Kostrekommendationer och modedieter

Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Kostrekommendationer och modedieter
Linda Schiller, Leg Dietist
SÄS, Skene
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
”Best avaliliable evidence” (bästa bedömning utifrån dagens
kunskap) – vikt, hjärtsjukdom, diabetes
Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Of the European for study of Diabetes (EASD)
Nutri Metab Cardiovasc Dis (2004) 14:373-394
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Rekommendationer (DNSG)
•
•
Vid övervikt och fetma;
minskat energiintag och
ökade energiutgifter
(Grad A)
Förebygga övervikt och
fetma; förebygga viktökning
efter viktminskning
(Grad A)
Grad A-Högsta evidens
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
”All behandling som ger en negativ
energibalans, dvs att förbrukningen av energi
(kalorier) överstiger tillförseln via maten, leder
till viktnedgång. Om förbrukningen är lika stor
som intaget förblir kroppsvikten konstant.
Detta är absolut naturvetenskapligt grundade
sanningar som inte behöver bevisas
ytterliggare”
Ur fetma- problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. SBU Statens
beredning för medecinsk utvärdering 2002 sid. 144
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Trender i livsmedelskonsumtionen
1960-2006
•
Grädde har ökat från 6-7 liter per person och år till 10-11 liter
per person och år.
• Ost har mer än fördubblats, från 7 kilo till nästan 18 kilo per år.
• Kakao, choklad- och konfektyrvaror har ökat från 7 kilo till 17
kilo person och år.
• Läsk har ökat från 22 liter per person och år till 90 liter per
person och år.
Energitillförseln har ökat med drygt 7.5 procent per person och
dag. Det kan låta lite men motsvarar en viktuppgång på 7.5 kilo
per år, om man samtidigt inte är mer fysikt aktiv. Andelen energi
som kommer från kolhydrater ligger på samma nivå som år
1960.
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Viktökning
100 kcal extra per dag under ett år
blir teoretiskt 5 kilos viktökning på ett år!
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Vilken kostsammansättning är
optimal vid diabetes?
Blodsocker
Vikt
Hjärta
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Rekommendationer (DNSG)
Mängd kolhydrater
•
•
Metabol kontroll avgör
vilket intag som är lämpligt,
45-60E% (Grad A)
Otillräckligt underlag för att
rekommendera en kost
med mycket lågt
kolhydratinnehåll
(Grad B)
Grad A - Hög evidensstyrka
Grad B – Måttlig evidensstyrka
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
•
GI- listor kan användas, men
viktigare fokusera på
hälsosamma livsmedel med
långsamma kolhydrater.
(Grad A )
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Faktorer som avgör hur
kolhydraterna höjer blodsockret
Magsäckstömningen
•Matens konsistens
Magsäckstömningen hämmas av
•Protein och fett
•Organiska syror: ättika, vinäger, surdeg
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Olika livsmedel höjer olika snabbt
Druvsocker, Cornflakes, Havrefras,
Riskakor, Smörgåsrån, potatismos
Socker, vitt bröd, Potatis
Fullkornsbröd,
knäckebröd, Gröt, musli
Ris klibbigt
Fullkornsbröd
med surdeg
Pumpernickelbröd
Ris, klibbfritt
Pasta
Bröd med hela korn och
frön
Kikärtor, Ärtor, Bönor, Linser
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
•
500 (gärna 800) gram
grönsaker och frukt per dag,
varav en del bönor och linser
(gärna > 4 ggr/v) (Grad A)
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
http://www.zeta.nu
http://www.gogreen.se
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
•
Fullkornsprodukter dagligen ,
gärna produkter med hela
korn (begränsa vitt bröd
eventuellt mängden bröd)
(Grad A)
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Fiberinnehåll i livsmedel
2 dl kokt ris
2,5 dl kokt pasta
1 skiva franskbröd
1 dl cornflakes (25g)
1,2 g
1,5 g
1,0 g
0,6 g
2 dl kokt fullkornsris
2,5dl fullkornspasta
1 skiva fullkornsbröd
1 dl müsli (35g)
4,4 g
3.0 g
2,5 g
2,5 g
3 salladsblad
1 tomat
0,2 g
1,0 g
1 dl gröna ärter
1 morot
3,0 g
2,0 g
1 fullkornsskorpa
1,3 g
1 kiwi
2,5 g
summa fiber:
6.8 g
summa fiber:
19,9 g
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Rekommendationer (DNSG)
fettkvalité
•
•
•
Mättat (+trans) under 10
E%. Ett lägre intag kan
vara fördelaktigt vid
förhöjda nivåer utav LDLkolesterol.
(Grad A)
Enkelomättade 10-20E%
(Grad B)
Fleromättade inte mer än
10 E % (Grad C)
Grad A - Hög evidensstyrka
Grad B - Måttlig evidensstyrka
Grad C- Lägre evidensstyrka
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
•
Fisk 3-6 gånger per vecka
•
Använd olja, flytande
margarin.
Nötter som snacks.
Mindre godis (inkl
naturgodis”), chips, friterade
produkter, kakor/kex,
bakverk
Mindre feta charkprodukter
•
•
•
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Matintaget bör fördelas så jämt över dagen som möjligt och
helst inte variera allt för mycket från dag till dag, för att tillåta en
samstämmighet med insulin eller orala antidiabetika
För insulinbehandlade patienter är relationen mellan matintag
och insulindoser särskilt viktig för att undvika både hypoglykemi
och allt för höga postpramdiella blodglukosnivåer.
socialstyrelsen
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Patientcitat
”Nej godis äter jag inte. Bara choklad.”
”Jag dricker ingen söt dryck. Medicinen sväljer jag ned med
Proviva”
” Men juice är väl nyttigt”
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Matbudskapet måste
anpassas till individens
förutsättningar, möjligheter
och preferenser
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Fetma kirurgi
• Diabetesvården bör erbjuda fetmakirurgi till
med typ 2 diabetes med svår fetma (BMI>40 kg/m)
(prio4). Under särskilda omständigheter som
svårigheter att uppnå glukos och riskfaktorkontroll
kan diabetesvården överväga kirurgi även i BMIintervall 35-40 (prio 7).
Prio 4 ”kan göra”
Prio 7 ”överväga att göra”
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Avancerad kolhydraträkning
• Utbildning i avancerad kolhydraträkning tycks
medföra en sänkning i Hba1c, hos vuxna med
mycket otillfredsställande glukoskontroll (prio 5)
Prio 5 ”kan göra”
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Kolhydratkvot/500 regeln
Bengt
Basaldos: 27 E/ dygn
Måltidsdos 22 E/ dygn
Totalt: 49 E/ dygn
500/49 E = 10.2
Varje enhet tar hand om 10 gram kolhydrater.
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Bengt
55 g kolhydrater
1 E tar hand om 10 gram
kolhydrat (kolhydratskvoten)
Erik tar 5.5 E till denna måltid.
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Individuell kolhydratkvot
Blodsocker +/-2 mmol/l
g kh i måltid/ antal E insulin
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
SBU utredning Mat vid
Diabetes
•
•
Systematisk insamling av de
studier som genomförts på
diabetiker, med en
uppföljningstid om minst 6
månader för RCT och 1 år
för cohortstudier.
Utvärderingen kommer
endast att beakta faktiska
koster.
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
” I läroböcker och på utbildningar råder i stort sätt
samsyn kring grundkomponenterna i diabeteskosten.
Trots detta ifrågasätts ofta den konventionella
diabeteskosten”
”Genomgående i diskussionerna har också varit att
det vetenskapliga underlaget för
rekommendationerna- när det gäller såväl den
konventionella diabeteskosten som alternativa
koster- ansetts vara bräckligt”
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
”Syftet med projektet är att försöka svara på frågan
om vilket vetenskapligt underlag som finns för
effekterna av kostintervention på mortalitet,
livskvalitet och komplikationer hos patienter med
diabetes, och på utvecklingen av diabetes hos pat.
Med prediabetes. Risker med de olika kosterna är
viktiga att fånga upp”
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Fakta om Atkins
1.
Alla uteslutningsdieter leder till viktreduktion. Den
viktigaste faktorn för viktreduktion är inte vilken diet
man föjer utan att man följer den.
2.
Vi känner inte till de långsiktiga effekterna utav
lågkolhydratsdieter
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Vad visar långtidsstudier?
• Vissa studier visar att låg-kolhydratskost ger större
viktförlust än konventionell kost 3-6 månader efter
kostomläggningen, men andra ser ingen skillnad.
• De studier som studerat effekten 1 år ser ingen
skillnad i vikt mellan låg-kolhydratskost och
konventionell kost, med eventuellt ett undantag (Shai et
al. NEJM 2008) .
Sacks et al. New Engl J Med 2009: 360:869-73
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Lågkolhydratskost
”Socialstyrelsen konstaterade att det fanns sparsamt vetenskaplig
dokumentation jämfört med den vanligen rekommenderade kosten,
med att behandling med kolhydratsnål kost idag trots detta inte kunde
sägas strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet för viktreduktion
vid övervikt och typ 2 diabetes under begränsad tid. Men med
bakgrund att det saknas resultat från längre tids behandling med denna
kost betonar Socialstyrelsen vikten av att längre tids
uppföljningar/studier genomförs innan långtidsbehandling med
lågkolhydratskost inleds”
Viktigt att även betona att ovanstående handlar om lågkolhydratskost
och ej ett ökat intag utav mättat fett.
Torsten Mossberg, Socialstyrelsen 2009-05-28
Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Tack för uppmärksamheten !