Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 ”Best avaliliable evidence” (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) – vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Of the European for study of Diabetes (EASD) Nutri Metab Cardiovasc Dis (2004) 14:373-394 Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Rekommendationer (DNSG) • • Vid övervikt och fetma; minskat energiintag och ökade energiutgifter (Grad A) Förebygga övervikt och fetma; förebygga viktökning efter viktminskning (Grad A) Grad A-Högsta evidens Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 ”All behandling som ger en negativ energibalans, dvs att förbrukningen av energi (kalorier) överstiger tillförseln via maten, leder till viktnedgång. Om förbrukningen är lika stor som intaget förblir kroppsvikten konstant. Detta är absolut naturvetenskapligt grundade sanningar som inte behöver bevisas ytterliggare” Ur fetma- problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. SBU Statens beredning för medecinsk utvärdering 2002 sid. 144 Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Trender i livsmedelskonsumtionen 1960-2006 • Grädde har ökat från 6-7 liter per person och år till 10-11 liter per person och år. • Ost har mer än fördubblats, från 7 kilo till nästan 18 kilo per år. • Kakao, choklad- och konfektyrvaror har ökat från 7 kilo till 17 kilo person och år. • Läsk har ökat från 22 liter per person och år till 90 liter per person och år. Energitillförseln har ökat med drygt 7.5 procent per person och dag. Det kan låta lite men motsvarar en viktuppgång på 7.5 kilo per år, om man samtidigt inte är mer fysikt aktiv. Andelen energi som kommer från kolhydrater ligger på samma nivå som år 1960. Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Viktökning 100 kcal extra per dag under ett år blir teoretiskt 5 kilos viktökning på ett år! Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Vilken kostsammansättning är optimal vid diabetes? Blodsocker Vikt Hjärta Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Rekommendationer (DNSG) Mängd kolhydrater • • Metabol kontroll avgör vilket intag som är lämpligt, 45-60E% (Grad A) Otillräckligt underlag för att rekommendera en kost med mycket lågt kolhydratinnehåll (Grad B) Grad A - Hög evidensstyrka Grad B – Måttlig evidensstyrka Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 • GI- listor kan användas, men viktigare fokusera på hälsosamma livsmedel med långsamma kolhydrater. (Grad A ) Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Faktorer som avgör hur kolhydraterna höjer blodsockret Magsäckstömningen •Matens konsistens Magsäckstömningen hämmas av •Protein och fett •Organiska syror: ättika, vinäger, surdeg Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Olika livsmedel höjer olika snabbt Druvsocker, Cornflakes, Havrefras, Riskakor, Smörgåsrån, potatismos Socker, vitt bröd, Potatis Fullkornsbröd, knäckebröd, Gröt, musli Ris klibbigt Fullkornsbröd med surdeg Pumpernickelbröd Ris, klibbfritt Pasta Bröd med hela korn och frön Kikärtor, Ärtor, Bönor, Linser Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 • 500 (gärna 800) gram grönsaker och frukt per dag, varav en del bönor och linser (gärna > 4 ggr/v) (Grad A) Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 http://www.zeta.nu http://www.gogreen.se Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 • Fullkornsprodukter dagligen , gärna produkter med hela korn (begränsa vitt bröd eventuellt mängden bröd) (Grad A) Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Fiberinnehåll i livsmedel 2 dl kokt ris 2,5 dl kokt pasta 1 skiva franskbröd 1 dl cornflakes (25g) 1,2 g 1,5 g 1,0 g 0,6 g 2 dl kokt fullkornsris 2,5dl fullkornspasta 1 skiva fullkornsbröd 1 dl müsli (35g) 4,4 g 3.0 g 2,5 g 2,5 g 3 salladsblad 1 tomat 0,2 g 1,0 g 1 dl gröna ärter 1 morot 3,0 g 2,0 g 1 fullkornsskorpa 1,3 g 1 kiwi 2,5 g summa fiber: 6.8 g summa fiber: 19,9 g Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Rekommendationer (DNSG) fettkvalité • • • Mättat (+trans) under 10 E%. Ett lägre intag kan vara fördelaktigt vid förhöjda nivåer utav LDLkolesterol. (Grad A) Enkelomättade 10-20E% (Grad B) Fleromättade inte mer än 10 E % (Grad C) Grad A - Hög evidensstyrka Grad B - Måttlig evidensstyrka Grad C- Lägre evidensstyrka Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 • Fisk 3-6 gånger per vecka • Använd olja, flytande margarin. Nötter som snacks. Mindre godis (inkl naturgodis”), chips, friterade produkter, kakor/kex, bakverk Mindre feta charkprodukter • • • Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Matintaget bör fördelas så jämt över dagen som möjligt och helst inte variera allt för mycket från dag till dag, för att tillåta en samstämmighet med insulin eller orala antidiabetika För insulinbehandlade patienter är relationen mellan matintag och insulindoser särskilt viktig för att undvika både hypoglykemi och allt för höga postpramdiella blodglukosnivåer. socialstyrelsen Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Patientcitat ”Nej godis äter jag inte. Bara choklad.” ”Jag dricker ingen söt dryck. Medicinen sväljer jag ned med Proviva” ” Men juice är väl nyttigt” Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Matbudskapet måste anpassas till individens förutsättningar, möjligheter och preferenser Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Fetma kirurgi • Diabetesvården bör erbjuda fetmakirurgi till med typ 2 diabetes med svår fetma (BMI>40 kg/m) (prio4). Under särskilda omständigheter som svårigheter att uppnå glukos och riskfaktorkontroll kan diabetesvården överväga kirurgi även i BMIintervall 35-40 (prio 7). Prio 4 ”kan göra” Prio 7 ”överväga att göra” Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Avancerad kolhydraträkning • Utbildning i avancerad kolhydraträkning tycks medföra en sänkning i Hba1c, hos vuxna med mycket otillfredsställande glukoskontroll (prio 5) Prio 5 ”kan göra” Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Kolhydratkvot/500 regeln Bengt Basaldos: 27 E/ dygn Måltidsdos 22 E/ dygn Totalt: 49 E/ dygn 500/49 E = 10.2 Varje enhet tar hand om 10 gram kolhydrater. Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Bengt 55 g kolhydrater 1 E tar hand om 10 gram kolhydrat (kolhydratskvoten) Erik tar 5.5 E till denna måltid. Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Individuell kolhydratkvot Blodsocker +/-2 mmol/l g kh i måltid/ antal E insulin Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 SBU utredning Mat vid Diabetes • • Systematisk insamling av de studier som genomförts på diabetiker, med en uppföljningstid om minst 6 månader för RCT och 1 år för cohortstudier. Utvärderingen kommer endast att beakta faktiska koster. Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 ” I läroböcker och på utbildningar råder i stort sätt samsyn kring grundkomponenterna i diabeteskosten. Trots detta ifrågasätts ofta den konventionella diabeteskosten” ”Genomgående i diskussionerna har också varit att det vetenskapliga underlaget för rekommendationerna- när det gäller såväl den konventionella diabeteskosten som alternativa koster- ansetts vara bräckligt” Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 ”Syftet med projektet är att försöka svara på frågan om vilket vetenskapligt underlag som finns för effekterna av kostintervention på mortalitet, livskvalitet och komplikationer hos patienter med diabetes, och på utvecklingen av diabetes hos pat. Med prediabetes. Risker med de olika kosterna är viktiga att fånga upp” Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Fakta om Atkins 1. Alla uteslutningsdieter leder till viktreduktion. Den viktigaste faktorn för viktreduktion är inte vilken diet man föjer utan att man följer den. 2. Vi känner inte till de långsiktiga effekterna utav lågkolhydratsdieter Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Vad visar långtidsstudier? • Vissa studier visar att låg-kolhydratskost ger större viktförlust än konventionell kost 3-6 månader efter kostomläggningen, men andra ser ingen skillnad. • De studier som studerat effekten 1 år ser ingen skillnad i vikt mellan låg-kolhydratskost och konventionell kost, med eventuellt ett undantag (Shai et al. NEJM 2008) . Sacks et al. New Engl J Med 2009: 360:869-73 Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Lågkolhydratskost ”Socialstyrelsen konstaterade att det fanns sparsamt vetenskaplig dokumentation jämfört med den vanligen rekommenderade kosten, med att behandling med kolhydratsnål kost idag trots detta inte kunde sägas strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet för viktreduktion vid övervikt och typ 2 diabetes under begränsad tid. Men med bakgrund att det saknas resultat från längre tids behandling med denna kost betonar Socialstyrelsen vikten av att längre tids uppföljningar/studier genomförs innan långtidsbehandling med lågkolhydratskost inleds” Viktigt att även betona att ovanstående handlar om lågkolhydratskost och ej ett ökat intag utav mättat fett. Torsten Mossberg, Socialstyrelsen 2009-05-28 Kostrekommendationer och modedieter. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009 Tack för uppmärksamheten !