Vägen
tillbaka
– en handbok om rehabilitering
Tillbaka till jobbet
Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka i arbete.
Den 1 juli 2008 infördes förändringar i lagen om
allmän försäkring. Nytt är bland annat att:
D en tidsplan för rehabiliteringsinsatser införs
D sjukpenning betalas ut under max ett år
D förlängd sjukpenning införs.
De nya reglerna ställer högre krav på arbetsgiva-
ren att vara aktiv i att skapa förutsättningar för den
som är sjuk att kunna komma tillbaka till jobbet.
Men kraven har inte bara ökat på arbetsgivaren –
även den sjukskrivne har större krav på sig.
I ”Vägen tillbaka – en handbok om rehabilitering” går vi igenom det nya regelverket kring den så
kallade rehabiliteringskedjan. Vi ger också förslag
på hur ftfs föreningar och klubbar på bästa sätt
kan stötta sjukskrivna medlemmar och vara delaktig i rehabiliteringsprocessen.
Vägen tillbaka 3
Vad är rehabilitering?
I arbetsmiljölagen står att alla arbetsgivare ska arbeta för att förebygga sjukskrivningar och skador på arbetsplatsen.
Arbetsgivarna ska bland annat regelbundet
undersöka arbetsförhållanden, bedöma risker och
vidta åtgärder som minskar sjukdoms- och skaderisken.
Om en anställd ändå blir sjuk eller skadad en
längre tid av något som kan anses vara relaterat
till arbetet, är det arbetsgivarens ansvar att utreda
den sjukes behov och möjligheter samt att rehabilitera. Syftet med rehabiliteringen är förstås att den
som är sjuk ska kunna komma tillbaka till jobbet så
snabbt som möjligt.
Rehabiliteringsåtgärder kan till exempel vara anpassning av den fysiska arbetsplatsen och/eller nya
arbetsredskap. Andra åtgärder kan vara nya arbetsuppgifter, förändrade arbetstider, arbetsträning,
utbildningsinsatser eller en annan arbetsfördelning. En viss omorganisation på arbetsplatsen kan
också vara aktuellt. Det kan även krävas att arbetsgivaren samlar ihop ett antal arbetsuppgifter från
olika håll inom företaget, så att den sjukskrivne kan
få en meningsfull sysselsättning som passar honom
eller henne.
Grunderna för arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar finns i arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och i lagen om allmän försäkring
NÅGRA DEFINITIONER
Sjuklön Ersättning som betalas ut från arbetsgivaren under de första 14 dagarna i en sjukperiod.
Sjukpenning Ersättning från försäkringskassan efter 14:e sjukdagen. Sjukpenning finns i form
av sjukpenning, fortsatt sjukpenning och förlängd
sjukpenning (se sidan 6).
Sjukersättning (varaktig) Ersättning från
försäkringskassan till den som bedöms att inte få
tillbaka sin arbetsförmåga.Varaktig sjukersättning
kallades tidigare för förtidspension.
4 Vägen tillbaka
(afl). Där står bland annat att arbetsgivaren ska ha
en organisation för rehabiliteringsverksamhet. Det
innebär till exempel:
D Rutiner och policys för rehabilitering.
D Rutiner för kontakten med dem som är sjukskrivna och med berörda myndigheter.
D Rutiner för kontroll och uppföljning.
Under pågående rehabilitering kan en arbetsgivare
inte säga upp en person. Man skulle kunna säga
att arbetsmiljölagen ger ett förstärkt anställningsskydd. Det är först när man har försökt alla möjliga
former av rehabilitering och ändå kommit fram till
att den sjukskrivne inte klarar av något arbete, som
arbetsgivaren kan säga upp den sjukskrivne och
hävda saklig grund. Det finns då ingen lösning att
hitta och rehabiliteringsansvaret förs över från arbetsgivaren till samhället.
Om arbetsgivaren inte fullgör sitt rehabiliteringsansvar är arbetsgivaren skyldig att betala ut lön till
den anställde. Om en anställd utan giltigt skäl vägrar att delta i rehabilitering, kan det innebära att
den sjuke inte längre kan göra anspråk på att få behålla sin anställning hos arbetsgivaren.
Tidsbegränsad sjukersättning Finns enbart
kvar som övergångsregel för dem som senast den
30 juni 2008 fick beslut om den formen av ersättning.
Sjukperiod Den tid då en person är sjukskriven
och inte kan arbeta eller arbetar mindre än vanligt
på grund av sjukdomen.
Ramperiod Sjukpenningen är tidsbegränsad.
Det innebär att en person i normala fall kan få
sjukpenning i upp till 364 dagar under en period
på 450 dagar. De 450 dagar kallas ramtid.
OBS!
Checklista för kartläggning
och bedömning av rehabilitering
Arbetsmiljöverket har gjort en checklista som kan vara till stöd för
arbetsgivare och fack när det gäller kartläggning av behov, planering
och organisation av företagets rehabiliteringsåtgärder. Den fullständiga
listan finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och
rehabilitering (AFS 1994:1). Här nedan är några av punkterna i checklistan.
företaget?
ifter finns inom
pg
up
ts
be
ar
a
Vilk
D riskabla? pgifter är mest
up
ts
be
ar
a
ilk
V
D retaget?
r finns inom fö
Vilka riskgruppe
D taget?
varon ut på före
Hur ser sjukfrån
D tik?
Finns det statis
ssjukskrivna
oner är långtid
rs
pe
ga
ån
m
ur
H
D t statistik?
ckor)? Finns de
ve
ra
fy
än
er
(m
ad kortoner har upprep
Hur många pers
D tidsfrånvaro?
har föreadeanmälningar
sk
ts
be
ar
ga
ån
rför?
Hur m
D senaste åren? Va
de
r
de
un
ft
ha
taget
get fortlöpande
Hur håller företa
D der sjukn sjukskrivne un
kontakt med de
enterade
Finns det dokum
skrivningstiden?
rutiner?
beta med
s uppgiften att ar
Vilka har tilldelat
D g? Vilken
in
och rehabiliter
arbetsanpassning
?
nskaper har de
erfarenhet och ku
ganisani med fackliga or
Hur samarbetar
D arbetsa
rd
rö
bud och be
tioner, skyddsom
or?
tagare i dessa fråg
gste med försäkrin
Hur sker samarbe
D kassan?
rehabiliretaget kravet på
Hur uppfyller fö
D r?
teringsutredninga
miljöstematiska arbets
Omfattar det sy
D h
oc
sng
tsanpassni
arbetet även arbe
n?
rksamhete
rehabiliteringsve
betsmas behov av ar
Hur uppmärksam
D anpassning ?
habilitemas behov av re
Hur uppmärksam
D ring?
ånvaro
get upp korttidsfr
Hur följer företa
arbetsD av
v
ho
ksammas be
är
pm
up
r
hu
h
oc
band
habilitering i sam
anpassning och re
med detta ?
anledning
har vidtagits med
er
rd
gä
åt
a
lk
Vi
D
älningar?
av arbetsskadeanm
marbete med
Förekommer sa
D habiliteringsnågon annan re
aktör?
sker uppHur och av vem
D samheten?
följning av verk
passning
na för arbetsan
Hur är rutiner
D utformade?
ering utforna för rehabilit
Hur är rutiner
D made?
såtgärder
betsanpassning
ar
lla
re
ne
ge
a
Vilk
D äldre arbetsande) görs för
gg
by
re
fö
n
ve
(ä
tagare?
tat handlingst något utarbe
ge
ta
re
fö
ar
H
h droger?
D
fande alkohol oc
program beträf
Vägen tillbaka 5
Rehabiliteringskedjan
De nya reglerna i lagen om allmän försäkring innebär bland annat krav
på en tidsplan för en sjukskriven persons samtliga rehabiliteringsinsatser och tre fasta tidsperioder inom vilka den sjukes arbetsförmåga ska
prövas. Tidsplanen kallas för rehabiliteringskedjan.
Det är Försäkringskassan som vid tre tillfällen
under sjukskrivningen prövar och avgör om den
sjuke kan återgå till sitt arbete. Arbetsförmågan bedöms i första hand i förhållande till den sjukskrivnes ordinarie arbete. Bedömningen ska vara gjord
senast den 90:e dagen från det att personen blev
sjukskriven.
Om den sjuke inte bedöms klara av sitt ordinarie
arbete utan fortsätter att vara sjukskriven efter den
90:e dagen, ska arbetsförmågan prövas i förhållande till andra arbeten hos arbetsgivaren. Därefter
prövas arbetsförmågan i förhållande till andra arbeten ute på den reguljära arbetsmarknaden.
TIDSGRÄNSER I SJUKFÖRSÄKRINGEN
Sjukdag 1–90
Arbetsgivaren ska utreda och vidta åtgärder i form
av arbetsanpassning och rehabilitering för att den
sjuke ska kunna komma tillbaka till sitt ordinarie
arbete. Arbetsgivaren betalar sjuklön motsvarande
80 procent av lönen för dag 2–14; första sjukdagen
är karensdag. Från dag 15 betalar försäkringskassan
ut sjukpenning motsvarande 80 procent av lön upp
till 7,5 pbb.
Sjukdag 91–180
Arbetsgivaren ska vidta åtgärder i form av arbetsanpassning och rehabilitering. Den sjukes arbetsförmåga prövas nu också mot andra arbeten hos
arbetsgivaren som eventuellt kan passa bättre.
Den sjuke har fortsatt rätt till sjukpenning på 80
procent av lönen.
6 Vägen tillbaka
Sjukdag 181–364
Under det andra halvåret från den första sjukskrivningsdagen ska den sjukes förmåga att ta ett annat
arbete hos en annan arbetsgivare på den reguljära
arbetsmarknaden bedömas. Sjukpenningen är fortfarande 80 procent.
Sjukdag 365–
Den som fortfarande efter ett år är sjuk kan ansöka om förlängd sjukpenning och måste då kunna
ange synnerliga skäl för att få fortsatt ersättning.
Den förlängda sjukpenningen är 75 procent, och
betalas ut i max 550 dagar. Om man har drabbats
av en allvarlig diagnos (olika former av cancer, ALS
och transplantation av vitala organ) kan man efter
en särskild prövning få fortsatt sjukpenning, som
då är 80 procent. För fortsatt sjukpenning finns
ingen tidsgräns.
FTFs roll
Det lokala facket har en viktig uppgift i att stödja medlemmar som
blivit sjukskrivna. Hjälp gärna medlemmen i kontakten med arbetsgivaren och håll honom eller henne underrättad både om sina rättigheter
och skyldigheter. Ju tidigare ni får kontakt med en sjukskriven medlem,
desto bättre.
OBS!
Ett av de viktigaste budskapen som ftf har
att förmedla till den som är sjuk är att ett stort ansvar vilar på den sjuke själv. Det är till exempel viktigt att hålla reda på var i rehabiliteringskedjan man
befinner sig.
Om en person har flera olika sjukperioder som är
längre än 14 dagar läggs sjukdagarna för perioderna
ihop till en sjukperiod. För att nollställa räkneverket ska personen ha varit frisk och förvärvsarbetat
i 90 dagar mellan de respektive sjukdomsperioderna. Då börjar man om från dag 1 igen.
Detsamma gäller för sjukpenningen med den
skillnaden att det då krävs 87 dagar i arbete för att
få en ny ersättningsperiod.
l
ExempeLisa
är sjukskriven i 80 dagar på grund av utbrändhet. När hon börjar arbeta igen drabbas hon efter
två månader av en förkylning med efterföljande
lunginflammation. Hon är hemma i 15 dagar.
De två sjukskrivningarna läggs ihop. Karensdagarna
i de båda sjukskrivningarna räknas bort. Lisa är på
93:e dagen i rehabkedjan.
OBS!
Det lokala ftf ska också bevaka att arbetsgivaren
utreder den sjukes behov och möjligheter och tar
sitt rehabiliteringsansvar. Arbetsgivare bör också ha
regelbundna kontakter med den som är sjuk. Försök att ha koll på att det sker!
Om inte arbetsgivaren tar initiativ till en lämplig
rehabilitering är det viktigt att ftf kommer med
förslag till lösning för hur en sjukskriven ska kunna
komma tillbaka i arbete. Dessa förslag måste arbetsgivaren pröva i praktiken om de inte är orimliga. Hur stora krav vi kan ställa på rehabiliteringsinsatserna beror till viss del på hur stort företaget
är. Ett stort företag har större krav på sig när det
exempelvis gäller att anpassa arbetsuppgifter för
den sjukskrivne.
Dröjer arbetsgivaren med att vidta åtgärder när
någon medlem blir sjuk, bör ni i det lokala ftf på-
DET HÄR KAN
DET LOKALA FACKET GÖRA:
D Vara aktiv och ta initiativ till förebyggande
arbetsmiljöarbete för att minska risken att de
anställda blir sjuka.
D Ta upp frågan om organisation och rutiner vid
rehabilitering.
D Stötta medlemmar som är sjuka i kontakten
med arbetsgivare och försäkringskassa.
D Hjälpa till att ta reda på var i rehabiliteringskedjan den sjuke befinner sig.
D Se till att rätt rehabiliteringsinsatserna sätts
in och att det görs så fort som möjligt. Tänk
på att den sjuke kan ha egna önskemål och
behov och att det inte går göra generella
rehabiliteringslösningar.
D Stötta sjukskrivna medlemmar i deras kontakter med Försäkringskassan.
D Komma med förslag på rehabiliteringsåtgärder, när sådana behövs.
D Begära förhandling med arbetsgivaren, om det
behövs.
tala vikten av att rehabiliterings påbörjas så snart
som möjligt. Ju längre en person är borta från jobbet desto svårare blir det att komma tillbaka.
Vägen tillbaka 7
Checklistan på nästa sida kan användas som stöd både för den sjuke,
er i facket och för arbetsgivarna när ni ska ta fram individuella rehabiliteringsplaner.
Checklista för återgång i arbete
Förslag på åtgärd/-er från
fack/medlem eller arbetsgivare, som syftar till att
medlemmen ska komma
tillbaka i arbete hos arbetsgivaren (arbetsgivarens hela
verksamhet avses).
Har riskbedömning genomförts?
Om nej, ange varför.
Har åtgärden eller åtgärderna prövats i praktiken?
Om nej, ange varför.
Om ja, hur gick det?
TIDIGARE ARBETSUPPGIFTER
eventuellt genom
arbetsorganisatorisk
förändring
med/efter
rehabilitering
(till exempel
medicinsk)
anpassning av
arbetsuppgifter
hjälpmedel
arbetsträning/
arbetsprövning
hos arbetsgivaren
arbetsträning/
arbetsprövning utanför
arbetsgivarens
verksamhet
utbildning
övrigt
kombination av
åtgärder enligt
ovan
Vägen tillbaka 9
NYA ARBETSUPPGIFTER
på
samma
avdelning/enhet
ny avdelning/
enhet
eventuellt genom
arbetsorganisatorisk
förändring
att arbetets
uppgifter
”plockas ihop”
(inte i obegränsad omfattning)
med/efter
rehabilitiering
(till exempel
medicinsk
anpassning av
arbetsuppgifter
hjälpmedel
arbetsträning/
arbetsprövning
hos arbetsgivaren
arbetsträning/
arbetsprövning utanför
arbetsgivarens
verksamhet
utbildning
övrigt
kombination av
åtgärder enligt
ovan
10 Vägen tillbaka
PRODUCERAD av FTF 2009 | FAKTAUNDERLAG Johan Falk | TEXT
Lotta Jernström | BILDER Maria Annas | GRAFISK FORM Anna Forslin |
