Grundläggande virologi
Åsa Melhus
IMV/Sektionen för klinisk bakteriologi
[email protected]
Virus
• Ett av de minsta smittämnena - 20-300 nm,
(prioner = ”felvecklade” proteiner är
mindre)
• Obligat intracellulära parasiter
• Nukleinsyrorna DNA eller RNA som
informationsbärare
Vanligaste virusutseendet –
tjugosiding (ikosaeder)
Höljeförsedda virus
• Har en omslutande, membranliknande struktur,
dvs. hölje
• Proteiner i höljet är till för att fästa vid målceller
• Virus med hölje är enklast att hantera ur
vårdhygienisk synpunkt – räcker med tvål och
vatten
• Exempel på höljeförsedda: herpes, hepatit B/C,
hiv, mässling, influensa
• Exempel på icke höljeförsedda: calici, enterovirus,
hepatit A, rhinovirus, vårtvirus
Virusreplikation
• Virus kan inte infektera alla celler utan
föredrar vissa celltyper och vävnader
• Dessutom ofta artbundna (undantag bl.a.
rabies, influensa, sorkfeber)
• Därmed är den vanligaste smittkällan andra
människor
Virusreplikation
• Adsorption
• Penetration av målcellen
– slukas med endocytos (vanligast)
– via fusion (en del höljeförsedda virus)
• Avklädning (nukleinsyran och enzymer
kommer ut i målcellens cytoplasma)
Virusreplikation
• Syntesfas (nukleinsyra, proteiner)
– Tidiga proteiner ställer om cellen för virusproduktion
– Sena proteiner bildar strukturen till nya viruspartiklar
• Sammansättningsfas
• Frisättning
– bristning – icke höljeförsedda, cellen dör
– knoppning – höljeförsedda, viss överlevnad
Latens
• Infektionen avstannar i syntesfasen
• Gäller de flesta DNA-virus, s.k. episomal latens.
(Episom = ringformat DNA som ligger i
cellkärnan hos den eukaryota cellen)
• Gäller även RNA-familjen retrovirus, t.ex. hiv.
RNA:t omvandlas till DNA och kopplas in i
målcellens DNA, s.k. kromosomal latens
• Är ett sätt för viruset att dölja sig för värdens
försvar
• Reaktivering sker om värdens försvar sätts ner
Adaptation
• Virus överlever sällan i miljön någon längre
tid. Måste därför vänta in nytt offer
• Påverkas därmed så att den
sjukdomsframkallande förmågan minskar.
Värden förbättrar samtidigt sin
försvarsförmåga. = Adaptation
• Leder till asymtomatiska eller subkliniska
infektioner. Ofta en dosfråga
Säsongsbundenhet
• Hänger ibland ihop med smittvägar
Virus använder olika strategier
• Akuta, kroniska eller latenta infektioner
Strategin ”slå till och försvinn”
• Akuta
• Ofta RNA-virus
• Klarar inte immunförsvaret utan måste
smitta snabbt vidare
• Ytliga infektioner i luftvägar och tarm
• Kort inkubationstid (ca 2 d), motsvarar den
tid det tar att föröka sig och orsaka lokal
skada
• Dålig immunitet – återinfektioner vanliga
Strategin ”stanna och slåss”
• Undviker/lurar kroppens försvar och klarar
därmed att stanna längre (persistera)
• Ofta DNA-virus
• Latens utan virusreplikation (herpes) eller
ständigt liten virusreplikation i ofta
långlivade målceller (hepatit C)
Barnsjukdomarna
• Endemiska infektioner som ffa drabbar barn
• Dessa virus finns ofta bara i ett fåtal
varianter. När man har haft dem blir man
immun, vanligtvis livslångt
• Flertalet går att vaccinera emot
”Barnvirus”
• RNA-virus
–
–
–
–
–
Mässling
Påssjuka
Röda hund
Spädbarnsdiarré (rotavirus)
Polio (barnförlamning)
• DNA-virus
– Vattkoppor (varicella-zostervirus)
– Femte sjukan (parvovirus B19)
– Tredagarsfeber (HHV-6/7)
Mässlingvirus (morbilli)
• Höljeförsett RNA-virus
• En av de ledande orsakerna till sjukdom och
död bland barn < 5 år
• Mycket smittsamt, luftburet
• Nästan alla insjuknar, bara ca 5% blir
asymtomatiska
• Inkubationstid runt 10 d
Symtom
• Hög feber, snuva, torrhosta, konjunktivit
• Efter några dagar typiska slemhinneförändringar i
munnen (Kopliks fläckar)
• Ca 5 dagar efter insjuknandet hudutslag. Börjar i
ansiktet och fortsätter ut över kroppen. Försämring
i samband med detta
• Vanligt med komplikationer: akut mediaotit,
pneumoni, i sällsynta fall encefalit
Mässlingutslag
Diagnostik och behandling
• Serologi eller PCR
• 0 behandling
• Vaccin (attenuerat, får ej ges till gravida
eller patienter med nedsatt försvar). Ingår i
det nationella vaccinationsprogrammet
• Mässling i ökande p g a minskad
vaccinationsbenägenhet. Dödsfall i Europa
Påssjukevirus (parotit)
• Höljeförsett RNA-virus
• Inflammation i spottkörtlarna, ibland även CNS,
testiklar, bitestiklar (risk för sterilitet)
• Vanligast vinter-tidig vår, dropp- eller
kontaktsmitta
• Inkubationstid 2-3 V. Ofta asymtomatiska
infektioner. Lätt feber, sjukdomskänsla, huvudvärk
svullna körtlar framför öronen. Svullnaden
kvarstår 1-2 V, kan vara svårt att äta/tala
• Ingår i nationella vaccinationsprogrammet
Röda hundvirus (rubella)
• Höljeförsett RNA-virus, associerat med
svåra fosterskador
• Ffa droppsmitta, smittsamhet som störst vid
utslagsdebut, våren
• Inkubationstid 2-3 V. Ofta subklinisk hos
barn, värre hos vuxna
• Typisk svullnad av lgll på hals, nacke samt
hudutslag som börjar i ansiktet och sprider
sig
Rubellautslag
Rubella och graviditet
• Insjuknar gravid kvinna första 14 d av graviditet
rekommenderas abort
• Skador på hjärna, öron, ögon, hjärta. Läker inte
alltid ut p g a tolerans – fortsatta skador, död
• Serologi (MVC)
• Sedan 1983 vaccineras alla barn. Attenuerat virus,
får ej ges till gravida.
• Gravid kvinna med misstänkt rubella ska ej gå till
MVC eller träffa andra gravida
Spädbarnsdiarré
• Orsakas ffa av rotavirus, RNA-virus utan
hölje. (Även till viss del adenovirus)
• Sprids fekalt-oralt, barn < 2 år, liten
infektionsdos, skärpt hygien
• Inkubationstid 1-3 d, kräkningar, därefter
vattentunn diarré 4-6 d. Risk för uttorkning
• Snabbtester finns
• Ersättning av salt- och vätskeförluster, spec
viktigt hos små barn
Poliovirus (polio)
•
•
•
•
RNA-virus utan hölje (tillhör enterovirusen)
Fekal-oral smitta (vatten, livsmedel, kontakt)
Sensommar-höst. 1950-talet utbrott
Infektioner i hjärnhinnor, ryggmärg. Ev.
förlamning. Respiratorutveckling p g a
andningsförlamning
• Sedan 1960-talet vaccineras alla barn. WHO
försöker utrota men har inte lyckats än
Parvovirus B19 (erythema
infectiosum, femte sjukan)
• Icke höljeförsett DNA-virus, angriper ffa förstadier till
röda blodkroppar i benmärgen
• Spridds via droppar eller blodprodukter, senvåren
• Inkubationstid 1-2 V, liknar mild influensa följt att
örfilsliknande utslag på kinderna (1-2 V). Ledvärk och
petekieliknande utslag är vanliga hos vuxna. Sänkt
blodvärde. Kroniska infektioner vid dåligt försvar, kan leda
till fosterskador
• Serologi eller PCR
• 0 behandling eller vaccin
Utslag av femte sjukan hos äldre barn
