Konsekvenser för FÄRDTJÄNST BRUKARE i Göteborg
gällande budgetförslag ”Budget i balans 2016 & 2017”
Inledning
Enligt färdtjänstbrukare och färdtjänstrådets bedömning går budgetförslagen rätt emot vad
staden har för prioriterade mål, vilket känns märkligt.
Vi vill i Göteborg ha en trygg och säker färdtjänst, vilket också är verksamhetens mål.
Det aktuella budgetförslaget kommer främst leda till att personer med funktionshinder
hamnar i ett ofrivilligt utanförskap. Detta på grund av de stora besparingar som föreslås.
På sikt får dessa besparingar allvarliga konsekvenser både för människors upplevda hälsa
och för samhället i stort.
Vi färdtjänstbrukare anser att budgetförslaget ställer grupp mot grupp, både
ekonomiskt och funktionsmässigt.
Kraftiga försämringar ur ett Ekonomiskt perspektiv
Månadskortet höjs från 545 kr till 750 kr och är dessutom endast avsett för
de som arbetar/studerar och är begränsat till 40 enkel (20 tur- och returresor
per månad.)
Övriga färdtjänstresor ”fritidsresor”, för de resenärer som inte
arbetar/studerar, ingår ej i månadskortet som tidigare. Resenären tvingas lösa
enkelresor, till en kraftig ökad resekostnad. En enkelresa höjs till 50 kr (turoch returresa 100 kr) En resa över kommungräns till 100 kr (200 kr för en turoch returresa.)
Färdtjänstresenärer som arbetar/studerar, drabbas även av en kraftig ökad
kostnad. Förutom månadskort, tvingas de även lösa enkelresor för sina
fritidsaktiviteter samt de arbets/studieresor, som överstiger 40 enkelresor per
månad.
Samtliga färdtjänstresenärer som önskar en god hälsa och ett aktivt liv på
sin fritid får en kraftig ökad resekostnad.
Trappklättringen kommer att avgiftsbeläggas Detta anser vi är
diskriminerande. Vill förvaltningen få trappklättringen säkrare kan detta lösa
på annat sätt än att avgiftsbelägga trappklättringen.
T ex trapphissar i aktuell fastighet.
Max antal fritidsresor per år minskas avsevärt
Från 520 enkel (260 tur- och returresor) per år till
312 enkel (156 tur- och returresor) per år.
Den främsta orsaken till prishöjningen för de resenärer, som inte arbetar eller studerar, är
att de inte tillåts köpa månadskort. Det är dessutom en diskriminering i sig att endast den
arbetande/studerande gruppen tillåts köpa månadskort och därigenom få en betydligt lägre
resekostnad, samtidigt som gruppen utan arbete och med en generellt sett lägre inkomst, får
en kraftigt ökad kostnad för sina resor. Arbetslösheten är hög bland funktionshindrade. Detta
urholkar även möjligheten att fortsatt delta i samhället och skapar en påtvingad isolering.
Kraftiga försämringar = diskriminering av Färdtjänstbrukare och
personer med funktionshinder
Då färdtjänstresor ej jämställs med kollektivtrafiken.
I rådet har det funnits en strategi att färdtjänsten skall jämställas med kollektivtrafiken.
I aktuellt budgetförslag förkommer mycket diskriminering av färdtjänstbrukare.
För de invånare i samhället som på grund av sitt funktionshinder inte kan resa på
annat sätt än med färdtjänstfordon, är färdtjänsten deras kollektivtrafik.
Kan man tänka sig motsvarande besparingar i övrig kollektivtrafik?
Att endast de som arbetar/studerar får köpa månadskort, kraftiga prishöjningar och
dessutom en resebegränsning på 312 enkel (156 tur- och returresor) med buss och
spårvagn per år, oavsett om resenären kan betala de kraftigt ökade kostnaderna.
De som drabbas hårdast, är de resenärer som har störst behov, inte kan resa på
annat sätt än med färdtjänst och dessutom vare sig arbetar eller studerar. För denna
grupp är det inte längre tillåtet att köpa månadskort och därför ökar resekostnaden
dramatiskt.
Här följer ett tänkbart scenario:
2 ggr i veckan: Nödvändig träning för att bibehålla funktioner och att förhindra att
sjukdom försämras:
100 kr enkel (200 kr tur- och retur resa), eftersom träningen ligger precis innanför
annan kommungräns
= 1 600 kr
1 ggr i veckan: Handla: 50 kr enkel (100 kr tur- och retur resa)
= 400 kr per månad
1 ggr i veckan: Engagemang, samhällsfrågor: 50 kr enkel (100 kr tur- och returresa)
= 400 kr per månad
1 ggr i veckan: Kyrkligt engagemang: 50 kr enkel (100 kr tur- och retur resa)
= 400 kr per månad
Sammanlagd ökad kostnad med det nya förslaget:1 695 kr per månad
Trappklättring:
Den enda begränsning, som nu finns i Göteborg, är att trapporna bedöms som säkra.
Förvaltningen har föreslagit en tidsbegränsning på 6 månader (i taget) till den egna
bostaden, samt att en extra avgift, motsvarande en enkelresa för vuxen, tas ut vid
varje trappklättring. Avgiften kan införas tidigast 2017 och blir då 50 kr för varje
trappklättring. Om två trappklättringar behöver göras vid samma restillfälle, tas två
avgifter á 50 kr ut.
Nattrafiken med färdtjänst:
Att föreslå nerdragningar av nattrafiken anser vi är diskriminering på grund av
bristande tillgänglighet. Personer med funktionsnedsättning kommer att nekas att
resa nattetid på grund av sitt beroende av färdtjänsten. Detta innebär att en brukare
inte kan ha ett jobb där nattrafiken måste användas.
- Vi undrar om staden även kommer att förespråka att alla bussar/spårvagnar upphör
nattetid?
Resandet generellt sett har ökat i samhället och personer med funktionsnedsättning inte
är något undantag. Allt fler har anhöriga, arbete och aktiviteter på annan plats än där man
själv bor. Behovet av att kunna förflytta sig mellan olika platser ökar.
Under senare år har möjligheterna för färdtjänstresenärer, att utnyttja alternativa resesätt
begränsats genom problem bl.a. spårvagnar, ramper, ökad trängsel i kollektivtrafiken och
ideliga gatuarbeten, som gör det svårare för funktionshindrade att ta sig fram.
Flexlinjen är organiserad för att fungera inom ett begränsat område. Sammanslagningen av
stadsdelar har inneburit att viktig service centraliserats utanför dess täckning i vissa
områden.
Citatet ovan är från Göteborg Stad Färdtjänsten. Utvärdering av projekt angående
resetilldelning
Avslutning
För de resenärer som trots sitt funktionshinder strävar efter att delta i samhället och inte
hamna i utanförskap, kommer detta förslag att innebära en påtvingad isolering. Vilket i sin
tur riskerar att försämra både den fysiska och psykiska hälsan och är en diskriminering mot
den funktionshindrade.
Vi ställer oss kritiska till dessa drastiska förändringar. Man tycks ha missat dialogen i det här
fallet. Att hänvisa till att andra kommuner har det så här är ett dåligt argument. Göteborgs
stad borde snarare vara stolt över hur väl färdtjänsten fungerar och vilja fortsätta vara ett
föredöme för andra, inte backa i utvecklingen.
Nämnden har haft en vilja att förbättra för dem som har sämst förutsättningar att resa på
egen hand. Rådet hoppas därför att Färdtjänstnämnden fortfarande har samma uppfattning
och att även fortsatt, vill ge också funktionshindrande den frihet, som övriga medborgare
åtnjuter.
Färdtjänstens råd för funktionshinder i samarbete med aktiv färdtjänstbrukare
Brukarorganisationer
Göteborg 2015-10-22
------------------------------Rigmor Gustafsson
-------------------------Leif-Arne Ljungholm
-----------------------------Astrid Steen
-------------------------Johanna Andersson
------------------------------Pia Andersson
-------------------------Leif Sunesson
------------------------------Catarina Ahlqvist
-------------------------Lisa Ly
------------------------------Robert Kindberg
-------------------------Akbar Hosseini
------------------------------Christina Fridén-Svahn
--------------------------
------------------------------Herbert Månsson
--------------------------
------------------------------Alf Lundberg
-------------------------Svante Järbur
------------------------------Airi Thorstensson
-------------------------Asta Jansen
------------------------------Anne Johansson
--------------------------
