Att jämföra länder

advertisement
En egen genre
• Kärt barn har många namn
• Inte bara att beskriva enskilda
länder
• Jämföra flera fall med varandra
• Empiriskt
• Gammal tradition – Aristoteles
• Staten som utgångspunkt
Att jämföra länder
Jämförande politik
•MÅNGA NAMN! Jämförande politik eller Komparativ politik, Att komparera, etc.
•Komparativ politik är en egen genre inom Samhällsvetenskape.
•Huvudpoängen med en jämförande ansats är att man inte skall se till ett enskilt
land och beskriva det detaljerat utan att beskriva två eller flera länder med
varandra utifrån givna parametrar.
•Att jämföra anses av många naturlig. När vi uttalar oss om någon fenomen så
relaterar vi ofta till något annat, antingen i tid eller rum.
•Den jämförande politiken studerar hur politiken organiseras runt om i
världen. De politiska systemen kan studeras på olika nivåer beroende av
forskningsintresse. Huvudaktörerna på den internationella politiska arenan är de
självständiga staterna. Utgångsfokus för oss ligger på den nationella nivån där vi
fokuserar på aktörer, institutioner och interaktioner inom staten, och dessa
staters interaktioner och relationer till omgivande stater.
•I en lärobok står det att: The goal of comparative politics is to encompass
the major political similarities and differences between countries”
1
2
Varför jämföra?
• Unik – står över alla andra organisationer i
samhället
• Två olika betydelser i vardagsspråket:
• Territoriell enhet (vid):
1.
2.
3.
4.
– Territorium
– Suveränitet: intern och extern
– Folk
– Gemensam styrelse
Breddad förståelse
Klassificera politiken
Hypotesgenererande
Att förutsäga
• Centralt system av myndighetsorgan
(snäv)
•En stat definieras här som en politisk enhet som utgörs av en territoriellt
avgränsad befolkning som lyder under en statsmakt. Staten är en unik
institution i det att den:
•står över alla andra samhälleliga organisationer;
•har den legitima rätten att med våld verkställa sin vilja
•Generellt är staten ett landområde med gemensam styrelse
•Formellt suveränt i förhållande till andra stater. Suveränitet är en folkrättslig term
för en stats självständighet och oavhängighet i förhållande till andra stater.
•Staten uppfattas som legitim:
•i andra staters ögon (extern suveränitet)
•och för dess maktmonopol inom det egna territoriet – staten besitter den
lagstiftande makten inom ett territorium (intern suveränitet).
•Genom att studera andra länder och flera länder parallellt så breddas och förbättras våra
möjligheter till förståelse för politiska system i allmänhet men även vårt eget system i synnerhet.
•För det andra så ger oss möjligheter att klassificera politiken, dvs skapa klasser för olika länder
baserat på deras likheter eller olikheter. Vi kan tex klassificera länder efter om de har en skriven
eller oskriven konstitution eller om man har ett proportionellt valsystem eller inte. Genom en
sådan klassificering kan vi sedan ställa dessa klasser i relation till mån om stabilitet eller
ekonomisk utveckling.
•Redan Aristoteles gjorde detta genom att skapa en typology baserad på två kriterier: Antalet
härskare (one, few, many) den styrande regimes natur (good or corrupt). Därmed kunde han
urskilja sex olika system: monarki, aristokrati, and politeja (good types), VS. tyranni, oligarki and
demokrati (corrupt types).
•Utifrån klassificering kan hypoteser genereras och testas. Finns tvåkammarsystem bara i
federationer?
•Statsmakten, som alltså är en del av staten, består av institutioner som har till
uppgift att kollektiva beslut för samhället. Ett sätt att förhålla sig till begreppen är
att tänka på staten som en helhet utgörandes av:
•statsmakt
•befolkning
•territorium
•Börjar man i ett enskilt eller få länder kan en sådan hypotes testas och sedan tolkas som generell
och förklarande i det att alla länder med tvåkammarsystem är federationer.
•Därmed kan det ge oss möjligheten at förutsäga saker. Ov vi bland flera länder finner att
proportionella valsystem oftast leder till koalitionsregeringar kan vi anta vilka effekterna skulle
vara OM det skulle införas i tex Kanada.
3
4
Hur jämför vi?
Aristoteles jämförde
Definition
Ex
1. Institutionscentrerad
Hur är länders
styrelseorganiserad
och relationen mellan
dessa delar
Balansen mellan
presidenten och den
lagstiftande församl.
2. Samhällscentrerad
Hur påverkas länders
styrelse av den
sociala kontexten
Studier av politiskt
kultur, val och sociala
rörelser
3. Statscentrerad
Hur påverkar statens
funktionssätt på
samhället
Statens funktioner och
hur de utförs, tex
välfärdsstatens
genomförande
Antal i styrande position
Form av styre
En
Få
Många
Genuin
(i allas intresse)
Monarki
Aristokrati
Polity
Perverterad
(i egenintresse)
Tyranni
Oligarki
Demokrati
•
Aristoteles utgick ifrån två parametrar. 1) För vem som landet styr; samt 2)
Antal i Styrande position.
När man jämför så gör det vvanligen med utgångspunkt i att det finns olika nivåer
i samhället som är av intresse för att studera och jämföra länder:
•
Utifrån dessa två fick han sex kombinationer av dessa två:
•
Den första nivån, den institutionscentrerade, utgörs av det tydligt politiska –
regerings- institutionerna och statsstrukturerna. Här granskas och
sorteras bl.a. maktdelnings- principerna
•
Den andra nivån är den samhällscentrerade. Här tittar vi på den sociala
kontexten och hur sociala faktorer påverkar det individuella politiska
beteendet. Här kan man exempelvis undersöka röstningsbeteende i olika
länder .
1. Monarki
2. Tyranni
3. Aristokrati
4. Oligarki
5. Politeja/Polity
3. Den tredje nivån är den där staten studeras som en helhet. Här undersöks
hur olika politiska prioriteter ser ut och hur dessa påverkar samhället i stort.
6. Demokrati
5
6
Hur jämför vi?
• Mest lika – Most Similar System
Design
• Mest olika – Most Different
System Design
•
Jämförande politik är nära knutet till vissa metoder och strategier. INTE
SÄLLAN gör man inom statsvetenskapen en poäng av att det finns först
jämförande politik och sedan en viss jämförande metod.
•
I det som ofta benämns som den jämförande metoden är det främst två
strategier man avser.
1. Most Similar Systems Design:
Exempelvis, vi är intresserade av ett avgränsat fenomen. Genom att jämföra
väldigt lika fall (länder) som bara skiljer sig åt vad gäller just detta fenomen
som vi är intresserade av undersöka blir det lättare att hitta de faktorer som
förklarar och hjälper oss förstå just detta fenomen. Avvikelserna i mycket
lika länder kan bidraga till förståelse..
2. Most Different Systems Design:
Vi undersöker fall/länder som är väligt olika förutom i det avgränsade fenomen vi
är intresserade av att studera. Det gör att förekomsten av likheter i enskilda
faktorer i de olika länderna kan hjälpa oss förstå det avgränsade fenomenet.
7
8
Det politiska systemet struktur och funktion
”Grand Themes”
1. Det politiska systemet: struktur och
funktion.
2. Den sociala kontexten: politisk kultur,
deltagande och kommunikation
3. Politiska regimer: Demokratiska regimer
och icke-demokratiska regimer.
4. Stats- och regeringsstrukturer: Federala,
unitära och konfederala stater samt
parlamentariska, semi- presidentiella och
presidentiella system.
• Det politiska systemet utgörs av en
interaktion mellan en uppsättning
institutioner och processer som
sysslar
med
formulering
och
implementering av ett samhälles, eller
en grupps, kollektiva mål
1. Politiska system består av en uppsättning strukturer och funktioner som interagerar och
formar den politiska verkligheten i ett samhälle. Något som är noterbart beträffande de
politiska systemen är att liknande strukturer kan ha väldigt olika funktion i olika system. Det är
denna diskrepans (i kombination med nationell politisk kultur) mellan strukturer och funktioner
som formar de nationella politiska särdragen, och som gör att system med en liknande
uppsättning strukturer i teorin kan visa sig vara mycket olika varandra i praktiken. Forskare:
David Eastons verk om Systemteori, politisk struktur.
2. Människors attityder påverkar deras sätt att agera, på samma sätt påverkar ett samhälles
kollektiva attityder, värderingar, känslor, information och förmågor på vilket sätt politiken förs i
detta samhälle. Som föregående tema påvisar så existerar inte det politiska systemet i
isolation från resten av samhället. Detta tema behandlar den sociala kontexten i vilken olika
politiska system fungerar. Forskare: Gabriel Almond och Sidney Verba, The Civic Culture
samt samt The Civic Culture Revisited (Sage, l989) där man undersöker den politiska
kulturens förändring. Ronald Inglehart diskuterar politiska, ekonomiska och kulturella
förändringar i Modernization and Postmodernization.
3. Politiska regimer: att introducera de samtida alternativa formerna av politiska regimer och att
visa hur dessa former har kategoriserats och hur de är relaterade till varandra . Forskare:
Richard Rose, William Mishler & Christian Haerpfers, ”Democracy and its alternatives”.
Juan Linz & Alfred Stepans ”Problems of Democratic Transition and Consolidation ”
4.
9
10
Maktdelning
Grundläggande funktioner
• Maktdelning centralt i demokratiska
stater
• Noga reglerad i konstitutionen
• Tre olika:
• Lagstiftningsfunktionen
• Verkställande/styrande
makten
• Dömande
• Legitimering
– Parlamentariska system
– Presidentiella system
– Semi-presidentiella system
• Vertikal maktdelning
•I det politiska systemet är det flera sådana processer , institutioner och aktörer
som sammantaget fyller olika funktioner i det politiska systemet.
•Maktdelning är en central egenskap i länder som är demokratiska. Denna
maktdelningsprincip kan praktiseras på olika sätt men oavsett så syftar den till att
balansera makten så att inte allt för mycket makt hamnar i händerna på en eller
få. SÅ är ofta fallet i icke demokratiska stater.
•Maktdelningen i dessa system är så att säga horisontella men man kan också
tänka sig vertikal maktdelning. Beslutsmakt fördelas då över olika nivåer, central,
regional eller lokal.
11
12
Politisk opinionsbildning
•
•
•
•
•
Politiskt beslutsfattande
• Valsätt
Medborgerligt deltagande
Partier
Partisystem
Organiserade intressen
Medier
– Legitimt
– Underlätta bildandet av maj.reg.
• Homogena länder – behov av
representativitet inte så stort.
• I splittrade länder – behov av
representativitet
•Medborgerligt deltagande: Detta deltagande är avgörande för att ge ett politiskt system dess legitimitet.
•I demokratiska system tar sig detta vanligast i uttryck som att det handlar om Styrelse AV folket och folket
har möjligheter att opponera sig mot de styrande samt i kommande val rösta emot dem.
•Deltagandet i val ses ofta som ett utryck för denna aspekt och som ett mått på hur demokratiskt något är.
Men ett sådant mått kan förvirra och vilseleda.
•I vissa länder är valdeltagande obligatiriska och ger då mycket höga siffror.
•I tex Schweiz så är det normalt med ett lågt valdeltagande MEN de har å andra sidan ett starkt inslag av
folkomröstningar.
•
Valet av Valsätt hänger samman med två viktiga funktioner:
1. Valsättet bör uppfattas som legitimt, vilket innebär att alla betydelsefulla grupper i samhället
uppfatta att de i rimlig grad är representerade i parlamentet. Det här tillgodoses ofta genom
många partier.
2.
Å andra sidan bör valsättet underlätta bildandet av majoritetsregeringar eller
regeringsbildningar. Det här tillgodoses bäst genom få och stora partier.
•
När det gäller fria och demokratiska val så finns det två grundtyper av valsätt hur mandaten
fördelas: Pluralitets/majortetsval och proportionella val.
•
Pluralitets-/majoritetsval: Valet hålls i enmansvalkretsar. I varje valkrets står ett mandat på
spel och flest röster vinner detta mandat. Dessa valsystem tenderar att sammanfalla med
förekomsten av två stora partier. Det innebär också att det bidrar till möjligheter till starka
regeringar men med sämre representativitet.
•Organiserade intressen: Vid sidan om de politiska partierna finns det intressen som har intresse av att
påverka politiken. Organiserade intressen KAN ha inflytande på olika sätt. 1) som stora opinionsbildare i och
med att de kan företräda stora grupper av medborgarna. 2) De kan också vara nära sammanlänkade med
politiska partier, på så sått som LO är knutet till SAP. 3) Den formella politiken påverkas starkt genom
”lobby-firmor” vilket är etablerat och accepterat i USA.
•
Proportionella val: Mandatfördelningen i parlamentet skall vara proportionellt till
valresultatet. Dessa system tenderar att sammanfalla med flerpartisystem. Det proprtionella
valsystemet tillåter att konfliktmöster slår igenom i partisystemet. Det innebär också att
majoritetsregeringar ofta förutsätter koalitioner MEN svarar väl mot behovet av
representativitet.
•Medier: Medierna har kommit att utgöra en allt viktigare länk mellan medborgare och de styrande. 1) först
genom att de förmedlar och speglar befintliga opinioner baldn folket. 2) men också för att de har en
granskande och analyserande roll.
•I olika politiska system fungerar det här olika bra. I demokratiska system finns det långtgående yttrandeoch tryckfrihet medan det kan finnas klara brister i mindre demokratiska system.
•
De olika system kan sägas vara mer eller mindre lämpade för olika länder. I mer homogena
länder så kan ett majoritetsvalsystem fungera bra för det finns inga stora problem med
representiativiteten. MEN i mer spittrare länder skulle stt sådant system ständigt missgynna
minoriteter.
•PARTIER: Partierna är länken mellan medborgaren och de styrande. Partiernas funktioner är att artikulera
folkets krav och önskemål till de styrande (nerifrån och upp) SAMT att förankra partiets politik hos folket
(uppifrån och ned). I olika system betonas dessa två delar olika mycket.
•När man beskriver och jämför partier är det två aspekter man brukar uppmärksamma. Det ena är partiernas
ursprung, sociala förankring och ideologi. Det andra är hur partiet är organiserat.
•Partisystem: I vissa länder finns bara två partier, i andra flera. En vanlig utgångspunkt är att ju fler partier
som partisystemet rymmer, desta svårare att finna en majoritet i parlamentet. I partisystem med bara två
partier är alltid majoritetet given.
13
14
Den verkställande makten
• Regering och President
• Offentlig förvaltning
• Kontrollmöjligheter
•
Regering och President: Regeringens makt varierar mellan olika politiska system. Detta
beror mycket på hur pass självståndig regeringen är i förhållande till parlamentet. I
demokratier är relationen mellan regering och parlament tydligt reglerad, det gäller också
regeringens maktutövande. I mindre demokratiska system kan det variera starkt. I somliga fall
innehar en president full kontroll över statsmaktens alla delar.
• I flerpartisystem så är riskerna att regeringen blir svag i relation till oppostionen i parlamentet.
Två förhållanden avgör hur pass svaga regeringar i flerpatisystem är:
1. Betydelsen av att ETT parti lyckas bilda regering eller om FLERA partier bildar en koalition.
2. Om regeringen har stöd av en majoritet i parlamentet eller om det är en minoritetsregering.
•
•
•
•
•
•
Den offentliga förvaltningen: Förvaltningen har olika stor spelutrymme i olika system och
dess frikoppling från politiken ser mycket olika ut.
Man kan här skilja mellan två modeller. 1) de som har sk ministerstyre, vilket är den
vanligaste formen. Det innebär att förvaltningen leds av en politiker med fullt politiskt ansvar
för allt vad förvaltningen gör; eller 2) Organisatoriskt självständiga förvaltningar, fria från
politikers inblandning i det dagliga arbetet.
Mellan dessa två ytterligheter finns det blandsystem.
Kontrollmöjligheter: Det är nödvändigt för att ett politiskt system skall uppfattas som
legitimitet att det kan kotrolleras samt at det går att genomföra sanktioner om kontrollen visar
på felaktigheter eller brister.
Domstolarna har här en central roll för att se att stiftade lagar efterlevs.
Även massmedia har en viktig kontrollfunktion. Genom granskning
15
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards