Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Tonga 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Tonga är en konstitutionell monarki där kungen utövar en betydande makt
inom lagens ramar. Landet är ännu inte någon demokrati och det politiska livet
domineras fortfarande av kungahuset och de 33 adliga familjerna. Kyrkan har
en mycket stark ställning och samhället präglas av fasta strukturer och
hierarkier.
Endast en del av parlamentet är folkvalt. Detta har mött kritik liksom den
kungliga familjens ekonomiska dominans i landet. Andra halvåret 2005
präglades av protester mot dessa förhållanden och strejker för högre löner
Regeringen fick till sist acceptera höga lönekrav. En National Committee for
Political Reform tillsattes som under 2006 föreslog viss demokratisering och ett
ökat antal folkvalda i parlamentet.
I september 2006 avled kung Taufa’ahau Tupou IV som regerat sedan 1965.
Han efterträddes av sin äldste son som antog namnet George Tupou V. Då
parlamentet i november bordlade reformkommitténs förslag utbröt omfattande
oroligheter i huvudstaden Nuku´alofa. Stora delar av affärskvarteren
plundrades och brändes ned. Aktionerna riktade sig i hög grad mot
kinesiskägda företag. Ordningen återställdes med hjälp av australisk och
nyzeeländsk polis och militär. Parlamentet kommer att samlas igen våren 2007.
Det finns utrymme även för andra reformer på MR-området. Det finns ett
antal svagare sektorer, främst gäller det kvinnans och barnens ställning i
samhället och i hemmet.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Av FN:s sex centrala MR-konventioner har Tonga endast ratificerat
konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD )
och konventionen om barnets rättigheter (CRC).
Landet ligger efter i rapporteringen till FN:s konventionskommitteer.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Det finns inga rapporter om utomrättsliga avrättningar, försvinnanden, tortyr
eller politiska fångar. Fängelserna håller en någorlunda godtagbar standard.
4. Dödsstraff
Dödsstraff finns formellt men har inte tillämpats sedan 1982.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Tonga följer i stort brittiskt rättstradition. Den som berövats friheten ska
omgående få prövat av domstol om frihetsberövandet är lagligt och rimligt.
Vederbörande har rätt att anlita ombud och få besök av ombudet och familj.
Resandet är fritt. Tonga har nästan lika många personer utanför landet som
inom. Drygt 100 000 tonganer bor i Nya Zeeland, Australien och USA.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Domstolarna är självständiga och har möjlighet att lagpröva och ogiltigförklara
politiska beslut. Förhandlingarna är offentliga. Domar kan överklagas i högre
instans. Ofta lånar man in domare utifrån.
Det finns en ombudsmannainstitution med hittills tämligen begränsade
befogenheter. En utvidgning av ombudsmannens mandat tillhör de frågor som
övervägs i förändringsprocessen.
7. Straffrihet
Det finns inga uppgifter som tyder på att staten systematiskt underlåter att
utreda vissa brott.
3
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Dessa friheter respekteras i stort, men det finns några exempel på inskridanden
från myndighetshåll. Internetanvändning är fri. Akademisk frihet respekteras.
Det finns stränga regler som inskränker bland annat näringsverksamhet under
helgdagar, oavsett vederbörandes religion.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Kungen utövar en avsevärd politisk makt enligt 1875 års konstitution.
Demokratin är begränsad. Regeringsledamöterna som utses direkt av kungen
sitter i parlamentet ex officio. Nio parlamentsledamöter väljs av de 33 adliga
familjerna och tolv ledamöter väljs direkt av folket. Val hålls vart tredje år. Det
finns ett parti som kräver ökat folkstyre och ett regelrätt folkvalt parlament.
Sedan 2005 ingår två folkvalda ledamöter i regeringen (utses av kungen bland
de folkvalda ledamöterna). 2005 utsågs för första gången en ofrälse till
premiärminister - även detta ett tecken på en förändringsprocess.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Tonga har inte ratificerat någon av Internationella arbetsorganisationens (ILO)
åtta centrala konventioner. Föreningsrätt gäller och i praktiken även
förhandlings- och konflikträtt även om lagstiftningen inte hunnit med
utvecklingen. Även om lagstiftning saknas gäller i praktiken bestämmelser om
minimilön, om förbud mot barnarbete och om arbetarskydd.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälso- och sjukvård fungerar relativt väl. Det finns resurser på sjukhuset i
huvudstaden men allt kan inte hanteras lokalt. Förkärleken för fet och mycket
mat och traditionen att hög kroppsvikt ger ökad social status ger stora
hälsoproblem. Diabetes hotar att överväldiga sjukvårdresurserna.
12. Rätten till utbildning
Skola är obligatorisk från 6 till 14 år. Landet har en förhållandevis hög
utbildningsstandard. Många tonganer går på högre utbildning utomlands och
ofta på stipendier inom ramen för givarländernas biståndsinsatser.
4
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Det finns ekonomiska problem. Turismen kommer sannolikt att lida av oron i
landet. Exportprodukterna utgörs av olika jordbruksprodukter. Export av
squash till Japan är av central betydelse. Ekonomin påverkas i mycket hög grad
av de fluktuerande världsmarknadspriserna. Levnadsstandarden är relativt god.
I UNDPs Human Development Index ligger Tonga i regionen bland de högsta
- på plats 54 av 177. De många exiltonganerna sänder hem stora belopp som
bidrar till att hålla standarden hög. Bysamfälligheter och familjen utgör ett
ekonomiskt skyddsnät.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Våld, misshandel och diskriminering förekommer och kvinnor har i realiteten
inte samma möjligheter som män. Bestämmelser kringäganderätt och arv
missgynnar kvinnor. Förbättringar synes vara på väg. Influenser från de många
exiltonganerna och en hög utbildningsstandard bidrar till att minska klyftorna.
Frivilligorganisationer arbetar framgångsrikt. Women Development Center
spelar en viktig roll. Det finns efter senaste valet en direktvald kvinnlig ledamot
från ögruppen Vava`u och en kvinnlig regeringsledamot, justitieministern. Till
detta kommer några högre kvinnliga tjänstemän (bl.a en statssekreterare i
utrikesministeriet och en ambassadör) samt ett antal kvinnliga chefer inom
näringslivet.
15. Barnets rättigheter
Barn åtnjuter i huvudsak ett gott skydd inom ramen för den fasta
bysamfällighets- och familjestrukturen.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Det ökande antalet kineser ses med misstänksamhet. Det var i synnerhet
kinesiskägda företag som drabbades vid upploppen i november 2006.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Det finns inga uppgifter om lagstadgad diskriminering på grund av
könsidentitet, men homosexuella förbindelser är på många håll i landet inte
socialt accepterade.
5
18 Flyktingars rättigheter
Tonga har inte ratificerat flyktingkonventionen och har i sin lagstiftning inga
bestämmelser till skydd för flyktingar. Inget ärende har varit aktuellt.
19. Funktionshindrades rättigheter
Det finns inga skyddsregler eller rättighetslagstiftning för personer med
funktionshinder. Röda korset verkar för att främja funktionshindrade barns
skolgång .
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Frivilligorganisationer kan bildas fritt och får verka i landet utan inblandning.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
I de förhandlingar som EU för med Stillahavsländerna om nya
partnerskapsavtal från år 2008 är respekten för mänskliga rättigheter, god
samhällsstyrning och värnande om rättsstatsprincipen viktiga och centrala
frågor. Inom EU:s bistånd kommer stöd åt dessa områden att öka.
