Feedback tentamen i medicinsk mikrobiologi

advertisement
KARLSTADS UNIVERSITET
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap
Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap
TENTAMEN i MEDICINSK MIKROBIOLOGI 5 p
Datum:
2010-12-07
Tid:
09.00-14.00
Sal:
Se anslag i universitetets huvudentré
Lärare: Ann Erlandsson 700 24 71, 0734-04 72 21
Skriv svaren direkt i frågeformuläret.
Skriv namn och personnummer
Max:
Godkänd:
Vg:
100 p
60 p
80 p
OBS!
Om du inte ska tentera hel tenta utan en eller några delar av tentan pga intyg om tillgodoräknande
eller annan orsak där intyg finns (OBS! intyg eller godkännande av Ann Erlandsson behöver ej tas
med på tentan), då skriver du dina initialer på raden efter den/de delar (se nedan) du ska tentera;
Allmän bakteriologi (+introd) (18p)………..
Allmän virologi (15p)………
Speciell virologi (15p)……….
Antibiotika (9p)………..
Speciell bakteriologi (16p)……….
Allmän och speciell mykologi (4p)…………
Allmän och speciell parasitologi (5p)……….
Klinisk mikrobiologi (18p)…………
Godkänd: (60%)
Väl godkänd (80%)
OBS! Varje enskild del av tentan är rubricerad (enligt ovan, Allmän bakteriologi osv….) så att
du ska veta vilka frågor du ska besvara då du tenterar vissa delar av tentan.
Lycka till!
Sekreterare: Alice Svedung / 700 17 35
Namn:……………………………………..
Personnummer:………………………
Allmän bakteriologi (18p)
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
1. Bilden visar en del av en Gramnegativ bakterie, ett antal olika strukturer är markerade
med en bokstav A-H. Ange nedan vad respektive bokstav A, B, C, D, G, H markerar.
A……………………………………yttermembran
B……………………………………periplasmautrymme
C……………………………………innermembran/cytoplasmamembran
D……………………………………LPS
(lipid A)
E………Näringsbindande protein
F……… Bärarprotein
G……………………………………peptidoglukan
H……………………………………lipoprotein
6p
Allmän bakteriologi
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
2. Definitionen på ett ”smittämne” är något som infekterar tex människan det kan alltså vara
allt ifrån parasiter till bakterier eller virus (som egentligen inte alls räknas som ”liv). När
man tar fram mediciner mot smittämnen så försöker man naturligtvis alltid titta efter
olikheter mellan oss och smittämnet, och ta fram mediciner vars verkningsmekanism slår
ut en process som är unik för smittämnet, allt för att minska biverkningar hos människan.
Tabellen nedan visar ett antal påståenden angående skillnader mellan prokaryota och
eukaryota celler, fyll i luckorna i denna tabell.
6p
Prokaryot
Eukaryot
Kärna finns
(svara ja eller nej)
Nej
Ja
Mitokondrie finns
(svara ja eller nej)
Nej
Ja
Respirationen
(ange vad som sköter
detta)
Cytoplasma
Mitokondrie
-membran
/Innermembran
Plasmid finns
(svara ja eller nej)
Ja
Nej
Kan infekteras av
bakteriofag
(svara ja eller nej)
Ja
Nej
Ja
Nej
Lipoteikonsyra finns
(svara ja eller nej)
Allmän bakteriologi
Namn………………………………………………………Personnummer…………………
3. Utvecklingen av en sjukdom beror väldigt mycket på, människans (värdens) mottaglighet för
infektionen, mikroorganismen/smittämnets virulens och även oftast mängden/antalet av
mikroorganismer/smittämnen människan får på/i sig. Även tillfälligheter i miljön temp, fuktighet,
kateter, neutralt pH etc. påverkar detta. Människan behöver framförallt barriärer och
immunförsvar för att klara sig.
a.) Ange en mekanisk barriär som är viktig för människan
1p
Mekaniska barriärer: hud, slemhinna, sekretion, enkelriktade flöden
b.) Ange en kemisk bärriär som är viktig för människan
1p
Kemiska barriärer: lågt pH (mage, vaginalt, hud), galla,
även normalflora
c.) Ange en komponent i immunförsvaret som är viktig för människan
1p
Celler (vita blodkroppar), Proteiner (antikroppar) och komplement
4.) Bakterien behöver först ta sig in i/hamna på människan via tex;
mat/vatten, inandning, sår, nål stick, insektsbett, sexuellt umgänge
för att kunna ge infektion. Sen behöver bakterien kunna fästa fast/adherera
för att inte tex spolas ut av urin, snor eller host-reflexer, det är en stor fördel för
bakterien om den kan ta sig djupare in i vävnaden och sen även klara sig undan
människans immunförsvar.
a.) Ange en faktor som är viktig för bakteriens adherens/infästning
1p
pili, kapsel/slem, Lipteikonsyra, teikonsyra, proteiner, glukoproteiner
b.) Ange en faktor som är viktig för en bakteries förmåga att att kunna ta sig djupare in i
vävnaden, genom att förstöra den, vandra igenom celler eller mellan celler.
1p
Exotoxin med enzymatisk aktivitet ex. proteas, fibrinolysin
Exotoxin med annan aktivitet tex via bindning av en receptor
ex. difteritoxin
Superantigen, Metabola biprodukter, Endotoxin (LPS)
(Lipoteikonsyra, Teikonsyra och Peptidoglukan)
d.) Ange en faktor som är viktig för att bli kvar; klara sig undan människans immunförsvar.
1p
Kapsel/slem, Intracellulär, Ändra ytan (antigen shift/drift),
Protein A – binder antikroppar
Enzymer som koagulas som kapslar in en infektion
Allmän virologi (15p)
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
5. DNA och RNA virus skiljer sig generellt åt i vissa egenskaper. Det finns naturligtvis undantag men
ange i tabellen nedan det som man generellt säger gäller för DNA respektive RNA virus
5p
DNA virus
Är arvsmassan stabil eller
Stabil
instabil?
(svara med ”stabil”
eller ”instabil”
i tabellen)
Är mer benäget
Ja
(villigt) att etablera
En långvarig
Infektion
(svara med ja
eller nej)
Befinner sin ofta i
Ja
Kärnan på värdcellen
(svara med ja
eller nej)
Har mer ofta
Ja
mekanismer som
liknar den mänskliga
cellens
(svara med ja
eller nej)
Muterar lättare
Nej
(svara ja eller nej)
RNA virus
Instabil
Nej
Nej
Nej
Ja
Allmän virologi
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
6. Det finns även viktiga generella skillnader mellan höljeförsedda och ickehöljeförsedda virus, ange i
tabellen nedan vad som generellt gäller för respektive höljeförsett och icke höljeförsett virus
5p
Höljeförsett virus
Icke höljeförsett
(naket) virus
Vilka komponenter
förutom arvsmassa
bygger upp
detta virus
(svara genom att
ange vad som
bygger upp
detta virus)
Protein (kapsid)
Membran
(med lipider,
proteiner och
glukoproteiner)
Protein (kapsid)
Kan frigöras genom
”budding”
/”avknoppning”
(svara med ja
eller nej)
Är känslig för syra,
Tvål, höga
Temperaturer och
uttorkning
(svar med ja
eller nej)
”magsjukevirus” är
ofta av denna typ
(svara med ja
eller nej)
Sprids ofta mer lätt
(svara med ja
eller nej)
Ja
Nej
Ja
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja
Allmän virologi
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
7. Huvudstegen för viral replikation är den samma för alla virus. Räkna upp 4 viktiga steg i
virusreplikationen och förklara mycket kort stegen!
4p
1. igenkänning
2. inbindning
3. penetration (går igenom cellmenbranet)
4. uncoating (tar bort ev hölje och sin kapsid)
5. makromolekylsyntes
a.)Enzymer, DNA bindande protein
b.)Replikation av arvsmassa
c.)Strukturellaprotein
6. assembly of virus (ihopsättning av virus)
7. frigörelse av virus (budding eller lys)
8. Ange en typ av antiviralt medel och förklara vid vilket steg i virusreplikationscykeln detta
antivirala medel verkar.
1p
Antikropp/receptorantagonist
som binder till det ytprotein som viruset vill binda till
1. igenkänning
2. inbindning
3. penetration (går igenom cellmenbranet)
Amantadine, Arildone, Rimantadine, Tromantadine
4. uncoating (tar bort ev hölje och sin kapsid)
Interferon
Antisense RNA
5. makromolekylsyntes
a.)Enzymer, DNA bindande protein
Nukleosidanalog
b.)Replikation av arvsmassa
Interferon
Antisense RNA
c.)Strukturellaprotein
Proteas inhibitorer
6. assembly of virus (ihopsättning av virus)
7. frigörelse av virus (budding eller lys)
Speciell virologi (16 p)
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
9. En persistent infektion är en kvarstående/ihållande infektion där virus ibland produceras, ibland
inte, om virus produceras under en persistent infektion är det ofta i låg mängd. Vid en latent
infektion ser vi ingen produktion av virus. Herpes och retrovirus kan gå in och stanna i värdcellen
kärna och etablerar latenta infektioner.
a.) ge exempel på två herpesvirus
2p
HSV-1
HSV-2
VZV
CMV
EBV
b.) var etablera dessa två herpesvirus (som du valt i a) sina respektive latenta infektioner (ange
tydligt vilket virus du menar på respektive angivelse vart de etablerar sin latenta infektion?
2p
HSV-1 -neuroner
HSV-2 -neuroner
VZV -neuroner
CMV- monocyter och lymfocyter
EBV -B-celler
c.) Ge exempel på ett retrovirus
HIV
1p
Speciell virologi
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
10. Ett influensa virus har på sin yta 2 viktiga proteiner hemaglutinin (förkortas H eller HA)
och neuroamidas (förkortas N eller NA). Hemaglutinin använder viruset för att binda in till
sialinsyra på våra epitelceller (ett VAP alltså).
Influensa epidemier är vanligen orsakade av mutationer i generna som kodar för H eller N
detta resulterar i en antigen drift (mindre förändringar).
Influensa pandemier är vanligen orsakade av ”reassortment” bland generna som kodar för
H eller N detta resulterar i en antigen shift (större förändringar).
a.) Beskriv vad som händer vid en sk ”reassortment”
4p
Arvsmassa RNA
Segmenterad. 8 bitar
Samma cell blir infekterad av 2 olika virus
-> (8 bitarna av RNA)x2virus
Dessa 16 bitar blandas om i cellen som inte kan hålla ordning på
vilken bit som ska till vilken cell
-> vi kan därigenom få ett nytt influensavirus
b.) Vilken funktion har neuroamidas (N eller NA) för influensaviruset?
1p
Neuroamidas underlättar virusets spridning, genom att
neuroamidaset förändra sialinsyran på värdcellen så fastnar inte
virusen där direkt på samma cell när de kommer ut utan kan fara
iväg och smitta andra celler
Speciell virologi
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
11. I tabellen nedan ska du, för följande 3 virus: HIV-viruset, papillomaviruset och Rabiesviruset ange form-struktur på respektive virus, typ av nukleinsyra, målvävnad samt namn
på en sjukdom respektive virus orsakar.
6p
HIV-virus
Papillomavirus
Form-struktur
Helikalt
Höljeförsett
Nukleinsyra
ssRNA+
Litet
Helikal, formad
Som en gevärs
Ikosahedral
Icke höljeförsett -kula
Höljeförsett
dsDNA
ssRNACirkulärt
Målvävnad
CD4-positiva
Slemhinne
Celler;
-epitelceller
T-hjälpar celler
(Gliaceller)
AIDS
Genitala
-vårtor
Namn på sjukdom
Rabies-virus
Acetylcholin
-receptorer på
nervvävnad
Rabies
(Ångest, oro
hjärnhinne
-inflammations
Symptom,
Kramper etc)
Antibiotika (9p)
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
12. För att antibiotika skall ha en bra effekt mot bakterier utan att skada humana celler så har
man tagit fram olika typer av antibiotika som slår mot strukturer eller funktioner hos bakterien
som humana celler saknar eller har annorlunda. Beskriv två (2) sådana angreppspunkter för
antibiotika.
2p
Störa Folsyrasyntesen som inte människan har utan tillgodoses via
maten.
Hämma bakteriens cellvägg, humana celler har ett cellmembran som inte
är uppbyggd som bakteriernas.
Störa proteinsyntesen genom att bindas till ribosomen, eukaryota cellers
ribosom har andra subenheter än prokaryota.
Blockera nukleinsyrasyntesen genom att hämma DNA-gyrase , behövs
högre koncentrationer för att hämma DNA-gyrase hos människan.
13. Beskriv via vilken mekanism penicilliner har antibiotisk effekt framförallt på Grampositiva bakterier?
1p
Blockerar cellväggssyntesen ( blockerar korsbindningen av
peptidoglykanlagret ) detta gör att cellväggen faller sönder.
14. Är penicillinerna baktericida eller bakteriostatiska ?
1p
Bakteriostatiska ( verkar endast på bakterier som delar sig)
15. Änge en (1) förändring som kan ha skett hos de bakterier som är resistenta mot vanliga
penicilliner
1p
Har skaffat sig enzymer som bryter ned B-laktamstrukturen.
Minskat penicillins möjlighet att binda till
PBP(PenicillinBindandeProtein)
Antibiotika (9p)
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
16. Antibiotika resistensutveckling hos både patogena och apatogena bakterier är idag ett
stort problem. Människors och djurs normalflora i framförallt tarm utsätts för mycket
antibiotika selektionstryck och man är orolig att patogena bakterier som gör oss sjuka ska
plocka upp resistensgener från bakterier i vår normalfloran. Bakterier har förmåga att
utveckla resistens mot olika antibiotika genom att byta gener med varandra.
Transformation - direktupptag av arvsmassa från omgivningen (givare är i detta fall döda
bakterier) är en mekanism som kan förekomma.
Namnge och förklara kort två andra mekanismer som kan bidra till att bakterier får nya
gener som exempelvis bär på resistens mot antibiotika.
2p
Transduktion – överföring av arvsmassa via bakteriofager
Konjugation – överföring av arvsmassa via pili
17. Vad står förkortningen MRSA respektive VRE för?
MRSA = Meticillin Resistent Staff Aureus
VRE = Vancomycin Resistent Enterokock
2p
Speciell bakteriologi (18p)
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
18.
E coli är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner.
För E.coli bakterien är pili en viktig virulensfaktor när det gäller att kunna klättra upp i
urinröret och orsaka UVI, varför är pili viktigt?
1p
Infästning/adherens
För att tex inte spolas bort.
19.
Lunginflammation är den infektionssjukdom som medför flest dödsfall och förmodligen flest inläggningar på sjukhus.
a) redogör för vilken bakterie som är vanligaste orsaken till lunginflammation hos äldre
(denna bakterie förekommer dock i alla åldrar)
1p
Streptococcus pneumoniae – i alla åldrar men mest hos gamla.
b) redogör för vilken bakterie som är vanligaste orsaken till lunginflammation hos barn och
unga vuxna.
1p
Mycoplasma pneumoniae – mest hos barn/unga vuxna
b) ange minst tre (3) faktorer som kan öka risken för att få lunginflammation.
3p
Rökning
Hög ålder
Kronisk lungsjukdom
IgG-brist
Cytostatikabehandling
c) ange minst två symtom som är vanliga vid lunginflammation
Feber
Frossa
Hosta
Andningskorrelerad bröstsmärta.
2p
Speciell bakteriologi
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
20. Gramnegativ stav som kan orsaka meningit och epiglottit, men som vi
vaccinerar emot, vilken bakterie?
Haemophilus influenzae typ b
1p
21. Spiralvriden bakterie som sprids via fästingbett och som bl a kan ge
ytlig hudinfektion, artrit och meningit, vilken bakterie?
Borrelia burgdorferi
1p
22.) Beskriv Saphylococcus aureus bakterien även kallad ”Staff aureus” genom att ange Gramfärg,
form, en viktig virulensfaktor och en typisk klinisk sjukdomsbild.
Gramfärg: Gram positiv, G+ , blå
Form:
Kock
Virulensfaktor (ange en viktig):
Strukturer:
Enzymer:
Toxiner:
Tjock, tålig peptidoglukan, Protein A binder ak Fcdel, Kapsel
Koagulas, hyaluronidas, fibrinolysin, penicillinas, streptolysin
Cytotoxiner, serinproteas, TSST, SSSS, ASO, enterotoxin etc
superantigen
Klinisk sjukdomsbild (ange en typisk):
Hud och mjukdels infektion Ex; böld, impetigo/svinkoppor
Luftvägsinfektion (pneumoni)
Akut gastroenterit
Epiglottit- Sepsis - Meningit – Encefalit - Endokardit
4p
Speciell bakteriologi
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
23.) Beskriv Streptococcus pyogenes bakterien även kallad ”grupp A streptokock” eller “GAS”
genom att ange en viktig virulensfaktor och två typiska kliniska sjukdomssymptom.
3p
Virulensfaktor (ange en viktig):
Strukturer:
Enzymer:
Toxiner:
Lipteikonsyra, Kapsel
Serinproteas, hemolysin, peotidas, hyaluronidas
ERytrogent toxin , (M-protein)
Klinisk sjukdomsbild (ange två typiska):
Hud och mjukdels infektion, ilskna sår med varbildning,
impetigo/svinkoppor
Halsfluss/faryngit
Exantemsjukdom, Scharlakansfeber, även vävnadsnekros*
Luftvägsinfektion (pneumoni)….sepsis….
”barnsängsfeber” Vaginit, endometrit, salpngit
24. Det finns många olika diagnostiska metoder för att komma fram till vilket smittämne (ex
vilken bakterie) som infekterat en patient, en del diagnostiska metoder bygger på odling,
andra på PCR och en del på serologiska principer. Vad letar du efter i ett serologiskt test?
1p
Man detekterar antikroppar hos patienten mot ett visst smittämne
Eller
Man letar efter antigen från ett visst smittämne hos patienten
Allmän och speciell mykologi (4p)
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
25. Candida albicans är den svamp som oftast ger humana infektioner.
a) Vilken typ av svamp är Candida albicans?
1p
Jästsvamp
b) Ange någon infektion där C albicans är en vanlig orsak
1p
Muntorsk
Intertrigo (dermatit i fuktiga hudområden som under bröst, i
ljumskar, mellan tår)
Vaginit.
c) Ange en orsak som skulle kunna bidra till en infektion med candida albicans
1p
För högt ph på hud och slemhinna (speciellt underliv), antibiotika
behandling som slår ut vår bakteriella normalflora, för mycket
tvättande med tvål, trånga kläder.
Immunnedsättning.
26.) Dermatofyter är en typ av mögelsvampar som kan orsaka infektioner hos människan.
Vad kännetecknar en dermatofyt?
Den växer i keratiniserad vävnad (hud, hår, naglar).
1p
Allmän och speciell parasitologi (5p)
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
27.) Springmask är den vanligaste parasitinfektionen i Sverige.
a) Ange smittvägen.
1p
Fekal-oral
b) Vilket är det vanligaste symtomet?
1p
Analklåda nattetid
28. Den encelliga parasiten Plasmodium falciparum kan ge en allvarlig infektion, vilken?
1p
Malaria
29. Sjukdomen som orsakas av denna parasit är en är en zoonos, d.v.s. en sjukdom som kan
överföras mellan djur och människa och som man i första hand kopplar samman med skador på
foster eller nyfödda barn. Sjukdomen har på senare år blivit aktuell också inom hiv-vården, då
toxoplasmos är en mycket vanlig s.k. opportunistisk infektion vid denna sjukdom. Smittämnet
finns spritt över hela världen. Parasiten ett encelligt urdjur (protozo) med en komplicerad
livscykel. Katten spelar en central roll i smittspridningen som huvudvärd för parasiten[SMI].
Efter infektion utsöndras parasiten i avföringen, framför allt av unga katter. I miljön kan
parasiten vara infektiös upp till ett år. Får och andra varmblodiga djur inklusive människa kan
smittas genom intag av parasiten. I det varmblodiga djuret vandrar parasiten ut i cirkulationen och
kapslar in sig i muskulaturen, där den kan leva många år [SMI].
Människan smittas i regel genom att hon får i sig vävnadscystor från otillräckligt uppvärmt kött
eller annan kontaminerad föda, såsom bär och sallad. En gravid kvinna kan smitta sitt foster via
moderkakan (placenta), annars smittar inte sjukdomen från människa till människa [SMI].
Vilken är parasiten som beskrivs ovan?
Parasiten är Toxoplasma gondii och orsakar sjukdomen toxoplasmos1 p
30. Encellig parasit (protozo) kan ge blodiga och slemmiga diarréer och där
man oftast blir smittad utomlands.
Entamboeba histolytica
1p
Klinisk mikrobiologi (18p)
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
31.
24-årig kvinna som varit på en månadslång resa i Indien. Hon arbetar i köket på
en av Karlstads finare restauranger. Under resan har hon flera gånger haft besvär
med diarréer och i samband med någon av diarréepisoderna haft feber.
a) Ange minst ett tänkbart smittämnen!
1p
Salmonella
Shigella
Campylobacter
Vibrio cholerae
Entamoeba histolytica
b) Två lagar kan vara tillämpliga i hennes fall. Ange minst en av dessa lagar.
1p
Livsmedelslagen och Smittskyddslagen
c) Ange minst en skyldighet hon har enligt dessa lagar.
Uppsöka läkare.
Genomgå provtagning.
Följa läkarens instruktioner.
Uppge smittkälla (om möjligt).
1p
Klinisk mikrobiologi
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
32. Hepatiter är virusinfektioner som i huvudsak infekterar leverceller.
Fyll i luckorna i nedanstående tabell!
Hepatit A
Hepatit B
Hepatit C
Smittväg
Fekal-oral
(via vatten/
föda)
Blod/sex
Blod/sex
Förekommer kronisk
infektion?
(svara ja eller nej)
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Finns vaccin?
(svara ja eller nej)
33.). RS-virus kan ge allvarliga infektioner.
a.)Vilken grupp är det som drabbas?
3p
1p
Späd-/småbarn
b.) Vilka symtom ger infektionen hos dessa?
Allvarlig luftvägsinfektion
Bronkiolit.
1p
Klinisk mikrobiologi (18p)
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
34. Endokardit är en allvarlig infektion.
a) Var sitter infektionen vid en endokardit?
1p
I en hjärtklaff
b) Vilka två bakterier är den vanligaste orsaken?
2p
S aureus och alfastreptokocker
c) Ange ett symptom förutom feber som förekommer vid endokardit.
1p
Blåsljud från hjärtat
Hjärtsvikt
Petekier.
35.
80-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen med ett smärtsamt utslag
i övre delen av höger ansiktshalva. Hon har en rodnad där och har blåsformade
utslag.
a) Vilken infektion har hon drabbats av?
1p
Bältros
(oftalmicus/herpes zoster)
b) Den mikroorganism som orsakar infektionen kan också orsaka
en infektion hos barn och ungdom. Vilken?
Varicella/vattkoppor
1p
Klinisk mikrobiologi (18p)
Namn………………………………………………………Personnummer……………………
36.
74-årig man insjuknar med hög feber, frossa och förvirring. Han har dagarna innan
haft besvär med vattenkastningen. När du undersöker honom ömmar han i höger flank,
han har lågt blodtryck och är påtagligt förvirrad.
a) Vilken infektion tror du han har ådragit sig?
1p
Hög urinvägsinfektion/pyelonefrit = 0,5 p
Urosepsis/hög UVI med sepsis = 1 p
b) Vilken bakterie är den vanligaste orsaken till infektionen?
1p
E coli
c) Vilka odlingsprov ska du alltid ta i denna situation?
1p
Blod- och urinodling
37.
Clostridium perfringens är en Grampositiv, anaerob, sporbildande stavformad bakterie som kan
orsaka allvarliga infektioner. Ange två infektioner som bakterien kan orsaka!
1p
Gasgangrän
Sårinfektion
Sepsis
Bukabscess.
Via toxin ge akut matförgiftning/gastroenterit.
Download
Random flashcards
Create flashcards