Med framtiden i ryggen Kan det finnas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga studenters attityd till sina studier på Linköpings Universitet? Annelie Petersson, 761222 Carl Nilsson, 830502 Hazal Tokat, 881229 Ida Sundström, 870416 Isabelle Wallin, 851014 Nathnet Meless, 870527 Handledare: Magnus Emilsson Linköpings Universitet 2009-05-27 Abstract Med framtiden i ryggen är en kvantitativ studie. Syftet med denna studie är att utifrån tidigare forskning se om det kan finnas skillnad i attityd till studierna, mellan manliga och kvinnliga studenter på Linköpings universitet. Tidigare forskning har visat att kvinnor och män har olika förutsättningar både i arbetslivet och vid utbildning på högskolor/universitet (Brandell, 2001; Wahl, 2006). Denna studie bygger på en enkätundersökning som besvarades av 100 studenter, där 45 deltagande var män respektive 55 kvinnor. Frågorna som ställdes behandlade främst studenternas attityd till sina studier. Den insamlade data från enkäterna beräknades statistiskt i SPSS med tvåsidigt t-test för två oberoende stickprov där frågorna testades separat för att se eventuella skillnader i attityd. Resultatet från detta test analyserades sedan med hjälp av teorier från tidigare studier som gjorts av bland annat högskoleverket (Brandell, 2001). Med framtiden i ryggen Enligt Brandell (2001) och Wahl (2006) kan det urskönjas att kvinnor och män har olika förutsättningar i arbetslivet och vid utbildning på högskolor/universitet. Dessa resultat har inspirerat till syftet med denna studie. Att genom en surveyundersökning (Bryman, 2002), studera om det finns någon skillnad mellan kvinnor och män på Linköpings universitet, gällande deras attityd till sina studier. Begreppet attityd definieras i denna studie enligt Bonniers svenska ordbok (2004) ”vilken inställning man har till något”, i detta fall till sina studier. Frågeställning: Kan det finnas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga studenters attityd till sina studier på Linköpings Universitet? Tidigare forskning Wahl, Holgersson, Höök & Linghag (2001) diskuterar strukturella skillnader mellan könen där män och kvinnors positioner och relationer står i fokus. Många frågor utifrån ett könsperspektiv handlar ofta om vilka villkor män och kvinnor har på en arbetsplats. Det kan röra sig om hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor på ett arbete, grad av inflytande och makt och så kan det röra sig om segregering mellan könen i sysslor. Förklaringar utifrån temat struktur innehåller ofta analyser om män och kvinnors olika livsvillkor och vad det får för konsekvenser i arbetslivet. Det är allmänt känt att kvinnor inte har samma förutsättningar som män vad gäller arbete, vilket innebär att kvinnor ofta behöva lägga ner mer tid och energi än män för att lyckas nå dit de vill (Wahl m.fl., 2001). Könsstruktur är enligt Wahl m.fl. (2001) ett uttryck för könsordning i organisationer och den går att synliggöra med statistik. Könsstruktur kan relateras till varför uttryck av könens betydelse ser olika ut i organisationer. I Wahls m.fl. (2001) studie utmärktes könsstruktur av att kvinnor utgjorde en minoritetssituation som underordnade i organisationen. Dessutom blir många kvinnor diskriminerade i organisationer. Kön och position hade betydelse för vem som diskriminerar och det var övervägande män som upplevdes som diskriminerande. Oftast var det då manliga chefer som var de skyldiga. Kvinnor som ville klättra uppåt i organisationen var de som upplevde störst diskriminering och detta kan vara ett tecken på att man ville göra motstånd mot de kvinnor som ville göra karriär (Wahl m.fl, 2001). Ett mönster som framkom i studien var att de flesta kvinnorna i relation till sin partner var underordnade i arbetslivets hierarki. De flesta kvinnorna ansåg också att de ägnade mycket mer tid till hem och barn och att det var kvinnorna som tog det största ansvaret vad det gällde detta. Fördelningen av sysslor i hemmet bestämdes av mannens karriärutveckling. På så sätt gick mannens karriär före kvinnornas egen karriär (Wahl m.fl, 2001). Att kvinnor och män har olika förutsättningar i organisationer och därmed också på arbetsmarknaden råder det ingen tvekan om och de teorier som här presenterats tros i hög grad stämma. Det som kan ifrågasättas är att deras teorier enbart härstammar från studier gjorda med kvinnor som de intervjuat, vilket gör att resultaten kan bli något vinklade. Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier (Westin Hellertz, 1999) är en doktorsavhandling gjord på Örebros universitet. Westin Hellertz (1999) skriver att de mest intressanta studierna om kön och lärande som har genomförts är de som studerat skillnader mellan könen inom högre utbildning vad gäller förhållningssätt till kunskap och lärande. Dessa studier fann bland annat att kvinnor har ett mer mottagande förhållningssätt än män. Med det menas att de i högre utsträckning än män lyssnar och förväntar sig att få information av lärare och experter. Män tenderar enligt dessa studier, att i större utsträckning än kvinnor bemästra och kontrollera situationen och studierna. Westin Hellertz (1999) skriver också att en annan viktig slutsats som kan dras gällande kvinnors lärande, var kvinnors behov och förväntningar om att kunna förankra kunskaper i de egna erfarenheterna, det vill säga i den egna personligheten. Dessa slutsatser är intressanta men grundar sig enbart på studier gjorda på Örebros universitet. Dessutom har bara skillnader mellan könen inom högre utbildning studerats. Högskoleverket har gjort en rapport om studenter i Sverige vid sekelskiftet 2000, där det undersökts hur livet är som student (Brandell, 2001). Studien visar att kvinnor läser oftare på högskolan än män. Vid sekelskiftet var 3 av 5 studenter kvinnor vilket delvis beror på att det är skillnader i utbildningskrav mellan yrken (Brandell, 2001). Undersökningar har visat att kvinnor och män ser olika på sin högskoleutbildning. Detta skiljer sig dock åt i de olika åldersgrupperna, då unga kvinnor är mer benägna än unga män att starta en längre sammanhängande utbildning, medan dessa mönster sedan ser annorlunda ut vid äldre åldrar då många börjar skaffa familj (Brandell, 2001). Det är också vanligare att äldre kvinnor vidareutbildar sig än att äldre män gör det. Enligt Högskoleverkets studier (Brandell, 2001) upplever fler kvinnor än män att studierna känns pressande och att de också är mer ambitiösa än männen i sina studieplaner. Vidare visar studiernas resultat att kvinnorna är mer intresserade av det de läser och anser sig ha grepp om studierna i högre utsträckning. Många av de yrken där kvinnor är majoritet behövs en högskoleutbildning för att vara behörig (Brandell, 2001). De behöver alltså i högre utsträckning studera för att nå sina yrkesmål än män. Män har fler antal yrkesmål där det inte krävs akademisk utbildning, exempelvis inom många praktiska områden. Trots att fler kvinnor studerar än män så är de som grupp missgynnade enligt högskoleverket (Brandell, 2001). De utbildningar som av tradition är ”manliga” har prioriterats främst vid utbyggnaden av utbildningar. Det är dessutom mindre andel kvinnor än män som kommer in på de utbildningar de önskar (Brandell, 2001). Brandell (2001) skriver att rapporten fungerar bra som referensram för andra undersökningar. En nackdel kan vara att rapporten skrevs för nio år sedan vilken kan innebära att saker och ting kan se annorlunda ut idag. Metod Ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2002) har använts för att få fram ett stickprov för denna studie. Populationen bestod av studenter från Linköpings Universitet. Enkäter delades ut till studenter vid campus Norrköping och campus Valla. Insamlingen gav 100 enkätsvar varav 55 kvinnor och 45 män. Etik Hänsyn till de forskningsetiska kraven (Bryman, 2002) har tagits i samband med studiens utformande och rapportering. Vid utdelandet av enkäterna informerades deltagarna om studiens syfte, enligt informationskravet (Bryman, 2002). De besvarade enkäterna uppfattas som att samtycke lämnas från deltagarna, därmed uppfylls samtyckeskravet (Bryman, 2002). Eftersom inga personuppgifter används i vår studie behöver vi ur den synpunkten inte ta hänsyn till konfidentialitets- eller nyttjandekravet (Bryman, 2002). Det är dock självklart att inga namn kommer att nämnas samt att ingen information om de deltagande personerna kommer att nämnas utanför studien. Tillvägagångssätt En enkätundersökning gjordes för att mäta attitydskillnader. Enkäterna var utformade med olika påståenden som alla behandlade begreppet attityd. Mätinstrument som användes var Likertskala, då detta är den mest passande metoden för att mäta attityder, enligt Bryman (2002). Likertskalan är en femgradig skala där 1 står för ”stämmer inte alls” och 5 ”stämmer helt”. Påståendena som deltagarna fick evaluera enligt skalan var till exempel ” Det är viktigt för dig att du slutför studierna med ett bra betyg”, ”Du tycker att du har grepp om dina studier” och ”Du tror att studierna är väldigt viktiga för att du i framtiden ska kunna jobba med det du vill” (Se bilaga). Påståendena två till fem samt sju inspirerades från högskoleverkets studie (Brandell, 2001) som undersökte studenters attityd och självförtroende. Påståendena ett och sex valdes utifrån relevans av valt syfte för undersökningen. Enkäterna delades ut för hand för att kunna klargöra eventuella missuppfattningar. Utdelningen av enkäterna skedde vid Campus Norrköping och campus Valla. Efter att enkäterna besvarades och sammanställdes genomfördes statistisk test. Ett statistikberäknande program, SPSS, användes för att underlätta uträkningarna. Datan behandlades på intervallnivå och beräknades genom tvåsidigt t-test för två oberoende stickprov (Borg, 2006). Detta för att det var två oberoende grupper, kvinnor och män, som testades på samma variabler, som alla rörde begreppet attityd till sina studier. Resultatredovisning – Tvåsidigt t-test för två oberoende stickprov. För att göra resultaten så tydliga som möjligt beräknades varje påståendes data var för sig. Samtliga påståenden testades på 5 % signifikansnivå. Tabell 1. 1. Det är viktigt för dig att du slutför studierna med ett bra betyg. t(98) = -2,356, p < 0,02 Bra betyg t Kön N M Män 45 3.38 Kvinnor 55 3.82 Sig. (2-tailed) df 98 -2,356 0.020 Tabell 2. 2. Du känner dig säker på att du kommer att klara av studierna. t(98) = 0,917, ns Klara studierna t Kön Män N 45 4,56 kvinnor 55 4,42 Sig. (2-tailed) df 98 ,917 M ,362 Tabell 3. 3. Du tycker att du har grepp om dina studier. t(98) = 0,783, ns Grepp om studierna t ,783 Kön N M Män 45 4,04 Kvinnor 55 3,91 df 98 Sig. (2-tailed) ,435 Tabell 4. 4. Du känner dig stressad över dina studier. t(98) = -5,116, p < 0,00 Stressad Kön N M Män 45 2,58 Kvinnor 55 3,71 t df 98 -5,166 Sig. (2-tailed) ,000 Tabell 5. 5. När du kör fast i dina studier är du benägen att be lärare om hjälp. t(98) = -1,865, ns Be om hjälp Kön N M Män 45 2,60 Kvinnor 55 3,04 t Sig. (2-tailed) df 98 -1,865 ,065 Tabell 6. 6. Du tror att studierna är väldigt viktiga för att du i framtiden ska kunna jobba med det du vill. t(98) = -3,670, p < 0,00 Viktigt för framtiden Kön N M Män 45 3,89 Kvinnor 55 4,56 t df 98 -3,670 Sig. (2-tailed) 0,000 Tabell 7. 7. Du tycker att de ämnen/kurser du läser är intressanta. t(98) = -1,805, ns Kurser intressanta t -1,805 Kön N M Män 45 3,96 Kvinnor 55 4,18 df 98 Sig. (2- tailed) ,074 Diskussion Resultatdiskussion Det visade sig att kvinnor i högre utsträckning finner det viktigt att slutföra sina studier med bra betyg (se tabell 1). Många av de yrken där kvinnor är majoritet behövs en högskoleutbildning för att vara behörig. De behöver alltså i högre utsträckning studera för att nå sina yrkesmål (Brandell, 2001). Detta skulle kunna vara en förklaring till resultatet. Eftersom kvinnor inte har samma förutsättningar som män vad gäller arbete behöver de lägga ned mer tid och energi än män för att nå dit de vill (Wahl m.fl., 2001). Dessutom har kvinnor hårdare konkurrens när de ska träda in i de ”manliga” arenorna och därmed blir betyget viktigare för deras chans att göra karriär (Wahl m.fl., 2001). Detta kan uppfattas som en förklaring till att det är viktigare för kvinnor att uppnå bra studiebetyg då studierna är en ingång till framtida yrke. Många kvinnor möter också motstånd i form av bland annat diskriminerig när de vill göra karriär (Wahl m.fl., 2001) och kan därför tänkas vilja ha mer kunskap i ryggen när de strävar efter sina mål. Resultatet visar att kvinnorna känner sig mer stressade över sina studier än männen (se tabell 4). Detta kan kopplas till Westin Hellertz (1999) slutsats gällande kvinnors lärande. Där kvinnor har ett större behov av att kunna förankra kunskaper i de egna erfarenheterna. Detta kan ses som en mer krävande process som därför kan leda till stress. Dessutom kan det tänkas att stressen i högre utsträckning infinner sig hos dem som känner större vikt vid att nå bra studieresultat och hos dem som känner att studierna är väldigt viktiga för att i framtiden kunna arbeta med det man vill, vilket i högre utsträckning är fallet hos kvinnor (Brandell 2001). Kvinnorna tror i större utsträckning än männen att studierna är väldigt viktiga för att kunna jobba med det de vill i framtiden (se tabell 6). Många av de yrken där kvinnor är majoritet behövs en högskoleutbildning för att vara behörig. De behöver alltså i högre utsträckning studera för att nå sina yrkesmål (Brandell.2001). Även här kan man koppla resultatet till Wahls teorier om män och kvinnors olika förutsättningar på arbetsmarknaden. Därmed kan samband ses mellan hur viktiga studierna anses vara för framtida studier med hur viktiga studieresultaten är. Övriga resultat visar att det inte finns någon signifikant skillnad gällande påståendena (se tabell 2, 3, 5, 7). Att resultatet visade att det inte fanns någon skillnad kan bero på att stickprovet inte var tillräckligt stort för att kunna visa på signifikanta skillnader. Brandell (2001) och Westin Hellertz (1999) teorier visar motstridighet mot vårt resultat gällande grepp om studier, benägenhet att be om hjälp samt intresse av ämnen. Dock kan det ses att även Brandell (2001) och Westin Hellertz (1999) har delade meningar gällande vissa punkter. Då Brandell menar att kvinnorna i högre utsträckning har grepp om studierna än män (Brandell, 2001). Samtidigt som Westin Hellertz (1999) menar att män tenderar att i större utsträckning än kvinnor bemästra och kontrollera studiesituationen. Westin Hellertz fann dock att kvinnor har ett mer mottagande förhållningssätt än män. Med det menar hon att de i högre utsträckning än män lyssnar och förväntar sig att få information av lärare och experter. Därmed kan det ifrågasättas om resultatet gällande benägenhet att be om hjälp stämmer, då det inte visade på någon signifikant skillnad. Vidare menar Westin Hellertz (1999) att kvinnorna på universitet är mer intresserade av det de läser än män, vilket inte heller stämmer överens med våra resultat. Det konstateras alltså att det i studien finns en signifikant skillnad i attityd mellan de kvinnliga och manliga studenterna när det gäller tre av våra enkätfrågor. Enligt vår studie har de kvinnliga studenterna i högre utsträckning uppfattningen om att studierna är väldigt viktiga för att de i framtiden ska kunna jobba med det de vill. De känner sig dessutom mer stressade över sina studier och tycker att det är viktigt att slutföra studierna med bra betyg. Att det föreligger på ovanstående sätt kan uppfattas som logiskt i förhållande till de förutsättningar Brandell (2001) presenterade utifrån högskoleverkets rapport. Trots att fler kvinnor studerar än män så är de som grupp missgynnade. Enligt högskoleverkets statistik har de utbildningar som av tradition är ”manliga”, prioriterats främst vid utbyggnaden av utbildningar. Det är dessutom mindre andel kvinnor än män som kommer in på de utbildningar de önskar (Brandell 2001). Detta kan göra att kvinnor i högre utsträckning verkligen vill ta till vara på studiechansen när de får den. Att det dessutom finns skillnader vad gäller män och kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden (Wahl m.fl, 2001) kan göra att studierna i högre utsträckning är viktigare för kvinnor än män. Att kvinnorna då generellt känner sig mer stressade än männen kan anses rimligt då studieresultaten är viktigare för dem både enligt våra resultat och enligt högskoleverkets. (Brandell 2001). Samtidigt som kvinnorna i högre utsträckning tror att studierna är viktiga för att i framtiden kunna arbeta med det de vill, även det enligt våra och högskoleverkets resultat. (Brandell 2001). Metoddiskussion Denna studie bygger på en gruppjämförelse där en mellangruppsdesign (Borg, 2006; Bryman, 2002) tillämpades på grupperna män och kvinnor. Grupperna jämfördes gällande påståenden kring attityd. Detta ansågs vara den mest passande designen för studiens syfte. I och med att det är en gruppjämförelse och därmed inte rör sig om ett riktigt experiment eftersom randomisering och manipulation av variabler inte var möjlig, kan studien heller inte hålla hög intern validitet (Bryman, 2002). Bekvämlighetsurval var en lätt och smidig metod som användes. Urvalets fördelar är att det inte är tidskrävande och de som är tillgängliga får välja om de vill delta i undersökningen. En nackdel kan vara att resultatet inte blir representativt för populationen. Slumpen får stort utrymme vilket gör att det finns risk för att gruppen blir homogen. I och med detta går det inte att generalisera resultatet till populationen. På så sätt är också den externa validiteten låg (Bryman, 2002). Enkäterna delades ut för hand för att det ansågs ge deltagarna möjlighet till frågor och klargöranden. Ännu ett skäl till varför enkätutdelning föredrogs var att det blir billigare och snabbare än att skicka ut dem via post, då risken för bortfall finns. I tidigare liknande undersökningar som högskoleverket har gjort har det fungerat väl att använda sig av enkätundersökning (Brandell, 2001). Detta har inspirerat till att även i denna studie använda en surveyundersökning (Bryman, 2002), detta kan dock diskuteras om det är det mest lämpliga. Det kan resoneras kring ifall det hade varit bättre att göra en kvalitativ studie för att utforska det valda området mer på djupet. Enligt tidsplan och resurser har det dock enligt uppfattning varit smidigast att göra en kvantitativ undersökning. Om utgångspunkten är att påståendena i enkäten var utformade för att på bästa sätt mäta begreppet attityd, kan det antas att begreppsvaliditeten är hög (Bryman, 2002). Då metoden är skriven på ett utförligt sätt är denna studie replikerbar (Bryman, 2002). Dock kan slumpen ha haft en stor inverkan på resultatet då ett bekvämlighetsurval användes. Insamlad data har behandlats på intervallnivå och därmed kunde ett t-test användas. De valda frågorna testades var för sig för att få ett så detaljerat resultat som möjligt. Det krävs bland annat ett stort stickprov för att uppnå hög power (Borg, 2006). Då studiens stickprov är litet i jämförelse med populationen kan det sägas att studien tillhandahåller låg power. Detta i vidare mening betyder att det inte går att generalisera till populationen, alla studenter på Linköpings Universitet. Dock har resurser och förutsättningar inte tillåtit att ha ett större stickprov. Gällande etiska aspekter anses det för denna undersökning vara viktigast att deltagarna förblir anonyma. Informationskravet kunde uppfyllas på plats då enkäter delades ut, även samtyckeskravet togs i hänsyn i samband med att deltagarna besvarade enkäterna. Data som insamlats har inte används till annat syfte än vår forskning så som nyttjandekravet stipulerar. En annan aspekt som kan ha påverkat resultatet är att de valda deltagarna inte helt kan spegla hela populationen. Då olika program har olika upplägg och intensitet, kan programtillhörighet hos deltagande studenter påverka deras studieattityd. Arbete vid sidan av studier kan även spela in på hur mycket engagemang studenten i fråga kan investera i de enskilda studierna. Har de andra aktivteter eller förpliktelser utöver studierna kan även detta ha en betydlig påverkan på attityden till sina studier, exempelvis studenter som har barn. Andra personliga förutsättningar som inlärningssätt kan ha en inverkan på deltagarens upplevelse av att studera. En del studenter kan ha lätt för att ta in ny kunskap genom att endast delta på schemalagda föreläsningar och därmed inte känna lika stor press av sina studier. Ännu en aspekt som bör uppmärksammas är de deltagande studenternas bakgrund. Personer som kommer från familjer med akademisk bakgrund kan ha högre krav på sig och tenderar därför att en mer ambitiös attityd gentemot sina studier (Bernstein, Clarke-Stewart, Roy, Penner, 2008). Dock kan det även förhålla sig på motsatt sätt. Det kan också finnas individuella skillnader i att uppskatta graden av eget engagemang. Till exempel vad en student estimerar som engagerad attityd kan skilja sig åt från en annan när de uppger sin attityd. Det kan även finnas generella skillnader mellan män och kvinnor i att uppskatta attityd. Ålder är en annan viktigt aspekt att ta hänsyn till då det kan ha en påverkan på resultatet då olika åldrar innebär olika förutsättningar för studier. Samtliga ovanstående störvariabler kan tänkas vara relevanta att mäta i samband med enkätstudien och är något som bör tas hänsyn till i framtida studier eller forskningsansatser. Framtida forskning Intressant vore att göra en liknande studie där man även undersöker korrelationer mellan de olika enkätfrågorna för att se om det finns några samband mellan resultaten. Dessutom vore det intressant att ta reda på om man kan se någon skillnad i resultat mellan olika ålderskategorier och om extraarbete vid sidan av studierna påverkar resultaten. Referenser Bernstein, D.A., Penner, L.A., Clarke-Stewart, A., & Roy, E.J. (2008) Psychology (8th editon). Abingdon: Houghton Mifflin. Borg, E. (2006) Statistik för beteendevetare (2:a upplagan). Stockholm: Liber AB. Brandell, L. (2001) Studenterna i Sverige- Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet 2000. Stockholm: Högskoleverket. Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Trelleborg: Liber AB. Wahl, A. Holgersson, C. Höök, P. Linghag, S. (2001) Det Ordnar Sig - Teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur. Westin Hellertz, P. (1999). Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier? Örebro: Örebro Universitet. Bilaga 1. Studenters attityd till sin studiesituation. Man/Kvinna: Svara på frågorna genom att skriva en siffra på skalan 1-5, där 5 betyder att påståendet stämmer helt och 1 betyder att det inte stämmer alls med din egen uppfattning: 1. Det är viktigt för dig att du slutför studierna med ett bra betyg. 2. Du känner dig säker mig säker på att du kommer att klara av studierna. 3. Du tycker att du har grepp om dina studier. 4. Du känner dig stressad över dina studier. 5. När du kör fast i dina studier är du benägen att be lärare om hjälp. 6. Du tror att studierna är väldigt viktiga för att du i framtiden ska kunna jobba med det du vill. 7. Du tycker att de ämnen/kurser du läser är intressanta. Tack för dina svar!