Diabetes hos äldre och
sjuka
Sofia Kallenius
Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Åldersförändringar
Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten)
Sinnen
Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner)
Kognitiva funktioner
BMI
Vid en biologisk ålder >80-85 år börjar organen i
kroppen att svikta
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Förekomst
Diabetes typ 2 är vanligt bland äldre
År 2005 ca 16500 personer över 80 år med
diabetes i regionen, ca 20%
Stigande levnadsålder och ökad förekomst av
fetma
Insjuknandet sker ofta smygande och
upptäcks i samband med hälsokontroll
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Målsättning för äldre personer med
diabetes
Individanpassa (ålder, sjukdomar etc.)
Förbättrad livskvalitet och symtomlindring
Ej lika viktigt att förebygga sena
komplikationer som hos yngre
Balans mellan påfrestningar av en allt för
rigid behandling och risken för olika
komplikationer
Anpassa efter dagsvariationer
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Blodsocker
Ur regionalt vårdprogram:
För att undvika att hamna i en katabol situation bör
den farmakologiska behandlingen i första hand
inrikta sig på att hålla blodsockret under 15 mmol/l
(HbA1c 7-8%). Samtidigt ska risken för
insulinkänningar minimeras och då bör man undvika
värden under 5 mmol/l.
OBS! Högt blodsocker kan dock ge viktnedgång.
Kontrollera så att det inte finns socker i urinen
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Lågt blodsocker
Kan vara en större risk att leva med än något
förhöjda blodsockervärden
Oro
Svettningar
Irritation
Koncentrationssvårigheter
Yrsel
Viktnedgång
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Högt blodsocker
Trötthet
Törst
Stora urinmängder
Hunger
Illamående
Svårläkta sår på fötterna
Infektioner i övre luftvägar och urinvägar
Viktnedgång
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Fotsår
Vanligt hos äldre med diabetes
Långsam sårläkningsprocess
Sårläkningen påverkas av blodsocker och
näringstillstånd
Energi- och proteinrik mat
Vitaminer (A och C) och mineraler (zink och
järn)
Kosttillägg
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Riskfaktorer för undernäring
Ofrivillig viktförlust
Oavsett tidsförlopp och omfattning
Undervikt/ Lågt BMI
BMI < 20 om < 70år
BMI < 22 om > 70år
Ätsvårigheter
Aptitlöshet, tugg -och sväljsvårigheter, orkeslöhet,
motoriska störningar mfl.
Sjukdomstillstånd förknippade med förhöjt
energibehov
Hjärtsvikt, KOL, cancer, infektionssjukdom mfl.
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Verktyg och diagnostik
vid screening
oNutritionsstatus
oMat-
(MNA)
och vätskeregistrering
oEnergiberäkning
oBedömning
av intaget
av åtgärder
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Nutritionsstatus
Vikt
Längd
BMI
Viktutveckling
Aptitförändringar, ätsvårigheter
Sjukdomstillstånd förknippade med förhöjt
energibehov
Födoämnesöverkänslighet
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Bedömning av nutrtionsstaus
Klassificering av BMI
<16
Svår undervikt
<20
Undervikt
20-25
Normalvikt
25-30
Övervikt
30-35
Fetma grad I
35-40
Fetma grad II
>40
Fetma grad III
För kroniskt sjuka och
äldre >70 år föreslås:
BMI <22 =Undervikt
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Värdering av vikt och BMI
1.
BMI < 20 – risk för malnutrition
2.
BMI < 18,5 – malnutrition
3.
Ofrivillig viktändring - 5-10% senaste 6 månaderna –
risk för malnutrition
4.
Ofrivillig viktändring -10% senaste 6 månaderna –
malnutrition
5.
Kombinationen av 1 och 3 - malnutrition
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Genomsnittligt energibehov per kg
kroppsvikt och dygn
kcal/ kg/ dygn
PAL
BMR (Basalmetabolism)
20
1,0
BMR + 25% (sängbundna)
25
1,2
BMR + 50% (inte sängbundna)
35-40
1,8-2,0
BMR + 75-100% (förhöjt behov)*
35-40
1,8-2,0
18 – 30 år
+ 10%
>70 år
-10%
För varje grads temperaturstegring
+10%
* Högre energitillförsel kan vara motiverat vid vissa tillstånd. Dessa värden
korrigeras erfarenhetsmässigt om patienten är mager.
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Energi- och proteinrik mat
Volymen på maten bör vara hälften av en
normal portion
Mängden energi och protein är hög
Energirika livsmedel används
Extra fett
Berikningsmedel
Vitamin- och mineraltabletter
Obs! Var noggrann med att följa blodsocker
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Fördela måltiderna över dagen
När det är svårt att äta är det viktigt att maten fördelas på flera måltider väl
blodsockernivå
spridda över dagen
frukost
litet mål
lunch
litet mål
middag
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Energi- och proteinrikmat:
Frukost
Trots att matlusten kan vara nedsatt brukar
morgonens frukost vara det mål som går
lättast att äta
Berika gröt med olja, margarin eller smör
Välling eller havremust
Fet yoghurt, fet fil/gräddfil med müsli
Feta pålägg
Ägg
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Energi- och proteinrik mat:
Lunch
Bra att äta det största målet mitt på dagen
Vid dålig matlust bra att äta innan tröttheten
blir allt för påtaglig
Kall mat kan vara lättare att äta vid
illamående
Kött och fisk är proteinrikt
Berika maten
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Energi- och proteinrik mat:
Lunch
Potatis:
Stekt potatis är mer energirik än kokt, berika potatismos med extra
matfett, grädde, skummjölkspulver eller äggula
Stuvningar:
Stuva gärna grönsaker och makaroner. Berika med grädde, crème
fraiche, ost eller äggula. Grönsaksspadet innehåller vitaminer och
mineraler.
Kött och fisk:
Välkokt och finfördelat kött, köttfärs, benfri fisk, sås, stuvningar och
potatis är lätt att tugga och svälja
Tillbehör:
Majonnäs, kaviar, kryddsmör, inlagda grönsaker ger färg, sting och
energi
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Energi- och proteinrik mat:
Middag
Viktigt att försöka äta ett mål på kvällen
Gärna ett lagat mål liknande lunchmåltiden
Lättlagad mat eller färdiga alternativ
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Energi- och proteinrik mat:
Mellanmål
När matlusten är dålig kan det vara lättare att
äta mellanmål än vanlig mat
Feta mejeriprodukter
Nötter, frön och mandel (allergirisk)
Smörgås med ägg och ansjovis eller räkor
och majonnäs
Avokado, oliver
Chips
Kosttillägg (kvällsmål)
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Kosttillägg
Om maten inte räcker för att täcka behoven
av energi och näring
Kan vara ett bra mellanmål eller eventuellt
ersätta en huvudmåltid
De festa är laktoslåga och glutenfria
Vid diabetes välj hög fett- och proteinhalt
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Kosttillägg vid diabetes
Sjukdomsspecifika: Diasip och Diben (kompletta)
Komplett kosttillägg med hög fetthalt och högt
energiinnehåll t.ex. Resource 2.0 och Fresubin 2
kcal. En halv flaska som mellanmål.
Fettemulsion (Calogen) som shot 3 x 30 ml/dag
Fortimel Compact
Undvik klara kosttillägg
OBS! Kontrollera blodsocker, ev. justering av
läkemedel
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Berikning
Utan berikning
Med berikning
Frukost:
230 kcal
2 dl fil 3%, 1 smörgås med matfett 70% och skinka
Frukost:
330 kcal
1 dl fil 3% blandat med 1 dl gräddfil, 1 smörgås med
matfett 70% och leverpastej 24%
Lunch:
250 kcal
1 liten portion skinkstek, kokt potatis, kokta
grönsaker och brun sås
Mellanmål:
1 skorpa, kaffe
50 kcal
Middag:
130 kcal
2 dl grönsakssoppa, ½ konserverat päron, 1msk
vispgrädde
Kvällsmål:
160 kcal
1 smörgås med matfett 70% och ost 28%
Totalt energiintag under dagen:
Mängd protein:
820 kcal
46 g
Lunch:
400 kcal
1 liten portion skinkstek, stekt potatis, kokta
grönsaker med 2 tsk bordsmargarin, gräddsås
Mellanmål:
80 kcal
1 skorpa med bordsmargarin 70%, kaffe
Middag:
460 kcal
Räksoppa gjord på vispgrädde, 1dl bärkräm med ½
dl gräddmjölk
Kvällsmål:
160 kcal
1 smörgås med matfett 70% och ost 28%
Totalt energiintag under dagen:
Mängd protein:
1430 kcal
64 g
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Med kosttillägg
Med berikning
Med kosttillägg
Frukost:
330 kcal
1 dl fil 3% blandat med 1 dl gräddfil, 1 smörgås med
matfett 70% och leverpastej 24%
Frukost:
330 kcal
1 dl fil 3% blandat med 1 dl gräddfil, 1 smörgås med
matfett 70% och leverpastej 24%
Lunch:
400 kcal
1 liten portion skinkstek, stekt potatis, kokta
grönsaker med 2 tsk bordsmargarin, gräddsås
Lunch:
530 kcal
1 liten portion skinkstek, stekt potatis, kokta
grönsaker med 2 tsk bordsmargarin, gräddsås,
30ml Calogen
Mellanmål:
80 kcal
1 skorpa med bordsmargarin 70%, kaffe
Middag:
460 kcal
Räksoppa gjord på vispgrädde, 1dl bärkräm med ½
dl gräddmjölk
Kvällsmål:
160 kcal
1 smörgås med matfett 70% och ost 28%
Totalt energiintag under dagen:
Mängd protein:
1430 kcal
64 g
Mellanmål:
1 dl Diben, 30 ml Calogen
90 kcal
Middag:
460 kcal
Räksoppa gjord på vispgrädde, 1dl bärkräm med ½
dl gräddmjölk
Kvällsmål:
1 dl Resource 2.0
200 kcal
Totalt energiintag under dagen:
Mängd protein:
1610 kcal
70 g
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Energi- och näringsinnehåll
Komplett näringsdryck per
förpackning
Smörgås med matfett (70%)
och 2 skivor ost (31%)
Mellan
Ca
250-400 kcal
Mellan 8-20 g protein
Vit D
Vit C
Kalcium
Zink
mfl näringsämnen
2,0 μg
12 mg
380 mg
3,0 mg
190 kcal
Ca 7 g protein
Vit D
Vit C
Kalcium
Zink
mfl näringsämnen
0,58 μg
0
150 mg
1,02 mg
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
Uppföljning
Syftet med koståtgärder?
Smak, acceptans och möjlighet att följa kostbehandlingen
Följ viktutvecklingen regelbundet och ofta
Uppföljning av ätsvårigheter
Labvärden – Blodsocker, urinprov
Mat- och vätskeregistrering
Diabetes hos äldre och svårt sjuka. Presentationsmaterial från diabetesdag arrangerad av ReKo Sjuhärads förbättringsteam Diabetes, december 2009
