Planerad 40 kV markkabel mellan Huskvarna och planerad

E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Miljökonsekvensbeskrivning
Planerad 40 kV markkabel
mellan Huskvarna och
planerad vindkraftpark
Lyckås i Jönköpings
kommun
2015-06-25
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
Rapporten har upprättats av Sofia Elg och Johanna Brodd
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2006/02876
sid 2/41
Innehållsförteckning
Sammanfattning
6
1
8
Inledning
1.1
Bakgrund
8
1.2
Lokalisering och omfattning
8
1.3
E.ON Elnät Sverige AB
8
2
Lagstiftning
8
2.1
Ellagen
9
2.2
Miljöbalken
9
2.2.1
De allmänna hänsynsreglerna
9
2.2.2
Hushållning med mark och vatten
10
2.2.3
Miljökvalitetsnormer
10
3
Rättigheter och övriga tillstånd
11
3.1
Rättigheter för att nyttja annans fastighet
11
3.2
Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar
11
4
Samråd
4.1
5
11
Länsstyrelsens beslut
12
Alternativutredning
12
5.1
Metod
12
5.2
Lokaliseringsutredning
13
5.3
Samtliga studerade stråk
13
5.3.1
Stråk A
13
5.3.2
Stråk B
13
5.3.3
Stråk C
13
5.3.4
Stråk D
14
5.3.5
Stråk E
14
5.3.6
Stråk F
14
5.3.7
Stråk G
14
sid 3/41
5.3.8
Stråk H
14
5.3.9
Stråk I
14
5.3.10
Stråk J
14
5.4
Val av sträckningsalternativ
14
5.5
Nollalternativ
15
6
Utförande, drift och underhåll
15
6.1
Utformning
15
6.2
Anläggande och försiktighetsåtgärder
16
6.3
Drift och underhåll
17
6.4
Alternativ teknisk lösning
17
7
Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning
18
7.1
Landskapsbild
18
7.1.1
Konsekvensbedömning
19
7.2
Markanvändning, bebyggelse och planer
19
7.2.1
Konsekvensbedömning
19
7.3
Naturmiljö
20
7.3.1
Konsekvensbedömning
21
7.4
Kulturmiljö
23
7.4.1
Konsekvensbedömning
24
7.5
Friluftsliv
25
7.5.1
Konsekvensbedömning
25
7.6
Infrastruktur
25
7.6.1
Konsekvensbedömning
25
7.7
Förorenad mark
26
7.7.1
Konsekvensbedömning
26
7.8
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
27
7.8.1
Buller
27
7.8.2
Elektriska och magnetiska fält
27
7.8.3
Forskning om eventuell hälsopåverkan
27
sid 4/41
7.8.4
fält
Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska
28
7.8.5
Magnetfältsnivåer i bostadsmiljö
29
7.8.6
Gräns- och riktvärden
29
7.8.7
E.ONs magnetfältspolicy
30
7.8.8
Magnetfält från aktuell ledning
30
8 Alternativa sträckningar, beskrivning av berörda intressen samt
konsekvensbedömning
32
8.1
Landskapsbild
32
8.1.1
Konsekvensbedömning
32
8.2
Markanvändning, bebyggelse och planer
32
8.2.1
Konsekvensbedömning
32
8.3
Naturmiljö
33
8.3.1
Konsekvensbedömning
35
8.4
Kulturmiljö
36
8.4.1
Konsekvensbedömning
37
8.5
Friluftsliv
37
8.5.1
Konsekvensbedömning
38
8.6
Infrastruktur
38
8.6.1
Konsekvensbedömning
38
8.7
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
39
8.7.1
Buller
39
8.7.2
Elektriska och magnetiska fält
39
8.7.3
Konsekvensbedömning
39
9
Samlad bedömning
39
Referenser
41
Bilagor
Bilaga 1 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
Bilaga 2 Karta över samtliga alternativ
Bilaga 3 Karta över naturmiljöintressen, del 1
Bilaga 4 Karta över naturmiljöintressen, del 2
Bilaga 5 Karta över kulturmiljöintressen
sid 5/41
Malmö 2015-06-25
Sammanfattning
Statkraft Södra Vindkraft AB planerar att uppföra en ny vindkraftpark vid Lyckås i
Jönköpings kommun, Jönköpings län. Tillstånd för vindkraftparken har erhållits under år
2013. E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) är nätägare i området och har fått i
uppdrag att tillse en anslutning av den planerade vindkraftparken till elnätet.
Samråd om kabelförläggningen har genomförts enligt 6 kap. 4§ miljöbalken under
december 2014 – januari 2015 med ett kompletterande samråd under mars-april 2015.
E.ON Elnät valde att samråda med Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings kommun,
Skanova, Trafikverket, Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Skogsstyrelsen, Sveriges
Geologiska Undersökning (SGU), Riksantikvarieämbetet, Svenska Kraftnät, Jönköpings
Energi Nät AB, Havs- och Vattenmyndigheten, LRF konsult, Riksförbundet enskilda
vägar, Naturskyddsföreningen i Huskvarna-Gränna och övriga berörda föreningar samt
fastighetsägare och övriga direkt berörda av de olika stråken. Samrådet har även kungjorts
i Smålandsposten och publicerats på E.ON Sverige AB:s hemsida.
Länsstyrelsen i Jönköpings län har beslutat att de planerade åtgärderna inte kan antas
medföra en betydande miljöpåverkan.
E.ON Elnät ansöker således om nätkoncession för linje för en anslutande 40 kV markkabel
mellan befintlig transformatorstation i Huskvarna och planerad transformatorstation vid
planerad vindkraftpark Lyckås.
Markkabeln kommer till största del att placeras i eller i anslutning till befintliga vägar.
Den planerade kabeln passerar flera vattendrag som ingår i Vätterns vattenskyddsområde.
Längs sträckningen återfinns flera rödlistade arter samt skyddsvärda träd.
Kring Rumlaborg och Huskvarna centrum passerar den planerade kabeln genom ett
område som omfattas av naturvårdsprogram för Jönköpings kommun.
Sträckningen berör två betesmarker som ingår i Jordbruksverkets ängs- och
betesmarksinventering av värdefulla naturmiljöer. Betesmarkerna ligger vid Strand och vid
Brunkulla strax utanför Kaxholmen.
Söder om Kaxholmen passerar sträckningen ett naturvärdesobjekt som beskrivs som
lövskogslund/hagmarksskog.
sid 6/41
Enligt Riksantikvarieämbetets register återfinns 16 stycken fornlämningar längs den
planerade kabeln. Området vid Skärstadsdalen, öster om Kaxholmen, är av riksintresse för
kulturmiljövård och berör huvudalternativet.
Stor del av sträckningen passerar genom ett område som är av riksintresse för kust- turism
och friluftsliv samt genom älgjaktsområden. Planerad markkabel kommer att korsa
vandringsleden John Bauerleden söder om Brunkulla.
Påträffade föroreningar kommer att hanteras enligt gällande krav både vad gäller
anmälningsplikt som hantering av massorna. När en förorening påträffats ställs normalt
krav från tillsynsmyndigheten. E.ON Elnät kommer att följa eventuellt ställda krav.
De planerade markkablarna kommer att behöva korsa några mindre vägar. Tillfälliga
störningar kommer att ske under anläggningsfasen i samband med schaktning och
transporter. Beräkningar på magnetfält från de planerade markkablarna har utförts. Utifrån
resultaten bedöms magnetfälten bli begränsade.
E.ON Elnät gör den samlade bedömningen att den planerade kabelförläggningen medför
små negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön.
sid 7/41
1
Inledning
1.1 Bakgrund
Statkraft Södra Vindkraft AB planerar att uppföra en ny vindkraftpark vid Lyckås i
Jönköpings kommun, Jönköpings län. Tillstånd för vindkraftparken har erhållits under år
2013. E.ON Elnät är nätägare i området och har fått i uppdrag att tillse en anslutning av
den planerade vindkraftparken till elnätet.
E.ON Elnät planerar att anlägga en ny 40 kV markkabel mellan befintlig
transformatorstation i Huskvarna och planerad transformatorstation vid planerad
vindkraftpark Lyckås. Den nya ledningen kommer även att kunna bidra med ytterligare
reservmatningsmöjlighet till samhället Kaxholmen.
1.2 Lokalisering och omfattning
Den planerade vindkraftparken kommer att uppföras vid Lyckås som är beläget en mil norr
om Huskvarna i Jönköpings kommun, Jönköpings län. Markkabeln är planerad att gå
mellan befintlig transformatorstation i Huskvarna och planerad transformatorstation vid
Lyckås vindkraftpark via befintlig transformatorstation i Kaxholmen, se bilaga 2 för
samtliga alternativ. För att kunna överföra den förväntade produktionen från den planerade
vindkraftparken krävs en 40 kV kraftledning som avses förläggas som markkabel.
1.3 E.ON Elnät Sverige AB
E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata
energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar
och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt
erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder.
E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1
miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är
anslutna till vårt elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering,
byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar
områdeskoncession.
2
Lagstiftning
Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om
nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning.
Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad
som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra
beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om
sid 8/41
nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls
gäller den i regel tillsvidare.
2.1 Ellagen
I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas,
under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas
endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 §) och inte strider mot
detaljplan eller områdesbestämmelser.
2.2 Miljöbalken
En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken
(nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en
planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Lagtexten syftar på effekterna på
människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på
hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning
med material, råvaror och energi. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad
bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.
2.2.1 De allmänna hänsynsreglerna
MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas
ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal
principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät
uppfyller de allmänna hänsynsreglerna.
Kunskapskravet, 2 kap. 2 § MB
E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation
och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter
väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON
Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god
struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga
arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan markkabeln och
nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som
krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten.
Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 § MB
Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard.
Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av
åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på markkabeln.
sid 9/41
Produktvalsprincipen, 2 kap 4 § MB
Genom ISO 14001-certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på
miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer
som anlitas.
Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 § MB
E.ON Elnät verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker
med råvaror och energi.
Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 § MB
Markkabelns sträckning kommer i samband med framtagande av MKB:n att anpassas för
att minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa.
Skälighetsprincipen, 2 kap 7 § MB
Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning
av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan
också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur markkabelns
syfte bäst ska uppfyllas.
2.2.2 Hushållning med mark och vatten
I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och
vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de
ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en
allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt
friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att
uppnå.
I utredningen och analysen av den planerade anäggningen görs anpassning och
hänsynstagande till kända bevarandeintressen. Genomförandet av anläggningen planeras
på ett sådant sätt att påverkan på omkringliggande marker förväntas bli begränsad.
2.2.3 Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormerna i 5 kap MB, är ett styrmedel i den Svenska miljölagstiftningen som
kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda
miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormerna antagna bland annat för
kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och
skyddade områden inom respektive vattendistrikt.
Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids
eller riskerar att överskridas.
sid 10/41
3
Rättigheter och övriga tillstånd
3.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet
För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät
vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett
servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att
en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts
fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten.
3.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar
Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra
typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet
eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen.
De övriga tillstånd och dispenser som krävs i det aktuella fallet kommer att sökas.
4
Samråd
Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet
enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan
antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga
statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli
berörda.
Samråd med myndigheter, organisationer och enskilda som kan antas bli särskilt berörda
av verksamheten inleddes den 19 december 2014 genom brevutskick av samrådsunderlag i
form av projektbeskrivning och kartunderlag. Under samrådstiden har det varit möjligt att
ringa, skicka e-post och lämna skriftliga synpunkter. Svarstiden sattes till den 29 januari
2015. E.ON Elnät valde att samråda med Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings
kommun, Skanova, Trafikverket, Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt, Skogsstyrelsen,
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Riksantikvarieämbetet, Svenska Kraftnät,
Jönköpings Energi Nät AB, Havs- och Vattenmyndigheten, LRF konsult, Riksförbundet
enskilda vägar, Naturskyddsföreningen i Huskvarna-Gränna och övriga berörda föreningar
samt fastighetsägare och övriga direkt berörda av de olika stråken.
Den 20 december 2014 kungjordes ärendet i Smålandsposten. Kungörelsen innehöll
information om projektet, en enkel karta med de alternativa stråken samt information om
möjligheten att lämna synpunkter på projektet. Det fanns även kontaktuppgifter och en
länk till E.ON:s webbsida (eon.se/regionnat) där samrådsunderlaget kunde hämtas hem.
sid 11/41
Under samrådet inkom synpunkter som resulterade i att E.ON Elnät tog fram ännu ett
stråkalternativ som presenterades i ett kompletterande samrådsunderlag. Det
kompletterande samrådet skickades ut den 24 mars och svarstiden sattes till den 24 april.
Samrådet genomfördes på samma sätt som beskrivits ovan, kungörelse för det
kompletterande samrådet infördes i Smålandsposten den 27 mars 2015.
För en redogörelse av inkomna synpunkter under de båda samråden, se samrådsredogörelse
som bifogas ansökan om nätkoncession för linje.
4.1 Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen i Kronobergs län beslutade den 8 juni 2015 att verksamheten inte kan antas
medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut bifogas i sin helhet som bilaga 1.
5
Alternativutredning
En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är
möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst
alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte
kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ.
Alternativen ska redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet kan behandlas
och prövas i huvudsak jämställt med sökandens huvudförslag, det vill säga där det är
praktiskt möjligt. För att denna jämförelse mellan olika alternativ ska vara möjlig krävs
således i normalfallet att sökanden i sin MKB redovisar möjliga alternativa platser för
verksamheten tillsammans med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de
olika lokaliseringarna innebär.
5.1 Metod
Inledningsvis arbetar E.ON Elnät utifrån ett brett perspektiv där ett större område utreds
för lämplig placering av markablarna. Inom utredningsområdet identifieras lämpliga
stråkalternativ vilka E.ON Elnät samråder kring. Dessa stråk definieras utifrån de intressen
som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att följa
befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa
sträckningar. Inkomna synpunkter under samrådet samt miljömässiga, tekniska och
ekonomiska förutsättningar vägs samman och resulterar i att alternativa sträckningar tas
fram. Dessa presenteras i MKB:n.
sid 12/41
5.2 Lokaliseringsutredning
Arbetet med att ta fram alternativa stråk inleddes med en kartstudie av ett
utredningsområde. Intressen för kulturmiljö, naturmiljö och friluftsliv identifierades med
hjälp av kartdata från berörd Länsstyrelse, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket samt
Riksantikvarieämbetet. Även övriga aspekter som kan innebära konflikter med en
kraftledning har undersökts genom kartstudier och fältbesök. Därefter identifierades ett
antal lämpliga stråk inom utredningsområdet. Där så bedöms tekniskt möjligt eftersträvas
att förlägga markkabeln parallellt med befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar
då det generellt sett bedöms ge en mindre påverkan på miljön, jämfört med att gå i obanad
terräng. Även andra aspekter så som förekommande intresseområden avseende natur- och
kulturmiljö samt topografi har beaktats.
Den nya markkabeln planeras att förläggas mellan befintlig transformatorstation i
Huskvarna och planerad transformatorstation vid Lyckås vindkraftpark via befintlig
transformatorstation i Kaxholmen. Tio alternativa stråk har tagits fram och dessa kan
kombineras till flera möjliga sträckningar. Stråken redovisas i bilaga 2.
Längden på kablarna blir ca 13-14 km beroende på vilka stråk som kombineras.
5.3 Samtliga studerade stråk
I bilaga 2 visas samtliga studerade stråk på karta. Dessa stråk kan kombineras till olika
alternativ för den planerade kabelns lokalisering.
5.3.1 Stråk A
Stråk A är cirka 11,7 km långt och utgår från befintlig transformatorstation i Huskvarna,
passerar Rumlaborg och fortsätter norrut längs Grännavägen och vidare längs
Skärstadsvägen. Stråket passerar genom Gissebo och följer vägen vidare österut till
Kaxholmen. Här viker stråket av i sydöstlig riktning och går i utkanten av samhället via
transformatorstationen i Kaxholmens utkant. Därefter följer stråket vägen mot Brunkulla
och Krubbarp och slutar strax innan Jordstorp. Här tar stråk H vid.
5.3.2 Stråk B
Stråk B är cirka 3,9 km långt och börjar i norra delen av Huskvarna där Strandvägen viker
av från Grännavägen. Stråket följer Strandvägen vidare norrut till Strand där stråket viker
av österut och avslutas i Gissebo.
5.3.3 Stråk C
Stråk C är cirka 6,8 km långt och börjar i höjd med stråk B:s början i norra delen av
Huskvarna. Stråket fortsätter vägen österut och passerar genom naturreservatet
Huskvarnabergen. Stråket följer väg Norra Klevaliden vidare norrut upp mot Läxarp och
Läxarpsgölen. Stråket passerar Knutstorp och fortsätter längs befintlig körväg till Karsnäs
sid 13/41
där stråket följer vägen vidare norrut. Stråket svänger österut i höjd med Esbjörnarp och
avslutas vid befintlig transformatorstationen i utkanten av Kaxholmen.
5.3.4 Stråk D
Stråk D är cirka 2,3 km långt och startar i höjd med Ringsberg i stråk C. Stråket följer
vägen nordväst mot Rudaholm, korsar John Bauerleden och fortsätter vidare mot Botarp
och Roma där stråket möter stråk A.
5.3.5 Stråk E
Stråk E är cirka 0,5 km långt och förbinder stråk C med stråk A vid Esbjörnarp. Stråket
följer befintlig väg.
5.3.6 Stråk F
Stråk F är cirka 0,9 km och följer Tunnlandsvägen i Kaxholmen.
5.3.7 Stråk G
Stråk G är cirka 1 km och börjar öster om Krubbarp och följer vägen som går söder om
Södra Målen.
5.3.8 Stråk H
Stråk H är cirka 1,8 km långt och tar vid där stråk A slutar vid Jonstorp. Stråket följer
vägen österut och viker av söderut mot den planerade vindkraftparken.
5.3.9 Stråk I
Stråk I är cirka 2,2 km långt och tar vid där stråk A slutar vid Jordstorp och följer vägen
söderut via Edstorpet och vänder sedan norrut mot Nockamossen och den planerade
vindkraftparken.
5.3.10 Stråk J
Stråk J är cirka 3,2 km långt och utgår från en fyrvägskorsning vid Brunkulla och följer
därefter en enskild mindre väg i sydöstlig riktning. Vid första avtagsvägen åt öster viker
stråket av och följer en mindre väg en kort sträcka, när vägen kommer fram till några
mindre bebyggda fastigheter delar den sig och stråket viker av i sydöstlig riktning. När den
mindre vägen upphör fortsätter stråket att följa en bruksväg mot sydost. Stråket passerar
Lunnatorpet och fortsätter längs bruksvägen i sydöstlig riktning mot Halvtyskemossen. Här
vänder stråket norrut för att slutligen ansluta till stråk I i närheten av Edstorpet.
5.4 Val av sträckningsalternativ
Efter genomförd lokaliseringsutredning med tillhörande samrådsprocess har E.ON Elnät
valt att studera en kombination av stråk A, del av C, E, del av I och J, som sitt
huvudalternativ med flera valbara alternativa delsträckningar i stråk B, D, F, G, H och I, se
figur 2 under kapitel 7 nedan. Huvudalternativet är cirka 14,1 km långt.
sid 14/41
E.ON Elnät har efter samrådet valt att inte gå vidare med den del av stråk C som passerar
genom naturreservatet Huskvarnabergen och vidare upp till Esbjörnarp.
Stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun anser att denna del av stråk C inte är lämplig
att gå vidare med i ansökan för nätkoncession för linje. I Länsstyrelsens samrådsyttrande
står att en prövning krävs hos Länsstyrelsen om naturreservatet berörs. Under kapitel 8.3
beskrivs de berörda intresseområdena för denna del. Detta sammantaget resulterar i att
denna del av stråk C avfärdas.
E.ON Elnäts val av huvudalternativ grundar sig i att detta är det alternativ som under
lokaliseringsutredningen och samrådsprocessen visat sig vara det alternativ som är att
föredra. Huvudalternativet följer befintliga ledningar och vägar och undviker att passera
igenom naturreservatet Huskvarnabergen samt genom Kaxholmen. Jönköpings Energi Nät
AB (nedan benämnd JENAB) planerar att byta ut en av sina befintliga 40 kV markkablar
mellan Huskvarna och Gissebo. JENAB:s nya markkablar planeras förläggas i befintlig
sträckning och denna sträckning sammanfaller med del av stråk A, som ingår i E.ON
Elnät:s huvudalternativ.
5.5 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att den planerade anslutningsledningen inte kommer till stånd.
Detta skulle medföra att den planerade vindkraftparken inte kan anslutas till regionnätet
och därmed kommer den förnyelsebara energi som skulle kunna ha producerats att utebli.
Den nya ledningen till samhället Kaxholmen skulle ge ytterligare alternativa
matningsmöjligheter vilket uteblir om ledningen inte byggs.
Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som markkabeln skulle medföra
uteblir, till exempel så sker ingen påverkan på natur- och kulturmiljö.
6
Utförande, drift och underhåll
6.1 Utformning
Markkabeln blir cirka 13-14 kilometer beroende på vilken sträckning som väljs och
kommer till största del att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar.
En markkabel som kommer att bestå av tre stycken fasledare planeras, se figur 1 nedan.
Denna kommer att förläggas på ett djup av cirka 0,9 meter i ett schakt som har en
dagöppning på maximalt 1,0 meter. Markkabeln placeras på en bädd av sand och grus i
schaktet som därefter återfylls, först med ett lager sand, och sedan med de uppschaktade
sid 15/41
massorna. Markytan kommer sedan att återställas så långt det är möjligt till ursprungligt
skick och överskottsmassor kommer att transporteras bort. För att markera att det ligger
kablar i marken placeras varningsband i schaktet, cirka 1 dm ovanför kablarna.
Figur 1. Schematisk skiss över ett kabelschakt (cirkamått)
6.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder
Anläggandet av markkablarna medför störningar främst till följd av de schaktarbeten som
krävs. Kablarna kommer i första hand att förläggas genom schaktning längs med befintliga
vägar och en väg som planeras anläggas in till vindkraftparken. Det innebär att kablarna
placeras i den kabelgrav som schaktas upp. Längs med allmän väg förläggs markkablarna i
första hand i ytterslänt eller strax utanför vägområdet. Längs enskild väg förläggs kablarna
i första hand i eller precis intill vägen. I skogsmark kan avverkning bli aktuell. Längs
cykelväg förläggs kabeln företrädesvis intill eller i cykelvägen. Vid förläggning i åkermark
sker förläggningen så långt möjligt längs åkerkanten. Där så är möjligt kommer
förläggningsarbetet att ske från väg vilket minimerar intrång såsom hjulspår och körskador
i omgivande markområden. Tillfälliga skador som uppstår vid entreprenaden kommer att
återställas så långt som möjligt eller ersättas.
Vid anläggandet av markkabeln kommer intilliggande område att tas i anspråk för
arbetsmaskiner, upplag av massor och kabeltrummor. Efter att arbetet är avslutat kommer
marken att i största möjliga mån återställas. Arbetsområdet kan komma att uppgå till
maximalt sex meter.
sid 16/41
Korsning av mindre vattendrag sker företrädesvis genom genomgrävning eller att kablarna
förläggs ovanpå vägtrumma om väg finns. Upplagsplatser och uppställningsplatser för
fordon kommer att placeras så att eventuellt läckage eller spill inte riskerar att nå
grundvatten eller vattendrag.
Som alternativ korsningsmetod av vägar och vattendrag kan schaktfri teknik användas. De
vanligaste metoderna är rörtryckning och styrd borrning
E.ON Elnäts studier av området påvisar att det kan förekomma föroreningar, detta har
även framkommit under samrådet. E.ON Elnät har utarbetade rutiner för hur bolaget skall
bedöma och hantera miljöföroreningar och misstänkta miljöföroreningar i mark, vatten och
byggnader. Om förorening påträffas kommer arbetet att avbrytas och lokal
tillsynsmyndighet (kommunens miljökontor) omgående informeras. E.ON Elnät är som
verksamhetsutövare ansvarig för att myndigheten informeras, men det kan även vara en
entreprenör som anmäler till myndigheten. Påträffade föroreningar kommer att hanteras
enligt gällande krav både vad gäller anmälningsplikt som hantering av massorna. När en
förorening påträffats ställs normalt krav från tillsynsmyndigheten. E.ON Elnät kommer att
följa eventuellt ställda krav.
Vid upphandling och entreprenader ställer E.ON Elnät miljökrav på sina entreprenörer.
6.3 Drift och underhåll
Ledningsägaren är skyldig att hålla anläggningarna i sådant skick som
elsäkerhetsbestämmelserna anger. För underhåll av kraftledningarna har ledningsägaren
rätt att röra sig inom ledningsområdet samt att använda vägar som leder till
ledningsområdet.
Eftersom kabeln är markförlagd krävs inget regelbundet underhåll av denna under drift.
Det är däremot en fördel att markkabeln ligger nära vägar och i öppen mark eftersom detta
underlättar tillträde vid eventuella reparationer vid driftstörningar. Röjning kan komma att
ske om marken ovanför markkabeln är igenväxt vid reparationstillfället.
6.4 Alternativ teknisk lösning
Ett möjligt alternativ är att bygga ledningen som luftledning. E.ON Elnät har alltid som
huvudalternativ vid ledningsdragning inom regionnätet, att uppföra ledningarna som
luftledningar, då de därmed har bäst driftsäkerhet och flexibilitet för framtida
kapacitetshöjningar. I detta fall avser emellertid inte E.ON Elnät att utreda ett
luftledningsalternativ eftersom det inte bedöms som lämpligt genom tätorterna Kaxholmen
eller Huskvarna samtidigt som det delvis gäller en radiell inmatningsledning, varför
kabelförläggningen inte hotar regionnätssystemets robusthet.
sid 17/41
7
Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt
konsekvensbedömning
En beskrivning av vilka intressen som finns samt en bedömning av
markkabelförläggningens påverkan på de intressen som finns i området följer nedan.
Digitalt material avseende intresseområden har hämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen,
Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet, se bilaga 3,4 och 5. De intressen som beskrivs
samt konsekvensbedömningen gäller här för huvudalternativet, se figur 2.
Figur 2. Huvudalternativ (röd linje).
7.1 Landskapsbild
Inom utredningsområdet finns tätbebyggd mark inom och i anslutning till Huskvarna samt
i Kaxholmen. Utanför tätorten är det skogsmark som dominerar men det finns även
jordbrukslandskap med inslag av fruktodlingar, åker- och betesmark. Området är kuperat
med stora höjdskillnader och avgränsas i väster av Vättern och i norr av Landsjön.
sid 18/41
7.1.1 Konsekvensbedömning
I och med att markkabeln kommer att förläggas under mark kommer inverkan på stadsbild
och landskapsbild att bli obefintlig förutom i själva förläggningsskedet då maskiner och
transportfordon utgör en marginell och tillfällig inverkan på stadsbilden/landskapsbilden.
7.2 Markanvändning, bebyggelse och planer
Markkabeln kommer delvis att förläggas i de centrala delarna av Huskvarna inom
tätbebyggt område. Till största del kommer markkabeln att förläggas i, eller i anslutning
till vägar och vägområden. Flera bostadsområden och/eller industriområden, grönområden
och skolor kommer att passeras. Avstånd till närmsta bostadshus är cirka åtta meter.
De skolor som huvudalternativet passerar är SMUlans förskola, Norrängsskolan,
Norrängens förskola och Huskvarna familjecentral/öppna förskolor.
Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och
vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Översiktsplan för
Jönköpings kommun antogs av kommunfullmäktige i mars 2003 och 2010 togs beslut om
att den fortfarande är aktuell. Arbetet med en ny kommunomfattande översiktsplan
påbörjades hösten 2012 och översiktsplanen beräknas antas i kommunfullmäktige kring
årsskiftet 2015/2106.
Den planerade markkabeln berör flertalet detaljplaner inne i Huskvarna, vid Brunstorp och
vid Kaxholmen.
JENAB planerar att byta ut en av sina befintliga 40 kV markkablar mellan Huskvarna och
Gissebo. Samförläggning med JENAB:s kabel planeras vilket stämts av med Tekniska
kontoret, Jönköpings kommun och JENAB under maj månad 2015.
7.2.1 Konsekvensbedömning
E.ON Elnät har för avsikt att förlägga kabeln på ett sådant sätt att den inte strider mot
gällande översiktplan eller de detaljplaner som finns i området. Detaljprojektering av
planerad markkabel kommer att ske i samförstånd med Jönköpings kommun.
Vid avstämningen med JENAB och Tekniska kontoret angående samförläggningen, se
ovan, diskuterades exploateringsområdet vid Madängen. Ica-butik samt kommunhus och
bibliotek ska byggas i området. Vissa av JENAB:s arbeten kommer att påbörjas i år och
planeras vara klart i augusti 2017.
Den befintliga 45 kV kabel som JENAB avser att byta ut kommer att beröras av
etableringen där den går parallellt med infarten till Huskvarna centrum. När den läggs om
bör sträckningen justeras så att korsning sker närmare Huskvarnaån. JENAB bevakar detta
mot Tekniska kontoret. Vid Madängen går kabeln genom en tidigare deponi där det kan
sid 19/41
finnas massor som genererar gas. Tekniska kontoret meddelar att särskilda åtgärder kan
komma att behöva vidtas med anledning av detta. I övrigt ser inte Tekniska kontoret några
direkta hinder att följa JENAB:s befintliga 45 kV kabel och samtidigt byta ut denna.
Markkabeln kommer till största del att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar och
gång- och cykelvägar. Påverkan på landskapsbilden/stadsbilden är därmed som mest
påtaglig under anläggningsskedet. Därefter kommer vegetation att tillåtas återetableras på
de sträckor där markkabeln inte går i vägmark.
De maskiner som används vid anläggningsarbetet kommer att orsaka buller och vissa
vibrationer som kan uppfattas som störande av de berörda skolornas verksamhet. Även
trafikstörningar kan uppstå i samband med förläggningen. Denna påverkan är dock
temporär under anläggningsskedet. I övrigt berörs inte skolorna av kabelförläggningen.
SMUlans förskola och Huskvarna familjecentral/öppna förskola ligger närmst den
planerade kabeln på ett avstånd av cirka 50 meter. Övriga skolor ligger på 90-500 meters
avstånd från den planerade markkabeln. Magnetfälten vid detta avstånd är mycket låga, se
kapitel 7.8.8.
7.3 Naturmiljö
I kartbilagorna 3 och 4 visas de berörda naturintresseområdena som beskrivs nedan.
Huvudalternativet passerar flera vattendrag som ingår i Vätterns vattenskyddsområde.
Skyddsområdet omfattar en skyddszon som, förutom hela Vätterns sjöyta och tillrinnande
vattendrag, även utgör 50 meter strandzon. De berörda vattendragen är Smedstorpsbäcken,
samt två mindre vattendrag. Stråket passerar ett grävt dike vid Halvtyskemossen
Kring Rumlaborg och Huskvarnaån i Huskvarna centrum passerar stråket ett område som
ingår i naturvårdsprogrammet för Jönköping kommun.
Längs sträckningen återfinns flera rödlistade arter. En rödlistad art är en art som löper risk
att försvinna från ett visst område. Att det finns rödlistade arter är ett viktigt kriterium vid
beslut om skydd för naturområden. Det finns sex kategorier för olika grader av sällsynthet
och risk för utdöende; Försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU),
Missgynnad (NT), Livskraftig (LC). Arter i LC-kategorin rödlistas inte. Söder om
Rumlaborg återfinns den rödlistade arten luddvicker som är en kärlväxt och går under
kategorin sårbar. Norr om Rumlaborg återfinns fjärilar såsom mindre blåvinge,
silversmygare och apollofjäril samt svampen stor aspticka och kärlväxten åkerkulla..
Samtliga går under kategorin missgynnad. Apollofjärilen finns även upptagen i
Artskyddsförordningen. Här återfinns även mellanspett som är i kategorin försvunnen. I
området Norrängen återfinns mindre hackspett, i kategorin missgynnad. Vidare norrut i
höjd med Brunstorp återfinns skalbaggen prydnadsbock i kategorin missgynnad, mossorna
sid 20/41
ludenbandmossa och barkkvastmossa som är starkt hotade samt storsvampen linddyna som
tillhör kategorin sårbar. Barkkvastmossa är fridlyst enligt 8 § MB i hela landet och finns
även upptagen i Artskyddsförordningen.
Även vid Strand finns ludenbandmossa som är starkt hotad.
Strax öster om sträckningen ligger naturreservatet Huskvarnabergen. Naturreservatet ingår
även i Natura 2000 och kommunens naturvårdsprogram samt är av riksintresse för
naturvård. Riksintresset beskrivs av Länsstyrelsen som ”ett mångformigt område där
helheten är av riksintresse” och där östra Vätternstranden med Girabäcken, Västanå och
Röttleån ingår. Sträckningen passerar genom detta riksintresse vidare norrut och innefattar
hela miljön Skärstadsdalen som beskrivs som ”ett representativt odlingslandskap med lång
kontinuitet och inslag av öppen äng, sötvattenstrandäng och betad skog”. Detta område
ingår även i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet samt delvis även
kommunens naturvårdsprogram.
Från Huskvarna längs Grännavägen och Skärstadsvägen upp till Rudu, finns totalt 37
skyddsvärda träd varav flertalet är lönn, några almar, ekar och ask samt en hästkastanj och
en oxel. Vid Kaxholmen finns fyra skyddsvärda ekar.
Sträckningen berör två betesmarker som ingår i Jordbruksverkets ängs- och
betesmarksinventering av värdefulla naturmiljöer. Betesmarkerna ligger vid Strand och vid
Brunkulla strax utanför Kaxholmen.
Söder om Kaxholmen passerar sträckningen ett naturvärdesobjekt som beskrivs som
lövskogslund/hagmarksskog.
7.3.1 Konsekvensbedömning
Markkabeln kommer till största del att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar.
Där kabeln förläggs i obanad terräng (del av stråk C vid Esbjörnarp till befintlig station i
Kaxholmen samt del av stråk J som ansluter till stråk I) kommer E.ON Elnät att i
möjligaste mån följa naturliga stråk. Vid detaljprojektering kommer kabelförläggningen att
anpassas så att påverkan på de naturintressen som finns i området blir så liten som möjligt.
Vid sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd enligt MB 7 kap. 13-18§§.
Strandskyddet omfattar normalt land- och vattenområden 100 meter från strand vid
normalvattenstånd. Strandskyddet kan på vissa håll utökas till 300 meter efter beslut från
länsstyrelsen. Inom strandskyddat område är det förbjudet att uppföra nya anläggningar
och byggnader. Dispens från strandskyddsbestämmelserna kan beviljas under vissa
förutsättningar.
Innan anläggningsarbetena startar upprättas en ansökan om dispens från
strandskyddsbestämmelserna som lämnas till Jönköpings kommun.
sid 21/41
E.ON Elnät kommer att vidta de försiktighetsåtgärder vid eventuell verksamhet inom
vattenskyddsområde som Miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun
rekommenderar. E.ON Elnäts huvudalternativ i detta fall är genomgrävning eller att
korsning sker genom att befintlig vägtrumma kompletteras och kablarna förläggs över
trumman.
Vid Smedstorpsbäcken (stråk A) förläggs kabeln över vägtrumman utan att påverka flödet.
Vid Gissebo finns ett mindre dike (stråk A) som vid sommar/höst nästan är uttorkat. Diket
grävs av och kablarna förläggs på sådant djup att rensning av dike kan ske utan särskilda
åtgärder i framtiden. Här följer planerad kabel den befintliga 40 kV-kabeln.
Vid Esbjörnarp (stråk A) passerar huvudalternativet ett litet dike mellan åkrarna med inget
flöde alls vid sommar /höst. Diket grävs av och kabeln förläggs på sådant djup att rensning
av dike kan ske utan särskilda åtgärder i framtiden.
Vid Smetlåga och Halvtyskemossen (stråk J) finns ett grävt dike med måttligt flöde på
våren. Diket grävs av och kabeln förläggs på sådant djup att rensning av dike kan ske utan
särskilda åtgärder i framtiden. Arbetet kan utföras sen vår/sommar då diket är uttorkat för
att på detta sätt minimera intrånget. Kabelförläggningen kommer att anpassas inom
sträckningen så att den inte förläggs på de mest fuktiga områdena i mossen.
För att minimera påverkan på de rödlistade arterna kan schaktning under våren försöka
undvikas. Då marken återställs efter förläggningen läggs samma massor tillbaka och
återetableringen av arterna kan ske.
I höjd med naturreservatet Huskvarnabergens norra del är kabeln tänkt att förläggas väster
om Skärstadsvägen. Därmed ligger kabeln utanför naturreservatets gräns som ligger på
östra sidan om vägen. Sträckningen undviker således också att gå genom Natura 2000 och
det område som omfattas av naturvårdsprogrammet för kommunen. Sträckningen kommer
att följa befintlig väg genom de områden som berörs av den nationella bevarandeplanen för
odlingslandskapet samt riksintresse för naturvård.
Det finns ett stort antal skyddsvärda träd i vissa delar av stråken. Dessa kommer att i
möjligaste mån undvikas vid förläggningen av kablarna men det kan bli aktuellt att ta ner
enstaka träd. Erforderliga tillstånd eller dispenser kommer i sådana fall att sökas.
Betesmarken vid Strand ligger öster om Skärstadsvägen. Sträckningen följer vägens västra
sida och berör därmed inte betesmarken. Betesmarken vid Brunkulla ligger på motstående
sida av den väg sträckningen planeras att förläggas längs med.
Naturvärdesobjektet lövskogslund/hagmarksskog söder om Kaxholmen ligger ca 50 meter
norr om sträckningen och berörs inte av kabelförläggningen.
sid 22/41
7.4 Kulturmiljö
Enligt Riksantikvarieämbetets register berörs 16 stycken fornlämningar av
huvudalternativet, se tabell 1 nedan samt bilaga 5. Utsökningen har gjorts med en
buffertzon på 45 meter på vardera sidan om huvudalternativet. Nedan följer en beskrivning
av dessa från söder till norr.
Inne i Huskvarna tätort passerar sträckningen Rumlaborg (1). Denna borg kommer inte att
beröras då den planerade ledningen kommer att anpassas vid detaljprojekteringen. Här
ligger också en kulturhistorisk lämning i form av ett vägskäl med namn och tradition (2).
Sträckningen fortsätter norrut längs Grännavägen och passerar Kruthuset, Huskvarnas
stadsmuseum (3,4,5). Strax norr om kruthuset återfinns en kulturhistorisk lämning i form
av sjöbottenfynd (6).
Efter cirka 350 meter norrut längs Grännavägen passerar sträckningen en milstolpe (7).
Här har även fynd såsom flintdolk och skafthålsyxa gjorts i samband med dikesgrävning
(8).
Öster om sträckningen och om Skärstadsvägen, i höjd med Brunstorpsberget, återfinns ett
område av lämningstypen ”plats med namn och tradition” (9) som utgörs av platåer där
markytan troligen är brukad för bete. Här har även fynd (10) av ett tvåhandsvärd från
1400-talet påträffats vid byggandet av motorvägen på 1950-talet.
Vidare norrut längs med Skärstadsvägen finns en fornlämning av lämningstyp
”gränsmärke” (11) som utgörs av en milsten i sandsten. Nära Rudu återfinns en fyndplats
av flinta (12). I höjd med Roma återfinns en fornlämning i form av ett vägmärke, milstolpe
(13).
sid 23/41
RAÄ nr/ID
Hakarp 26:1
Hakarp 104:1
Hakarp 24:1
Hakarp 24:2
Hakarp 24:3
Hakarp 92:1
Hakarp 23:1
Hakarp 102:1
Hakarp 13:1
Hakarp 13:3
Skärstad 76:1
Skärstad 91:1
Skärstad 96:1
Skärstad 159:1
Skärstad 161:1
Skärstad 229
Nr i
karta
Fornlämningstyp
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Borg
Plats med tradition
Byggnad annan
Byggnad annan
Byggnad annan
Övrigt
Vägmärke
Fyndplats
Plats med tradition
Fyndplats
Gränsmärke
Fyndplats
Vägmärke
Lägenhetsbebyggelse
Lägenhetsbebyggelse
Fossil åker
Tabell 1. Fornlämningar inom 45 meter på vardera sidan om planerad kabelsträckning.
Sträckningen passerar torpet Lunnatorpet (söder om Nannyberg) som finns med i
Riksantikvarieämbetets inventering och är av lämningstypen lägenhetsbebyggelse (14).
I närheten av sträckningen ligger torpet Edstorpet som är en lägenhetsbebyggelse (15).
Kring torpet ligger en fossil åker med röjningsrösen (16).
Området vid Skärstadsdalen, öster om Kaxholmen, är av riksintresse för kulturmiljövård
och berör huvudalternativet. I Riksantikvarieämbetets motivering till beslut står det
beskrivet som ”Herrgårdslandskap med lång bebyggelsekontinuitet samt varierat bestånd
av värdefull bebyggelse från olika tider samt sockencentrum.” samt att
”Bebyggelsekontinuiteten bakåt antyds av flera gravfält och många enstaka gravar från
både äldre och yngre järnålder samt ortnamnsefterleder av äldre typ.”
7.4.1 Konsekvensbedömning
Vad gäller kulturhistoriska lämningar kommer stor hänsyn att tas vid planering och
genomförande. E.ON Elnät har kontaktat kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen i
Jönköping för utredning av fornlämningar längs huvudalternativet. Enligt dem är
placeringen av kabeln acceptabel ur kulturmiljösynpunkt, inga arkeologiska åtgärder krävs
under förutsättning att kabeln placeras i eller omedelbart intill vägar och tidigare
ledningsschakt. Vid fornlämningarna 15 (torplämning) och 16 (röjningsröseområde) måste
kabeln läggas i vägen eller vägdiket, i annat fall krävs arkeologisk förundersökning i form
av schaktövervakning på dessa platser.
sid 24/41
Bestämmelserna i kulturmiljölagen (1988:950) beaktas för att inte negativt påverka
fornlämningar och fornlämningsområden. Tillstånd kommer att sökas ifall det behövs.
7.5 Friluftsliv
Inom delar av utredningsområdet finns goda möjligheter till friluftsliv och rekreation så
som bär- och svampplockning, jakt och annat rörligt friluftsliv, se bilaga 5. Stor del av
sträckningen passerar genom ett område som är av riksintresse för kust- turism och
friluftsliv. Inom detta område skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga
friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av
exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.
Sträckningen passerar genom älgjaktsområden.
Vandringsleden John Bauerleden som sträcker sig mellan Huskvarna och Gränna går
genom landskapet. Planerad markkabel kommer att korsa vandringsleden söder om
Brunkulla.
Flera organisationer och föreningar anordnar friluftslivsaktiviteter så som orientering,
skidåkning och friidrott inom området.
7.5.1 Konsekvensbedömning
Påverkan på friluftslivet i skog och mark kan påverkas temporärt under anläggningsskedet.
Därefter återställs marken och påverkan på friluftslivet bedöms därmed bli liten.
7.6 Infrastruktur
Markkabeln kommer till största del att placeras i eller i anslutning till befintliga vägar.
Europaväg 4 som går mellan Malmö och Stockholm passerar förbi Huskvarna där kabeln
planeras. Väg 132, Grännavägen, som sedan övergår i länsväg 993, Skärstadsvägen, går
från Huskvarna, genom Kaxholmen och sedan vidare mot Gränna. Huvudalternativet
kommer även att följa enskilda vägar och skogsbilsvägar. Mellan Strand och Gissebo
kommer kabeln att ligga i och intill gång- och cykelväg. Korsning av vägar kommer att
ske.
7.6.1 Konsekvensbedömning
Eventuell påverkan på infrastruktur bedöms bli relativt liten och begränsad till
förläggningsskedet då maskiner och transportfordon kan komma att utgöra tillfälligt hinder
för trafiken med eventuell avstängning av mindre vägar. Även gång- och cykelvägar kan
bli påverkade men åtgärder kommer att vidtas för att minimera störningarna. Öppna schakt
lämnas aldrig över natten. Arbetet med att gräva upp schakten sker på förmiddagen.
sid 25/41
Därefter läggs kabeln ner och dagen avslutas med att schaktet fylls igen. Infartsvägar
exempelvis som grävs av kommer att förses med körplåtar så att dessa vägar kan användas.
Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. De
maskiner som används vid byggnadsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer.
Trafikstörningar kommer att uppkomma i samband med anläggningsarbetena eftersom
kabeln till stora delar kommer att förläggas i gatumark.
Vid korsning av större vägar trycks eller borras ledningen under vägen om det är möjligt.
På detta sätt kan schaktning i och avstängning av väg undvikas. Korsning av mindre vägar
är planerad att i första hand ske genom att vägarna grävs av och sedan återställs när
markkabeln lagts ner.
7.7 Förorenad mark
I de norra delarna av Huskvarna finns i sträckningens närhet fem punkter utpekade kring
vilka risk för markföroreningar föreligger. Vid Gissebo och Rudu återfinns fyra punkter
med risk för föroreningar och som ligger i sträckningens närhet. Vid Esbjörnarp återfinns
en punkt kring vilken risk för föroreningar föreligger.
7.7.1 Konsekvensbedömning
Vid Madängen i norra delen av Huskvarna finns en tidigare deponi. Kabeln planeras att
samförläggas med JENAB:s kabel genom detta område och särskilda åtgärder kan komma
att behöva vidtas enligt avstämningen med Tekniska kontoret, Jönköpings kommun, se
kapitel 7.2.1 ovan.
Länsstyrelsen lyfter i sitt samrådsyttrande fram två potentiellt förorenade områden, före
detta Vätterbygdens Industripulver inom fastigheten Gissebo 4:1 samt före detta
Vätterbygdens Slip och krom AB inom fastigheten Rudu 4:19, och E.ON Elnät kommer att
ta hänsyn till dessa vid vidare projektering. Vid f.d Vätterbygdens Industripulver är kabeln
planerad att gå längs med befintliga kablar längs med vägkanten. För att undvika f.d
Vätterbygdens Slip och krom AB justeras sträckningen så att det byter sida innan
fastigheten Rudu 4:19 så som Länsstyrelsen föreslagit i sitt samrådsyttrande.
E.ON Elnät kommer att kontakta tillsynsmyndigheten gällande dessa två områden.
I övrigt gäller som beskrivits ovan under kapitel 6.2. Påträffade föroreningar kommer att
hanteras enligt gällande krav både vad gäller anmälningsplikt som hantering av massorna.
När en förorening påträffats ställs normalt krav från tillsynsmyndigheten. E.ON Elnät
kommer att följa eventuellt ställda krav.
sid 26/41
7.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet
7.8.1 Buller
Buller uppkommer som ett resultat av anläggningsarbetena. Anläggningsarbetet är
temporärt och sker uteslutande under normal arbetstid.
7.8.2 Elektriska och magnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och
magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och
distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö,
kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel
mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och
frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via
radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och
gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50
Hz.
För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger
upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten
kilovolt per meter (kV/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och
byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från
elanläggningar utanför huset.
Även kablar förlagda i mark ger upphov till potentialskillnader och därmed också till ett
elektriskt fält, men till skillnad från luftledningar är många jordkablar försedda med en
jordad metallisk skärm som gör att inget elektriskt fält sprids till omgivningen. För de
jordkablar som saknar en metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken
som kablarna är förlagda i.
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT). Magnetiska fält alstras av den ström som
flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av
variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto
starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på
strömmens storlek även på fasledarnas inbördes placering och avståndet dem emellan.
Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält från
kraftledningar avskärmas inte av vegetation eller byggnader.
7.8.3 Forskning om eventuell hälsopåverkan
Det har under en längre tid pågått diskussioner om befarade hälsorisker vid exponering för
lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Den forskning som har bedrivits har i
huvudsak avsett undersökningar av ett eventuellt samband mellan magnetfält och cancer.
Det finns ett stort antal epidemiologiska studier där man med statistiska metoder studerat
sid 27/41
samband mellan exponering för magnetfält och olika typer av cancer. För exponeringar i
boendemiljö har det framför allt gällt risker för leukemi hos barn.
I juni 1999 redovisades en stor amerikansk undersökning inför kongressen i USA.
Undersökningen var ett sexårigt forskningsprogram av hälsoeffekterna av exponering för
magnetiska fält i närheten av kraftledningar. I slutrapporten konstateras att det endast finns
svaga vetenskapliga bevis för att magnetiska fält skulle kunna innebära ökad cancerrisk.
Vissa undersökningar visar ingen ökad risk för cancer. En sådan undersökning är ”UK
Childhood Cancer Study” som publicerades i december 1999. I studien jämförs 2 226
cancersjuka barn med lika många friska barn i samma ålder och kön. Utredningsresultatet
ger inte något stöd för påståendet att barn som utsätts för magnetiska fält skulle löpa större
risk att drabbas av leukemi eller någon annan form av barncancer.
WHO har genom sitt cancerforskningsprogram IARC, utvärderat risken för cancer i
samband med exponering för lågfrekventa magnetiska fält. Vid ett möte i Lyon 2001
deltog 21 världsledande experter från tio länder. Man gick då igenom de rapporter som
publicerats på området. IARC:S bedömning när det gäller lågfrekventa magnetiska fält är
att det möjligen skulle kunna vara cancerframkallande. Expertgruppen gjorde
bedömningen att barncancerstudierna utgjorde ett begränsat bevis för en överrisk för
cancer medan bedömningen av studier på vuxna var ofullständig. Cell- och djurförsök har
inte heller gett stöd för annan klassificering.
Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statens
strålskyddsinstitut har gett ut broschyren ”Magnetfält och hälsorisker” första gången 1994
och senare i en ny version år 2009. Myndigheterna konstaterar i den uppdaterade versionen
att forskningsläget inte förändrats. Fortfarande finns det många motsägelsefulla resultat,
oklarheter och frågetecken. Enligt myndigheternas bedömning går det inte att avgöra om
magnetiska fält kan orsaka cancer eller inte. Det konstateras att mycket höga magnetfält
(som allmänheten inte kommer i kontakt med) kan ha mycket negativa effekter på
människan, men att man fortfarande vet ganska lite om hur svaga magnetfält påverkar
människan. Det är också viktigt att beakta att cancer är en sjukdom som anses orsakas av
en rad samverkande faktorer där kosten och tobaksrökning är de viktigaste.
7.8.4 Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och
magnetiska fält
År 1996, gav fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket,
Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) ut en vägledning för
beslutsfattare ”Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och
magnetiska fält ”. Vägledningen byggde på de vetenskapliga resultat som kommit fram om
samband mellan lågfrekventa fält och barnleukemi som då nyligen presenterats.
Myndigheterna rekommenderade gemensamt:
sid 28/41
”Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och
konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som
kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader
bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att
exponeringen begränsas”.
7.8.5 Magnetfältsnivåer i bostadsmiljö
I tabellen nedan ges exempel på magnetfältsnivåer vid olika avstånd från olika typer av
elektrisk utrustning i ett hushåll (Magnetfält och hälsorisker, 2009,
Strålsäkerhetsmyndigheten m.fl.).
7.8.6 Gräns- och riktvärden
Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna
av svenska myndigheter. Däremot finns internationella riktlinjer för gränsvärden som
utarbetats av ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection)
som arbetar tillsammans med WHO (World Health Organization). Dessa värden är 500 µT
för arbetsplatser och 100 µT för offentlig exponering. Gränsvärdena berör
korttidsverkningar och värdena är ej bindande för medlemsländerna utan lämnar stora
möjligheter för medlemsländerna att utforma egna regler.
Under 2001 gjordes en omfattande genomgång av de epidemiologiska forskningsrapporter
som då fanns. Resultaten från genomgången tyder på att en viss ökning av leukemirisken
kan ses hos befolkningsgrupper som exponerats för magnetiska fält på 0,4 µT eller mer
(avser långvarig exponering för 50Hz magnetfält i bostäder). Däremot kan ingen
riskökning ses under 0,4 µT (Socialstyrelsens meddelandeblad, 2005).
ng elektriska apparater i hushåll.
Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att ett
gränsvärde ska kunna sättas.
sid 29/41
7.8.7 E.ONs magnetfältspolicy
E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan.
Vi för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker.
Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält.
Vi verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält.
Vi följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska
fält och tar människors oro på allvar.
Vi mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring våra anläggningar.
7.8.8 Magnetfält från aktuell ledning
Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning eller kabel beror på
avståndet mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och
strömmens storlek (belastning).
En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög
belastning förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög.
Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för en
planerad ledning baseras på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens
årsmedelbelastning.
I figur 3 redovisas i ett diagram beräknat magnetfält på olika avstånd från centrum på
kabelschaktet för den markkabel som planeras att anläggas mellan befintlig
transformatorstation i Huskvarna och Lyckås vindkraftpark. Beräkningen avser alstrat fält
en meter ovanför markytan. Beräkningar har utförts på ett kabelförband.
Förutsättningarna för beräkningarna är följande:




Tre stycken enledarkablar buntade i triangelutförande med storleken 630 mm² per
ledare.
Antagen årsmedellast ca 296 A, ett förband i ett schakt (fig.1)
Täckdjup: 0,9 meter
Beräkningen avser alstrat fält 1 meter ovan markytan
Av diagrammen nedan framgår att magnetfältet avtar snabbt med stigande avstånd från
planerade kabeln.
sid 30/41
Figur 3. Beräknat magnetfält (μT) på olika avstånd från centrum från kabelschaktet.
På cirka fyra meters avstånd från kablarna är nivån cirka 0,2 µT och på cirka tio meters
avstånd är magnetfältet cirka 0,04 µT, se diagram i figur 3.
Avstånd till närmsta bostadshus är cirka åtta meter. Här ligger nivån på cirka 0,06 μT.
Utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun lyfter frågan om magnetfält och den
förväntade oro från såväl föräldrar som personal gällande magnetfält kring skolorna.
sid 31/41
De magnetfält som uppstår avtar snabbt från rakt ovanför markkabeln sett. SMUlans
förskola och Huskvarna familjecentral/öppna förskola ligger närmst den planerade kabeln
på ett avstånd av cirka 50 meter. Övriga skolor ligger på 90-500 meters avstånd från den
planerade markkabeln. Vid 50 meters avstånd från kabeln är magnetfältet 0,002 μT.
8
Alternativa sträckningar, beskrivning av berörda
intressen samt konsekvensbedömning
Nedan följer en beskrivning av berörda intressen samt konsekvenserna vid val av de
alternativa delsträckningarna. I beskrivningen av berörda natur- och kulturintressen anges
de ursprungliga stråkens benämning. Detta för att det ska bli lättare att följa med i kartan.
8.1 Landskapsbild
Liksom för huvudalternativet går delsträckningarna genom områden med tätbebyggd mark
i anslutning till Huskvarna samt i Kaxholmen. Utanför tätorten är det skogsmark som
dominerar men det finns även jordbrukslandskap med inslag av fruktodlingar, åker- och
betesmark. Området är kuperat med stora höjdskillnader och avgränsas i väster av Vättern
och i norr av Landsjön.
8.1.1 Konsekvensbedömning
I och med att markkabeln kommer att förläggas under mark kommer inverkan på stadsbild
och landskapsbild att bli obefintlig förutom i själva förläggningsskedet då maskiner och
transportfordon utgör en marginell och tillfällig inverkan på stadsbilden/landskapsbilden.
8.2 Markanvändning, bebyggelse och planer
Till största del kommer markkabeln även för de alternativa delsträckningarna att förläggas
i, eller i anslutning till vägar och vägområden. Flera bostadsområden och/eller
industriområden, grönområden och skolor kommer att passeras.
De skolor som alternativen passerar är Norrängsskolan, Norrängens förskola,
Landsjöskolan.
Alternativa delsträckningar berör detaljplaner vid Brunstorp och vid Kaxholmen.
8.2.1 Konsekvensbedömning
E.ON Elnät har för avsikt att förlägga kabeln på ett sådant sätt att den inte strider mot
gällande översiktplan eller de detaljplaner som finns i området.
I likhet med huvudalternativet kommer markkabeln i de alternativa delsträckningarna att
till största del förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar och påverkan på
landskapsbilden/stadsbilden är därmed som mest påtaglig under anläggningsskedet.
sid 32/41
Därefter kommer vegetation att tillåtas återetableras på de sträckor där markkabeln inte går
i vägmark.
Konsekvenserna för de berörda skolorna är samma som beskrivits ovan för
huvudalternativet det vill säga maskiner som används vid anläggningsarbetet kommer att
orsaka buller och vissa vibrationer vilket kan uppfattas som störande av de berörda
skolornas verksamhet. Även trafikstörningar kan uppstå i samband med förläggningen.
Denna påverkan är dock temporär under anläggningsskedet.
8.3 Naturmiljö
I kartbilagorna 3 och 4 visas de berörda naturintresseområdena som beskrivs nedan.
Den sydvästra delen av stråk B gränsar till Vätterns strandkant och ingår i sjöområdet som
omfattas av riksintresse för naturvård samt kommunens naturvårdsprogram. Söder om
Jätten Vist (se kapitel 8.4 Kulturmiljö) finns ett skyddsvärt päronträd. Vidare norrut i
sträckningen finns 20 skyddsvärda träd, varav flertalet är ekar men även ask, alm, lind och
tall förekommer. I höjd med Norrängen återfinns de rödlistade kärlväxterna ask (starkt
hotad) och skogsalm (akut hotad)
Stråket genomkorsas av tre vattendrag som ingår i Vätterns vattenskyddsområde. Dessa
vattendrag är, från söder till norr, Smedstorpsbäcken, och två mindre vattendrag norr om
denna. Även delar av stråk B som ligger nära strandkanten hamnar inom
vattenskyddsområdet.
Från trafikplats ”Huskvarna norra” och norrut passerar stråk B genom ett område som
ingår i det riksintresse för naturvården som beskrivits ovan för huvudalternativet. Detta
område omfattas även av utvidgat strandskydd. Den nordligaste delen av sträckningen
ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet.
Stråk C passerar Smedstorpsbäcken och berör därmed det vattenskyddsområde som
beskrivs ovan för huvudalternativet.
Stråk C passerar vidare genom naturreservatet Huskvarnabergen. Naturreservatet ingår
även i Natura 2000 och kommunens naturvårdsprogram och är av samma riksintresse för
naturvård som beskrivits ovan för huvudalternativet. Här finns fem områden som ingår i
Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering och dessa är en betesmark, en är
restaurerbar och de övriga tre är igenväxta. Naturtypen består av berg varierat med
odlingslandskap och lundmiljö. Inom naturreservatet finns sju skyddsvärda ekar, en oxel,
en lind och två vårtbjörkar samt de rödlistade arterna fjärilen almsnabbvinge (missgynnad)
och kärlväxten finnögontröst (starkt hotad).
sid 33/41
Vidare passerar stråk C norr om Läxarpagölen, vilken omfattas av det generella
strandskyddet. Vid Läxarp passerar stråket tre betesmarker som ingår i ängs- och
betesmarksinventeringen och som även ingår i kommunens naturvårdsprogram. Här finns
även ett område som är igenväxt men ingår i inventeringen. Ett naturvärdesobjekt berörs
och beskrivs som lövskogslund/hagmarksskog. Intill detta område finns en skyddsvärd ask.
Söder om Ringsberg finns ett skyddsvärt sötkörsbärsträd.
Stråk C korsar John Bauerleden och passerar därefter en betesmark som ingår i ängs- och
betesmarksinventeringen.
Norr om Stora Karsnäs passerar stråk C två skyddsvärda ekar.
Vid Rudaholm passerar stråk D åtta skyddsvärda träd varav fem är lönn och tre är
vårtbjörk. Vidare norrut passerar stråket en betesmark som ingår i ängs-och
betesmarksinventeringen.
Stråk D passerar ett mindre vattendrag och berör därmed det vattenskyddsområde som
beskrivs ovan för huvudalternativet.
Resterande del av stråk D norrut korsar det område som ingår i miljön Skärstadsdalen.
Detta område omfattas av riksintresse för naturvård samt den nationella bevarandeplanen
för odlingslandskapet och beskrivs ovan för huvudalternativet.
I höjd med Botarp passerar stråk D en nyckelbiotop av biotoptypen hagmark där
biotopkaraktären är ”jätteträd, spärrgreniga grova träd”. Här finns en skyddsvärd ek.
Området ingår i kommunens naturvårdsprogram och här återfinns de rödlistade arterna
kärlväxten åkerrättika (sårbar) och laven rosa skärelav (missgynnad).
Vid Ängsdal passerar stråk D ett område som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen
men som är starkt gödselpåverkat och inte är aktuell för restaurering.
Stråk F passerar en lövskogsravin nära Kaxholmen vilken ingår i kommunens
naturvårdsplan. Det finns nio skyddsvärda ekar i stråk F.
Stråk G och H öster om Kaxholmen omfattas helt av miljön Skärstadsdalen. Liksom ovan
nämnda stråk ingår även dessa två stråk i det tidigare beskrivna riksintresset för naturvård
och den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet.
Där stråk G sammanfaller med stråk I finns en betesmark som ingår i ängs- och
betesmarksinventeringen och som även ingår i kommunens naturvårdsprogram.
sid 34/41
Stråk H passerar en skyddsvärd lönn i höjd med Fjällstorp.
Vid Berlin passerar den del av stråk I som inte ingår i huvudalternativet en nyckelbiotop
som beskrivs som spärrgreniga grova träd och som ingår i kommunens naturvårdsprogram.
Del av stråk A som inte ingår i huvudalternativet passerar vid Krubbarp ett
naturvärdesobjekt. Den beskrivs som lövskog
8.3.1 Konsekvensbedömning
Markkabeln kommer till största del att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar.
Vid detaljprojektering kommer kabelförläggningen att anpassas så att påverkan på de
naturintressen som finns i området blir så liten som möjligt.
Den planerade kabeln följer Strandvägen norrut i delsträckningen i stråk B och således blir
påverkan på de naturintressen som finns i Vätterns strandkant såsom strandskydd och
vattenskyddsområden mycket begränsad. Intresseområdena ligger väster om den planerade
delsträckningen.
Generellt för alla delsträckningar gäller att sträckningen kommer att följa befintlig väg
genom de områden som berörs av den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet
samt riksintresse för naturvård och påverkan på dessa intresseområden kommer således att
minimeras. Sträckningen passerar även ängs- och betesmarker (D,G), ett naturvärdesobjekt
(A) samt en nyckelbiotop (D, I) och även dessa ligger vid sidan av befintlig väg längs
vilken sträckningen följer. Påverkan på dessa intresseområden kommer därmed även här
att vara begränsad. För att minimera påverkan på de rödlistade arterna kan schaktning
under våren försöka undvikas. Då marken återställs efter förläggningen läggs samma
massor tillbaka och återetableringen av arterna kan ske.
I likhet med beskrivning av huvudalternativets påverkan på vattendragen (här B och D)
kommer E.ON Elnät att vidta de försiktighetsåtgärder vid eventuell verksamhet inom
vattenskyddsområde som Miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun
rekommenderar. E.ON Elnäts huvudalternativ är genomgrävning eller att korsning sker
genom att befintlig vägtrumma kompletteras och kablarna förläggs över trumman. Innan
anläggningsarbetena startar upprättas en ansökan om dispens från
strandskyddsbestämmelserna som lämnas till Jönköpings kommun.
Vid Smedstorpsbäcken (stråk C) passerar delsträckningen ett dike som vid sommar/höst är
nästan uttorkat. Diket grävs av och kablarna förläggs på sådant djup att rensning av dike
kan ske utan särskilda åtgärder i framtiden.
Vid Botarp (stråk D) samt vid Knutstorp (stråk C) återfinns ett mindre dike som är nästan
uttorkat vid denna tidpunkt. Diket grävs av och kablarna förläggs på sådant djup att
sid 35/41
rensning av dike kan ske utan särskilda åtgärder i framtiden. Delsträckningen följer
befintlig 40 kV-kabel.
Vid Jordstorp passerar delsträckningen (H och I) diken med lite flöde vid sommar/höst.
Dikena grävs av och kablarna förläggs på sådant djup att rensning av dike kan ske utan
särskilda åtgärder i framtiden.
Det finns ett stort antal skyddsvärda träd i vissa delar av delsträckningarna. Dessa kommer
att i möjligaste mån undvikas vid förläggningen av kablarna men det kan bli aktuellt att ta
ner enstaka träd. Erforderliga tillstånd eller dispenser kommer i sådana fall att sökas.
Så som nämnts ovan kommer E.ON Elnät inte att gå vidare med den del av stråk C som
passerar genom naturreservatet Huskvarnabergen och vidare upp till Esbjörnarp. Därmed
undviks samtliga intresseområden som beskrivits för denna delsträcka, se ovan under
kapitel 8.3 för stråk C.
8.4 Kulturmiljö
Enligt Riksantikvarieämbetets register berörs 9 stycken fornlämningar av
delsträckningarna, se tabell 2 nedan samt bilaga 5. Utsökningen har gjorts med en
buffertzon på 45 meter på vardera sidan om delsträckningarna. Nedan följer en beskrivning
av dessa från söder till norr.
Strax norr om delsträckning i stråk C som avgrenas från stråk A påträffas en milstolpe (7).
Söder om Norrängsskolan, passerar sträckning i stråk B en kulturhistorisk lämning i form
av en träskulptur, ”Jätten Vist” (18). Enligt sägnen håller han en stor jordtorv i handen som
han slänger ut i Vättern, varvid Visingsö uppstår. Öster om Strandvägen, längs med
sträckningen, ligger en boplats (19). Vidare norrut längs sträckningen återfinns ett område
av lämningstypen ”plats med namn och tradition” (21) som utgörs av platåer där markytan
troligen är brukad för bete. Här har även fynd (22) av ett tvåhandsvärd från 1400-talet
påträffats vid byggandet av motorvägen på 1950-talet.
I sträckningen i stråk C, väster om Smedstorp, återfinns en fornlämningsliknande lämning
(20). Enligt Riksantikvarieämbetes uppgifter är den tidigare funna resta stenen borttagen
från platsen.
Nära Jonstorp, i sträckningen i stråk H, återfinns en fornlämningsliknande bildning i form
av en stående sten i granit (23). Strax söder om denna sten finns ett fornlämningsområde av
lämningstypen ”lägenhetsbebyggelse” (24). Detta är en fast fornlämning och består av en
bebyggelselämning från år 1767 (Fjällstorp). Öster om detta område ligger en
kulturhistorisk lämning av typen färdväg (25).
sid 36/41
RAÄ nr/ID
Nr i karta
Fornlämningstyp
Berör stråk
Hakarp 23:1
7
Vägmärke
A,C
Hakarp 69:1
18
Övrigt (Jätten Vist)
B
Hakarp 62:1
19
Boplats
B
Hakarp 11:1
20
Fornlämningsliknande lämning
C
Hakarp 13:2
21
Plats med tradition
B
Hakarp 13:3
22
Fyndplats
B
Skärstad 23:1
23
Fornlämningsliknande bildning
H
Skärstad 133:1
24
Lägenhetsbebyggelse
H
Skärstad 235
25
Färdväg
H
Tabell 2. Fornlämningar inom 45 meter på vardera sidan om planerade sträckning.
Området vid Skärstadsdalen, öster om Kaxholmen, är av riksintresse för kulturmiljövård
och berör delsträckningarna i stråk A,G, H och I. I Riksantikvarieämbetets motivering till
beslut står det beskrivet som ”Herrgårdslandskap med lång bebyggelsekontinuitet samt
varierat bestånd av värdefull bebyggelse från olika tider samt sockencentrum.” samt att
”Bebyggelsekontinuiteten bakåt antyds av flera gravfält och många enstaka gravar från
både äldre och yngre järnålder samt ortnamnsefterleder av äldre typ.”
8.4.1 Konsekvensbedömning
I likhet med huvudalternativet gäller att stor hänsyn kommer att tas till kulturhistoriska
lämningar vid planering och genomförande. Bestämmelserna i kulturmiljölagen (1988:950)
beaktas för att inte negativt påverka fornlämningar och fornlämningsområden. Tillstånd
kommer att sökas ifall det behövs.
8.5 Friluftsliv
Inom delar av utredningsområdet finns goda möjligheter till friluftsliv och rekreation så
som bär- och svampplockning, jakt och annat rörligt friluftsliv, se bilaga 5.
Delsträckningarna (B,D,F,G ) passerar genom ett område som är av riksintresse för kustturism och friluftsliv. Inom detta område skall turismens och friluftslivets, främst det
rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av
exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.
sid 37/41
Öster om Kaxholmen finns Kaxholmens lövskog som ligger i anslutning till Målabråten
naturreservat. Området används som motions- och närströvområde och ligger ca 200 meter
norr om delsträckning i stråk A.
Delsträckningarna (B,C,D,G,H,I) passerar genom älgjaktsområden.
Vandringsleden John Bauerleden som sträcker sig mellan Huskvarna och Gränna går
genom landskapet. Delsträckningarna korsar vandringsleden på flera ställen (stråk C,D,H,
I).
Flera organisationer och föreningar anordnar friluftslivsaktiviteter så som orientering,
skidåkning och friidrott inom området.
8.5.1 Konsekvensbedömning
Påverkan på friluftslivet i skog och mark kan påverkas temporärt under anläggningsskedet.
Därefter återställs marken och påverkan på friluftslivet bedöms därmed bli liten.
8.6 Infrastruktur
Markkabeln kommer till största del att placeras i eller i anslutning till befintliga vägar.
Europaväg 4 som går mellan Malmö och Stockholm passerar förbi Huskvarna där kabeln
planeras. Väg 132, Grännavägen, som sedan övergår i länsväg 993, Skärstadsvägen, går
från Huskvarna, genom Kaxholmen och sedan vidare mot Gränna. Delsträckningen som
följer stråk B kommer att följa Strandvägen som går mellan Huskvarnas norra del och
Gissebo. Delsträckningarna kommer även att följa enskilda vägar och skogsbilsvägar.
Korsning av vägar kommer att ske.
8.6.1 Konsekvensbedömning
Eventuell påverkan på infrastruktur bedöms bli relativt liten och begränsad till
förläggningsskedet då maskiner och transportfordon kan komma att utgöra tillfälligt hinder
för trafiken med eventuell avstängning av mindre vägar. Även cykelvägar kan bli
påverkade men åtgärder kommer att vidtas för att minimera störningarna.
Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. De
maskiner som används vid byggnadsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer.
Trafikstörningar kommer att uppkomma i samband med anläggningsarbetena eftersom
kabeln till stora delar kommer att förläggas i närhet av och i gatumark.
Vid korsning av större vägar trycks eller borras ledningen under vägen om det är möjligt.
På detta sätt kan schaktning i och avstängning av väg undvikas. Korsning av mindre vägar
sid 38/41
är planerad att i första hand ske genom att vägarna grävs av och sedan återställs när
markkabeln lagts ner.
8.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet
8.7.1 Buller
Buller uppkommer som ett resultat av anläggningsarbetena. Anläggningsarbetet är
temporärt och sker uteslutande under normal arbetstid.
8.7.2 Elektriska och magnetiska fält
Magnetfältsberäkning för kablarna redovisas under kapitel 7.8.7.
8.7.3 Konsekvensbedömning
Avståndet till närmsta bostadshus är cirka fem meter (delsträckning i stråk B, C och D).
Enligt magnetfältsberäkningen är magnetfältet vid fem meter till kabeln cirka 0,15 µT
9
Samlad bedömning
En sammanfattande bedömning av projektet har gjorts oavsett alternativ sträckning.
Stor hänsyn kommer att tas till de intressen som finns inom området för att minska risken
för skador. Erforderliga tillstånd och dispenser kommer att sökas innan arbetena påbörjas.
Markkabeln kommer till största del att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar.
Befintliga vägar kommer att nyttjas under anläggningsskedet. De maskiner som används
vid anläggningsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer. Trafikstörningar
kan uppkomma i samband med anläggningsarbetet eftersom stora delar av kraftledningen
kommer att förläggas i vägområde.
Påverkan på boendemiljön uppkommer främst genom buller vid anläggningsskedet. Denna
påverkan är dock temporär och sker uteslutande under normal arbetstid.
Vid detaljprojektering kommer kabelförläggningen att anpassas så att påverkan på
identifierade natur- och kulturmiljöintressen som finns i området blir så liten som möjligt.
E.ON Elnät kommer att kontakta tillsynsmyndigheten gällande de potentiellt förorenade
områden som lyfts i samrådet. I övrigt gäller att påträffade föroreningar kommer att
hanteras enligt gällande krav både vad gäller anmälningsplikt som hantering av massorna.
När en förorening påträffats ställs normalt krav från tillsynsmyndigheten. E.ON Elnät
kommer att följa eventuellt ställda krav.
sid 39/41
Huvudalternativet mellan Huskvarna och Gissebo samt sträckningsalternativet i stråk B
löper längs med E4:an och befintlig infrastruktur i redan anspråktagen miljö. JENAB:s nya
markkabel planeras förläggas i befintlig sträckning och denna sträcka sammanfaller med
huvudalternativet. Huvudalternativet följer befintliga ledningar och vägar och undviker att
passera igenom naturreservatet Huskvarnabergen samt genom Kaxholmen.
Sammantaget kan konstateras att påverkan på omgivningarna i första hand uppkommer
under anläggningsskedet. Eftersom de planerade markkabeln i huvudsak planeras att
förläggas i anslutning till väg minimeras påverkan på omkringliggande mark. Där kabeln
förläggs i obanad terräng kommer E.ON Elnät att i möjligaste mån följa naturliga stråk.
Markytan kommer efter förläggningen att återställas i största möjliga mån.
Enligt Länsstyrelsens beslut antas verksamheten inte medföra betydande miljöpåverkan.
E.ON Elnät gör den samlade bedömningen att den planerade markkabeln mellan befintlig
transformatorstation i Huskvarna och planerad transformatorstation vid Lyckås
vindkraftpark via befintlig transformatorstation i Kaxholmen medför små negativa
konsekvenser för människors hälsa och miljön.
sid 40/41
Referenser
SFS 1997:857. Ellagen. Stockholm: Näringsdepartementet.
SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet.
SFS 2007:845 Artskyddsförordningen. Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
Boverket, Elsäkerhetsverket, Statens strålskyddsinstitut, Socialstyrelsen,
Arbetarskyddsstyrelsen (1996). Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa
elektriska och magnetiska fält. Solna: Arbetarskyddsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Jönköpings län, Kulturmiljöenheten.
Digitalt material har hämtats från:
Länsstyrelsen www.gis.lst.se/lstgis. (Hämtat 2015-05-20)
Riksantikvarieämbetet ww.raa.se. (Hämtat 2015-05-20)
Skogsstyrelsen www.skogsstyrelsen.se. (Hämtat 2015-05-20)
Jordbruksverket www.jordbruksverket.se. (Hämtat 2014-11-04)
Jönköping kommun, Översiktsplan,
http://www.jonkoping.se/byggabomiljo/stadsplanering/oversiktligplanering/oversiktsplan2
002.4.14be7193136a0d804b72689.html. (Hämtat 2014-11-17)
Jönköping kommun, Karta över Jönköpings kommun,
http://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kartaoverjonkopingskommun.4.53ff8ab51374efccb
a720e.html. (Hämtat 2014-11-17)
ArtDatabanken, uttag utförd av SLU (hämtat 2015-06-01)
Jönköping kommun, Stadsbyggnadskontoret, (erhållet 2014-11-18)
sid 41/41
G
I
J
D
A
E
A
H
F
E.ON Elnät Sverige AB
Stråkalternativ för
planerad 40 kV markkabel
mellan Huskvarna och planerad
vindkraftpark Lyckås.
Juni 2015
C
B
A
Översikt utredningsområde
och alternativa sträckningar
Sträckning
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
Utredningsområde för vindkraftpark
Utredningsområde för stråk
"©Lantmäteriet MS2006/02876"
0
Skala (A3) 1:40 000
1
2 km
Bilaga 2
Landsjöskolan
Kaxholmens förskola
SMUlans förskola
E.ON Elnät Sverige AB
Planerad 40 kV markkabel
mellan Huskvarna och planerad
vindkraftpark Lyckås.
Juni 2015
Intresseområden för naturmiljö;
del 1
Alternativ
A
B
C
D
Norrängens förskola
Norrängsskolan
E
F
G
H
I
J
Förorenade områden
Naturvårdsprogram Jönköpings kommun
Riksintresse naturvård
Naturreservat
Natura 2000
Huskvarna Familjecentral öppen förskola
"©Lantmäteriet MS2006/02876"
0
Skala (A3) 1:30 000
1 km
Bilaga 3
Landsjöskolan
Kaxholmens förskola
SMUlans förskola
E.ON Elnät Sverige AB
Planerad 40 kV markkabel
mellan Huskvarna och planerad
vindkraftpark Lyckås.
Juni 2015
Intresseområden för naturmiljö;
del 2
Alternativ
A
B
C
D
E
F
Norrängens förskola
Norrängsskolan
G
H
I
J
Inventerade skyddsvärda träd
Strandskyddsområden
Vattenskyddsområden
Naturvärdesobjekt
Nyckelbiotop
Ängs och betesmark
Nationell bev.plan för odlingslandskap
Huskvarna Familjecentral öppen förskola
"©Lantmäteriet MS2006/02876"
0
Skala (A3) 1:30 000
1 km
Bilaga 4
23
24
25
Landsjöskolan
Kaxholmens förskola
SMUlans förskola
13
14
1615
12
E.ON Elnät Sverige AB
Planerad 40 kV markkabel
mellan Huskvarna och planerad
vindkraftJuni 2015
11
10
21 9
Intresseområden för kulturmiljö
och friluftsliv
Alternativ
A
B
C
20
D
19
E
Norrängens förskola
Norrängsskolan 18 87
F
G
4
H
56
4
3
I
J
Fornminne punkt
Fornminne polygon
Fornminne linje
1
"©Lantmäteriet MS2006/02876"
Riksintresse för kulturmiljövård
2
Riksintresse Kust- turism & friluftsliv
Älgjaktområden
Huskvarna Familjecentral öppen förskola
0
Skala (A3) 1:30 000
1 km
Bilaga 5