2006-02-23/IBerg Ett ”symposium” med Grand Cru-viner från Alsace i Frankrikes östra del Det geografiska läget och den historiska påverkan Alsace eller som det också benämns och tidigare har benämnts Elsass. Namnet känns igen från våra historieböcker. Geografiskt tillhör Alsace ett av de s k Rhenska massiven – Vogeserna. De utgörs av resterna av den s k hercyniska bergskedjan, veckbergskedjan, som sträckte sig mellan södra England och mellersta Tyskland. Denna delades i separata massiv under ”jordens forntid”. Vogeserna sträcker sig väster om Rhen i nord-sydlig riktning. Området är ca 100 km långt och ca 4 km som bredast och sträcker sig från Strasbourg i norr till Mulhouse i söder och delas in i två distrikt – Bas-Rhin och Haut-Rhin (nedre och övre Rhen). De mest berömda vindistrikten ligger i den södra delen – d v s i Haut-Rhin-området och närmast då kring Colmar. Odling av vin har skett här sedan romersk tid. Historiskt har området ständigt varit utsatt för krig och gränsstrider mellan Frankrike och Tyskland. Tidigt ”lurade” Tyskland till sig Elsass. Men Frankrike fick tillbaka området under 1600-talet. Från 1871 och fransk-preussiska kriget blev det åter tyskt och var så till första världskriget 1914-1918. Andra världskriget och Hitlers härjningar gjorde att området invaderades och ockuperades av tyskar 1940. Efter krigsslutet 1945 återgick det till Frankrike. På grund av dessa omkastningar i landstillhörighet har vingårdarna till stora delar omplanterats. Det tidiga ägandet av området och närheten till Tyskland är också orsaken till att de flesta druvor som odlas här är tyskinfluerade med tyska namn. Ex. Riesling, Gewürztraminer. Men vinproducenterna och vinmakarna använder franska metoder för vintillverkningen trots producenternas i många fall tyskklingande namn. Detta gör att vinerna i allmänhet inte har den restsötma, som man ofta finner i de tyska vinerna, och vinerna har inte heller så låg alkoholhalt. I Alsace-området har vinrankan odlats sedan romersk tid och således vin producerats under lång tid. I princip är allt vin härifrån av AOC-kvalitet och utgör hela 20% av Frankrikes AOCproduktion. Klimatet och jordmånen Genom Alsace läge på Vogesernas östra sluttningar skyddas odlingarna från regn, dimmor och kalla vindar som sveper in från Atlanten. Och österifrån är det de barrskogsklädda höjderna i Schwarzwald som skyddar mot de kyliga vindarna från nordost. Alsace ligger praktiskt taget i ”regnskugga” och har ovanligt många soltimmar för att vara Frankrikes nordligaste vindistrikt. Det ger också många särpräglade mikroklimat, som påverkar druvorna olika. Mikroklimatet är den direkta omgivningen av vinrankan och som kan påverkas av odlaren. Jordmånen består i huvudsak av kalkstenskullar, kiselblandad jord och slätt med slamjord men den är också oerhört varierad. På sluttningarna finns en blandning av bördig sand på granit, stenblandad lera på grovt grus, bördiga jordar med inslag av musselkalk på sedimentära vulkaniska bergarter och magrare sandjordar på sandsten. Kullarna nedanför har stenig jord och olika typer av kalkhaltiga jordar på kalksten och nere på slätten dominerar den tyngre sand- och grusblandade leran med slam och lösjordar. Eftersom Vogeserna är ett förkastningsområde – veckbergskedja - kan man därför hitta olika jordmåner inom ett och samma vinfält. Generellt sett har Alsace ett lågt pH-värde i jorden d v s en sur jord. Terroir är den totala naturliga miljön som påverkar ett område genom vingårdsläge, jordmån, sol, dygnstemperatur, vind och vatten. En terroir med Grand Cru-status ger de allra bästa förutsättningar för hög kvalitet på druvorna och vinet. Viner och vinlagar Alsace producerar till allra största delen vitt vin på olika druvor, mestadels enbart en druva med dess tydliga karaktär. De odlade druvorna är för det mesta tyska druvor, som vinifieras på franskt vis. Det betyder att vinerna jäses helt torra. Vissa undantag finns. (Verdange Tardive och 1 Sélection de Grains Nobles.) Av den totala produktionen är 5% rött – Pinot Noir. Vinerna buteljeras på höga smala flaskor – flûte-flaskor - likt Tysklands viner. I Alsace-regionen är druvan viktigare än växtplatsen. Det innebär att druvan anges på etiketten oftast tillsammans med vingårdsnamnet. Alkoholhalten skall naturligt hålla 8,5% minst. För Riesling och Muscat gäller 10% och för Pinot Gris och Gewürztraminer 12%. För att betecknas som Grand Cru-vin krävs övergripande – (INAO – Institut National des Appelations d´Origine) - kontroll av odlingen inom ett erkänt speciellt område - terroir. Det betyder att ett område betraktas ha särskilda naturliga förutsättningar för att kunna ge druvor av bra kvalitet av en viss sort. När det gäller kvaliteten på druvorna krävs det att beskärning av rankan och gallring av druvorna sker för att få ut rätt antal hektoliter per hektar odling, d v s inte för mycket. Likväl som det sker bedömning av den slutliga produkten - vinet. I Alsace finns nu 51 erkända Grand Cru-lägen. De fyra stora druvorna – vinerna med Grand Cru-status Druvorna är: Muscat, Riesling, Pinot Gris och Gewürztraminer. Det är enbart dessa som odlas och produceras som Grand Cru-viner och anses av aktuell producent som det bästa den kan leverera. Muscat finns i mer än 200 sorter, varav fyra är viktiga för vinframställning. I Alsace är det de två varianterna Muscat Blanc à Petits Grains och Muscat Ottonel som vanligtvis används. Druvorna är små, ofta gyllengula och kan skifta i olika rosa nyanser från ljusa till ganska mörka skal. Det sägs vara den enda druva som ger vin med smak av druvor. Muscat Blanc à Petits Grains betraktas som aristokraten och har kraftigare parfymdoft än Muscat Ottonel. Denna sort kom fram genom korsning 1852. De ger såväl lätta som tyngre söta viner. De blandas ofta. Muscat-druvan har i Alsace fått smeknamnet ”Kronprinsen”. I Alsace ger druvan lätta, friska, fruktiga, svagt myskdoftande viner. Passar som aperitif och till lättare förrätter t ex sparris. Riesling betraktas i Alsace-området som kungen bland druvorna av vinodlarna. (Riesling i glaset är himmelriket på jorden.) Druvan är grön och sitter i en ganska tät klase. Riesling-vin kan framställas i såväl söta som halvtorra och torra strålande versioner liksom s k Eiswein. Rieslingvinerna är kända för sin elegans med aromatisk doft som så småningom med tiden kan övergå i ett lätt inslag av petroleum. Riesling-viner från Alsace Grand Cru-lägen är i regel fylligare och mer alkoholstarka än andra. Pinot Gris, som också benämns Tokay Pinot Gris och även Tokay d´Alsace, har kommit till Alsace via Ungern på 1500-talet av misstag. Druvans färg kan skifta från gråblått till brunrosa och förväxlas ofta med Pinot Noir. (Tokay kommer inte att få användas efter 2007.) Druvan odlades redan tidigare i Bourgogne. Den kallas skämtsamt för ”sultanen” beroende på att vinerna ofta får en lite oljig framtoning. Vinerna är ofta robusta, smakrika, fylliga och samtidigt mjuka. Mindre syra och högre alkoholhalt än Riesling har vinerna och de kan ibland kännas feta i strukturen. Doften kan ha en rökigt kryddig överton och ha vissa likheter med Gewürztraminer. De bästa torra vinerna kommer från Alsace. (De söta varianterna Vendange Tardive och Sélection de Grains Nobles kräver låg avkastning för hög kvalitet – 60 hl/ha för ett bra vin och < 40 hl/ha för ett stort vin.) Drickes gärna till gåslever men även till andra regionala rätter. Gewürztraminer förknippas av många just med Alsace och är lite av ambassadör för området. Druvan är grön. Smaken är yppigt aromatisk, kryddig, eldig och fyllig och kompletterar den relativt låga syrahalten. Doften är mycket parfymerad med inslag av kryddor och mysk. Från Alsace kommer nästan alla stora Gewürztraminer-viner. Dessa mycket speciella viner passar särskilt bra till Alsace korvar, surkål och Munster-ost. Not. Grand Cru-lägena för druvorna Pinot Gris och Gewürztraminer har så varmt mikroklimat att mustvikterna för dessa snabbmognande druvor lätt når nivåer där valet står mellan för hög alkoholhalt eller en försvarlig mängd restsocker. Den som söker ett matvänligt vin av dessa druvor kan därför göra klokt i att söka lite längre ner på prestigeskalan. En regel om märkning av viner med hög restsockerhalt planeras f n. ”Moelleux” är termen som skall ange en sockerhalt högre än normalt för den aktuella druvan. Antagligen kommer beteckningen ”Sec” att användas när inte vinet är ”Moelleux”. 2 Provningsviner 80961 Kientzler Muscat Kirchberg 2002 Alsace Grand Cru - Kientzler 201 kr 86854 Schlumberger Riesling Grand Cru Saering 2001 – Domaines Schlumberger 150 kr 86852 Schlumberger Pinot Gris Grand Cru Kitterle 2001 – Domaines Schlumberger 219 kr 86865 Schlumberger Gewürztraminer Grand Cru Kessler 1997 – Domaines Schlumberger 199 kr Domaines Schlumberg är vingårdsägare och odlare i sjätte generation. Odlingarna planterades ursprungligen av romarna och sköttes senare av munkar. 50% eller 145 ha av den totala arealen består av Grand Cru-odlingar och med detta är familjen den största ägaren av Grand Cruplanteringar i Alsace. Vinerna från odlingarna Kessler, Kitterle och Saering har stor potential för lagring. Man är hängiven druv- och vinkvalitet och skördar bara druvor från egna odlingar och låter naturen styra det mesta i odlingarna. Skörden är begränsad i mängd per ha. Lagen ger möjlighet till en vinproduktion upp till 160 000 tunnor per år, men den ligger bara på 80 000 tunnor. Muscat-vinet kommer från området Kirchberg vid Ribeauvillé, där det produceras mycket eleganta och mineraliska viner. Det är gjort på 100% Muscat Ottonel-druvor från 30-35 år gamla vinstockar. Färgen var ljusgul med en grön ton. Doft- och smakupplevelsen var frisk med mineraltoner. Det sägs vara det enda vinet som smakar druva. Vinet är helt torrt. Det passar som aperitif, men kan också serveras till färsk sparris. Kan lagras och bör lagras ett par år. 4 g restsocker. Riesling-vinet kommer från området Saering i Guebwiller. Färgen var halmgul med liten grön ton. Kraftfull, frisk doft i druvtypisk stil med inslag av petroleum och rökig mineralton. Medelfylligt och torrt vin. Smak av mogen frukt i tropisk stil och hög fruktsyra. Lång eftersmak. Lagras gärna i 3-7 år. 14 g restsocker. Pinot Gris-vinet kommer från området Kitterlé i Guebwiller. Färgen var varmt gul. Kraftigt koncentrerad doft med kryddigt inslag. Tydliga dofter av exotisk frukt såsom papaya och carambole. Medelfylligt halvtorrt vin. Mycket smakrikt med kryddigt och eldigt inslag. Lång och något eldig eftersmak med balanserad fruktsyra. Tydlig karaktär av sin ”terroir”. Kan lagras i 710 år. 49 g restsocker. Gewürztraminer-vinet kommer från området Kessler i Guebwiller. Gul färg med lätt grön ton. Stor och kraftfull doft med kryddiga och rökiga toner. Druvtypisk med inslag av mysk, exotisk frukt och mineral. Medelfylligt till fylligt halvsött vin. Mycket smakrikt och koncentrerat i kryddig stil med balanserad fruksyra. Speglar sin ”terroir” genom aromer och smaker. Lagras i 6-8 år. 37 g restsocker. 3