Stiftelsen Silviahemmet
Startade år 1996
Ordförande HMD Silvia
Hur posttraumatisk stress (PTSD) kan påverka
åldrandet och livets slut
Kajsa Båkman
Silviasjuksköterska, distriktssköterska, fil.mag.
Specialistsjuksköterska demensvård, vårdlärare
Stiftelsen Silviahemmet
www.silviahemmet.se
© Copyright Silviahemmet
Innehåll
• Erfarenheter av att möta äldre som har upplevt trauma
• Värdig vård i livets slut av äldre med PTSD
© Copyright Silviahemmet
Exempel på traumatiska upplevelser
• Tvingats se på när anhöriga eller andra personer blivit avrättade
eller torterade
• Själva blivit utsatta för tortyr, förföljelse, etnisk rensning,
misshandel, rån, våldtäkt, naturkatastrof eller olycka
• Själva deltagit i krigshandlingar eller gerillakrigsföring
© Copyright Silviahemmet
© Copyright Silviahemmet
Vanligt förekommande symtom vid PTSD
PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom
En konsekvens av att ha blivit utsatt för eller bevittnat
ett akut livshotande trauma där individen har varit
vettskrämd och känt sig hjälplös
•
•
•
•
•
•
•
•
Ångest
Oro
Minnes-och koncentrationssvårigheter
Sömnsvårigheter
Aggressivitet - blir omotiverat arg
Depressioner
Hallucinationer
Misstänksamhet /paranoida tankar
© Copyright Silviahemmet
1
Minnen
Fler symtom vid PTSD
Återupplevanden ”Flashbacks” pga. posttraumatisk stress
• Kronisk smärta
• Mardrömmar - återupplever traumatiska minnen under sömnen
• Skuldkänslor för att ha överlevt/ ev. utfört oetiska handlingar
• Rädsla/ överkänslighet på yttre stimuli ex. ljud
•
•
•
•
Dofter
Smaker
Ljud
Smärta
Försöker om möjligt undvika situationer som påminner
© Copyright Silviahemmet
Försenad debut av PTSD
• LOSS – Late onset post traumatic stress disorder
• Symtomen debuterar minst 6 månader efter traumat
• Åldrande och sjukdom kan vara utlösande faktorer, förlust av
autonomi
Vad händer i kroppen vid PTSD?
• Ökad sympaticusaktivitet (ökad hotberedskap)
• Störning i REM-sömnen
• Bortfall av eller minskad djupsömn
© Copyright Silviahemmet
Vad kan PTSD leda till?
• Nedsatt immunförsvar
• Ett ”förtidigt åldrande”
• Ökad risk för demensutveckling
Forskning
Två amerikanska studier (en med 181 093 deltagare) visar att
krigsveteraner med PTSD, har dubbelt så stor risk att utveckla
demens jämfört med veteraner/ kontrollgruppen som inte har
PTSD.
Rekommendation:
Screening av kognitiv nedsättning bör ske av äldre personer med
PTSD.
Yaffe et al. (2010), Quershi et al. (2010)
© Copyright Silviahemmet
© Copyright Silviahemmet
2
Forskning
Framtiden?
Tydlig koppling till kognitiv nedsättning och ökad risk för
demensutvecklig hos personer med PTSD när de bli äldre.
• Flyktingar som upplevt trauma
Buri, Maercker, Krammer och Simmen – Janevska (2013)
• Ensamkommande flyktingbarn
• Fler personer med utländsk bakgrund i äldrevården?
© Copyright Silviahemmet
© Copyright Silviahemmet
Situationer som kan bli svårare
• Kroppen minns, ex fotvård
• Av-och påklädning
• Ta emot hjälp i hemmet
• Flytt till äldreboende
© Copyright Silviahemmet
Ta emot hjälp i hemmet
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Främmande
människor i
hemmet
Rädsla
Misstänksamhet
Tidigare traumatiska
upplevelser har gjort
att personen har
svårt att lita på folk.
Paranoida tankar.
Långsamt bygga
upp ett förtroende.
Viktigt med
kontinuitet bland
personalen.
© Copyright Silviahemmet
Flytt till äldreboende
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Flytt
Ångest
Risk för extrema
reaktioner om
personen minns
tvångsförflyttning,
flykt från fiender
och rädsla för att
aldrig träffa nära och
kära igen.
Så mycket
förberedelser som
möjligt före flytt
dvs. besök, träffa
personal, visning av
rummet, etc.
Familjemedlemmar
som kan stödja ska
värderas högt och
betraktas som en del
av vårdteamet.
Agitation
Rädsla för
övergivenhet
© Copyright Silviahemmet
3
Matsituationen
Situationer som kan bli svårare
• Matsituationen
• Medicinska behandlingar
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Måltider och
matlagning
Fixering kring mat klagomål
Inte tillräckligt med
mat
Gömmer mat
Hunger var en
ständigt pågående
verklighet under
krigsåren och dess
efterdyningar. Att
inte känna sig
hungrig och att alltid
ha mat är viktigt för
de som har upplevt
kronisk hunger eller
undernäring .
Se till att det alltid
finns mat tillgänglig
och att det är
acceptabelt att
begära mat. Om
någon hamstrar mat
bör detta ske på ett
sätt som är säkert .
Att den boende får
ha en smörgås på sitt
rum skapar trygghet.
Hamstring av mat
• Ficklampor/ starkt ljus
Hungerkänslor
• Toalettbesök
© Copyright Silviahemmet
Medicinska behandlingar/ ingrepp
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Medicinska
behandlingar/
ingrepp/
undersökningar/
provtagning
Vägran
En del överlevande
från Förintelsen har
utsatts för
medicinska
experiment.
Krigsveteraner kan
ha behandlats på
fältsjukhus under
primitiva
förhållanden.
Smärtstillande var
en bristvara.
Förklara
behandlingsalternati
v utifrån personens
kognitiva förmåga.
Ha en betrodd vän /
familjemedlem till
hands för stöd.
Respektera ibland
rätten att vägra
behandling .
Bristande tillit
Fruktan
Ficklampor/ starkt ljus
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Ficklampor
Fruktan
Undersökning
lampor
Ångest
Strålkastare var
vanliga under kriget
och rädsla för dessa
kan ha uppkommit
då. Ficklampor
användes för att
hitta folk som
gömde sig, och
starkt ljus användes
i förhör.
Undvik ficklampor
på ronden.
Nattbelysning i
korridorer och
patienternas rum är
att föredra. Stark
belysning under en
läkarundersökning
bör undvikas.
Starkt ljus
Vägran att
samarbeta
© Copyright Silviahemmet
© Copyright Silviahemmet
Toalettbesök
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Rädsla för offentliga
eller främmande
toaletter
Vägran att använda
toaletten
Erfarenhet från
primitiva sanitära
förhållanden, starka
dofter. Provisoriska
toaletter och ingen
avskildhet. Lukt av
exkrementer eller
förmultning utlöser
lätt tidigare minnen.
Gör omedelbart rent
efter toalettbesök.
Håll miljön luktfri.
Gör tvättrummet så
hemtrevligt som
möjligt. Respektera
nakenhet och behov
av integritet. Se till att
det råder avsaknad av
lukt i korridorer och
gemensamma rum.
Inkontinens
Lukt av urin eller
avföring
Reagerar negativt på
starka dofter
Situationer som kan bli svårare
• Hårklippning/ personlig hygien
• Duschning
• Ljudet av gråt och skrik
• Känslan av att vara instängd/ övergiven
© Copyright Silviahemmet
4
Hårklippning/ personlig hygien
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Hårklippning
Vägran
Personlig hygien
Agitation
Soldater var skyldiga
att ha militär
hårklippning
Rakning
Oro för
hårklippning,
rakning, personlig
hygien
Ägna tid åt att
förbereda personen
och påminna honom
om personliga och
estetiska fördelar.
Tvingats raka av sig
håret
Avskildhet i
samband med
personlig hygien var
ofta omöjligt
Duschning
Händelse
Möjlig reaktion
Rädsla för att duscha Panik
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Blev tvingade att
duscha.
Viktigt att känna sig
trygg med den som
duschar - kontinuitet
Känslan av att tappa
kontrollen
Om möjligt låt
personen medverka till
att bestämma när och
hur.
Vägrar duscha
Tillåt alternativ för
hårvård, dvs.
önskemål om tid,
datum, längd, stil.
Börja nedifrån,
försiktigt med håret.
Ögonkontakt, avleda
© Copyright Silviahemmet
© Copyright Silviahemmet
Ljudet av gråt eller skrik
Känslan av att vara instängd/ övergiven
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Ljudet av gråt eller
skrik
Rädsla för liknande
reaktion
Ljud av gråt och
tårar är starka
påminnelser om
smärtsamma
upplevelser.
Smärta och sorg hos
andra och oförmåga
att reagera, kan vara
upprörande.
Håll personen sällskap
,försök förstå
anledningen till oron.
Sätt personen i
avskildhet för att
kunna gråta och sörja
utan känna att man
gör bort sig. Förvissa
medpatienter om att
den enskilde tas om
hand.
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Låsta dörrar
Desperat
Fysiska
begränsningar ex.
sänggrindar
Försöker fly
Soldater levde ofta på
trånga boplatser.
Fångar i fängelse /
koncentrationsläger,
låsta utrymmen.
Undvik låsta dörrar
om möjligt och
tillgodose behovet
för vandrande.
Att inte få gå ut/
röra sig fritt
Patient antar att
han är på en
instängd plats
Panik
© Copyright Silviahemmet
Natten
Situationer som kan bli ännu svårare
• Att få ta del av levnadsberättelsen
• När anhöriga/ personal går
Ge vårdtagaren en
känsla av valfrihet
och kontroll över sin
omgivning.
Undvik att använda
tvångsmedel.
© Copyright Silviahemmet
• Natten
Framtiden var okänd.
Idag kan känslan av
begränsad rörlighet
vara svårt.
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Mardrömmar
Extrem förvirring
Mardrömmar om
tidigare trauman är
kända för att vara
särskilt intensiva och
störande för
sömncykeln.
Var lyhörd för
mardrömmar. En
nattlampa kan vara till
hjälp, och en tyst sov
miljö. Tillåt flexibla
sömnvanor. Ge tröst,
empati och varm dryck
tills vårdtagaren lugnat
ner sig nog för att
återvända och sova.
Agitation
• När personen dör
© Copyright Silviahemmet
5
När anhöriga/personal går
Levnadsberättelsen
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Händelse
Möjlig
reaktion
Anledning
Förebyggande/ Åtgärd/
Tips
Prata om sitt
förflutna
Vägrar att diskutera
upplevelser från
kriget eller familjens
historia .
Vissa personer som
har upplevt trauma
klarar inte av att tala
om och återberätta
sin historia. Även
enkla frågor kan
vara jobbiga. Man
vet aldrig vilka
minnen som kan
väckas till liv i ett
samtal.
Sätt dig in i den
överlevande
boendes historia och
vad som är känsligt
att prata om. Lyssna
när någon vill
berätta och var
försiktig med att
ställa ledfrågor.
Avsked från
familjemedlemma
r eller besökare
Oro
Erfarenhet av att
ha skiljts åt från
nära och kära och
att inte ha återsett
dem.
När besökare lämnar
vårdhemmet ska personalen
vara närvarande för att skapa
trygghet, diskutera besöket
och planera för nästa.
Personal som går
hem/slutar
Oförmåga att
släppa taget
Personen blir
hämmad,
tillbakadragen
Kontinuitet i bemanningen är
viktig. Förändringar i
personalgruppen bör meddelas
i förväg och ges tillräcklig med
tid för avsked.
© Copyright Silviahemmet
© Copyright Silviahemmet
När personen dör
Bemötande av personer som har upplevt trauma
Händelse
Möjlig reaktion
Anledning
Förebyggande/
Åtgärd/ Tips
Samtal om vård i
livets slut
Vägrar att diskutera
vård i livets slut.
Många har varit
fokuserade på
efterkrigstidens
överlevnad (karriär,
familj, barn, hälsa,
etc.) så diskussioner
om vård i livets slut,
begravning, etc. kan
vara för smärtsamt
eller oviktigt för
dem.
Var särskilt känslig
när man diskuterar
vård i livets slut.
Involvera eventuellt
barn, andra
familjemedlemmar.,
vänner
• Kunskap och medvetenhet om PTSD – lär dig de
vanligaste reaktionerna
• Var medveten om att tidigare trauma kan återkomma med
en enorm styrka när man blir äldre och mer sårbar
• Försöka att undvika väcka minnen
• Gå inte in med följdfrågor utan att veta vad du vill med
dessa
© Copyright Silviahemmet
© Copyright Silviahemmet
Bemötande av personer som har upplevt trauma
Skillnad bemötande demens - PTSD
• Historiekunskaper
• Lyhördhet
• ”Fingertoppskänsla”
Svårare att avleda person med endast PTSD pga. bättre minne
• Försök skapa så klara rutiner som möjligt – skapar trygghet
• Kontinuitet i personalen - kontaktperson
• Personcentrerad omvårdnad
© Copyright Silviahemmet
© Copyright Silviahemmet
6
Bemötande av personer med
demenssjukdom
• Bekräfta
Att bemöta traumatiserade personer
med demenssjukdom
• ”Spela teater”
• Om möjligt, ta reda på
personens bakgrund/
historia,
levnadsberättelsen
• ”Vita lögner”
• Stå ut med “ältande”
• Avleda/fördröja
• Stärka självkänslan, inte kränka
Optimalt
Hur orkar man i sitt arbete möta personer som har
utsatts för trauma, om man själv har upplevt trauma?
© Copyright Silviahemmet
© Copyright Silviahemmet
Man måste älska de gamla, annars funkar det inte
(Kandidatuppsats, Stockholms Universitet)
Vårdpersonals erfarenheter av att vårda äldre personer med
demenssjukdom som har upplevt trauma
(Magisteruppsats , Sophiahemmets Högskola)
www.diva.se
Sök på: Kajsa Båkman
© Copyright Silviahemmet
7
