Förord till den svenska utgåvan

advertisement
7
Förord till
den svenska utgåvan
En fördomsfull person fäller sin dom i förväg, innan man har tillräcklig
kunskap om det som ska bedömas.
Bemötandet av intelligent design (ID) har i svensk debatt varit just
fördomsfullt. Snabbt har etiketten ”kreationism” klistrats dit, och ID
har sedan kunnat avvisas som en teori byggd på bokstavlig bibeltolkning och förutbestämda dateringar av universum och människan. Inget
kan vara mer fel! ID bygger varken på Bibeln och på tolkningar av dess
texter eller på speciella uppfattningar i dateringsfrågor.
En utmärkt introduktion för den som seriöst vill bedöma ID-rörelsen och vad den står för är att läsa Phillip Johnsons klassiska bok Fallet
Darwin. Johnson är professor i juridik med bevisprövning och argumentationsanalys som specialitet. Han är skoningslös som analytiker av hur
argument och resonemang är uppbyggda. Oavsett hur du tänker kring
Darwin och evolutionsteorin har du stimulerande läsning framför dig!
ID som rörelse står på två ben. Det första benet är ifrågasättandet
av evolutionsteorin i dess naturalistiska utformning; har den verkligen
tillräcklig förklaringsförmåga för de fenomen vi iakttar? Fallet Darwin
blev startskottet till denna första gren av ID och har lagt grunden för en
vetenskaplig kritik av evolutionsteorin. Den visar behovet av att också
pröva andra förklaringsmodeller. Det är mycket glädjande att Fallet Darwin nu äntligen görs tillgänglig för en svensk läsekrets!
Det andra benet är det positiva alternativet till naturalistisk evolution, nämligen intelligent design. Här är William Dembski den ledande
teoretikern, som har arbetat fram en möjlig modell för att identifiera
design. För den intresserade rekommenderas hans böcker, till exempel
Intelligent Design, No Free Lunch och The Design Revolution.
Nu är förstås gudstroende och kristna också ofta fördomsfulla på
8
Fallet Darwin
sin kant. Det har historiskt funnits en tendens att förneka eller ignorera forskningsresultat som tycks motsäga den egna bibeltolkningen. En
sådan hållning måste problematiseras. Det som är sant är sant och ska
alltid bejakas. Enligt klassisk kristen tro är det dessutom så att Gud har
uppenbarat sig på två sätt: dels i den allmänna uppenbarelsen i naturen
och dels i den särskilda uppenbarelsen som når oss i Bibeln. Eftersom
det är samma Gud som både har skapat världen och gett oss sitt Ord,
finns det enligt kristen tro en grundläggande överensstämmelse mellan
vad som är sant om naturen och vad Bibeln påstår. När det uppstår friktion eller konflikt dem emellan är det naturligt för den som är kristen
att gå tillbaka och inte bara se om vi har tolkat naturen rätt, utan också
se om vi verkligen har tolkat bibeltexterna rätt.
Poängen är att den som är kristen inte har någon anledning att
undvika det som är sant om naturen – oavsett hur den sanningen ser
ut. Den amerikanske historikern Mark Noll sade i en intervju nyligen
så här:
Många av de problem som har förekommit i den så kallade konflikten mellan religion och vetenskap bygger på förhastade slutsatser. Ända
sedan medeltiden har det gjorts en lång rad till synes nya upptäckter i
naturen. Reaktionen från kristna ledare har ofta varit: ”Detta måste
vara omöjligt.” En kort tid senare har kristna människor sagt: ”Så här
är det möjligt.”
Varken Martin Luther eller Jean Calvin var beredda att tro att jorden snurrade kring solen. Men ett par generationer senare var samtliga
lutheraner, kalvinister och katoliker överens om att jorden faktiskt snurrade kring solen. Det allra bästa hade varit om människor hade reagerat
på Kopernikus och Galileis idéer med att säga: ”Låt oss i lugn och ro
så noga och så tålmodigt som möjligt utvärdera den här synbara motsägelsen mot Bibeln.” Vad som i stället skedde var en onödigt dogmatisk
reaktion.
Jag har inte kompetens nog att gå in i detalj på de aktuella problemen. Men som historiker har jag kompetens nog att säga att den bästa
vägen framåt är mindre av fördömanden och mer av tålmodiga försök att
studera frågorna.
Förord av Stefan Gustavsson
9
Exakt. Tålmodiga studier är vägen framåt kombinerat med öppenhet
från alla håll att fortsätta samtalet.
I Fallet Darwin är studieföremålet varken Bibelns texter eller vad
som är den rätta tolkningen av dem. Studieföremålet är enbart den
naturalistiska evolutionsteorin. Hur är egentligen argumentationen för
evolutionsteorin uppbyggd?
Som engelsmännen säger: ”Dags att sätta på sig tänkarmössan!”
Stefan Gustavsson
Direktor CredoAkademin
Generalsekreterare SEA
Download
Random flashcards
Create flashcards