Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Tonga 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Tonga är en konstitutionell monarki där kungen utövar en betydande makt inom lagens ramar. Landet är ännu inte någon demokrati och det politiska livet domineras fortfarande av kungahuset och de 33 adliga familjerna. Kyrkan har en mycket stark ställning och samhället präglas av fasta strukturer och hierarkier. Endast en del av parlamentet är folkvalt. Detta har mött kritik liksom den kungliga familjens ekonomiska dominans i landet. Andra halvåret 2005 präglades av protester mot dessa förhållanden och strejker för högre löner Regeringen fick till sist acceptera höga lönekrav. En National Committee for Political Reform tillsattes som under 2006 föreslog viss demokratisering och ett ökat antal folkvalda i parlamentet. I september 2006 avled kung Taufa’ahau Tupou IV som regerat sedan 1965. Han efterträddes av sin äldste son som antog namnet George Tupou V. Då parlamentet i november bordlade reformkommitténs förslag utbröt omfattande oroligheter i huvudstaden Nuku´alofa. Stora delar av affärskvarteren plundrades och brändes ned. Aktionerna riktade sig i hög grad mot kinesiskägda företag. Ordningen återställdes med hjälp av australisk och nyzeeländsk polis och militär. Parlamentet kommer att samlas igen våren 2007. Det finns utrymme även för andra reformer på MR-området. Det finns ett antal svagare sektorer, främst gäller det kvinnans och barnens ställning i samhället och i hemmet. 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Av FN:s sex centrala MR-konventioner har Tonga endast ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD ) och konventionen om barnets rättigheter (CRC). Landet ligger efter i rapporteringen till FN:s konventionskommitteer. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns inga rapporter om utomrättsliga avrättningar, försvinnanden, tortyr eller politiska fångar. Fängelserna håller en någorlunda godtagbar standard. 4. Dödsstraff Dödsstraff finns formellt men har inte tillämpats sedan 1982. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Tonga följer i stort brittiskt rättstradition. Den som berövats friheten ska omgående få prövat av domstol om frihetsberövandet är lagligt och rimligt. Vederbörande har rätt att anlita ombud och få besök av ombudet och familj. Resandet är fritt. Tonga har nästan lika många personer utanför landet som inom. Drygt 100 000 tonganer bor i Nya Zeeland, Australien och USA. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolarna är självständiga och har möjlighet att lagpröva och ogiltigförklara politiska beslut. Förhandlingarna är offentliga. Domar kan överklagas i högre instans. Ofta lånar man in domare utifrån. Det finns en ombudsmannainstitution med hittills tämligen begränsade befogenheter. En utvidgning av ombudsmannens mandat tillhör de frågor som övervägs i förändringsprocessen. 7. Straffrihet Det finns inga uppgifter som tyder på att staten systematiskt underlåter att utreda vissa brott. 3 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Dessa friheter respekteras i stort, men det finns några exempel på inskridanden från myndighetshåll. Internetanvändning är fri. Akademisk frihet respekteras. Det finns stränga regler som inskränker bland annat näringsverksamhet under helgdagar, oavsett vederbörandes religion. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Kungen utövar en avsevärd politisk makt enligt 1875 års konstitution. Demokratin är begränsad. Regeringsledamöterna som utses direkt av kungen sitter i parlamentet ex officio. Nio parlamentsledamöter väljs av de 33 adliga familjerna och tolv ledamöter väljs direkt av folket. Val hålls vart tredje år. Det finns ett parti som kräver ökat folkstyre och ett regelrätt folkvalt parlament. Sedan 2005 ingår två folkvalda ledamöter i regeringen (utses av kungen bland de folkvalda ledamöterna). 2005 utsågs för första gången en ofrälse till premiärminister - även detta ett tecken på en förändringsprocess. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Tonga har inte ratificerat någon av Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta centrala konventioner. Föreningsrätt gäller och i praktiken även förhandlings- och konflikträtt även om lagstiftningen inte hunnit med utvecklingen. Även om lagstiftning saknas gäller i praktiken bestämmelser om minimilön, om förbud mot barnarbete och om arbetarskydd. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälso- och sjukvård fungerar relativt väl. Det finns resurser på sjukhuset i huvudstaden men allt kan inte hanteras lokalt. Förkärleken för fet och mycket mat och traditionen att hög kroppsvikt ger ökad social status ger stora hälsoproblem. Diabetes hotar att överväldiga sjukvårdresurserna. 12. Rätten till utbildning Skola är obligatorisk från 6 till 14 år. Landet har en förhållandevis hög utbildningsstandard. Många tonganer går på högre utbildning utomlands och ofta på stipendier inom ramen för givarländernas biståndsinsatser. 4 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Det finns ekonomiska problem. Turismen kommer sannolikt att lida av oron i landet. Exportprodukterna utgörs av olika jordbruksprodukter. Export av squash till Japan är av central betydelse. Ekonomin påverkas i mycket hög grad av de fluktuerande världsmarknadspriserna. Levnadsstandarden är relativt god. I UNDPs Human Development Index ligger Tonga i regionen bland de högsta - på plats 54 av 177. De många exiltonganerna sänder hem stora belopp som bidrar till att hålla standarden hög. Bysamfälligheter och familjen utgör ett ekonomiskt skyddsnät. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Våld, misshandel och diskriminering förekommer och kvinnor har i realiteten inte samma möjligheter som män. Bestämmelser kringäganderätt och arv missgynnar kvinnor. Förbättringar synes vara på väg. Influenser från de många exiltonganerna och en hög utbildningsstandard bidrar till att minska klyftorna. Frivilligorganisationer arbetar framgångsrikt. Women Development Center spelar en viktig roll. Det finns efter senaste valet en direktvald kvinnlig ledamot från ögruppen Vava`u och en kvinnlig regeringsledamot, justitieministern. Till detta kommer några högre kvinnliga tjänstemän (bl.a en statssekreterare i utrikesministeriet och en ambassadör) samt ett antal kvinnliga chefer inom näringslivet. 15. Barnets rättigheter Barn åtnjuter i huvudsak ett gott skydd inom ramen för den fasta bysamfällighets- och familjestrukturen. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Det ökande antalet kineser ses med misstänksamhet. Det var i synnerhet kinesiskägda företag som drabbades vid upploppen i november 2006. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Det finns inga uppgifter om lagstadgad diskriminering på grund av könsidentitet, men homosexuella förbindelser är på många håll i landet inte socialt accepterade. 5 18 Flyktingars rättigheter Tonga har inte ratificerat flyktingkonventionen och har i sin lagstiftning inga bestämmelser till skydd för flyktingar. Inget ärende har varit aktuellt. 19. Funktionshindrades rättigheter Det finns inga skyddsregler eller rättighetslagstiftning för personer med funktionshinder. Röda korset verkar för att främja funktionshindrade barns skolgång . ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Frivilligorganisationer kan bildas fritt och får verka i landet utan inblandning. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter I de förhandlingar som EU för med Stillahavsländerna om nya partnerskapsavtal från år 2008 är respekten för mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och värnande om rättsstatsprincipen viktiga och centrala frågor. Inom EU:s bistånd kommer stöd åt dessa områden att öka.