till
måltid (tex samma antal smörgåsar till frukost varje dag, pasta/ris/potatis motsvarande
en viss mängd kolhydrater till lunch och middag), under den första tiden när
insulindoserna ställs in (patienten får råd om insulindosernas storlek från läkare och
sköterska). Vidare information om kolhydraträkning ges vid återbesök hos dietist, se
nedan.
o Snabba och långsamma livsmedel. Rekommendera långsamma livsmedel till mellanmål,
använd brödlistan.

Sötningsmedel:
o Livsmedel tillverkade med sötningsmedel behövs sällan, men använd:
 Lightdrycker istället för vanlig saft, läsk.
 Sötningsmedel i te och kaffe.

Alkohol
o Risk för hypoglykemi.
o Viktigt att äta något kolhydratrikt livsmedel till alkoholhaltiga drycker. Det är extra viktigt
att äta något med kolhydrater inför sänggående efter intag av större mängder alkohol.

Sötsaker
o Ej nödvändigt med sockerfritt.
o Det går ofta bra att äta en liten mängd sötsaker (5-10 gram kolhydrater) i samband med
måltid. Vid större mängder behövs extra insulin.

Åtgärd vid hypoglykemi
o I första hand druvsocker eller söt dryck.
o Om det är långt till nästa måltid är det bra att även äta ett långsamt livsmedel tex en grov
smörgås.

Hälsosamma livsmedelsval vid diabetes för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
o Grönsaker, rotfrukter och baljväxter, 250-600 gram/dag.
o Dagligt intag av frukt.
o Fisk fler än en gång per vecka.
o Fullkornsprodukter.
o Nötter och jordnötter (½ dl per dag).
o Måttligt intag av alkohol. Observera risken för hypoglykemi, högt energiinnehåll samt
risken för beroende och missbruk.
Nutritionsbehandling vid diabetes typ 1
DocPlus-ID: DocPlusSTYR-12984
Version: 1.0
Handlingstyp: Instruktion/Rutin
Sidan 2 av 3
o
Kaffe, minst två koppar per dag.
Träning

informationen om den fysisk aktivitetens påverkan på blodsocker samt ökat behov av kolhydrater
framförallt i samband med konditionsträning.
Nutritionsuppföljning/utvärdering
Uppföljning efter ca en månad.
 Avstämning
o Kostanamnes
o Aktuella insulindoser.
o Aktuellt blodsocker.

Vid behov repetition av bra mat vid diabetes, sambandet kolhydrater och insulin. Uppmuntra
patienten till att mäta blodsocker före och 1.5-2 timmar efter måltid för att utvärdera
måltidsdosen.


Om blodsockret är relativt stabilt kan kolhydratkvoten räknas ut.
Kolhydratkvoten talar om hur mycket kolhydrater en enhet insulin tar hand om. Vanligen används
500-regeln för att beräkna kolhydratkvoten:
500/totala dygnsdosen insulin = antal gram kolhydrater som en enhet insulin ”tar hand om”.
Ytterligare återbesök vid behov.
Länkar
www.medtronic.se kolhydratlistor finns här.
www.kostateljen.se
www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf Vägledning kost vid
diabetes
Material
https://www.gothiafortbildning.se/72058088-product Broschyr Bra mat vid typ 1 diabetes
Nutritionsbehandling vid diabetes typ 1
DocPlus-ID: DocPlusSTYR-12984
Version: 1.0
Handlingstyp: Instruktion/Rutin
Sidan 3 av 3