Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Tonga 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Tonga är en konstitutionell monarki där kungen utövar en betydande makt
inom lagens ramar. Landet är ännu inte någon demokrati och det politiska livet
domineras fortfarande av kungahuset och de 33 adliga familjerna. Kyrkan har
en mycket stark ställning och samhället präglas av fasta strukturer och
hierarkier.
Endast en del av parlamentet är folkvalt. Detta har mött kritik liksom den
kungliga familjens ekonomiska dominans i landet. En nationell kommitté för
politiska reformer som tillsattes som under 2006 föreslog viss demokratisering
och ett ökat antal folkvalda i parlamentet.
I september 2006 avled kung Taufa’ahau Tupou IV som regerat sedan 1965.
Han efterträddes av sin äldste son som antog namnet George Tupou V. Då
parlamentet i november bordlade reformkommitténs förslag utbröt omfattande
oroligheter i huvudstaden Nuku´alofa. Stora delar av affärskvarteren
plundrades och brändes ned. Aktionerna riktade sig i hög grad mot företag
ägda av adelsfamiljer, premiärministern och kineser. Ordningen återställdes
efter ett antal timmar av Tonga Defence Services med hjälp av australisk och
nyzeeländsk polis och militär. Undantagstillstånd proklamerades och detta har
sedan förlängts att gälla i vissa delar (förbud mot större samlingar och politiska
manifestationer). En ny reformkommitté har arbetat fram ett förslag som
innebär ökat demokratiskt genomslag. De direktvalda skulle få 17 platser,
regeringen fyra och adeln nio. Tre av de parlamentsledamöter, som åtalats för
händelserna under hösten 2006, har ingått i kommittén. Den nya
2
sammansättningen kan bli verklighet först sedan det val, som utsatts till våren
2008, har genomförts.
Efter händelserna i november 2006 har ett stort antal personer tagits i förvar
och förhörts. Fängelserna har belastats hårt. Med kraftig överbeläggning har
det inte varit möjligt att hålla en god standard. Rapporter om övergrepp har
dessutom förkommit.
Det finns utrymme även för andra reformer på området för mänskliga
rättigheter, främst vad gäller kvinnors och barns ställning i samhället och i
hemmet.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Av FN:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter har Tonga endast
anslutit sig till konventionen om avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering (CERD ) och konventionen om barnets rättigheter (CRC).
Landet ligger efter i rapporteringen till FN:s konventionskommittéer.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Det finns inga rapporter om utomrättsliga avrättningar, försvinnanden, tortyr
eller politiska fångar. Fängelserna håller en någorlunda godtagbar standard.
4. Dödsstraff
Dödsstraff finns formellt men har inte tillämpats sedan 1982.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Tonga följer i stort brittiskt rättstradition. Den som frihetsberövats ska
omgående informeras om skälen och få prövat av domstol om
frihetsberövandet är lagligt och rimligt. Vederbörande har rätt att anlita ombud
och få besök av ombudet och familj.
Resandet är fritt. Tonga har nästan lika många personer utanför landet som
inom. Drygt 100 000 tonganer bor i Nya Zeeland, Australien och USA.
3
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Domstolarna är självständiga och har möjlighet att lagpröva och ogiltigförklara
politiska beslut. Rättegångar är offentliga. Domar kan överklagas i högre
instans. Ofta lånar man in domare utifrån.
Det finns en ombudsmannainstitution med hittills tämligen begränsade
befogenheter. En utvidgning av ombudsmannens mandat tillhör de frågor som
övervägs i förändringsprocessen.
7. Straffrihet
Det finns inga uppgifter som tyder på att staten systematiskt underlåter att
utreda vissa brott.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Dessa friheter respekteras i stort, men det finns exempel på inskridanden från
myndighetshåll. Internetanvändning är fri. Akademisk frihet respekteras.
Det finns stränga regler som inskränker bland annat näringsverksamhet under
helgdagar, oavsett vederbörandes religion.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Kungen har en avsevärd politisk makt enligt 1875 års konstitution. Demokratin
är begränsad. Regeringsledamöterna som utses direkt av kungen sitter i
parlamentet å ämbetets vägnar. Nio parlamentsledamöter väljs av de 33 adliga
familjerna och tolv ledamöter väljs direkt av folket. Val hålls vart tredje år.
Sedan 2005 ingår två folkvalda ledamöter i regeringen. 2005 utsågs för första
gången en ofrälse till premiärminister - även detta ett tecken på en
förändringsprocess.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Tonga har inte ratificerat någon av Internationella arbetsorganisationens (ILO)
åtta centrala konventioner. Föreningsfrihet gäller och i praktiken även
förhandlings- och konflikträtt även om lagstiftningen inte hunnit med
utvecklingen. Även om lagstiftning saknas, gäller i praktiken bestämmelser om
minimilön, förbud mot barnarbete och arbetarskydd.
4
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälso- och sjukvård fungerar relativt väl. Förkärleken för fet och mycket mat
och traditionen att hög kroppsvikt ger ökad social status ger stora
hälsoproblem. Diabetes hotar att överväldiga sjukvårdresurserna.
12. Rätten till utbildning
Skola är obligatorisk från 6 till 14 år. Landet har en förhållandevis hög
utbildningsstandard. Många tonganer går på högre utbildning utomlands och
ofta på stipendier inom ramen för givarländernas biståndsinsatser.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Tonga exporterar huvudsakligen jordbruksvaror. Priset på i synnerhet squash
är av avgörande betydelse. Av stor vikt för landets ekonomi är också
penningförsändelser från tonganerna i utlandet. Turismen betyder mycket men
givetvis innebär politisk oro avbräck. Man har dock under året satsat och haft
framgång med att fungera som värd för ett antal konferenser och kongresser.
Levnadsstandarden är relativt god. I UNDP:s Human Development Index
ligger Tonga i regionen bland de högsta - på plats 55 av 177. Bysamfälligheter
och familjen utgör ett ekonomiskt skyddsnät.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Våld, misshandel och diskriminering förekommer och kvinnor har i realiteten
inte samma möjligheter som män. Bestämmelser kring äganderätt och arv
missgynnar kvinnor. Förbättringar synes vara på väg. Influenser från de många
exiltonganerna och en hög utbildningsstandard bidrar till att minska klyftorna.
Frivilligorganisationer arbetar framgångsrikt. Women Development Center
spelar en viktig roll. Det finns efter senaste valet en direktvald kvinnlig ledamot
från ögruppen Vava`u och en kvinnlig regeringsledamot. Till detta kommer
några högre kvinnliga tjänstemän samt ett antal kvinnliga chefer inom
näringslivet.
15. Barnets rättigheter
5
Barn åtnjuter i huvudsak ett gott skydd inom ramen för den fasta
bysamfällighets- och familjestrukturen.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Det ökande antalet kineser ses med misstänksamhet. Det var i synnerhet
kinesiskägda företag som drabbades vid upploppen i november 2006.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Det finns inga uppgifter om lagstadgad diskriminering på grund av
könsidentitet, men homosexuella förbindelser är på många håll i landet inte
socialt accepterade.
18. Flyktingars rättigheter
Tonga har inte ratificerat flyktingkonventionen och har i sin lagstiftning inga
bestämmelser till skydd för flyktingar. Inget ärende har varit aktuellt.
19. Funktionshindrades rättigheter
Det finns inga skyddsregler eller rättighetslagstiftning för personer med
funktionshinder. Röda korset verkar för att främja funktionshindrade barns
skolgång .
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Frivilligorganisationer kan bildas fritt och får verka i landet utan inblandning.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
I det internationella biståndet till regionen ges mänskliga rättigheter hög
prioritet och omfattande stöd tillhörs för skilda insatser på området.
Rättighetsfrågorna, god samhällsstyrning och värnande om rättsstatsprincipen
är viktiga inslag i EU:s bistånd och finns med i de förhandlingar som förs med
Stillahavsstaterna om ekonomiska partnerskapsavtal från och med 2008.
Förhandlingarna har dock inte kunnat slutföras enligt tidtabell. Delmål har
uppnåtts och tillfälliga lösningar finns på plats. Förhandlingarna förs nu vidare
med sikte på att nå en slutlig och heltäckande uppgörelse under 2008.
