Tonga, MR-rapport 2013 - Regeringens webbplats om

advertisement
Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning
grundad på Utrikesdepartementets
bedömningar vid årsskiftet 2013/2014.
Rapporterna om öarna i Oceanien kan
bara ge en översiktlig bild av läget
för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör också sökas
från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Tonga 2013
ALLMÄNT
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
De mänskliga rättigheterna är eftersatta på flera väsentliga områden i landet.
Dödstraffet finns kvar, även om det inte tillämpats sedan 1982.
Homosexualitet är olagligt och hbt-personer skyddas inte mot diskriminering i
lagstiftningen. Kvinnor diskrimineras och våld mot kvinnor är ett stort
problem. Våldtäkt inom äktenskapet är inte kriminaliserat. Korruptionen är
utbredd. Det finns ingen lagstadgad tryck- och yttrandefrihet.
Trots detta kan man se en försiktigt positiv trend. Tonga genomförde sitt
första demokratiska val 2010. Rätten till hälsa, utbildning och en
tillfredsställande levnadsstandard efterlevs. Rättigheterna för barn och personer
med funktionsnedsättning upprätthålls till synes väl.
Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Tonga har endast ratificerat två av de centrala MR-konventionerna:
-
-
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child,
CRC, 1995, men inte de två tillhörande protokollen om barn i väpnade
konflikter respektive om handel med barn och barnpornografi. Ingen
rapportering har hittills gjorts under konventionen.
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, CERD,
1972. Tonga har rapporterat flera gånger under konventionen, senaste
tillfället 1999.
2
-
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
Convention on the Rights of Persons with Disabilities, CRPD, undertecknades
2007 men har inte ratificerat.
Regeringen har uttryckt sin avsikt att ratificera konventionen om
medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political
Rights, ICCPR, samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, ICESCR.
Regeringen har också sagt sig vara redo att ratificera konventionen om
avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the
Elimination of All Forms of Discrimination Against Women, CEDAW, samt
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court,
ICC.
Tonga genomgick för andra gången FN:s universella granskningsmekanism,
Universal Periodic Review, UPR, under första halvåret 2013. Vid granskningen fick
Tonga kritik från FN och från Amnesty International för att landet inte
avskaffat dödsstraffet och inte heller avkriminaliserat homosexualitet. Landet
uppmanades också att anta de mest centrala MR-konventioner som man ännu
inte ratificerat.
Tonga har utfärdat en stående inbjudan för FN:s särskilda rapportörer att
besöka landet, men har ännu inte mottagit något besök.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
Tonga är en konstitutionell monarki med cirka 106 000 invånare där kungen,
historiskt sett, utövat en betydande makt. Kungen är fortfarande statschef och
kan utse domare till högsta domstolen, men saknar i övrigt politiskt inflytande.
De adliga familjerna har fortfarande en särställning i samhället, och de utser 9
av 26 parlamentsledamöter.
Det förekommer inga uppgifter om utomrättsliga avrättningar, påtvingade
försvinnanden, tortyr eller politiska fångar. Fängelserna håller en godtagbar
standard och besök av frivilligorganisationer tillåts. Fångar har också rätt att
framföra klagomål. Under 2010 antogs en lag som stärker kontrollen av
förhållandena i landets fängelser.
Dödsstraff är lagligt i Tonga, men har enligt Amnesty International inte tillämpats
sedan 1982.
Konstitutionen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden och detta respekteras i
stort. Den som frihetsberövats ska omgående informeras om skälen för
gripandet och få prövat av domstol om frihetsberövandet är lagligt och rimligt.
3
Vederbörande har rätt att anlita juridiskt ombud och att få besök av ombudet
samt av sin familj. Lagstiftningen garanterar rörelsefrihet.
Domstolarna i landet är självständiga och har möjlighet att pröva och
ogiltigförklara politiska beslut. Rättegångar är offentliga och det finns en
grundläggande rättsäkerhet i landet. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna
kan tas upp i domstol med stöd av konstitutionen.Tonga har dock ingen
specifik lagstiftning för skydd av mänskliga rättigheter. Det finns inte heller
någon nationell organisation för mänskliga rättigheter.
Under 2012 och 2013 fördes flera rättsprocesser mot personer inom
polisväsendet, liksom mot politiker som miste sina platser i parlamentet på
grund av fällande domar.
Korruptionen på Tonga uppges vara utbredd. En antikorruptionsbyrå har till
uppgift att komma tillrätta med problemet. Det finns inga rapporter om att
straffrihet förekommer, men inte heller att staten underlåter att ingripa mot
vissa brott. Ny lagstiftning från 2012 syftar till att stävja korruptionen i landet.
En offentlig ombudsman och en kommission för att motarbeta korruption har
etablerats.
Yttrande- och tryckfrihet är inskrivna i konstitutionen. Det finns dock
uppgifter om att inslag ska ha granskats och censurerats av Tonga Broadcasting
Commission före sändning. Det finns också uppgifter om att journalister nekats
tillträde till nyhetskonferenser. Ledaren för landets största oppositionsparti har
tidigare hävdat att statliga mediers censur hindrade partiet från att föra ut sitt
budskap. Under 2012 fick landet dock sin första oberoende tidning.
Tonga hamnar år 2013 på plats 66 av 179 på Reportrar utan gränsers
pressfrihetsindex.
Enligt Freedom House använde 35 procent av befolkningen internet under 2012
och det finns inga uppgifter om att internetanvändandet inskränks. Under 2012
fick Tonga en ny radiostation med fokus på kvinnors rättigheter, liksom en
kinesisk radiostation.
Mötes- och föreningsfrihet är inskriven i konstitutionen men respekteras inte
alltid. Myndigheternas kontroll av politiska föreningar har gradvis minskat men
det förekommer fortfarande försök att begränsa aktiviteterna, trots laglig rätt
att forma fackföreningar och att delta i strejker.
Religionsfrihet garanteras i konstitutionen och respekteras överlag. Det finns
ingen officiell statsreligion men majoritetsreligionen är kristendom. Enligt
Freedom House fanns det under 2013 uppgifter om riktlinjer som stadgade att
radiosändningar i landet bör följa kristna värderingar.
4
Trots att kungen fortfarande har ett visst inflytande i landet, har det under
senare år skett betydande demokratiska framsteg och stora delar av den
politiska makten har överförts från monarken till parlamentet. I januari 2009
utsågs en särskild kommission med uppgift att rekommendera förbättringar
och riktlinjer för en demokratisk reform.
Den 25 november 2010 hölls allmänna demokratiska val i Tonga för första
gången. Det är också första gången i landets historia som en majoritet av
ledamöterna i parlamentet är folkvalda. Av 26 ledamöter i parlamentet är 17
folkvalda medan 9 även fortsättningsvis utses av de adliga familjerna.
Medborgare har rösträtt från 21 års ålder.
I valet år 2010 vann Democratic Party of the Friendly Islands, DFPI, 12 av 17
platser i parlamentet. Efter valet fanns inga kvinnor representerade i
parlamentet eller regeringen. En kvinna kan bli drottning men grundlagen
förbjuder kvinnor att ärva adliga titlar.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
Tonga har inte ratificerat någon av ILO:s åtta centrala konventioner.
Arbetstagare har rätt att bilda fackföreningar (Trade Union Act 1963) men inga
fackföreningar har bildats.
Tvångsarbete är förbjudet i lagstiftningen men landet saknar lagar om
minimilön, semester, övertid, arbetarskydd och sjukledighet. Arbetsveckan
begränsas till 40 timmar. Barnarbete är inte förbjudet i lagstiftningen. En
diskussion kring reformer inom arbetsrätten har förekommit under 2013.
Sedan 1950-talet har hälsoläget i landet förbättrats markant med ökad livslängd
och minskad barnadödlighet. Sjukvården är fri och tillgänglig för majoriteten
av befolkningen, med undantag för de mest avlägsna öarna. Den mest kritiska
frågan för myndigheterna är hur de bristande resurserna till hälsovårdssystemet
ska ökas. Medellivslängden är 70 år för kvinnor respektive 73 år för män
(2009).
Skolgång är obligatorisk och gratis för barn mellan 6 och 14 år. Praktiskt taget
alla barn går i skolan och läs- och skrivkunnigheten är hög, 99,42 procent år
2006 enligt FN:s utvecklingsindex, HDI. Aga är förbjudet i skolor. Information
om mänskliga rättigheter har inkluderats i studieplanen.
Landet placerade sig på plats 95 av 186 i FN:s utvecklingsindex, HDI, år 2012
(plats 85 år 2010). Landet är dock ekonomiskt underutvecklat och beroende av
utländskt bistånd, liksom av penningförsändelser från medborgare utomlands.
5
SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA
RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
År 2012 meddelade regeringen att den skulle arbeta särskilt för att förebygga
våld mot kvinnor samt ratificera FN:s konvention om diskriminering mot
kvinnor, CEDAW. Under UPR-granskningen som Tonga genomgick 2013
gjordes flera anmärkningar på just detta område. Kvinnor lönearbetar i lägre
utsträckning än män, 52 procent (kvinnor) jämfört med 75 procent (män) år
2012. Kvinnor har inte heller samma arvsrätt som män. Exempelvis kan en
änka bara bo kvar på den avlidne makens land ifall det inte finns några manliga
arvingar och ifall hon inte gifter om sig, samt lever i celibat.
Enligt Tongas landrättighetslag från 1875 kan vissa landområden bara ägas av
män. Under 2013 förklarade regeringen sin ovilja att ändra denna lagstiftning.
Polismyndigheten har tillsammans med frivilligorganisationer drivit ett flertal
kampanjer för att stoppa våld mot kvinnor. Det finns flera frivilligorganisationer i landet som erbjuder rådgivning och skyddat boende för
kvinnor och barn. Våldtäkt inom äktenskap är inte uttryckligen förbjudet.
Sexuella trakasserier är inte straffbart men kan utredas under lagen för fysisk
misshandel. Det finns ett lagstadgat förbud mot bordeller men det är inte
förbjudet att sälja sexuella tjänster.
Fri information om och tillgång till preventivmedel tillhandahålls vid ett antal
sjukhus och kliniker i landet. Mödravården är fri och män och kvinnor har
formellt samma tillgång till diagnos och behandling av sexuellt överförbara
sjukdomar.
Barn har i huvudsak ett gott skydd inom ramarna för by- och
familjestrukturerna. Barnpornografi är förbjudet.
Tonga har en relativt homogen befolkning, men immigrerade kineser utgör en
växande minoritet. Många av dessa har med framgång startat egna företag, men
vissa näringsverksamheter i landet är reserverade för tonganska medborgare.
Under år 2013 fanns i övrigt inga rapporter om diskriminering av minoriteter.
Homosexualitet är olagligt och kan ge upp till 10 års fängelse. Inga hbtpersoner hade dock åtalats under 2012. En festival för transsexuella hålls varje
år.
Landet har ingen nationell lagstiftning om skydd åt flyktingar och asylsökande
men samarbetar med FN:s flyktingkommissariat, UNHCR.
6
Det finns inget lagstadgat förbud mot diskriminering av personer med
funktionsnedsättning. Myndigheterna driver en särskild skola för barn med
funktionsnedsättning och utövar sporadiska hembesök. Det finns inga
tillgängliga rapporter om diskriminering i utbildning, arbetsliv eller annan
samhällsservice. Det finns ingen specifik myndighet med ansvar för personer
med funktionsnedsättning.
ÖVRIGT
Frivilligorganisationer kan bildas fritt och får verka i landet. Regeringen är
relativt lyhörd för synpunkter och en kommission har bildats för att motta
klagomål riktade mot staten. Representanter från regionala organisationer har
besökt landet i syfte att skapa ett fungerande nationellt system för mänskliga
rättigheter.
I det internationella biståndet till regionen ges mänskliga rättigheter hög
prioritet. Tonga omfattas av EU:s partnerskapsavtal med Afrika, Karibien och
Stillahavsområdet (Cotonouavtalet). Avtalets syfte är att främja hållbar
ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i AVS-länderna. Avtalet
lägger stor tonvikt vid mänskliga rättigheter, demokrati, rättstatsprincipen och
god samhällsstyrning.
Download
Random flashcards
Create flashcards