Anna Wahl
Docent på Handelshögskolan
Att arbeta och tjäna pengar är ett absolut grundläggande behov för den egna och för sina barns
försörjning. Det finns inget rationellt argument för att män behöver högre inkomst än kvinnor för
detta ändamål, ändå tjänar de betydligt mer. Varför?
Anna Wahl pekar på strukturer i samhället, inom organisationer och i familjelivet. Som forskare
på Handelshögskolan studerar hon genusfrågor inom arbetslivet och inom organisationer. Här är
det vanligt att kvinnor känner sig begränsade och exkluderade. Strukturellt har mannen, och har
alltid haft, makten inom arbetslivet och i beslutsfattande positioner. När kvinnor träder in på samma
arena upplever de ofta att det blir problematiskt.
Det är dessa mönster och sedvänjor som måste studeras och ifrågasättas.
Wahl menar att det är just kritiken mot de rådande strukturerna som är de bärande faktorerna för
en rättvis fördelning i samhället. Om mansdominansen hade varit vederhäftig hade ingen ifrågasatt
könsmaktsordningen. Inga politiska beslut skulle möjliggöras om inte viljan och motivationen mot
jämlikhet var förankrad i ett missnöje mot den rådande ordningen. Men varför existerar dessa orättvisor fortfarande?
Om någon p.g.a. att hon är kvinna får höra att hon inte har den rätta kompetensen, de rätta erfarenheterna kan det bero på miljöpåverkan. Om du som individ får höra att du är väldigt duktig på
något typiskt kvinnligt eller något typiskt manligt, fungerar det som en självuppfyllande profetia.
Självklart blir du duktig inom det område som du blir bekräftad på. Vem är det då som ger dig de
rätta erfarenheterna?
Vårt behov av identifikation och vårt behov av att orientera oss är viktigt, enligt Wahl. Män väljer
män och män identifierar sig med män. Män har som regel makten och alla orienterar sig mot makten, även kvinnor. De som har nyklarna och resurserna till framgång blir stilbildande inom organisationen. Männen blir homosociala, identifierar sig enbart med andra män, medan kvinnor blir heterosociala d v s även kvinnorna identifierar sig med männen. Så upprätthålles strukturerna, givetvis
finns det undantag.
Anna Wahl talar av egen erfarenhet. I slutet på 70-talet började hon studera på det mansdominerande Handelshögskolan. De kvinnliga studenterna marginaliserades, inte bara i miljön, även i
utbildningen, i litteraturen och i undervisningen saknades det kvinnliga perspektiv. Wahl reagerade
mot att teorierna ansågs vara könsneutrala, teorier som hon senare kom at kalla könsblinda.
Wahls C-uppsats handlade om kvinnors kommunikation inom arbetsgrupper. Den blev underkänd. För de etablerade lärarna var Wahls könsperspektiv främmande. Men hon fick mycket respons från hennes kvinnliga studentkamrater. De förstod däremot precis vad hon talade om.
Paradoxen i det underkända betyget var att Wahl kände att hon var inne på helt rätt område. En
kvinnlig lärare, Gisèle Asplund, signalerade intresse och förmedlade kontakt med Annika Baude –
kvinnoforskare och författare. Av henne fick Wahl begrepp och teorier att binda till vad hon intuitivt
redan visste och kände. Wahl fick bekräftat att hon var inne på rätt spår. Hon insåg vilken potential
det fanns för henne inom forskningen, speciellt inom hennes disciplin. På den kartan fanns det
många vita fläckar att upptäcka.
Eva Bolin
Fördjupningstext till Genusmaskineriet
