fulltekst

Hur fördelas föräldraledigheten
vid arbetslöshet?
En kvantitativ studie om hur män och kvinnor
fördelar föräldraledigheten när arbetslöshet
angetts som främsta skäl till fördelningen.
Anna Wilgotson och Salpi Mado
Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi pbk, 15 h.p.
Höstterminen 2008
Handledare: Marie Evertsson och Katarina Boye
Sammanfattning
Syftet med vår studie är att undersöka hur män och kvinnor som angett arbetslöshet som
främsta skäl till fördelningen av föräldraledighet agerar när det gäller uttaget av ledighet. Våra
hypoteser är att de arbetslösa männen förkortar sin ledighet och att de arbetslösa kvinnorna
förlänger sin ledighet. Studien har en kvantitativ ansats och är baserad på försäkringskassans
datamaterial Tid och Pengar (2003), som är insamlat på uppdrag av Riksförsäkringsverket.
Undersökningen vände sig till föräldrar till barn födda 1993 och 1999. Vår studies teoretiska
ram utgörs av genusteorier så som ”genusskapandet” av Hirdman (2001) och ”doing gender”
av West och Zimmerman (1987), relativa maktresursteorin av Blood och Wolfe (1960),
Beckers (1974) teori om familjen som en nyttomaximerande enhet samt preferensteorin av
Hakim (2000). Enligt de fyra första teorierna kan faktorer så som traditionella
könsrollsmönster, normer samt resurser i form av arbete, inkomst och utbildning bidra till att
arbetslösa män och kvinnor agerar som de gör. Hakims preferensteori delar upp individer –
och framför allt kvinnor – utifrån olika prioriteringar som de gör i livet. Vi redogör för
tidigare forskningsresultat som påvisat att olika faktorer som utbildning, inkomst och ålder
har en inverkan på fördelningen av föräldraledighet. Framför allt utgör Kugelbergs (1999)
forskning grunden för våra uppställda hypoteser, då hennes studies resultat visade att inom
den traditionella familjen förkortade den arbetslösa mannen sin ledighet medan den arbetslösa
kvinnan
förlängde
sin
föräldraledighet.
Våra
beroendevariabler
är
andelen
av
föräldraledigheten och längden på föräldraledigheten, och de oberoende variablerna är
arbetslöshet, utbildningsnivå och ålder. Sammanfattningsvis visar våra resultat från både den
deskriptiva delen och regressionsanalyserna att både kvinnans och mannens föräldraledighet i
andel och tid ökar när man har angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen. Den
procentuella förändringen för männen blir större än för kvinnorna eftersom deras
föräldraledighet generellt är förhållandevis lågt. Avslutningsvis innebär våra resultat att vi
förkastar den första hypotesen angående arbetslösa mäns agerande kring föräldraledighet men
vi får stöd för den andra hypotesen om kvinnors agerande.
Innehåll
1. Inledning .............................................................................................................................................. 1
1.1 Syfte och frågeställning ................................................................................................................. 2
2. Bakgrund.............................................................................................................................................. 3
2.1 Familjepolitikens förändring.......................................................................................................... 3
2.2 Föräldraförsäkringen ..................................................................................................................... 3
2.3 Arbetsmarknaden .......................................................................................................................... 4
3. Teoretiska utgångspunkter.................................................................................................................. 4
3.1 Genusteori och könsroller ............................................................................................................. 5
3.2 Teorin om relativa maktresurser ................................................................................................... 7
3.3 Beckers teori om den ekonomiska rationaliteten ......................................................................... 7
3.4 Preferensteorin ............................................................................................................................. 8
4. Tidigare forskning ................................................................................................................................ 9
4.1 Genus och kön som förklaring ....................................................................................................... 9
4.2 Arbetslöshet och fördelning av föräldraledighet ........................................................................ 10
4.3 Betydelsen av social tillhörighet .................................................................................................. 13
4.4 Ålderns betydelse ........................................................................................................................ 14
5. Hypoteser .......................................................................................................................................... 14
6. Metod och data ................................................................................................................................. 15
6.1 Datamaterial ................................................................................................................................ 15
6.2 Variabler ...................................................................................................................................... 15
6.3 Metod .......................................................................................................................................... 17
7. Resultat.............................................................................................................................................. 18
7.1 Deskriptiv analys.......................................................................................................................... 18
7.2 Regressionsanalys - andel föräldraledighet................................................................................. 20
7.3 Regressionsanalys - föräldraledighet i månader ......................................................................... 22
7.4 Hypotesprövning ......................................................................................................................... 25
8. Sammanfattande slutdiskussion ....................................................................................................... 26
9. Referenser ......................................................................................................................................... 30
9.1 Tryckta källor ............................................................................................................................... 30
9.2 Internet ........................................................................................................................................ 31
1. Inledning
Trots att Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder, visar undersökningar från
2004 att kvinnor tar ut cirka 81 procent av den totala föräldraledigheten medan männen bara
tar ut cirka 19 procent (SOU 2005:73, s.123). Endast 30 procent av männen tar ut mer än en
månads ledighet (SOU 2003:36, s.13). Detta trots att Sverige sedan länge utformat en
föräldraförsäkring med syfte att uppmuntra män att vara föräldralediga. Många studier har
bedrivits inom området och försökt ge svar på frågan vilka faktorer som påverkar föräldrarnas
fördelning av ledigheten. Mycket tyder på att utbildning, inkomst och ålder är viktiga faktorer
som påverkar. Men tveklöst är det kön som främst avgör i de flesta fall. Att förklara detta kan
vara komplext då normen om kvinnan som den bästa föräldern (inte minst till ett spädbarn) är
så djupt rotad i vårt samhälle att det är svårt att ändra den. Vi är ofta omedvetna om det
verkliga skälet till fördelningen av föräldraledighet. Detta förtydligas av att många par anger
ekonomiska skäl till sin fördelning men att det skälet i praktiken bara tycks gälla då mannens
inkomst är högre (RFV 2004:14, s.22-23, 36). I fall när ett par vinner ekonomiskt på att
kvinnan fortsätter att arbeta eller när hon tjänar mer än sin man är det ofta ändå hon som tar
störst ansvar för barn och hemarbete (Ahrne och Roman, 1996: 128, 133). I och med detta
väcktes en fråga hos oss. Fanns det andra, outforskade, beteenden där underliggande
könsrollsnormer styr vårt agerande på ett sätt som får konsekvenser för till exempel
fördelningen av föräldraledighet?
I en studie av Kugelberg (1999) kan man läsa att i vissa familjer förlänger den arbetslösa
kvinnan sin föräldraledighet medan den arbetslösa mannen förkortar sin föräldraledighet. Är
detta ett generellt beteende? Hur kan man i så fall förklara detta? Mycket forskning har
bedrivits kring hur föräldraledigheten fördelas när båda parterna förvärvsarbetar, dock har få
studier fokuserat på hur fördelningen av föräldraledigheten ser ut när antingen kvinnan eller
mannen varit arbetslös. I RFV:s enkätundersökning Tid och Pengar upptäckte vi under frågan
”Vad var det som främst styrde fördelningen av föräldraledigheten?” att bland de öppna
svaren hade cirka 35 procent angett arbetslöshet som den vanligaste orsaken. Frågan är om de
arbetslösa männen och kvinnornas arbetslöshet påverkar dem på samma sätt? Eller kan det
angivna skälet i praktiken innebära att den arbetslösa mannen förkortar sin föräldraledighet
för att fokusera på att söka arbete medan den arbetslösa kvinnan förlänger sin föräldraledighet
för att prioritera tiden med barnet?
1
Denna studie har en kvantitativ ansats och bygger alltså på enkätundersökningen Tid och
Pengar (RFV 2003). Den teoretiska utgångspunkten är bred för att med hjälp av denna få
många alternativa sätt att förklara detta komplexa tema. Tyngdpunkten ligger dock på
Hirdmans (2001) och West och Zimmermans (1987) genusteorier. Mot dessa teorier ställs
Beckers (1974) teori om familjen som en nyttomaximerande enhet. Becker menar att familjen
nyttomaximerar genom att fördela största delen förvärvsarbete till den som tjänar mest och
hushållsarbetet förläggs till den som har mest tid och som är mest produktiv inom detta
område. Enligt maktresursteorin av Blood och Wolfe (1960) har den med mest maktresurser
(till exempel ett arbete) bäst förhandlingsläge inom hushållet. Hakims (2000) preferensteori
delar å sin sida upp kvinnor och män utifrån olika prioriteringar som de gör i livet. Med
utgångspunkt i denna teori kan man förvänta sig att ageranden, i relation till föräldraledighet
och arbetslöshet, inte enbart handlar om vilket kön man tillhör utan även i vilken
preferensgrupp man ingår.
Det finns flera skäl till att detta område är viktigt att studera. Det främsta skälet handlar om att
ämnet är så pass outforskat. Om arbetslöshet är ett skäl till att vissa förkortar och andra
förlänger sin föräldraledighet är detta en viktig vetskap, inte minst vid utformning av
föräldraförsäkringen. Ett annat skäl är att studien kan förtydliga eventuella omedvetna
könsrollsnormer som styr individer att handla på olika sätt beroende på genustillhörighet.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att studera män och kvinnors agerande då de angett arbetslöshet som
främsta skäl till fördelningen av föräldraledighet. Våra frågeställningar är följande:

På vilket sätt påverkar arbetslösheten föräldraparens fördelning?

Finns det någon skillnad i kvinnor och mäns agerande i förhållande till arbetslöshet?

Är arbetslöshet ett skäl som förlänger eller förkortar individers föräldraledighet?
Frågeställningarna kommer att besvaras med hjälp av statistiska analyser och diskuteras
utifrån givna teorier samt tidigare forskning.
2
2. Bakgrund
2.1 Familjepolitikens förändring
Under 1960-talet började debatten om ett mer jämställt samhälle ta fart på allvar. Man talade
om dubbel emancipation och menade att man skulle befria både kvinnor och män från sina
omoderna könsroller (Bekkengen, 2002: 10). Sedan dess har familjepolitiken förändrats och
fördelar och nackdelar med tvåförsörjarmodellen debatteras. En rad olika familjepolitiska
reformer underlättade för kvinnorna att kombinera familjeliv och förvärvsarbete. Kvinnorna i
arbetslivet ökade för att möta det växande behovet av arbetskraft och samtidigt förbättrades
kvinnans möjlighet att kontrollera barnafödandet i och med nya preventivmedel
(Socialdepartementet, 2001: 17-20). Den normförskjutning som har skett i familjestrukturen
handlar inte bara om att kvinnors förvärvsarbete ökat utan även om att fördelningen av
hushållsarbetet har blivit mer jämställd och att kvinnas ekonomiska självständighet har ökat.
Men olikheter finns kvar, kvinnorna är i regel huvudansvariga för hushållsarbetet och barnen
och är de som i störst utsträckning arbetar deltid (Bygren, Gähler och Nermo, 2002: 39-40).
Staten har genom olika politiska insatser arbetat för att uppmuntra män att ta föräldraledigt.
En första viktig åtgärd för att öka fädernas delaktighet i hemmet var att år 1974 ersätta
moderskapsförsäkringen med en föräldraförsäkring. Syftet med politiken har varit att uppnå
högre jämställdhet men Bekkengen (2002) hävdar att detta istället lett till att kvinnornas
förvärvsarbete nu har blivit en skyldighet medan männens engagemang i föräldraskapet
fortfarande är något frivilligt. En förlängning av föräldraledigheten föregicks av en debatt om
huruvida denna skulle missgynna kvinnorna på arbetsmarknaden och inte som var avsikten
leda till en jämnare fördelning av ledigheten. Föräldraledigheten har dock sedan 1975 kommit
att förlängas vid flera tillfällen (Bekkengen, 2002: 11).
2.2 Föräldraförsäkringen
Föräldraförsäkringen inbegriper flera socialpolitiska åtgärder, såsom föräldrapenning, tillfällig
föräldrapennig, mammaledighet, pappaledighet och förkortad arbetstid. Föräldrapenning är
den ersättning som föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn. Den består idag av
totalt 480 dagar (16 månader) och har olika ersättningsnivåer. Den största delen baseras på
förälderns inkomst och full ersättning innebär idag 77,6 procent av den sjukpenningrundade
inkomsten (SGI), dock endast upp till ett bestämt ”inkomsttak”. Den andra ersättningsnivån
baseras på ett fast belopp, som är förhållandevis lågt. Föräldrarna får idag 240 dagar vardera
3
och 60 dagar av dessa är personliga (mamma- och pappamånaderna) och kan alltså inte
överlåtas till den andra partnern (Försäkringskassan, 2008-12-28). Det var först 1994 som
beslut fattades om den första mamma- och pappamånaden (Bekkengen, 2002: 11–12). År
2002 infördes ytterligare en personlig månad (Eriksson, 2005: 2-3). För vår studies
urvalspersoner med barn födda 1993 så hade alltså inte någon pappamånad införts, men för de
med barn födda 1999 så hade en pappamånad införts. Syftet med pappamånaderna var att öka
jämställdheten och att ytterligare öka pappans uttag av föräldraledighet (Eriksson, 2005: 4).
Enligt Erikssons (2005) studie har båda månaderna haft positiv effekt på männens uttag av
föräldraledighet även om den första månadens effekt var tydligast (Eriksson, 2005: 12).
2.3 Arbetsmarknaden
Första hälften av nittiotalet tilltog arbetslösheten och ca 300 000 - 400 000 personer i
åldersgruppen 16-64 år var arbetslösa år 1993, vilket motsvarar ungefär 6-9 procent (SCB a).
Framför allt drabbades män, vars arbetslöshet låg på 9,7 procent. För kvinnorna var
arbetslösheten cirka tre procent lägre. Arbetslösheten för män sjönk något under de följande
åren medan den kulminerade för kvinnorna åren 1996-1997 och hade då hamnat på 7,5
procent (Chronholm, 2004: 86). År 1999 sjönk arbetslösheten till att omfatta ca 250 000
personer i åldersgruppen 16-64 år vilket motsvarade ca 6 procent (SCB a, b). Under denna
period, åren 1993 och 1999, fick vår studies urvalspersoner barn, vilket kan innebära att
arbetslösheten och lågkonjunkturen under denna tid har haft en inverkan på hur dessa
föräldrar agerat kring fördelningen av föräldraledighet.
3. Teoretiska utgångspunkter
Vi inleder teoriavsnittet med en redovisning av övergripande genusteori dels av Hirdman
(2001) och dels av West och Zimmerman (1987). Dessa delar uppfattning om kön som en
social konstruktion. I denna del görs även kopplingar till Elvin-Nowaks (2005) studier. Vidare
presenteras relativa maktresursteorin av Blood och Wolfe (1960). Teorin om relativa resurser
går ut på att förklara vad som ligger bakom beslutsfattandet och uppdelningen av
hushållsarbetet inom familjer. Därefter presenterar vi Beckers teori (1974) om familjen som
en nyttomaximerande enhet. Slutligen presenterar vi Hakims (2000) preferensteori som gör
tre indelningar av hur kvinnor och män förhåller sig till familje- och arbetslivet.
4
3.1 Genusteori och könsroller
Enligt West och Zimmerman (1987: 125) samt Hirdman (2001: 11) finns det en skillnad
mellan kön och genus. Kön tillskrivs biologiskt givna skillnader som finns mellan könen
medan genus är en förvärvad status, vilken är konstruerad genom sociala, kulturella samt
psykologiska processer. Hirdmans ”genusskapande” och West och Zimmermans ”doing
gender” är något som sker i den dagliga sociala interaktionen människor emellan. Beteendet
är djupt inbäddat i människors medvetande och präglar människan i alla vardagliga
sammanhang. Det är alltså individerna som skapar genus genom sina handlingar och på detta
sätt bevaras och legitimeras genus i det sociala livet. Könskategorisering görs främst utifrån
vad som anses vara manligt respektive kvinnligt baserat på de biologiska kriterierna (som i sig
definieras kulturellt) samt utifrån samhällets normer (West och Zimmerman, 1987: 135-137).
Enligt Hirdman har mannen länge ansetts vara normen och modellen för hur en människa ska
vara, medan kvinnan har setts som mannens motsats (Hirdman, 2001: 59).
Hirdmans teori om det stereotypa genuskontraktet förklarar de olika rättigheter och
skyldigheter som finns mellan man och kvinna. Genuskontraktet handlar om att tydligt
markera mannens respektive kvinnans position där mannen tillhör den offentliga sfären och
kvinnan den privata. Han är försörjaren och har huvudansvaret för familjen medan hon sköter
om barnen och hemmet (Hirdman, 2001: 88). Mannens roll har länge ansetts vara begränsad
till enförsörjarnormen och hans identitet definieras utifrån hans yrke och position. Kvinnans
roll som mamma är snarare familjeorienterad än yrkesorienterad och det finns en allmän
förväntan att hon ska sätta familjen och barnen i främsta rummet (Ahrne och Roman, 1996:
127). Dock menar Ahrne och Roman att det har skett sociala förändringar i bland annat
familjestrukturen och förvärvsarbetet. Avsevärda förändringar har skett på arbetsmarknaden
de senaste trettio åren, särskilt vad gäller kvinnors ökande deltagande i yrkeslivet. Kvinnor
förvärvsarbetar nu i nästan lika stor utsträckning som män och de stora förändringarna har
skett bland småbarnsmödrar. För männen har detta i sin tur inneburit att de ökat sin tid i
hushållsarbete något, vilket enligt Ahrne och Roman innebär att könsuppdelningen i betalt
och obetalt arbete har minskat (Ahrne och Roman, 1996: 78-79). Men trots förändringarna
som skett vad gäller kvinnans deltagande i arbetslivet har de fortfarande huvudansvaret för
hem och barn (Ahrne och Roman, 1996: 127). Normer och kulturellt etablerade
överenskommelser bidrar till att mammor ofta vill vara förstahandsförälder och har behov av
att visa detta för omgivningen för att visa att de inte avviker från normen (SOU 2005:73, s.
81). Med detta som utgångspunkt är det ett rimligt antagande att arbetslösheten bidrar till att
5
kvinnan i än högre grad är föräldraledig. Kvinnan kan förväntas kompensera sin arbetslöshet
med att verkligen leva upp till omgivningens förväntan om att sätta familj och barn i främsta
rummet. Den arbetslösa mannen kan däremot inte agera på samma sätt då han inte skulle få
vare sig sin egna eller omgivningens godkännande. Den arbetslösa mannen kan snarare
uppleva en känsla av misslyckande i sin roll som familjeförsörjare. Vikten av att upprätta
ordningen enligt dessa normer och behovet av att kunna identifiera sig med det traditionella
mansidealet leder till att mannen väljer att ägna sin tid åt att söka arbete och mindre tid till
barntillsyn. Att vara föräldraledig blir då sekundärt. Individer blir trygga i sina identiteter
genom att hålla sig inom genussystemets normer och regler. Eftersom dessa normer är så
internaliserade i individens värderingar blir de svåra att se, de synliggörs först när någon
bryter mot dem (SOU 2005:73, s. 216). Den kvinna som väljer att ta ut en kort
föräldraledighet kan utifrån detta anses som en dålig mamma, då hon avviker från normen om
den goda modern (SOU 2005:73, s. 216). Samtidigt kan man tänka sig att en man som väljer
att ta ut en lång föräldraledighet kommer att mötas av negativa reaktioner från omgivningen
då han på detta sätt bryter mot gängse norm. Dock är det viktigt att poängtera att det nu även
finns motsatta normer kring män som goda fäder.
Numera är det, enligt Elvin-Nowak (2005) av betydelse för de flesta män att kunna kombinera
bra föräldraskap med bra familjeförsörjning. Elvin-Nowak (2005) menar att de normer vi
lever efter är kopplade till vår uppväxt. Enligt henne spelar individens bakgrund och barndom
en avgörande roll för hur dagens föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten. Hon menar att
män präglas av sin egen traditionella uppfostran och detta kan vara en förklaring till att de tar
ut mindre föräldraledighet. Förr innebar faderskapet ett försörjaransvar och väldigt få män
kombinerade föräldraskap med yrkesarbete, vilket medför att dagens män upplever att de är
bättre fäder än sina egna (SOU 2005:73, s.76). I motsatts till männen kan moderna mammor
enligt Elvin-Nowak (2005) uppleva sig själva som sämre än sina egna mammor då deras
tillgänglighet för familjen inte är lika stor som förr, eftersom de också måste kombinera
privatliv med yrkesliv (SOU 2005:73, s.76). Utifrån Elvin-Nowaks resonemang kan en
arbetslös man uppleva att han inte lever upp till de ideal som han växt upp under, nämligen att
vara familjeförsörjaren. Å andra sidan kan han uppleva sig som en bra och modern pappa när
han bara tar ut lite längre föräldraledighet. En kvinna däremot som relaterar sitt moderskap till
sin egna traditionella uppväxt behöver inte uppleva arbetslösheten som samma misslyckande.
Detta ger henne möjlighet att på samma sätt som sin mamma hänge sig åt barn och familj.
6
3.2 Teorin om relativa maktresurser
Bloods och Wolfes teori om relativa resurser utgår från ett maktperspektiv som ger en
förklaring till vad som styr uppdelningen av hushållsarbetet mellan makarna. Teorin hävdar
att män och kvinnor med hög inkomst och hög utbildningsnivå har mer makt och
beslutsutrymme inom hushållet. Den som förvärvsarbetar har också mer makt än den som är
hemma (Blood & Wolfe, 1960: 31,37,40). Har man resurser har man makt, vilket betyder att
den med mindre resurser är beroende av den andres resurser. Detta innebär att en arbetslös
individ har mindre maktresurser att använda i förhandlingar kring fördelningen av
föräldraledighet. I sammanhanget är det viktigt att fråga sig hur föräldrarnas förhållande till
föräldraledighet ser ut, alltså om de vill vara föräldralediga eller inte. Enligt studier har en
majoritet föräldrar uttalat sig om föräldraledighet som något positivt (Chronholm, 2004).
Detta innebär att föräldern med mest maktresurser (den som arbetar) också skulle kunna
förhandla sig till en större del föräldraledighet. Utifrån ett yrkesmässigt perspektiv innebär
däremot föräldraledighet en förlust av arbetserfarenhet och till viss del även företags- eller
yrkesspecifikt humankapital och förhållandet till föräldraledighet blir då det motsatta, att det
är något personen med mest maktresurser förhandlar bort. Blood och Wolfe har ett antagande
om att mannens ansvarsgrad i hemmet beror på i vilken omfattning han eller hans partner
arbetar. De menar vidare att om kvinnan förvärvsarbetar och mannen är hemma så kommer
hans ansvarsgrad i hemmet öka. Detta gäller dock endast om kvinnan förvärvsarbetar. Om
båda parter är hemma kommer mannen inte göra anspråk på de traditionellt kvinnliga
sysslorna utan kvinnan har fortfarande huvudansvaret för hemmet (Blood & Wolfe, 1960: 63).
Slutsatsen av detta är att ansvarsfördelningen, till exempel föräldraledighet, delvis är en fråga
om resurser men när båda har samma tid och möjligheter så är det de gamla normerna som
gäller. Alltså skulle detta kunna betyda att en arbetslös man faktiskt skulle förlänga sin
föräldraledighet om barnets mamma har ett arbete.
3.3 Beckers teori om den ekonomiska rationaliteten
Beckers teori grundar sig på att tid är den resurs som familjemedlemmarna har minst av. Ett
antagande som Becker har är att familjer både producerar och konsumerar ”nyttigheter”, så
kallade ”commodities”. En nyttighet består av en varas kostnad samt den investerade tid som
konsumtionen av varan kräver. Familjen antas maximera sin nytta genom att medlemmarna
producerar och konsumerar de nyttigheter som ger mest resultat per nedlagd tid. Till exempel,
om en familjemedlem ligger på en högre lönenivå relativt den andra, kommer det att innebära
att familjen använder mindre av den högavlönade medlemmens tid i hushållsarbete till förmån
7
för tid i lönearbete (Becker, 1974: 317-318). När vi tillämpar detta antagande på en familj där
ena parten är arbetslös innebär detta att familjen nyttomaximerar genom att låta den arbetslösa
vara föräldraledig i större utsträckning, oavsett om den arbetslösa är man eller kvinna. Detta
eftersom den arbetslösa dels har tid men också för att detta sannolikt innebär en ekonomisk
vinst för familjen som helhet. Men Becker (1992) hänvisar också till de biologiska
skillnaderna som finns mellan könen och menar att familjemedlemmarna nyttomaximerar när
det finns en tydlig arbetsfördelning som är specialiserad efter mäns och kvinnors färdighet.
Detta innebär att män specialiserar sig på förvärvsarbete medan kvinnorna specialiserar sig
inom hemmet då det är de som föder och därmed ansvarar för barnomsorgen (Becker, 1992:
397). Denna aspekt gör att tolkningen av Becker inte är lika självklar, mannens roll som den
som ska specialisera sig på förvärvsarbete kan göra att han avstår föräldraledighet trots
arbetslöshet. Man kan tänka sig att detta kan vara ett sätt att nyttomaximera på längre sikt,
mannen investerar i sin roll som familjeförsörjare och behåller det fokuset. Ahrne och Roman
(1996) påpekar dock att teorin är kritiserad och är otillräcklig som förklaring till mäns och
kvinnors tidsfördelning vad gäller hushållsarbetet. Ett exempel på denna otillräcklighet är att
man genom studier upptäckt att när kvinnan är den som tjänar mest i familjen är det ändå hon
som tar huvudansvaret för barn och hem (Ahrne och Roman, 1996: 128). Ahrne och Roman,
menar vidare att individers handlingar verkar styras mer av normer och föreställningar om
kön än av den ekonomiska rationaliteten (Ahrne och Roman, 1996: 128).
3.4 Preferensteorin
Utgångspunkten för preferensteorin är att män och kvinnor inte är homogena grupper i val om
karriär och livsstil. Män är mer yrkesorienterade medan kvinnorna i större utsträckning har en
strävan att kombinera arbete och familj (Hakim, 2000: 255-257). Hakim delar in individerna i
tre arbets- och livsstilskategorier. Dessa är relevanta för både kvinnor och män men de ser lite
olika ut för de olika könen (Hakim, 2000: 271-272). Dessa kategorier utgörs av de
familjeorienterade, de anpassningsorienterade och de arbetsorienterade personerna (Hakim,
2000: 6). I den familjeorienterade gruppen prioriterar individerna familj och barn genom hela
livet. Kvinnorna föredrar att inte arbeta eller ser arbetet som en hobby eller bisyssla, medan
männen föredrar familjen framför ett prestigefyllt arbete (Hakim, 2000: 158–159, 255-256). I
den anpassningsorienterade gruppen är kvinnorna tydligt överrepresenterade. Denna grupp
består av personer som försöker kombinera arbete och familj och som har mer icketraditionella attityder. Inom denna grupp anser personerna att arbetet är viktigt, dock behöver
det inte alltid gå först. Kvinnorna i denna grupp berörs i hög grad av samhällets sociala och
8
politiska attityder och insatser, så som skatteförmåner, barnomsorg, jämställdhetspolitik etc.
(Hakim, 2000: 158–159, 255-256). Den arbetsorienterade gruppen består till största delen av
män. Det viktigaste i livet för denna grupp är sysselsättningen och individerna här lägger stor
vikt vid att skaffa sig en utbildning för att få en framgångsrik karriär (Hakim, 2000: 158–159,
255-256).
Man kan tänka sig att förväntningar och beteenden mellan preferensgrupperna ser olika ut. I
den familjeorienterade gruppen är det troligt att individerna, oavsett kön, vid arbetslöshet i
högre grad skulle förlänga sin föräldraledighet. På samma sätt kan man anta att det är mindre
sannolikt att föräldrarna i den arbetsorienterade gruppen kommer att förlänga sin
föräldraledighet vid arbetslöshet. Det är rimligt att det för dem känns mer angeläget att söka
arbete eftersom de prioriterar detta högt. Hakims preferensteori ger alltså en ytterligare
förklaring till att individer förutom kön väljer att förlänga eller förkorta föräldraledigheten.
Dock är det viktigt att poängtera att Hakim inte förnekar att det finns skillnader mellan könen,
även inom preferensgrupperna. En arbetslös man i den familjeorienterade gruppen förlänger
kanske inte ledigheten i samma utsträckning som en kvinna i samma grupp. Däremot om man
jämför en arbetslös man i den familjeorienterade gruppen med en arbetslös arbetsorienterad
kvinna kan hans föräldraledighet antas öka i högre utsträckning än hennes.
4. Tidigare forskning
Enligt tidigare forskning finns många olika faktorer som påverkar föräldrarnas fördelning av
föräldraledighet. Som tidigare nämnts så är den mest avgörande faktorn kön. Men även
faktorer som utbildning, inkomst och ålder har visat sig påverka fördelningen. I följande
avsnitt kommer vi att redogöra för tidigare forskningsresultat som är relevanta för vår studie.
4.1 Genus och kön som förklaring
Genus som förklaringsmodell har tidigare skildrats under teoriavsnittet och som tidigare
nämnts beskrivs genus som den mest avgörande faktorn för fördelningen av föräldraledighet.
Män upplever i högre utsträckning sitt föräldraskap som frivilligt än vad kvinnor gör. Männen
väljer att vara föräldralediga medan det för kvinnor är en självklarhet att vara föräldraledig
(SOU 2005:73, s.62, Bekkengen, 2002: 113,187).
Ekonomin anges ofta som skäl till att mannen utnyttjar föräldrapenning i lägre grad än
kvinnan. Dock finns det en del som talar emot detta. Till exempel är det män med hög
9
inkomst som är föräldralediga. Föräldrar som gjorde en ekonomisk förlust genom att dela
föräldraledigheten gjorde det ändå, medan de som inte valde att dela var de som ekonomsikt
inte påverkades nämnvärt. När kvinnan är den som tjänar mest sker inte något totalt rollbyte,
alltså är de ekonomiska skälen synnerligen könsmärkta (Bekkengen, 2002: 184). Enligt
många forskare finns det ett antagande om att när föräldrar anger hushållets ekonomi som skäl
till att de fördelat föräldraledigheten som de gjort har det egentligen med ett könsbestämt
skyldighets- och rättighetstänkande att göra (SOU 2005:73, s.231, Nilsson Schönnesson,
1987: 64, Bekkengen, 2002: 18-20). Nilsson Schönnesson skiljer mellan yttre och inre hinder
och menar att de inre hindren är individerna ofta omedvetna om. De inre hindren har sin
grund i normer och värderingar och ser olika ut beroende på samhällsklass och kön. Eftersom
inre hinder är omedvetna och svåra att verbalisera så hänvisar individen ofta till de yttre
hindren. De yttre hindren, likt de inre, sammanfaller med samhällsklass och kön (Nilsson
Schönnesson, 1987: 64). Arbetslöshet kan alltså tänkas vara ett yttre hinder, men i själva
verket kan det vara de inre hindren som styr, tillexempel föreställningar om vem som är
huvudförsörjare. I det sammanhanget kan man förvänta sig att arbetslösa kvinnor förlänger
och arbetslösa männen förkortar sin föräldraledighet. En möjlig förklaring skulle då vara att
det är de ”inre hindren” som faktiskt styr men att det ”yttre hindret”, arbetslösheten, som blir
den verbaliserade orsaken. Chronholm pekar också på att påståendet om att ekonomiska skäl
bidrar till mäns låga uttag är väl dokumenterat. Han menar att det är på grund av att männen
har ett val att ta ut föräldraledighet eller inte (till skillnad från kvinnorna som förväntas göra
det) som hans ekonomi kan styra omfattningen av hans föräldraledighet. Familjen planerar
tillsammans hur lång föräldraledighet de har råd att mannen tar ut (Chronholm, 2004: 39-43).
Enligt detta resonemang är fördelningen av föräldraledighet hos familjer där ena partnern är
arbetslös baserat på ett gemensamt beslut där familjens sammanlagda ekonomi får styra
pappans föräldraledighet.
4.2 Arbetslöshet och fördelning av föräldraledighet
Kugelbergs studie (1999), baserad på svenska familjer, beskriver tre olika familjetyper utifrån
hur makarna valt att dela föräldraledigheten sinsemellan. Dessa är den traditionella familjen,
den förändringsvilliga familjen och den innovativa familjen. Dock är det endast inom den
traditionella familjen som hon belyser hur arbetslösa makar resonerar kring fördelningen av
föräldraledigheten. Av den anledningen är endast denna grupp relevant för vår studie. I den
traditionella familjen har kvinnorna valt att ta ut det mesta av föräldraledigheten, oavsett om
de har förvärvsarbetat eller inte. Hon menar att denna fördelning är en implicit
10
överenskommelse om att det bästa för familjen är att kvinnan står för hela uttaget av
ledigheten (Kugelberg, 1999: 100). Kugelberg fann att när mannen var arbetslös så ansågs det
vara en självklarhet att han inte skulle ta ut någon föräldraledighet då det är nödvändigt att
han lägger all sin tid på att vara aktivt arbetssökande. Detta innebar att kvinnan skulle ta ut
hela föräldraledigheten. Då kvinnan i familjen var arbetslös togs det förgivet att hon skulle
stanna hemma hela tiden eftersom mannens inkomst ansågs nödvändig för familjens ekonomi
(Kugelberg, 1999: 103). I det här fallet talar parens beteende för att en arbetslös man skulle
förkorta sin ledighet medan en arbetslös kvinna förlänger sin. Dock kan man fråga sig om de
arbetslösas beteende inom denna grupp är generell, det vill säga om de arbetslösa i de två
övriga grupperna skulle agera på samma sätt. Kugelberg själv nämner inte hur de arbetslösa
förhåller sig till föräldraledighet i de två andra grupperna, men poängterar att
förhållningssättet inom den traditionella familjen ger uttryck för implicita traditionella
könsidentiteter (Kugelberg, 1999: 102). Ett möjligt antagande är att arbetslösa män och
kvinnor agerar annorlunda i de övriga grupperna eftersom de inte är lika styrda av traditioner
och normer som i den traditionella familjen.
Enligt Kugelberg fungerar kvinnan inom den traditionella familjen som ”gate-keeper”, det vill
säga det är hon, själv, som bestämmer hur föräldraledigheten ska fördelas mellan henne och
hennes make (Kugelberg, 1999: 109). Då det i denna familjestruktur är naturligt att kvinnan är
hemma kan man anta att kvinnan heller inte drivs att söka ett arbete. Arbetslösheten ses som
en möjlighet för henne att stanna hemma och vara den goda modern och rollen som ”gatekeeper” blir då verkligen till hennes fördel. Detta stämmer också överens med en
undersökning som Chronholm hänvisar till där man funnit att kvinnor vars arbete inte är en
viktig del av livet, utan som mest arbetar för inkomstens skull, utnyttjar den största delen av
föräldraledigheten. De ser föräldraledighet som en möjlighet att få avbrott från sitt arbete
(Chronholm, 2004: 38). Enligt denna iakttagelse är den arbetslösa mannen troligen inte enbart
styrd av sin egen upplevelse av arbetsmarknaden utan kan även påverkas av sin partners
inställning till sitt arbete. Det är alltså troligare att en man blir utan en större andel
föräldraledighet om hans partner ogärna vill återgå till sitt arbete, detta oavsett om han är
arbetslös eller inte.
Enligt statistik från RFV var mäns genomsnittliga föräldraledighet under 1990-talet högst
under åren 1993 och 1994, då den omfattade 39,5 dagar. Perioden för den ökande andelen
föräldraledighet sammanfaller med en lågkonjunktur och hög arbetslöshet, vilket kan vara en
11
möjlig
förklaring
till
den
kraftiga
ökningen
(Chronholm,
2004:
84-86).
Dock
uppmärksammades under Chronholms (2004) enkätundersökning att männen, under perioden
1993 och 1994, på olika sätt planerat sina föräldrauttag för att dryga ut kassan genom att
plocka ut ersättning under helger, semestrar eller samtidigt som mamman varit sjukskriven.
Männen hade alltså inte haft huvudansvaret för barnen utan använt föräldrapenningen i
samband med att annan vårdnadshavare funnits tillgänglig (Chronholm, 2004: 87-91).
Chronholms upptäckt har alltså belyst att även om föräldraledigheten statistiskt sett ut att öka
för arbetslösa män så har det inte nödvändigtvis inneburit att de varit mer ansvariga för sina
barn. Snarare kan föräldrapenningen ha fungerat som en extrainkomst under tider med
ansträngd ekonomi. Familjen har alltså planerat föräldrauttaget på ett sådant sätt att den med
lägre inkomst (till exempel en arbetslös) avbryter sitt föräldrapenningsuttag då den med högre
inkomst är ledig (till exempel under helgen) så att denna kan plocka ut föräldrapenning istället
och därmed maximera familjens totala inkomst. Man kan dra en parallell till Beckers teori om
att familjen tänker i termer av nyttomaximering för familjens totala bästa. För familjen där
ena parten är arbetslös innebär detta att den arbetslösa, om denna har den lägsta ersättningen,
skulle ta en större del av föräldraledigheten. Detta utifrån de två aspekterna tid och ekonomi.
Flera studier har visat att arbetet samt arbetsplatsens attityd har haft betydelse för mannens
låga uttag av föräldraledighet (Chronholm 2004, Bygren och Duvander 2006). Dock påverkas
inte kvinnorna av sin arbetsplats på samma sätt som männen, och låter därför inte arbetet
påverka valet om föräldraledighet i samma utsträckning som männen (Duvander 2006: 363372, Nilsson Schönnesson, 1987: 54, 63-64). Bekkengen (2002) kritiserar många av studierna
för att dessa baseras på männens upplevelser och inte arbetsplatsernas faktiska ageranden
(Bekkengen 2002: 184). Vi drar slutsatsen att påståendena inte bara behöver gälla specifika
arbetsplatser utan de kan generaliseras till arbetsmarknaden i stort och därmed även påverkar
den som är arbetslös. Elvin-Nowak förklarar att för mannen kan föräldraledighet upplevas
som en vinst i föräldraskapet men som en förlust i den manliga yrkespositionen (SOU
2005:73, s.55). Upplevelse av förlust och misslyckande i arbetslivet påverkar troligen den
arbetslösa mannen i ännu högre utsträckning än den som har arbete och vars karriär, på grund
av föräldraledighet, endast stannar av på bestämd tid. Föräldraledigheten kan å andra sidan
också ses som en alternativ sysselsättning under personens arbetslöshet. Kvinnor som inte
upplever denna negativa attityd på arbetsmarknaden drabbas inte på samma sätt av känslor av
förlust och misslyckanden och låter inte detta påverka valet om föräldraledighet. Bernhardt
12
och Olàh (2008: 1134) nämner kort i sin studie att män med svag anknytning till arbetslivet är
mindre troliga att ta ut längre föräldraledighet än genomsnittet.
4.3 Betydelsen av social tillhörighet
Med social tillhörighet menas vilken utbildning, inkomst, yrke eller yrkesposition en individ
kan ha. Nedan kommer vi främst att redogöra för betydelsen av social- och klasstillhörighet
samt utbildning och inkomst. Studier har visat att individers sociala tillhörighet är avgörande
för hur de förhåller sig till umgänget med barn. Föräldrar i högre inkomstgrupper umgås
mindre med sina barn än de i lägre inkomstgrupper (Nilsson Schönnesson, 1987: 27). Ett
antagande är att föräldrar i högre inkomstgrupper värderar arbete och karriär högre och
därmed ägnar mindre tid åt familj och barn. De lägre utbildade är i högre grad
låginkomsttagare och arbetslösa och prioriterar inte arbete och karriär lika högt, vilket ger mer
tid för familjen. Detta resonemang antyder att en arbetslös, beroende av klasstillhörighet, kan
ha olika inställning även till föräldraledighet.
Flera studier har visat att det finns ett samband mellan utbildningsnivå och uttag av
föräldraledighet (Sundström och Duvander 2002, Bernhardt och Oláh 2008, RFV 2004:14).
Framförallt har kvinnans utbildningsnivå en stark positiv effekt på mannens uttag av
föräldraledighet. I senare studier av Duvander (2006:5, s.32) redovisas dock att kvinnans
utbildning inte har någon positiv effekt på hennes egen föräldraledighetslängd. En förklaring
till detta kan vara att kvinnor med högre utbildning har investerat mer i humankapital än
kvinnor med lägre utbildning. Vilket innebär att de högre utbildade kvinnorna är mer
arbetslivsorienterade och vill återvända till sitt arbete tidigare än kvinnor med lägre
utbildning. Individer med högre utbildning tjänar i genomsnitt mer än de lägre utbildade, det
vill säga att det finns ett samband mellan utbildningslängd och inkomst (SOU 2005:73, s.
228). Studier har även visat att män med hög utbildningsnivå, hög inkomst eller vars partner
har hög utbildning är mer sannolika att ta ut längre pappaledighet (Sundstöm och Duvander
2002: 433–477, Bernhardt och Oláh 2008: 1134). Män vars inkomst är hög, dock inte högre
än ”inkomsttaket”, då inkomstbortfallet blir alltför stort, tar ut fler dagar än de med lägre
inkomst. Man förklarar detta med att män med hög inkomst har bättre råd att vara lediga. I de
par där kvinnan och mannen har liknande inkomst och där båda har högre utbildning tar
männen ut längre ledighet än genomsnittet (Sundström och Duvander, 2002: 433–477,
Bekkengen, 2002: 18-22). Om man utgår ifrån att utbildning också har ett samband med
arbetslöshet, det vill säga att högre utbildning minskar sannolikheten för arbetslöshet, betyder
13
det sannolikt att de arbetslösa i högre utsträckning kommer agera så som de lägre utbildade
och låginkomsttagarna. Detta skulle alltså betyda att dessa män tar en kortare föräldraledighet
än genomsnittet och andelen kommer vara förhållandevis låg. I rapporten flexibel
föräldrapenning (2004) har man studerat hur föräldrar strategiskt planerat uttaget
föräldrapenningsdagar under sin föräldraledighet. Rapporten redovisar att de med låg inkomst
måste ta föräldrapenning mer intensivt för att minimera inkomstbortfallet (RFV 2004:14, s.
29). Detta kan medföra att i en familj där ena parten är arbetslös blir det totala uttaget kortare
än om båda hade haft anställning, helt enkelt för att ekonomin kräver detta. Att det totala
uttaget av föräldraledigheten förkortas kan även tänkas påverka fördelningen.
4.4 Ålderns betydelse
Flera studier visar att åldern har betydelse för hur man tar ut föräldraledighet (Sundström och
Duvander, 2002, Duvander, 2006:5, Bygren och Duvander, 2006). Sammanfattningsvis kan
man säg att de som tenderar att ta ut längre föräldraledighet är de yngre papporna och de äldre
mammorna. De yngre paren delar föräldraledigheten mer lika mellan sig. Vi kommer att
kontrollera för ålder i vår studie eftersom tidigare studier visat att den har betydelse.
5. Hypoteser
Den studie som tydligast uttalar sig om hur män och kvinnor agerar vid arbetslöshet är
Kugelbergs studie. Det är utifrån denna studie samt främst utifrån teorierna om genus- och
könsroller som vi valt att ställa upp följande två hypoteser:
Hypotes 1: Män som är arbetslösa tar ut en mindre andel föräldraledighet än män generellt.
Hypotes 2: Kvinnor som är arbetslösa tar ut en större andel föräldraledighet än kvinnor
generellt.
Hypoteserna utgår alltså från att trots att paret anger samma skäl till föräldraledigheten så
agerar de, beroende av kön, på olika sätt. En mothypotes skulle vara att paren fördelar
föräldraledigheten könsneutralt så att den utan förvärvsarbete är ledig längst. Detta skulle ge
stöd åt Beckers teori om familjen som en nyttomaximerande enhet.
14
6. Metod och data
6.1 Datamaterial
Vi har använt försäkringskassans datamaterial Tid och Pengar. Tid och Pengar samlades in
2003 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Riksförsäkringsverket. Studien är en
telefonintervjuundersökning som vände sig till föräldrar till barn födda 1993 och 1999.
Undersökningens syfte var bland annat att fråga om föräldrarnas strategier kring fördelningen
av föräldraledighet, attityder till barnomsorg, tid med barnet, tid till förvärvsarbete och deras
uppfattning om balansen mellan olika delar i livet. Tid och Pengar innehåller också
registeruppgifter, hämtade från SCB, RFV och Linda, om bland annat utbildning och inkomst.
Urvalet i undersökningen består av 4000 biologiska eller adoptivföräldrar boende med sina
barn, varav totalt ca 3200 föräldrar svarat. Detta motsvara en svarsfrekvens på 79,8 procent,
vilket innebär att bortfallet är ca 20,2 procent. I de fall där barnen bodde med en förälder
tillfrågades den föräldern och i de fall barnet bodde med två föräldrar valdes en könsmässigt
jämn fördelning. Denna urvalsmetod har inneburit att fler kvinnor än män tillfrågades, då
kvinnorna oftare är ensamboende med sina barn. Alla intervjupersoner har svarat både för sig
själv och för sin partner (Materialbeskrivning av Tid och Pengar från Försäkringskassan). Vår
studie är baserad på delen där föräldrarna har besvarat frågor om strategier kring
föräldraledigheten.
6.2 Variabler
Syftet är att studera sambandet mellan det angivna skälet för fördelningen av
föräldraledigheten och det faktiska uttaget av föräldraledighet. På frågan ”Vad var det främsta
skälet till att ni fördelade föräldraledigheten mellan er som ni gjorde?” kan man ange åtta
olika svarsalternativ, varav ett är ett öppet svarsalternativ, ”annat”. Det vanligaste
svarsalternativet, cirka 26 procent, var ekonomiska skäl. Bland dem som svarat ”annat” har
närmare 35 procent svarat att det främsta skälet handlar om arbetslöshet. Ett annat vanligt
förkommande skäl var studier. Vi har valt att fokusera på arbetslöshet och har delat in de
arbetslösa i två grupper, en där det är mannens arbetslöshet som är skälet till fördelningen
(mannens arbetslöshet kodad som 1 och övriga 0), och en där det är kvinnans arbetslöshet
som är skälet till fördelningen (kvinnans arbetslöshet kodad som 1 och övriga 0). Det hade
varit intressant att veta vilken sysselsättning intervjupersonen och dess partner hade innan
föräldraledigheten. Denna information finns dock inte tillgänglig i Tid och Pengar. Det är
15
viktigt att poängtera att variabeln som vi använder alltså inte beskriver samtliga arbetslösa
utan endast de som angett arbetslöshet som skäl till fördelningen av föräldraledighet.
För att ta reda på längden för respektive förälders föräldraledighet har vi valt att utgå från
frågorna ”Hur länge var du föräldraledig? ” och ”Hur länge var din partner föräldraledig?”.
Intervjupersonen hade valet att svara i dagar eller månader och det finns därför två variabler
för längden på uttaget. Vi har därför kodat om dessa så att alla svar anger föräldrarnas uttag i
månader och vidare skapat variabler för männens respektive kvinnornas andel av uttaget.
Andelen uttag är baserad på föräldraparets totala uttag av ledighet, vilket alltså innebär att
andelsvariabeln inte tar hänsyn till att uttaget kan vara olika långt för olika föräldrapar. Ett
alternativ för att skapa oss en uppfattning om uttagets längd hade varit att använda variabeln
”uttaget av föräldrapenning”. Skälet till att vi valt bort denna variabel är att arbetslösa inte
nödvändigtvis plockar ut föräldrapenning under sin arbetslöshet utan får annan form av
ersättning (a-kassa, avgångsvederlag mm) men ändå är den som är hemma med barnet. Vi
menar därför att variabeln där personen själv får redovisa för sin föräldraledighetslängd, i
detta sammanhang, är mer pålitlig.
Utbildningsvariabeln är kategoriserad mellan noll och sju. Kategori 0 innebär ingen
utbildning, 1=förgymnasial utbildning kortare än nio år, 2=förgymnasial utbildning nio år
eller motsvarande, 3=gymnasial utbildning högst två år, 4=gymnasial utbildning längre än två
år, 5=eftergymnasial utbildning kortare än tre år, 6=eftergymnasial utbildning tre år eller
längre och 7=forskarutbildning. Vi har skapat en dummy av den kategoriserade
utbildningsvariabeln för att kunna använda den i regressionsanalyserna. Vi har valt att dela in
de utbildade i två grupper som bäst redovisar sambandet mellan utbildning och
föräldraledighetsuttag i vårt urval. Vår referensgrupp är de med lägre utbildning och består av
de med högst gymnasieutbildning om tre år, alltså kategori noll till fem. De med högre
utbildning består av de med minst tre års eftergymnasialutbildning, alltså kategori sex och sju.
Grupperna är ojämnt fördelade, de högre utbildade är endast cirka åtta procent. Dock är det
jämnt fördelat mellan könen, alltså procentuellt lika många högre utbildade kvinnor som män.
Vad gäller variabeln ålder har vi i regressionerna valt att endast ta med antingen kvinnans
eller mannens ålder eftersom ålder korrelerar högt inom paret. Båda variablerna (utbildning
och ålder) redogör för aktuell status vid barnets födelse.
16
I enkätundersökningen har intervjupersonen fått svara för både sig själv och sin partner.
Möjligen kan detta innebära vissa brister i validiteten då man kan anta att man har sämre
kännedom om partnerns uppgifter än sina egna. Föräldraparen har delats upp och analyser
redovisas för män och kvinnor separat.
6.3 Metod
I vår undersökning har vi två analysansatser. Den första är en deskriptiv del som beskriver
genomsnittlig föräldraledighet i månader och andel, tillsammans med ålder och utbildning
dels för de kvinnor och män som angett arbetslöshet som skäl och dels för de kvinnor och
män som angett annat än arbetslöshet som skäl.
Vidare har vi genomfört tre regressionsanalyser. Med hjälp av linjär regressionsanalys, OLS
(Ordinary Least Square eller minstakvadratmetoden), testas samband och signifikanser. Syftet
med regressionsanalysen är att undersöka sambanden mellan beroende variabeln och de
oberoende variablerna. Med denna metod kan man även konstanhålla effekterna av andra
oberoende variabler (utbildning och ålder) på den beroende variabeln. Att inte inkludera
kontrollvariabler i regressionsanalysen skulle innebära att man får en felaktig skattning av det
direkta sambandet mellan beroende och oberoende variabeln (Edling och Hedström, 2003: 88,
96). OLS metoden bygger på att minimera avvikelser mellan de observerade Y-värdena och
den estimerade linjen som beskriver sambandet mellan de oberoende och den beroende
variabeln (Edling och Hedström, 2003: 88). Regressionskoefficienten i analysen anger den
genomsnittliga förändringen i beroendevariabeln (Y) vid en enhetsökning i den oberoende
variabeln (X) då värdena på alla andra oberoende variabler hålls konstanta (Edling och
Hedström, 2003: 97). Koefficienterna i våra analysmodeller anger dels i procentenheter och
dels i månader hur föräldraledigheten ser ut för arbetslösa män och kvinnor i jämförelse med
referenskategorin då man konstanhållit för utbildning och ålder. Exempelvis om koefficienten
för dummyvariabeln för arbetslös man är 0,042, innebär det att denna man ökar sin andel av
föräldraledighet med 4,2 procentenheter jämfört med män med samma utbildning och ålder
som inte angett arbetslöshet som skäl. Då variabeln ålder är kontinuerlig i vår
regressionsanalys innebär det att den kan anta vilket värde som helst inom ett givet intervall
(Edling och Hedström, 2003: 16). Tolkningssättet blir här annorlunda då man inte jämför med
en referenskategori som med dummyvariablerna för arbetslöshet och utbildning.
Koefficienten för variabeln ålder visar hur föräldraledighetsuttaget ser ut när man ökar åldern
med en enhet.
17
I vår första regression är kvinnans andel av föräldraledigheten beroendevariabel och de
oberoende variablerna är arbetslös man, arbetslös kvinna, kvinnans ålder och män och
kvinnors högre utbildning. I de två andra regressionerna har vi kvinnans respektive mannens
föräldraledighet i månader som beroendevariabel och de oberoende variablerna är kvinnors
och mäns arbetslöshet, ålder och utbildning. Eftersom faktorerna ålder och utbildning enligt
tidigare forskning visat sig ha ett samband med uttaget av föräldraledighet är dessa
kontrollvariabler. Då vårt urval av arbetslösa är förhållandevis litet kommer vi inte kunna
generalisera till populationen av arbetslösa föräldralediga. Dock kan resultatet antyda på
vilket sätt män och kvinnor förhåller sig till arbetslöshet och föräldraledighet.
7. Resultat
I följande avsnitt presenteras resultaten av den statistiska analysen där våra hypoteser testas.
Vi inleder med en deskriptiv analys av våra variabler. Vidare presenteras resultaten från
regressionsanalyserna som talar om för oss hur sambandet mellan arbetslöshet och andel/uttag
förändras då vi kontrollerar för ålder och utbildning.
7.1 Deskriptiv analys
Nedan följer en tabell som kort beskriver variablerna i vår studie.
Tabell 1. Deskriptiv tabell
Angett arbetslöshet som skäl till fördelning
Angett annat som skäl till fördelning
Kvinnans
arbetslöshet
Mannens
arbetslöshet
Kvinnan
Mannen
Föräldraledighet
i månader
15,42
2,14
15,11
1,70
Andel av
föräldraledighet
94,49%
15,60%
88,82%
11,18%
Utbildning
kategori 0-7
3,63
3,46
3,85
3,90
Ålder
27,60
31,17
28,84
31,39
N
68
25
2455
2455
Det totala antalet individer är 2548, varav 1526 är kvinnor och 1022 är män. Vi kan
konstatera att 68 intervjupersoner har angett kvinnornas arbetslöshet som främsta skäl till
18
fördelningen och 25 intervjupersoner har angett mannens arbetslöshet som främsta skäl till
fördelningen. Övriga har alltså angett andra skäl än arbetslöshet som främsta skäl till
fördelningen. Vi har signifikanstestat resultaten i tabellen vad gäller skillnader mellan
arbetslösa och övriga inom respektive kön. Kvinnornas andel av föräldraledigheten (89
procent) är högre än andra studier visat (jfr. SOU 2003:36, s. 13). Detta kan ha sin förklaring i
att föräldrarna själva har svarat hur länge de varit föräldralediga och främst redogjort för
ledighetsuttagen fram till barnets förskolestart. Dagar uttagna när barnen är äldre har de
troligen inte tagit hänsyn till.
I tabell 1 kan vi se att kvinnornas medelvärden på föräldraledighet i månader och andel går i
samma riktning. Kvinnor tar ut i genomsnitt cirka 89 procent av föräldraledigheten, vilket
motsvarar 15,11 månader. De arbetslösa kvinnornas andel av föräldraledighet är cirka 94
procent (15,42 månader) vilket är något högre än andelsmedelvärdet för övriga kvinnor (cirka
89 procent), och skillnaden är signifikant på 10 procents nivå. Den sammanslagna bilden
antyder alltså att kvinnor ökar sin andel ledighet vid arbetslöshet. Medelvärdet för de
arbetslösa kvinnornas föräldraledighet i månader är något högre, 15,42 månader, än för övriga
kvinnors uttag som är 15,11 månader. Dock är skillnaden insignifikant och ett slumpsamband
kan inte uteslutas. De arbetslösa männens uttag av föräldraledighet i månader är något högre
än för övriga män, 2,14 månader respektive 1,70 månader. Dock är även detta insignifikant.
Även arbetslösa männens andel av föräldraledighet är något högre än för övriga män, cirka 16
procent respektive cirka 11 procent vilket är signifikant på 10 procents nivå. Det är värt att
notera att de arbetslösa männen förlänger sin pappaledighet med 0,44 månader (2,14–1,70),
alltså drygt 13 dagar och de arbetslösa kvinnorna förlänger den med 0,31 månader (15,4215,11), alltså drygt 9 dagar. Vad gäller utbildningsvariabeln som är kategoriserad mellan noll,
ingen utbildning, och sju, forskarutbildning kan vi notera att samtliga ligger inom spannet
3,46 och 3,90. Detta medelvärde innebär att gymnasieutbildning är den genomsnittliga
utbildningsnivån. Männen är generellt något högre utbildade än kvinnorna, 3,90 respektive
3,85, och de arbetslösa något lägre utbildade än övriga. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan
de arbetslösa männen (3,46) och övriga män (3,90) är större än skillnaderna mellan de
arbetslösa kvinnorna (3,63) och alla kvinnor (3,85). Tilläggas kan att de arbetslösa med högre
utbildning består av knappt 8 procent och andelen kvinnor och män är lika. Medelåldern är i
stort sett densamma oavsett arbetslöshet eller inte däremot är männens medelålder något
högre än kvinnornas, cirka 31 år respektive cirka 28 år. Både utbildning och ålder är
signifikant på 10 procents nivå.
19
7.2 Regressionsanalys - andel föräldraledighet
I tabell två ser vi resultatet från regressionen där vi har testat hur kvinnans andel av
föräldraledighet förändras beroende av om man angett kvinnans eller mannens arbetslöshet
som främsta skäl till fördelningen kontra när man inte angett arbetslöshet som främsta skäl till
fördelningen. Det är viktigt att poängtera att en andelsökning i första hand beror på att den
arbetande partnern minskar sin ledighet. En andelsökning säger alltså inget om den
föräldralediga partnerns ledighet i tid ökar.
Tabell 2. Regressionsanalys med kvinnans andel som beroendevariabel.
Modell 1
Modell 2
Modell 3
Arbetslös man
-0,041
(0,034)
-0,043
(0,034)
-0,053
(0,034)
Arbetslös kvinna
0,058**
(0,021)
0,056***
(0,021)
0,054***
(0,021)
0,002**
(0,001)
0,000
(0,001)
Ålder kvinna
Högre utb. man
-0,023***
(0,008)
Högre utb. kvinna
-0,033***
(0,008)
Konstant, kvinnans andel
R2
0,888***
0,934***
0,913***
(0,003)
(0,021)
(0,021)
0,004
0,006
0,022
* signifikansnivå: 10 procent
** signifikansnivå: 5 procent
*** signifikansnivå: 1 procent
Standardfel inom parentes
I den första modellen är endast de oberoende variablerna, kvinnans och mannens arbetslöshet,
inkluderade. Konstanten är då 88,8 procent, vilket är kvinnans andel av föräldraledigheten för
dem som inte angett arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen. Om kvinnan är arbetslös
så ökar hennes uttag med 5,8 procentenheter och hennes andel blir cirka 95 procent
(88,8+5,8=94,6). Detta är signifikant på femprocentsnivån. Siffrorna för den arbetslöse
mannen är däremot insignifikanta då risken för slumpsamband är större än 10 procent. Det är
dock värt att notera i det här sammanhanget att antalet arbetslösa män är mycket lågt, vilket
kan bidra till att estimatet för män inte är signifikant. Om vi ändå vågar oss på en försiktig
tolkning av siffrorna så indikerar de att kvinnans andel av föräldraledigheten minskar med 4
20
procentenheter om man angett mannens arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen. Detta
skulle i så fall betyda att mannens arbetslöshet påverkar föräldraledighetsuttaget i samma
riktning som de arbetslösa kvinnornas, det vill säga att den egna andelen ökar något.
I modell två har ytterligare en oberoende variabel lagts till, kvinnans ålder. Estimatet är
signifikant på femprocentsnivån och visar att kvinnas föräldraledighet minskar något med
stigande ålder. För varje år minskar kvinnans andel med 0,2 procentenheter. Detta innebär att
en kvinna på 20 år tar ut 2 procentenheter högre andel än en kvinna på 30 år. Enligt tidigare
forskning så tar äldre kvinnor ut längre föräldraledighet i tid men enligt detta resultat så
minskar alltså kvinnans andel av föräldraledighet med ökande ålder. Estimatet säger alltså
inte att föräldraledigheten blir kortare utan snarare att den äldre kvinnan delar
föräldraledigheten mer jämlikt med sin man, som sannolikt också är äldre. Estimaten för
arbetslöshet förändras endast en aning då vi kontrollerar för ålder. Detta betyder att
sambanden mellan arbetslöshet och föräldraledighet från modell ett inte enbart beror på
skillnader i ålder mellan arbetslösa och andra.
I den sista modellen har kontrollvariabeln utbildning lagts till, där vi jämför de högre
utbildade med de lägre utbildade. Resultaten i regressionen visar att högre utbildning, oavsett
kön, har en negativ effekt på kvinnans andel av föräldraledighet. Detta innebär att om mannen
har en högre utbildning ökar hans andel föräldraledighet med 2,3 procentenheter och när
kvinnan har en högre utbildning så sjunker hennes andel med 3,3 procentenheter. Estimaten
för utbildning är signifikanta på enprocentsnivån. Tidigare studier har funnit liknande resultat,
det vill säga att högutbildade män tar ut längre ledighet medan högutbildade kvinnor förkortar
sin ledighet. Regressionen visar också att kontrollvariablerna inte har haft någon väsentlig
inverkan på estimaten för arbetslöshet. Den arbetslösa kvinnans ökning av andelen minskar
från 5,8 procentenheter till 5,4 procentenheter då utbildning och ålder har kontrollerats för. Vi
kan också se att kvinnans minskning av andelen tycks öka då paret angett mannens
arbetslöshet som skäl, när vi lagt till utbildning som kontrollvariabel. Dock hade man kunnat
vänta sig att utbildningsvariabeln skulle haft en större inverkan på estimaten för arbetslöshet,
då det är rimligt att anta att utbildningsnivån i högre grad påverkar såväl sannolikheten för
arbetslöshet som andel ledighet. I praktiken innebär resultaten att högre utbildning, oavsett
kön, minskar kvinnans andel av föräldraledigheten.
21
Förklaringsvärdet, R2, på 0, 022 i modell tre innebär att de oberoende variablerna svarar för
2,2 procent av variansen i beroendevariabeln. Att förklaringsgraden är så pass låg var väntat
eftersom kön finns med i beroendevariabeln (och det är den faktor som är mest avgörande för
hur föräldraledigheten fördelas) och att analyserna görs för kvinnor och män separat. Dock
ökar förklaringsgraden från modell ett till modell tre, när kontrollvariablerna ålder och
utbildning är inkluderade, från 0,4 procent till 2,2 procent, vilket betyder att modell 3 är en
signifikant bättre modell än modell 1. Överlag är koefficienterna inte särskilt stora, vilket
innebär att förändringen i beroendevariabeln inte är så stor vid enhetsökningar i de oberoende
variablerna. Detta betyder att arbetslöshet är en faktor som endast i viss mån påverkar
föräldraledigheten. För att förtydliga vad förändringen faktiskt kan innebära i realiteten har vi
konstruerat ett fiktivt exempel. Vi föreställer oss en kvinna som i normala fall (allt annat lika)
är föräldraledig i 300 dagar. Vår regressionsanalys säger oss att denna kvinna skulle förlänga
sin föräldraledighet med cirka 16 dagar om hon är arbetslös och paret angett hennes
arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen av ledigheten. Samma kvinna skulle förkorta
sin föräldraledighet med cirka 15 dagar om barnets pappa är arbetslös och de angett
arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen av ledigheten. För att komma fram till detta har
vi använt koefficienterna för kvinna och man och sedan multiplicerat dessa med 300 dagar,
alltså 0,054*300=16,2 och 0,051*300=15,3. Vi vill dock återigen betona att estimaten för
arbetslöshet för män inte är signifikant, vilket innebär att kvinnors andel av föräldraledigheten
eventuellt inte förändras alls när mannen är arbetslös.
7.3 Regressionsanalys - föräldraledighet i månader
I tabell tre och fyra ser vi resultaten från regressionen där vi testat hur endera partens
arbetslöshet påverkar kvinnans respektive mannens föräldraledighetslängd. Syftet med dessa
regressioner är dels att undersöka huruvida detta resultat följer samma mönster som
andelsregressionen och dels att se om den totala längden föräldraledighet förändras när
arbetslöshet angetts som skäl till fördelningen.
22
Tabell 3. Regressionsanalys med kvinnans föräldraledighet
i månader som beroendevariabel
Modell 1
Modell 2
Arbetslös kvinna
0,378
(0,717)
0,424
(0,718)
Arbetslös man
-2,173*
(1,172)
-2,173*
(1,173)
Ålder kvinna
0,044*
(0,026)
Högre utb. kvinna
-0,352
(0,270)
Högre utb. man
0,051
(0,274)
Konstant, kvinnans ledighet
R2
15,117*** 13,958***
(0,118)
(0,727)
0,001
0,003
* signifikansnivå: 10 procent
** signifikansnivå: 5 procent
*** signifikansnivå: 1 procent
Standardfel inom parentes
I tabell tre redogörs för hur kvinnans föräldraledighetsuttag i månader förändras om kvinnan
själv eller hennes partner är arbetslös. Kontrollvariablerna är kvinnans ålder och kvinnans och
mannens utbildning. Till att börja med är det viktigt att notera att endast estimaten för
arbetslösa män är signifikanta. Estimaten talar om för oss att kvinnans föräldraledighet inte
förändras signifikant om paret angett kvinnans arbetslöshet som skäl till fördelningen men att
hennes föräldraledighet sjunker med 2,17 månader (cirka 65 dagar) om paret angett mannens
arbetslöshet som skäl till fördelningen. Detta innebär att kvinnan återgår snabbare till arbetet
när hennes man är arbetslös. Sannolikt blir hennes inkomst mer betydelsefull för familjens
totala ekonomi vilket påverkar till hur föräldrar fördelar föräldraledigheten mellan sig.
23
Tabell 4. Regressionsanalys med mannens föräldraledighet
i månader som beroendevariabel
Modell 1
Modell 2
Arbetslös man
0,412
(0,547)
0,585
(0,543)
Arbetslös kvinna
-1,060***
(0,335)
-1,015***
(0,332)
Ålder man
-0,016*
(0,010)
Högre utb. man
0,408***
(0,126)
Högre utb. kvinna
0,598***
(0,124)
Konstant, mannens ledighet
1,697***
(0,055)
R2
0,004
1,865***
(0,302)
0,025
* signifikansnivå: 10 procent
** signifikansnivå: 5 procent
*** signifikansnivå: 1 procent
Standardfel inom parentes
I tabell fyra redogörs för hur mannens föräldraledighetsuttag i månader förändras om mannen
själv eller hans partner är arbetslös. Kontrollvariablerna är mannens ålder och båda könens
utbildning. I denna tabell är alla estimat signifikanta på tioprocentsnivån eller lägre utom
variabeln arbetslös man. Resultaten visar att mannens föräldraledighet sjunker med cirka 1
månad om paret angett kvinnans arbetslöshet som skäl till fördelningen (det senare är
signifikant på enprocentsnivån). Detta kan jämföras med att kvinnans föräldraledighet
förkortas med drygt två månader när mannen är arbetslös. Sammantaget tyder detta på att den
totala tiden hemma vid arbetslöshet sjunker. Siffrorna visar även att den arbetandes tid
påverkas i högre omfattning än den arbetslösas tid. Detta är ett tecken på att ekonomin har
betydelse för hur lång den totala föräldraledigheten blir.
Förklaringsvärdet, R2, är väldigt lågt. I tabell 3, modell 2, är R2 endast 0,003 och i tabell 4,
modell 2 är R2 0,025. Eftersom R2 visar andel förklarad varians i beroendevariabeln och
mannens variation av uttaget av föräldraledighet är större så blir också R2 något högre för
mannen.
24
Resultaten i tabell tre och fyra styrker det som framkom av resultaten i tabell två. Tabell två
talar om för oss at både kvinnan och mannen förlänger sin andel föräldraledighet. Tabell tre
och fyra kompletterar denna information genom att tala om för oss att föräldraledigheten även
ökar i tid när de angett arbetslöshet som skäl. Dock måste man erinra sig att estimaten för
kvinnorna i tabell tre inte är signifikanta. De två senare regressionsanalyserna ger oss
ytterligare information. Kvinnans ledighet vid arbetslöshet ökar från 13,96 månader till 14,38
månader, alltså en ökning på tre procent. Mannens uttag ökar från 1,87 månader till 2,45
månader, alltså en ökning på 24 procent. Detta betyder att mannens relativa förändring är
betydligt större än kvinnans. Dock bör man tolka estimaten med stor försiktighet eftersom de
inte är signifikanta. Vi kan också se att arbetslösheten påverkar både kvinnan och mannen i
paret och att den totala ledighetstiden förkortas när ena parten är arbetslös. Oavsett om det är
kvinnan eller mannen som är arbetslös återgår den med arbete tidigare till sitt arbete.
Ekonomin är en trolig förklaring till detta. En ansträngd ekonomi kan sägas, åtminstone
delvis, sätta de traditionella rollerna åt sidan och det bästa för familjens ekonomi bidrar till att
förändra fördelningen och förkorta ledighetslängden. Å andra sidan, om kvinna är arbetslös
kan en ansträngd ekonomi förstärka de traditionella rollerna eftersom mannen då troligen
återgår till arbetet tidigare.
7.4 Hypotesprövning
Våra hypoteser utgick från att män och kvinnor skulle agera olika beroende på om de angett
kvinnans eller mannens arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen av föräldraledighet.
Enligt första hypotesen skulle män som är arbetslösa ta ut en mindre andel föräldraledighet än
män generellt och enligt andra hypotesen så skulle kvinnor som är arbetslösa ta ut en större
andel föräldraledighet än kvinnor generellt.
Redan i den deskriptiva delen kan man se att antagandet om mannen verkar felaktigt, då
tabellen visar att medelvärdet för andelen föräldraledighet är större för de arbetslösa männen
än för de övriga männen. Dock pekar medelvärdessiffrorna på att antagandet om kvinnan är
korrekt. Enligt den deskriptiva delen ökar andelen och föräldraledighet i tid när hon är
arbetslös, dock är ökningen i tid insignifikant. Den första regressionens resultat (med andel
som beroendevariabel) visar samma mönster, både kvinnan och mannen förlänger sin andel
vid arbetslöshet. Likaså visar resultatet i de andra regressionerna (med föräldraledighet i tid
som beroendevariabel) att de arbetslösa kvinnorna och männen förlänger ledigheten.
Regressionernas resultat går i samma riktning, de senare regressionerna ger oss
25
kompletterande information. Detta innebär att vi förkastar den första hypotesen angående
männens agerande och att vi får stöd för den andra hypotesen om kvinnors agerande.
8. Sammanfattande slutdiskussion
Syftet med denna studie har varit att undersöka om män och kvinnor som angett arbetslöshet
som främsta skäl till fördelningen av föräldraledigheten tenderar att förkorta eller förlänga
ledigheten. Undersökningen visar att både arbetslösa män och arbetslösa kvinnor, som angett
arbetslöshet som främsta skäl till fördelningen av föräldraledigheten, både ökar sin andel av,
och förlänger, sin föräldraledighet. Eftersom mannens andel ursprungligen är betydligt lägre
blir den procentuella förändringen större för mannen än för kvinnan.
I detta avsnitt kommer vi att diskutera undersökningens resultat utifrån våra teorier och
tidigare forskning. Resultaten i vår undersökning stämmer överens med statistik som
Chronholm (2004) redovisar. Enligt denna sammanföll mäns ökade uttag av föräldraledighet
med en lågkonjunktur, då även arbetslösheten var mycket hög. Vår studie visar dessutom att
ökningen av föräldraledighet vid arbetslöshet inte är något specifikt för mannen utan även
gäller för kvinnor.
Det råder olika meningar om huruvida ekonomin är det egentliga skälet till fördelningen av
ledighet då det i praktiken oftast bara gäller då mannens inkomst är högre. Denna
undersöknings resultat tyder dock på att ekonomi åtminstone har en viss betydelse för
fördelningen eftersom den som saknar arbete, och därmed får försämrad ekonomi, också är
den som förlänger sin ledighet. Samtidigt tar den som har arbete ut en mindre del av
ledigheten. Enligt rapporten Flexibel föräldrapenning (2004) framkom det att föräldrar med
låg inkomst tar föräldrapenning mer intensivt för att minimera inkomstbortfallet. Utifrån
denna information är det sannolikt att den totala föräldraledigheten också blir kortare när den
ena parten är arbetslös jämfört med om båda hade haft anställning, helt enkelt för att
ekonomin kräver detta. Våra resultat visar också detta samband, att i en familj där ena parten
är arbetslös så förkortar den arbetande parten sin föräldraledighet. Resultaten visar också att
den totala ledigheten för familjen förkortas. En förklaring till detta kan man finna i Beckers
resonemang. Det handlar helt enkelt om att föräldrarna måste väga nyttan av att vara hemma
med kostnaden det innebär för familjen. Den ekonomiska nyttan (eller nödvändigheten) gör
att föräldrarna tar ut föräldrapenningen mer intensivt och därmed blir den totala längden
kortare. Tillämpning av Beckers teori innebär att den individ som har mest tid, den arbetslösa,
26
också är den som i störst utsträckning kommer att vara föräldraledig och att den som har högst
produktivitet på arbetsmarknaden, den med arbete, i högre grad kommer ägna sig åt
förvärvsarbete. Dock stämmer inte Beckers resonemang helt med verkligheten, den arbetande
kvinnans andel är fortfarande avsevärt mycket större än den arbetslöse mannens, även om
hennes andel sjunker. Man skulle kunna uttrycka det så att när mannen är arbetslös får de
traditionella könsrollerna konkurrens av familjens behov av att nyttomaximera och bespara
familjen en del av det inkomstbortfall som det innebär att låta den med arbete vara hemma.
Men precis som vi tidigare nämnt sker det motsatta om det är kvinnan som är arbetslös, det
vill säga att de traditionella könsrollerna befästs ytterligare. Teorin säger i och för sig även att
kvinnan generellt är mer produktiv i hemmet än mannen och detta skulle kunna vara en
bidragande förklaring till att kvinnan fortsätter att ta den största delen av ledigheten även om
mannen är arbetslös.
När man talar om underökningens resultat är det lätt att fokus hamnar på det faktum att män
och kvinnor båda ökar sitt uttag vid arbetslöshet, och att mannens ökning av uttaget till och
med är procentuellt högre än kvinnans. Detta är givetvis sant men det måste ändå sägas att det
är anmärkningsvärt att förhållandet fortsätter vara så pass ojämlikt när mannen är arbetslös.
Varför tar inte den arbetslösa mannen ut sin hälft av föräldraledigheten? Man kan tycka att
situationen borde uppmuntra till en jämlik fördelning ur flera olika perspektiv, som till
exempel jämställdhet, barn och ekonomi. Genusteorierna ligger nära till hands för att förklara
detta. Enligt Hirdman (2001) och West och Zimmerman (1987) är traditionella föreställningar
om könsroller så djupt rotade och det är troligt att även de par som har för avsikt att vara
jämställda inte är det fullt ut. Kvinnas roll som förstahandsförälder är så pass given att
faktorer som arbetslöshet påverkar henne i relativt liten utsträckning. Mannen är, enligt
Bekkengen (2002), fri att välja om eller i vilken omfattning han ska var föräldraledig. Vår
undersökning visar att arbetslöshet är en faktor som bidrar till att män väljer att vara
föräldralediga i ökad utsträckning. I likhet med detta resultat hävdar Chronholm (2004) att det
främst är mannens uttag av föräldraledighet som förändras när familjen gemensamt beslutar
om hur ekonomin ska påverka fördelningen. Vi tolkar detta som att mannen är mer flexibel i
sin papparoll medan kvinnan generellt är mer fast i sin traditionella mammaroll. Samtidigt
finns det en viss flexibilitet även hos kvinnan då hon förkortar sin ledighet när mannen är
arbetslös.
27
Som vi ovan nämnt, är det viktigt att ha i åtanke att fördelningen av föräldraledighet är
mycket ojämn mellan man och kvinna. Studiens resultat tyder dock på att familjen, i viss
omfattning, inte enbart är styrd av traditionella könsrollsmönster utan även låter andra
faktorer, som arbetslöshet och ekonomisk nytta, påverka fördelningen. Med stöd av ElvinNowaks (2005) resonemang kan man säga att det skett en normförskjutning i samhället. För
männen innebär detta att familjeförsörjaransvaret fått konkurrens av betydelsen av att vara en
närvarande pappa. Arbetslösheten kan då vara ett tillfälle som främjar männens möjlighet att
vara hemma med barnen.
Enligt maktresursteorin blir den arbetslösa partens maktposition i förhållande till den
arbetande partens försvagad och kraven på att denne ska ta större ansvar för hem och barn
ökar. Frågan är dock hur föräldrarna förhåller sig till föräldraledighet, är det något man vill
förhandla bort eller något man vill förhandla sig till? Enligt Chronholm (2004) är de flesta
föräldrar positiva till föräldraledighet, vilket borde leda till att den med mest maktresurser
också borde förlänga sin andel. I övrigt anser vi att maktresursteorin har lite att bidra med vad
gäller förståelsen för hur ledigheten fördelas när endera parten är arbetslös.
Preferensteorin å sin sida ger ett helt annat perspektiv på vårt ämne då denna förklarar hur
olika prioriteringar i livet påverkar vårt agerande och förhållningssätt. Tyvärr kan vi utifrån
våra resultat inte säga mycket om hur olika grupper av individer agerar. Man kan dock tänka
sig att skillnaderna mellan Hakims olika gruppindelningar kan vara större än skillnaderna
mellan könen eftersom vårt resultat visade på en sådan liten skillnad mellan män och kvinnors
agerande. Hakims preferensindelning skulle kunna avslöja att personer inom grupperna
(oavsett kön) tendrar att agera liknande på faktorer som arbetslöshet. En person tillhörande
den arbetsorienterade gruppen fokuserar sannolikt mer på att söka arbete än en person i den
familjeorienterade gruppen. Kugelbergs studie (1999) förstärker resonemanget om att det
troligen finns skillnader mellan olika grupper. Den traditionella familjens beteendemönster,
där kvinnan tar ut hela föräldraledigheten även då mannen är arbetslös, stämmer inte överrens
med resultatet av vår undersökning. Detta talar för att det inom könen finns avvikelser som
snarare handlar om vilka värderingar individen har.
Ett ytterligare perspektiv, delvis relaterat till det ovan, som skulle kunna vara intressant för
vidare forskning i ämnet, är att utgå från ett klassperspektiv. Vi uppfattar att normerna inom
de olika klasserna skiljer sig åt. Till exempel hävdas det i en studie att individers sociala
klasstillhörighet är avgörande för hur man förhåller sig till umgänget med barn (Nilsson
28
Schönnesson, 1987). På motsvarande sätt kan man tänka sig att familjens inställning till
jämställdhet har betydelse för hur man reagerar på ena partnerns arbetslöshet. Kan
inställningen delvis ha ett samband med klasstillhörighet, där arbetarklassens värderingar i
högre grad utgår från en traditionell könsrollsdelning medan högre utbildad medelklass är mer
flexibel i sin fördelning av föräldraledighet?
Ett annat motiv som kan påverka fördelningen hos ett par där ena parten är arbetslös är att den
arbetslösa föräldern via föräldraledigheten får en meningsfull sysselsättning. Arbetslöshet
skapar ofta frustration och disharmoni på många olika plan och föräldraledigheten kan tänkas
vara en tillfällig lösning på situationen, både för män och för kvinnor. Detta är en tanke som
skulle vara intressant att utveckla genom en kvalitativ studie på ämnet.
Vi har med vårt material inte haft möjlighet att undersöka hela gruppen arbetslösa. En viktig
fråga att ställa är hur de arbetslösa som inte angett arbetslösheten som främsta skäl till
fördelningen agerar. Det är möjligt att resultatet hade sett annorlunda ut om alla arbetslösa
varit inkluderade i undersökningen (oavsett vilket skäl man angett till fördelningen). De som
angett andra skäl till fördelningen av föräldraledigheten än arbetslöshet kanske inte låter
arbetslösheten påverka fördelningen överhuvudtaget.
Avslutningsvis vill vi säga att förhållandet föräldraledighet och arbetslöshet är ett synnerligen
intressant och viktigt område att forska kring. Inte minst med tanke på att samhället befinner
sig i en lågkonjunktur som redan inneburit att många människor i dag står utan arbete.
29
9. Referenser
9.1 Tryckta källor
Ahrne, G. Roman, C., och Franzén, M. (1996), Det sociala landskapet - en sociologisk
beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal. Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Becker, G. S. (1974), On the Relevance of the New Economics of the Family. The American
Economic Review, Vol. 64, No. 2, s. 317-319. American Economic Association.
Becker, G. S. (1992), Nobel Lecture: The Economic Way of Looking at Behavior. Journal of
Political Economy, 1993, Vol. 101, No. 3. The Nobel Foundation, 1992.
Bekkengen, L. (2002), Man får välja. Om föräldraskap och föräldraledighet i arbetslivet och
familjelivet. Malmö: Liber ekonomi.
Bernhardt, E. M. och Oláh, L. Sz. (2008), Demographic Research. Sweden: Combining
childbearing and gender equality, volume 19, Article 28, s. 1105-1144.
Blood, R. O. och D. M. Wolfe. (1960), Husbands and Wives. Illinois: Free Press of Glencoe.
Bygren, M., Gähler, M. och Nermo, M. (2002) (red.), Familj och arbete. Kristianstad: SNS
Förlag.
Bygren, M. och Duvander, A. (2006), Parents Workplace Situation and Fathers´ Parental
Leave Use, Journal of Marriage and Family 68: 363-372.
Chronholm, A. (2004), Föräldraledig pappa. Mäns erfarenheter av delad föräldraledighet.
Göteborgs universitet, Göteborg: Sociologiska institutionen.
Duvander, A. (2006), Föräldrarnas användning av föräldraförsäkringen. Försäkringskassan
analyserar 2006:5. SCB. Demografiska rapporter 2006:5.
Duvander, A. och Sundström, M. (2002), Gender division of childcare and the sharing of
parental leave among new parents in Sweden, European Sociological Review 18: 433-477.
Edling, C. och Hedström, P. (2003), Kvantitativa metoder. Grundläggande analysmetoder för
samhälls- och beteendevetare. Lund. Studentlitteratur.
30
Elvin-Nowak, Y. (2005), Den som passar bäst gör mest - Sammanställning och analys av
forskning om föräldrars föreställningar och attityder kring föräldraledighet, s. 53-88 i SOU
2005:73. Reformerad föräldraförsäkring – Kärlek, Omvårdnad, Trygghet. Stockholm.
Eriksson, R. (2005), Parental leave in Sweden: The effects of the second daddy month.
Working paper 9/2005. Swedish Institute for Social Research (SOFI), Stockholm University.
Hakim, C. (2000), Work-Lifestyle Choices in the 21st Century. Preference theory. Oxford:
Oxford University Press.
Hirdman, Y. (2001), Genus- om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB.
Kugelberg, C. (1999), Perceiving Motherhood and Fatherhood. Swedish working parents
with young children. Department of Cultural Anthropology and Ethnology. Uppsala.
Nilsson Schönnesson, L. (1987), Föräldraskap – Delad föräldraledighet – Jämställdhet.
Rapport nr 9. Stockholm, JÄMFO: Delegationen för jämställdhetsforskning.
Riksförsäkringsverket (RFV) 2004: RFV Analyserar 2004:14, Flexibel föräldrapenning -Hur
mammor och pappor använder föräldraförsäkringen och hur länge de är föräldralediga.
Stockholm, Socialdepartementet, 2001.
SOU 2003:36. En jämställd föräldraförsäkring. Bilaga 12 till LU 2003. Stockholm.
SOU 2005:73. Reformerad föräldraförsäkring – Kärlek, Omvårdnad, Trygghet. Stockholm.
West, C. och D.H. Zimmerman. (1987), Doing Gender, Gender & Society 1:125-147.
9.2 Internet
Försäkringskassan, Faktablad om föräldrapenning, http://www.forsakringskassan.se/pdfbroschyr/faktablad/fp.pdf (2008-12-28).
SCB a: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____23318.aspx (2009-02-09).
SCB b: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____23324.aspx (2009-02-09).
31