Personer med diabetes typ 2 upplevelser av

advertisement
Personer med diabetes typ 2 upplevelser av
sjuksköterskans stöd vid egenvård
CARLSSON PERNILLA
PRAHL ELINOR
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp
Kursbeteckning VO1303
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Mars 2012
Handledare: Cecilia Fagerström
Blekinge Tekniska Högskola
Sektionen för hälsa
371 79 Karlskrona
Personer med diabetes typ 2 upplevelser av
sjuksköterskans stöd vid egenvård
CARLSSON PERNILLA
PRAHL ELINOR
Carlsson, P och Prahl, E. Personer med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd vid
egenvård. Examensarbete i vårdvetenskap 15 högskolepoäng. Blekinge Tekniska Högskola,
Sektionen för hälsa, 2012.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i Sverige. Genom egenvård kan personen
hantera sin diabetessjukdom och minska komplikationer. Sjuksköterskans stöd kan ha
betydelse för hur personen hanterar egenvården. Orems egenvårdsteori inriktar sig på
personens egenvård och sjuksköterskans roll i samband med egenvården. Syfte: Syftet med
studien var att beskriva personer med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd vid
egenvård. Metod: Litteraturstudie baserat på sammanställning av artiklar. Nio artiklar valdes
till resultatet och granskades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av
innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom; information, kompetens och
tillgänglighet. Information upplevdes som den viktigaste komponenten av sjuksköterskans
stöd vid egenvård. Slutsats: Personer med diabetes typ 2 upplevde att sjuksköterskans stöd
vid egenvård fungerade när stödet var informativt. Även sjuksköterskans kompetens och
tillgänglighet påverkade personernas upplevelser av stödet.
Nyckelord: Diabetes typ 2, stöd, egenvård
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION
1
BAKGRUND
1
Sjukdomen diabetes typ 2
1
Stöd
1
Egenvård vid diabetes
2
Teoretisk referensram
2
Egenvårdsbehov
Egenvårdsbrist
3
3
SYFTE
3
METOD
3
Urval
3
Analys
5
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
6
RESULTAT
6
Information
6
Kompetens
7
Tillgänglighet
7
Positiva upplevelser av sjuksköterskans information
Negativa upplevelser av sjuksköterskans information
Upplevelser av god kompetens hos sjuksköterskan
Upplevelser av bristande kompetens hos sjuksköterskorna
Upplevelser av god tillgänglighet
Upplevelser av bristande tillgänglighet
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
6
6
7
7
7
7
8
8
10
SLUTSATS
11
REFERENSLISTA
12
INTRODUKTION
Grefberg och Johansson (2007) beskriver att sjukdomen diabetes typ 2 är en
vanlig sjukdom i Sverige. Med åren har livsstilen förändrats i västvärlden och den
fysiska aktiviteten har minskat samtidigt som kostförändringar har skett. Detta
kan vara en bidragande orsak till att diabetes typ 2 ökar i Sverige (ibid.). Grefberg
och Johansson (2007) beskriver att samtidigt som samhället har utvecklats har
människan inte anpassat kosten efter det minskade energibehovet vilket kan
medföra komplikationer som diabetes typ 2. Egenvård i form av kost- och
motionsförändringar kan vara nödvändiga vid diabetes typ 2 (ibid.). Diabetes är
en sjukdom som kräver hög grad av egenvård. Om inte förändring av egenvården
sker kan risken för komplikationer öka hos personer med diabetes typ 2 (Madden,
Loeb & Smith, 2008). Det har visat sig att sjuksköterskans stöd till personer med
diabetes typ 2 kan minska komplikationerna av sjukdomen. Minskade
komplikationer av diabetes kan leda till minskade kostnader för vården (Erwin,
Iyer, Rajagopalan, Astuto, Wilson, Schaneman & Kleinman, 2006). Personers
upplevelser av sjuksköterskans stöd kan påverka personernas egenvård vid
diabetes typ 2. (Madden et al., 2008). Det kan vara av betydelse att studera vad
personen med diabetes typ 2 upplever av sjuksköterskans stöd vid egenvård.
BAKGRUND
Sjukdomen diabetes typ 2
Enligt World Health Organisation [WHO] (2011) är diabetes typ 2 en sjukdom
som ökar i Sverige. Diabetes typ 2 innebär att kroppen har en nedsatt
insulinkänslighet. Insulinet kan inte tas upp av cellerna och det leder till att
blodsockret höjs. Riskfaktorer för att få diabetes typ 2 är högt blodtryck, rökning,
låg fysisk aktivitet och övervikt vilket tyder på att diabetes typ 2 är en
vällevnadssjukdom (WHO, 2011). Socialstyrelsen (2010) rekommenderar att
personer med diabetes typ 2 som en del av egenvården ska öka sin fysiska
aktivitet samt att personerna ska förändra sina kostvanor. Statens beredning för
medicinsk utvärdering [SBU] (2010) rekommenderar en lågfetthaltig kost till
personer med diabetes typ 2 eftersom den typen av kost har en gynnsam effekt på
blodsockret. Koopmanschap (2002) menar att behandling i form av egenvård vid
diabetes typ 2 är nödvändigt för att förebygga komplikationer som kärl- och
njursjukdomar. Dessa komplikationer kan ge livshotande skador (Koopmanschap,
2002). Brekke, Jansson och Lenner (2005) beskriver att en förändring av
egenvården är en viktig del av behandlingen hos personer med diabetes typ 2.
Ericsson och Ericsson (2002) menar att det finns ett behov av stöd hos personer
med diabetes typ 2 vid egenvård.
Stöd
Ericsson och Ericsson (2002) beskriver att personer med diabetes typ 2 kan vara i
behov av stöd från sjuksköterskan vid egenvård. Stöd kan ges till personerna med
diabetes typ 2 genom att sjuksköterskan lyssnar, finns till hands och upplyser om
behandlingsmöjligheter, behandlingsnyheter och framgångar inom forskning och
diabetesvård. Det är viktigt att personen med diabetes typ 2 utvecklar en relation
till sjuksköterskan eftersom sjuksköterskans stöd kan ha effekt på personens
egenvård (Ericsson & Ericsson, 2002).
1
Cohen och Syme (1985) anser att sjuksköterskans stöd kan öka en persons hälsa
och välbefinnande när en person har en sjukdom så som diabetes typ 2. Det bästa
stödet kan ges när det finns förtroende mellan personen med en sjukdom, som till
exempel diabetes, och sjuksköterskan. För att personerna med en sjukdom, t ex
diabetes typ 2, ska kunna uppnå ett långvarigt resultat av egenvården är det viktigt
att sjuksköterskan har tålamod och inte sätter för höga krav på personen.
Processen av genomförande av egenvård tar lång tid och kan innehålla mycket
frustration för personen och då kan sjuksköterskans stöd vara av betydelse (ibid.).
Enligt Cohen och Syme (1985) kan stöd ges på olika sätt men det finns
svårigheter för sjuksköterskan att utvärdera och bedöma vilket sätt som är mest
effektivt. När sjuksköterskan ger samma typ av stöd till personer med samma
sjukdom, som till exempel diabetes, kan personerna uppleva stödet på olika sätt
eftersom personens tidigare erfarenheter påverkar hur stödet upplevs (ibid.). Bara
för att stödet fungerar effektivt hos en person betyder inte det att stödet är lika
effektivt hos alla personer med samma sjukdom som till exempel diabetes.
Sjuksköterskan bör undersöka om konsekvenserna av sjukdomen minskar när hon
ger sitt stöd till personer med en sjukdom. För att utvärdera om personerna
upplever sjuksköterskans stöd som är effektivt vid egenvård kan det vara
väsentligt att beskriva vad personerna upplever som viktigt i sjuksköterskans stöd
vid egenvården (Cohen & Syme, 1985).
Egenvård vid diabetes
Hill (2011) skriver att egenvård vid diabetes typ 2 innebär att personen ska kunna
hantera sin diabetessjukdom, till exempel genom varierad kost och motion.
Genom egenvård kan blodsockret stabiliseras. Egenvård kan ge positiva effekter
och förhindra komplikationer. En av egenvårdens positiva effekter är att personen
blir mer självständig och på så sätt kan fatta egna beslut angående sin hantering av
sjukdomen (Hill, 2011). Vid bristande egenvård kan komplikationer av diabetes
typ 2 uppstå som kärl- och njursjukdomar vilket kan leda till livshotande skador
(Koopmanschap, 2002). Bristande egenvård hos personer med diabetes typ 2 kan
även bidra till att medellivslängden förkortas (Nouwen, Balan, Ruggiero, Ford,
Twisk & White, 2011). Hayashi, Farrell, Chaput, Rocha och Hernandez (2010)
anser att egenvård i form av kost- och motionsförändringar har visat effekt för att
förbättra blodtryck, kolesterolhalten i blodet, blodsocker och övervikt. Richards
(2011) påstår att egenvård i form av förändrad kost och motion är ett långsiktigt
projekt och inte en snabb lösning, därför är det viktigt att personen inte har för
höga förväntningar på sig själv. Personen behöver stöd från sjuksköterskan för att
kunna genomföra egenvård. Richards (2011) beskriver att individuell rådgivning
innebär att sjuksköterskan bör ta reda på personens önskemål och behov för att
personen ska kunna hantera egenvård.
Teoretisk referensram
Som teoretisk referensram valdes Orems (2001) egenvårdsteori. Orems (2001)
egenvårdsteori inriktar sig på personers egenvård och sjuksköterskans roll i
samband med detta. Orems (2001) egenvårdsteori kan tillämpas i studien då
personers upplevelser av sjuksköterskans stöd vid egenvård ska beskrivas. Teorins
huvudtes är att personen har förmågan som krävs för att främja sin egen hälsa
eller att utföra åtgärder som motverkar sjukdom så som vid diabetes typ 2. Orem
(2001) tar upp vilka aktiviteter som krävs för att främja självständighet och vilka
problem som kan uppstå vid egenvård. Omvårdnadens mål är att sjuksköterskan
ska öka självständigheten hos individen med en sjukdom och på så sätt kan
2
personen lära sig att hantera sin egenvård. Orem (2001) beskriver som en del av
sin egenvårdsteori egenvårdsbehov och egenvårdsbrist.
Egenvårdsbehov
Orem (2001) delar in egenvårdsbehoven i olika behov som till exempel
utvecklingsmässiga behov och hälsorelaterade behov. Utvecklingsmässiga behov
kan uppstå hos personer på grund av olika händelser i livet, som att drabbas av en
sjukdom så som diabetes typ 2 (Orem, 2001). Hälsorelaterade behov finns hos
personer som har sjukdomar, till exempel diabetes typ 2. Exempel på
hälsorelaterade behov kan vara att personen lär sig leva med en sjukdom som
diabetes genom att personen får stöd från en sjuksköterska (Orem, 2001).
Egenvårdsbrist
Egenvårdbrist beskriver varför en person är i behov av omvårdnad (Orem, 2001).
En person har egenvårdsbrist när egenvårdskapaciteten är mindre än
egenvårdsbehoven. Orem (2001) beskriver att vid egenvårdsbrist kan en person
inte utföra egenvård som täcker personens egenvårdsbehov och då kan personen
behöva ta del av sjuksköterskans stöd. Egenvårdsbrist kan förekomma vid olika
typer av begränsningar, t.ex. begränsade kunskaper, begränsad förmåga att
bedöma egenvårdsbrister och begränsad förmåga att fatta beslut (Orem, 2001). En
typ av begränsning kan vara när en person får diabetes och inte förstår
egenvårdens betydelse, därmed kan egenvårdbrist uppkomma.
SYFTE
Syftet med studien var att beskriva personer med diabetes typ 2 upplevelser av
sjuksköterskans stöd vid egenvård.
METOD
Metoden som valdes var en litteraturstudie baserat på artiklar med kvalitativ
metod. Den kvalitativa metoden används för att kunna beskriva och fördjupa
förståelsen av personers upplevelser och uppfattningar (Willman, Stolz &
Bathsevani., 2011). Beskrivning av ett sammanhang eller ett fenomen i en persons
livsvärld kan undersökas med kvalitativa metoder (Olsson & Sörensen, 2008).
Genom en litteraturstudie baserat på kvalitativa artiklar kan således personernas
upplevelser av sjuksköterskans stöd vid egenvård beskrivas.
Urval
Referensdatabaser som användes var Cinahl, Medline och Psychinfo. Cinahl
användes eftersom artiklarna i databasen utgår från ett vårdvetenskapligt
perspektiv (Willman et al., 2011) och därmed ansågs Cinahl vara en tillförlitlig
databas som kunde ge relevanta artiklar till föreliggande studie. Polit och Beck
(2010) beskriver Cinahl som en databas som ger tillgång till ett stort urval av
studier med tidskrifter baserat på omvårdnad och hälsa. Cinahl ger även tillgång
till stort utbud av studier skrivna på engelska (Polit & Beck, 2010). Medline
användes eftersom databasen innehåller referenser från tidningar som publicerar
medicinska och omvårdnadsrelaterade artiklar (Polit & Beck, 2010) vilket ansågs
kunna kunde ge tillförlitliga artiklar till föreliggande studie. Psychinfo valdes till
föreliggande studie eftersom databasen ansågs kunna tillföra artiklar till resultatet.
3
Psychinfo innehåller referenser som lägger fokus på psykologiska aspekter inom
medicin och omvårdnad (Willman et al., 2011).
Inklusionskriterierna i föreliggande studie var att artiklarna skulle vara
publicerade mellan åren 2000-2011 eftersom enbart senare forskning var av
intresse. Artiklarna tilläts vara skrivna på engelska och svenska för att dessa språk
behärskades. Artiklarna skulle vara peer rewieved, vilket innebär att artikeln
granskats före publicering för att garantera artikelns vetenskaplighet (Willman et
al., 2011). Artiklarna skulle utgå från personernas perspektiv för att kunna
beskriva personernas upplevelser av sjuksköterskans stöd vid egenvård.
Exklusionskriterier var farmakologisk behandling eftersom förekommande studie
fokuserade på egenvård. Diabetes typ 1 exkluderas från studien eftersom studien
lade vikt vid typ 2 diabetes. Artiklar med kvantitativ metod exkluderades eftersom
beskrivande statistik ansågs vara irrelevant för studien.
För att få fram artiklar till föreliggande studies resultat användes sökord. Sökord
valdes utifrån de olika databasernas thesaurus, på så sätt kunde relevanta sökord
framkomma. Thesaurus är en benämning på databasernas uppslagsverk, varje
databas är uppbyggda av specifika sökord (Willman et al., 2011). Sökorden som
användes i föreliggande studie var Diabetes Mellitus non insulin dependent,
lifestyle changes, motivation, nursing intervention, nursing support, education,
diabetes education, patient education, self care och qualitative studies. Sökordet
information framkom inte i databasernas thesaurus och användes istället som en
fritextsökning. Fritextsökning innebär att databasen inkluderar alla referenser som
innehåller det sökta ordet. Med fritextsökning ökas sensitiviteten (Willman et al.,
2011). Booleska sökoperatorer användes för att kunna kombinera olika sökord.
Booleska sökoperatorn AND valdes att användas till föreliggande studie eftersom
denna booleska sökoperator förenar olika söktermer med varandra och på så sätt
kan referenser hittas (Willman et al., 2011). När sökningarna innefattade över 170
artiklar gjordes igen urvalsprocess eftersom större datamängd ansågs för stor för
att kunna hanteras.
Genom olika kombinationer av sökorden hittades artiklar. Artiklarnas titlar lästes
igenom tillsammans. Dubbletter av artiklar i olika databaser exkluderades
eftersom dessa redan var lästa och bedömda om de skulle inkluderas i
föreliggande studie eller inte. De titlar som var relevanta gentemot det
föreliggande syftet valdes ut och abstrakten lästes igenom tillsammans. Alla
artiklar lästes igenom enskilt när abstrakten passade med syftet. Diskussion av de
lästa artiklarna i fulltext genomfördes och nio artiklar ansågs passa med det
föreliggande syftet. Dessa nio artiklar kvalitetsgranskades tillsammans utifrån
Willmans et al. (2011) kvalitetsbedömningsprotokoll, se bilaga 2. Detta
kvalitetsbedömningsprotokoll användes i föreliggande studie för att kunna
bedöma om de valda artiklarna var trovärdiga. Kvalitetsgranskningen innebär att
artikeln bedöms utifrån syfte, etiskt resonemang, urval, metod, resultat och
teoretisk referensram. En sammanfattande bedömning av artikeln utförs utifrån
protokollet (Willman et al., 2011). I kvalitetsbedömningsprotokollet finns 14
ja/nej/vet ej frågor. För att få fram kvaliteten på artikeln delas de 14 frågorna på
100 %. Varje ja svar ger ca 7 %. Artiklar som fick en procentsats mellan 90-100%
bedömdes som mycket bra kvalitet, mellan 80-90% bedömdes som bra kvalitet.
Artiklar mellan 70-80% bedömdes som mindre bra kvalitet. De nio artiklar som
kvalitetsgranskades valdes till resultatet då dessa ansågs ha mycket bra eller bra
4
vetenskaplig kvalitet. Av de nio artiklarna bedömdes fem artiklar som mycket bra
kvalité med procentsats mellan 90-100%. Fyra artiklar bedömdes som bra kvalité
med procentsats mellan 80-90%. Se bilaga 3.
Analys
Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys valdes till föreliggande studie
eftersom den ansågs kunna lyfta fram personers upplevelser av sjuksköterskans
stöd i valda artiklar. Innehållsanalysen innebär att hitta meningsenheter,
kondensera, koda och kategorisera innehållet i en artikel. Innehållsanalysen utförs
i fem steg. Steg 1 innebär att hitta meningsenheter, steg 2 innebär att kondensera
meningsenheterna, steg 3 innebär att koda de kondenserade meningsenheterna. I
steg 4 skapas underkategorier och i steg 5 skapas kategorier utifrån
underkategorierna (Graneheim & Lundman, 2004).
Steg 1: Meningsenheter innebär meningar som väljs ut för att reflektera det valda
syftet (Graneheim & Lundman, 2004). För att få överblick av artiklarna lästes
samtliga resultatet igenom enskilt flera gånger. Utifrån resultatet valdes
meningsenheter ut enskilt och skrevs ner på ett papper. Meningsenheterna
diskuterades sedan tillsammans och skrevs in i en tabell på datorn. Vid oenighet
diskuterades meningsenheterna och ett gemensamt beslut avgjorde om
meningsenheterna skulle inkluderas. Meningsenheterna valdes bort om de inte
passade till det föreliggande syftet.
Steg 2: Vid en kondensering förkortas meningsenheten utan att förlora innebörden
(Graneheim & Lundman, 2004). De utvalda meningsenheterna lästes igenom
tillsammans. Genom diskussion förkortades meningsenheterna, översattes till
svenska och det kondenserade materialet lades till i tabellen på datorn. Vid
oenighet togs ett gemensamt beslut om vilka begrepp som skulle väljas ut.
Steg 3: Utifrån kondenseringen kan kodord formas. Kodorden ska kunna förstås i
relation till kontexten i meningsenheten (Graneheim & Lundman, 2004). Det
kondenserade materialet lästes igenom upprepade gånger tillsammans. Genom
diskussion skapades kodord utifrån materialet som relaterades till det givna syftet.
Även kodorden skrevs in i tabellen. Vid oenighet togs gemensamt beslut om
vilket kodord som skulle väljas.
Steg 4: Genom kodord kan underkategorier skapas (Graneheim & Lundman,
2004). Utifrån koderna har underkategorier skapats genom att betydelsen av
koden identifierats. Genom diskussion valdes underkategorier ut och skrevs in i
tabellen. Vid oenighet diskuterades koderna ytterligare tills en underkategori
kunde formas.
Steg 5: Vid en kvalitativ innehållsanalys skapas kategorier. Kategorierna kan
förena olika underkategorier utifrån deras innebörd. Kategorierna ska kunna svara
på frågan vad (Graneheim & Lundman, 2004). Underkategorierna skrevs upp på
papperslappar. Genom diskussion kunde underkategorier som representerade
samma innebörd läggas i en gemensam hög. Tre högar bildades, vilket innebar att
tre kategorier framkom; information, kompetens och tillgänglighet. Kategorierna
skrevs in i tabellen, se exempel i bilaga 4. Vid oenighet diskuterades
underkategorierna tills ett gemensamt beslut om lämplig kategori kunde tas.
5
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
I bilaga 2 utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna. Etiskt resonemang ingick
som en punkt i protokollet (Willman et al., 2011). Etiskt resonemang förs i studier
för att utöka fördelar och minimera skador för deltagarna (Polit & Beck, 2010).
Sju av de valda artiklarna förde etiskt resonemang. De två artiklarna som inte
förde ett etiskt resonemang i studien var gjorda i Irland och Skottland. I dessa
studier blev personerna tillfrågade om de ville delta i studierna. Personerna kan då
själva avgöra om de anser att studien ger mer nytta än skada.
RESULTAT
Vid innehållsanalysen framkom följande kategorier; Information, Kompetens
samt Tillgänglighet. Underkategorierna som framkom under information var
positiva upplevelser av sjuksköterskans information och negativa upplevelser av
sjuksköterskans information. Under kategorin kompetens framkom två
underkategorier; upplevelser av god kompetens hos sjuksköterskan och
upplevelser av bristande kompetens hos sjuksköterskan. Underkategorier som
framkom under kategorin tillgänglighet var upplevelser av god tillgänglighet och
upplevelser av bristande tillgänglighet.
Information
Positiva upplevelser av sjuksköterskans information
Personerna med diabetes upplevde att information var en önskvärd del av
sjuksköterskans stöd (Peel, Parry, Douglas & Lawton, 2004). Personerna uttryckte
att informationen kunde förbättra upplevelsen av sjuksköterskans stöd och därmed
kunde även egenvården hanteras (Berterö & Hjelm, 2010; Malpass, Andrews &
Turner, 2009; Oftedal, Karlsen & Bru, 2010b). Personerna önskade att
informationen skulle baseras på individuella behov istället för att bara fokusera på
information om sjukdomen vid stödet från sjuksköterskorna (Berterö & Hjelm,
2010). När personerna upplevde att egenvården inte fungerade blev informationen
en viktig del av sjuksköterskans stöd (Edwall, Hellström, Öhrn & Danielson,
2008). Personerna upplevde att stödet förbättrades när sjuksköterskan involverade
mer informationen om kost och motion (Berterö & Hjelm, 2010; Thors Adolfsson,
Starrin, Smide & Wikblad, 2008). När personerna upplevde att de förstod
sjuksköterskans information om kost- och motionsförändringar förbättrades deras
egenvård (Edwall et al., 2008; Thors Adolfsson et al., 2008). Vid de tillfällen när
stödet bestod av information upplevde personerna att de fick en bra förståelse om
hur egenvård kunde påverka deras hantering av sjukdomen (Malpass et al., 2009;
Thors Adolfsson et al., 2008). Sjuksköterskans stöd upplevdes som positivt när
information gavs vilket hade positiv effekt på personens livssituation (Berterö &
Hjelm, 2010). Upplevelser av självförtroende och hopp uppkom hos personerna
när sjuksköterskan gav information (Edwall et al., 2008).
Negativa upplevelser av sjuksköterskans information
När sjuksköterskan gav stöd med bristande information upplevde flertalet
personer frustration och en känsla av nedslagenhet (Berterö & Hjelm, 2010; Peel
et al., 2004). Gavs inte information upplevde personerna en känsla av sårbarhet
och deras egenvård försämrades (Oftedal et al., 2010b; Peel et al., 2004; Thors
Adolfsson et al., 2008). Några av personerna upplevde stödet som bristande när
informationen enbart fokuserade på kost istället för alla delar av hantering av
6
sjukdomen (Oftedal et al., 2010b). Ett flertal av personerna upplevde att
sjuksköterskans information var otillräcklig (Oftedal et al., 2010b; Peel et al.,
2004; Wellard, Rennie & King, 2008). Personerna upplevde bristande förtroende
för sjuksköterskan när informationen som gavs var inkonsekvent (Oftedal et al.,
2010b). När personerna upplevde att sjuksköterskan gav stöd med otillräcklig
information upplevde personerna bristande förståelse kring sin sjukdom (Thors
Adolfsson et al., 2008). Vid diagnostillfället upplevde personerna att stödet skulle
involvera mer information jämfört med när personerna lärt sig hantera egenvården
vid sjukdomen (Peel et al., 2004).
Kompetens
Upplevelser av god kompetens hos sjuksköterskan
Personerna ansåg att god kompetens hos sjuksköterskan var betydelsefullt för
stödet (Berterö & Hjelm, 2010). Personerna upplevde att sjuksköterskans stöd gav
förtroende när hennes kompetensnivå var hög och därmed upplevde personerna en
förbättring av sin egenvård (Edwall et al., 2008). Personerna upplevde
möjligheten till att ställa krav på sjuksköterskans kompetens som en viktig del av
stödet (Oftedal, Karlsen & Bru, 2010a).
Upplevelser av bristande kompetens hos sjuksköterskorna
Personerna upplevde att stödet påverkades negativt när kompetensnivån hos olika
sjuksköterskor varierade (Wellard et al., 2008). När personerna upplevde
bristande kompetens hos sjuksköterskorna gav det en känsla av besvikelse hos
personerna (Berterö & Hjelm, 2010). “It is obvious that the level of knowledge
varies, and they all tell me different things” (Oftedal, Karlsen & Bru, 2010b,
s.1505).
Tillgänglighet
Upplevelser av god tillgänglighet
Personerna upplevde att regelbunden kontakt med sjuksköterskan var en del av
stödet som kunde ge personerna bättre egenvård (Wellard et al., 2008).
Regelbundna återbesök till sjuksköterskan var en del av stödet som uppskattades
när personerna upplevde att de blev bekräftade av sjuksköterskan (Edwall et al.,
2008). När personerna träffade sjuksköterskan regelbundet kunde ett ömsesidigt
förtroende skapas, vilket medförde att personerna upplevde frihet till att ställa
frågor (Thors Adolfsson et al., 2008). Genom regelbundna besök hos
sjuksköterskan upplevde personerna att de kunde utveckla ett ansvar för sin
egenvård (Edwall et al., 2008). Personerna upplevde ökad kunskap om
sjukdomens komplikationer och förståelsen kring egenvård när stödet från
sjuksköterskan gavs regelbundet (Edwall et al., 2008). Personerna upplevde också
att sjuksköterskans stöd kunde förbättra egenvården genom ökad tillgänglighet
(Smith, O’Leary, Bury, Shannon, Tynan, Staines & Thompson, 2003).
Upplevelser av bristande tillgänglighet
Ett fåtal av personerna upplevde begränsad tillgång till sjuksköterskan och hennes
tid vilket upplevdes som en barriär för utnyttjandet av sjuksköterskans stöd
(Berterö & Hjelm, 2010; Wellard et al., 2008). När tillgängligheten var bristande
upplevde personerna sig ignorerade av sjuksköterskan vilket gav försämrad
egenvård (Oftedal et al., 2010b).
7
“I still had questions that I wanted answered and I felt like I wasn’t given the
forum to do it” (Peel, Parry, Douglas & Lawton, 2004, s. 273).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva personer med diabetes typ 2 upplevelser av
sjuksköterskans stöd vid egenvård. För att kunna beskriva personers upplevelser
väljs en litteraturstudie baserat på kvalitativa artiklar. Kvalitativa metoder
beskriver personers mänskliga upplevelser, händelser, processer och relationer
(Willman et al., 2011). Den kvalitativa metoden anses kunna svara på
föreliggande syfte genom att personernas upplevelser kan beskrivas. Nackdelen
med att använda en studie med kvalitativ metod kan vara att forskarna har tolkat
resultatet utifrån sitt perspektiv genom att de har tolkat in information i resultatet
som inte har framkommit från intervjuerna (Polit & Beck, 2010). Detta kan
påverka trovärdigheten av artiklarna (ibid.). Föreliggande studie beskriver
personers upplevelser av sjuksköterskans stöd, därför exkluderades den
kvantitativa metoden eftersom dessa studier utgår ofta från en hypotes.
I föreliggande studie används tre databaser, Cinahl, Medline och Psychinfo för att
få ett brett perspektiv men även för att hitta de mest relevanta referenserna.
Genom sökningar i de tre valda databaserna framkommer många referenser därför
görs valet att inte utöka sökningarna i andra databaser. Andra artiklar hade kunnat
tillkomma i föreliggande studie ifall sökningar utförts i andra databaser, därmed
hade ett annat resultat till föreliggande studie kunnat framkomma. Booleska
söktermerna OR och NOT utesluts i föreliggande studie eftersom användningen
av booleska söktermen AND anses generera tillräckligt många träffar i
databaserna (Willman et al., 2011).
Sökord väljs med tanke på föreliggande syfte. Även synonymer till sökorden
används för att utöka sökningar i databaserna. Beroende på vilka databaser som
används kan samma sökord variera i de olika databaserna (Willman et al., 2011).
Sökord som kunde ha inkluderats i föreliggande studie är till exempel
selfmanagment och self care deficit. Dessa sökord kunde ha utökat antalet träffar
och kunde gett en varierad beskrivning av resultatet. Dessa sökord används inte
eftersom de inkluderade sökorden ger artiklar som anses kunna svara på
föreliggande syfte.
Studien fokuserar på personers upplevelser av sjuksköterskans stöd vid egenvård.
Farmakologisk behandling exkluderas eftersom den främsta behandlingsåtgärden
vid diabetes typ 2 är egenvård. Vid diabetes typ 2 är det den främsta
behandlingsåtgärden att förändra sin egenvård och farmakologisk behandling
anses vara en sekundär åtgärd (Socialstyrelsen, 2010) och således anses denna
exklusion av inte påverka föreliggande resultat. Föreliggande studie beskriver
inte upplevelser hos personer med typ 1 diabetes. För att begränsa studien
inkluderas enbart personer med diabetes typ 2 eftersom tidsramen för att även
fokusera på diabetes typ 1 anses vara för liten. Typ 1 diabetes kan ge ett resultat
där personernas upplevelser kring egenvård till stor del innefattar farmakologisk
behandling. Denna exklusion behöver inte påverka föreliggande studies resultat
eftersom att sådana upplevelser kring egenvården exkluderas.
8
Trovärdigheten av föreliggande studies resultat kan påverkas när endast nio
artiklar väljs. Anledningen till att fler artiklar exkluderas är för att de inte svarar
mot föreliggande syfte eller att artiklarna bedöms ha dålig vetenskaplig kvalitet
(Willman et al., 2011). De nio artiklar som väljs har god vetenskaplig kvalitet och
tydlig anknytning till studiens syfte anses kunna svara på föreliggande syfte och
ger en beskrivande bild av vad personerna upplever om sjuksköteskans stöd vid
egenvård.
Urvalet av referenser är relevant i föreliggande studie eftersom samtliga deltagare
i studierna har diagnostiseras med diabetes typ 2 och alla studier involverar
personers upplevelser av sjuksköterskan stöd vid egenvård. Personernas
upplevelser kan beskrivas genom intervjuer eftersom antalet deltagare i studierna
anses vara hanterbart. Antalet deltagare i studierna varierar från fyra till 40
personer. När antalet deltagare enbart involverar fyra personer kan resultatet i
studien ifrågasättas eftersom det inte blir representativt för en population
(Willman et al., 2011). Det var enbart en artikel som hade få antal deltagare,
därför valdes artikeln att inkluderas till resultatet och anses inte påverka resultatet.
Åldern varierar i studierna, den yngsta deltagaren är 21 år gammal och i samtliga
studier ingår både kvinnor och män. Genom att åldern varierar anses studierna
kunna beskriva upplevelser från olika åldersgrupper. Genom att deltagarna i
studierna varierar i ålder och kön ges en bättre variation och därmed en bättre
trovärdighet av föreliggande resultat (Graneheim & Lundman, 2004).
Deltagarna i studierna har haft sin diabetesdiagnos i minst tre månader. Hur länge
personerna har haft sin diabetesdiagnos anses kunna påverka hur sjuksköterskans
stöd upplevs eftersom personernas erfarenhet av diabetes spelar roll vid
egenvården. Deltagarna representerar olika geografiska områden i olika studier.
Eftersom studiernas resultat pekar i samma riktning även om studierna är utförda i
olika länder ökar trovärdigheten i föreliggande studie (Willman et al., 2011). I
föreliggande studie exkluderades inga artiklar från specifika länder. De utvalda
artiklarna utfördes Sverige, Norge, Skottland, Irland och Storbritannien. Dessa
länder har liknande sjukvård och levnadssätt (WHO, 2011) och därför kan de
valda artiklarna tillämpas i föreliggande studie. Deltagarna i studierna
representerar olika samhällsklasser. Detta ger en bra representativitet eftersom
upplevelserna av sjuksköterskans stöd kan variera beroende på personens tidigare
erfarenheter. Två artiklar som väljs till föreliggande studie är skrivna av samma
författare, Oftedal, Karlsen och Bru (2010a) samt Oftedal, Karlsen, och Bru
(2010b). Detta kan medföra att resultatet inte blir lika trovärdigt eftersom
författarna har ett specifikt tillvägagångssätt gällande tolkning av
intervjumaterialet i studierna (Polit & Beck, 2010).
Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys används i
föreliggande studie. Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av
innehållsanalys väljs till föreliggande studie eftersom den är tydligt beskriven och
anses vara ett värdefullt hjälpmedel till analysen av artiklarnas resultat. Eventuella
feltolkningar kan ske eftersom artiklarna i resultatet är skrivna på engelska och
översatta till svenska vid innehållsanalysen. Genom att meningsenheter tolkas
utifrån två personers perspektiv anses risken minska för feltolkningar vid
översättningen av meningsenheterna. Innebörden av meningsenheterna kan
förloras vid kondenseringen, kodningen och kategoriseringen, vilket även kan
påverka föreliggande studies resultat (Graneheim & Lundman, 2004). Risken för
9
att innebörden av meningsenheterna förloras vid innehållsanalysen anses som
liten eftersom tolkning sker utifrån två personers perspektiv. Innehållsanalysen
kan påverkas av förutfattade meningar, vilket kallas bias (Polit & Beck, 2010).
Genom att innehållsanalysen utförs gemensamt anses risken för bias minska.
Som teoretisk referensram väljs Orems (2001) egenvårdsteori. Fördelar med den
teoretiska referensramen är beskrivningen av sjuksköterskans roll vid egenvård.
Orem (2001) beskriver även vad egenvård innebär vilket anses underlätta
förståelsen av resultatet till den föreliggande studien. Nackdelar med Orems
(2001) egenvårdsteori kan vara att teorin är svår att anpassa efter personers
individuella erfarenheter, ålder och samhällsklass. Det blir svårt för
sjuksköterskan att bistå med stöd utifrån egenvårdsteorin när faktorer som
ekonomi och engagemang påverkar personens förmåga att genomföra egenvård
(Orem, 2001).
Resultatdiskussion
Resultatet visar att personer upplever information som viktigt och nödvändigt i
stödet vid egenvård. Personerna upplever att deras förståelse för sjukdomen ökar
när sjuksköterskans stöd innehåller information. Richard och Shea (2011),
Madden et al. (2008) och Hicks (2010) studier styrker resultatet att
sjuksköterskans information har betydelse för personens egenvård. Visram,
Bremner, Harrington och Hawthorne (2008) påstår att information som en del av
stödet upplevs som positivt och är önskvärt, vilket styrker resultatet. Genom att
sjuksköterskan baserar informationen i stödet utifrån personernas individuella
behov kan personerna förbättra sin egenvård, detta styrks av Thors Adolfsson,
Smide, Rosenblad och Wikblad (2009). Hicks (2010) och Madden et al. (2008)
anser att information bör ges utifrån den enskilda individens förutsättningar
genom att stödet som sjuksköterskan ger utgår utifrån personens behov och
önskemål. Individualiserad information ökar personers medvetenhet om diabetes
och leder till minskade komplikationer och därför är informationen en viktig del
av sjuksköterskans stöd enligt Hicks (2010). Att information är en viktig del av
stödet stämmer överens med vad Orem (2001) skriver om information. Enligt
henne är målet med sjuksköterskans stöd att personen ska kunna utföra egenvård
självständigt. Sjuksköterskan har en viktig roll vid personers egenvård då
personerna med hjälp av sjuksköterskans information kan uppnå förbättrad
egenvård. Sjuksköterskan har exempelvis en betydande roll som ledare och ska
kunna vägleda personerna till att genomföra optimal egenvård (Orem, 2001).
Orem (2001) har uppmärksammat att sjuksköterskan ska utgå från personens
individuella egenvårdsbrister och egenvårdsbehov vid omvårdnaden när
sjuksköterskan ger information, vilket också verifierar att informationen är en
nödvändig del av sjuksköterskans stöd.
Resultatet visar vidare på att personer upplever sjuksköterskans kompetensnivå
som viktig för stödet. När sjuksköterskans kompetensnivå varierar påverkas
personernas egenvård. Welch, Zagarins, Feinberg och Garb (2011) styrker att
sjuksköterskans kompetens är en viktig faktor vid stöd när personen genomför
egenvård. McLoughney, Khan och Ahmed (2007) studie visar att
sjuksköterskornas kompetens kan ge en förbättring av egenvården när
sjuksköterskorna utökar sin kompetens genom utbildning. Orem (2001) skriver
även att sjuksköterskan ska utöka sin kompetens genom att till exempel läsa den
senaste forskningen och på så sätt hålla sig ajour med den senaste kunskapen. Då
10
kan sjuksköterskan ge ett bättre stöd till personerna med diabetes typ 2 (Orem,
2001).
Resultatet visar även på att personers upplevelser av tillgängligheten med
sjuksköterskan förbättrar personens egenvård. Vid regelbunden kontakt med
sjuksköterskan kan personernas förtroende till sjuksköterskan förstärkas vilket
personerna upplever som ett bättre stöd. Även Richards (2011) menar att
regelbunden kontakt med sjuksköterskan är nödvändigt vid egenvård vilket
styrker resultatet. Richards (2011) fann att personerna med diabetes upplevde
sjuksköterskans stöd som positivt när de träffade sjuksköterskan regelbundet.
Personer i arbetsför ålder upplever dock att det är svårt att ta ledigt från jobbet för
att kunna träffa sjuksköterskan och ta del av hennes stöd vilket påverkar
tillgängligheten (Visram et al., 2008). Richards (2011) beskriver att få regelbundet
stöd från sjuksköterskan är nödvändig tills personens förändringar av egenvården
är bestående. I likhet med föreliggande studie visar Scain, Santos, Friedman och
Gross (2007) att regelbunden kontakt med sjuksköterskan kan förbättra en persons
egenvård. Skinner, Carey, Cradock, Daly, Davies, Doherty, Heller, Khunti och
Oliver, (2006) tar upp att personers förståelse av sjukdomen ökar när de träffar
sjuksköterskan regelbundet, därmed kan personerna lära sig att ta ansvar för sin
egenvård och sjuksköterskans stöd upplevs som nödvändigt. Orem (2001) har
uppmärksammat att sjuksköterskan och personen kan bygga upp en relation
genom regelbunden kontakt, vilket kan förbättra personens förtroende till
sjuksköterskan när hon ger sitt stöd. En god relation mellan sjuksköterskan och
personen kan därmed förbättra egenvården och såldes utgöra en viktig grund i
stödet.
SLUTSATS
Personer med diabetes typ 2 upplever att sjuksköterskans stöd ska vara
informativt vid egenvård. Andra faktorer som upplevs som viktiga för stödet är
sjuksköterskans kompetensnivå och hennes tillgänglighet. Personerna upplevde att
sjuksköterskans information ger en förbättring av egenvården. När personerna
träffar sjuksköterskan regelbundet upplever personerna att stödet blir mer effektivt
och därmed blir egenvården lättare att utföra. Upplevelser av sjuksköterskans stöd
som anses negativa vid egenvård är när sjuksköterskan inte anpassar
informationen efter personens individuella behov. Även bristande kompetens hos
sjuksköterskan upplevs som negativt för personerna eftersom personernas
förtroende till sjuksköterskan brister. När tillgängligheten är bristande upplever
personerna ett hinder för att få sjuksköterskans stöd.
Vidare forskning behövs för att undersöka vad sjuksköterskans ska basera sitt stöd
på för att en person ska kunna upprätthålla långvariga resultat av egenvård. Även
forskning kring vilken utbildning sjuksköterskan behöver för att kunna ge ett bra
stöd till personerna med diabetes typ 2 anses behövas.
11
REFERENSLISTA
Berterö, C., & Hjelm, K. (2010). Social support as described by foreign-born
persons diagnosed with type 2 diabetes mellitus and living in Sweden. Nursing
and Health Sciences, 12, 507–514.
14
Brekke, H., Jansson, P-A., & Lenner, R. (2005). Long-term (1- and 2-year) effects
of lifestyle intervention in type 2 diabetes relatives. Diabetes Research and
Clinical Practice, 70, 225–234.
Cohen, S., & Syme, L. S. (1985). Social support and health. San Diego:
Academic Press.
Edwall, L., Hellstöm, A., Öhrn, I., & Danielson, E. (2008). The lived experience
of the diabetes nurse specialist regular check-ups, as narrated by patients with
type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 17, 772-781.
Ericsson, E., & Ericsson, T. (2002). Medicinska sjukdomar. Lund:
Studentlitteratur.
Erwin,G., Iyer, S., Rajagopalan, R., Astuto, J., Wilson, P., Schaneman, J. &
Kleinman, N. (2006). Type 2 Diabetes Mellitus Treatment Patterns and
Healthcare Costs in the Elderly Population. Dis Manage Health Outcomes, 14,
(2), 75-83.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112.
Grefberg, N., & Johansson, L. (2007). Medicinboken. Stockholm: Liber.
Hayashi, T., Farrell, M., Chaput, L., Rocha, D., & Hernandez, M. (2010).
Lifestyle Intervention, Behavioral Changes, and Improvement in Cardiovascular
Risk Profiles in the California WISEWOMAN Project. Journal of Women’s
Health, 19, (6), 1129-1138.
Hicks, D. (2010). Self-management skills for people with type 2 diabetes. Nursing
Standard. 25, (6), 48-56.
Hill, J. (2011). Diabetes monitoring: risk factors, complications and management.
Nurse Prescribing, 9, (3), 122-130.
Koopmanschap, M. (2002). Coping with type II diabetes: the patient’s
perspective. Diabetologia, 45, 18-22.
Madden, S. G., Loeb, S. J., & Smith, C. A. (2008). An intregrative literature
rewiev of lifestyle interventions for the prevention of type II diabetes mellitus.
Journal of Clinical Nursing, 17, 2243–2256.
12
Malpass, A., Andrews, R., & Turner, K. M. (2009). Patients with Type 2 Diabetes
experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patients
Education and Counseling, 74, 258-263.
McLoughney, C., Khan, A., & Ahmed, A. (2007). Effectivness of a specialist
nurse-led intervention clinic in the management of cardiovascular risk factors in
diabetes. European Diabetes Nursing, 4, (3), 100-105.
Nouwen, A., Balan, A. T., Ruggiero, L., Ford, T., Twisk, J., & White, D. (2011).
Longitudinal Motivational Predictors of Dietary Self-Care and Diabetes Control
in Adults With Newly Diagnosed Type 2 Diabetes Mellitus. Health Psychology,
30, (6), 771–779.
Oftedal, B., Karlsen, B., & Bru, E. (2010a). Life values and self-regulation
behaviours among adults with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 19,
2548-2556.
Oftedal, B., Karlsen, B., & Bru, E. (2010b). Perceived support from healthcare
practitioners among adults with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing,
66, (7), 1500-1509.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen - kvalitativa och
kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Orem, D. E. (2001). Nursing Concepts of Practice (6th ed.). St Louis: Mosby Inc.
Peel, E., Parry, O., Douglas, M., & Lawton, J. (2004). Diagnosis of type 2
diabetes: a qualitative analysis of patients’ emotional reactions and views about
information provision. Patient Education and Counseling, 53, 269-275.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2010). Nursing Research – Appraising Evidence for
Nursing Pracice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Richard, A., & Shea, K. (2011). Delineation of Self-Care and Associated
Concepts. Journal of Nursing Scholarship, 43, (3), 255–264.
Richards, S. (2011). Weight management through the development of a healthy
lifestyle. Primary Health Care, 21, (2), 22-24.
Scain, S., Santos, B., Friedman, R., & Gross, J. (2007). Type 2 diabetic patients
attending a nurse educator have improved metabolic control. Diabetes Research
and Clinical Practice, 77, 399-404.
Skinner, T., Carey, M., Cradock, S., Daly, H., Davies, M., Doherty, Y., Heller, S.,
Khunti, K., & Oliver, L. (2006). Diabetes education and self-management for
ongoing and newly diagnosed (DESMOND): Process modelling of pilot study.
Patient Education and Counseling 64, 369–377.
Smith, S. M., O’Leary, M., Bury, G., Shannon, W., Tynan, A., Staines, A., &
Thompson, C. (2003). A qualitative investigation of the views and health beliefs
of patients with Type 2 diabetes following the introduction of a diabetes shared
care service. Diabetic Medicine, 20, 853–857.
13
Socialstyrelsens nationella riktlinjer. (2010). Typ 2-diabetes – vad du kan göra
och vad vården bör göra. Stockholm: Socialstyrelsen Artikelnr 2010-6-16.
Hämtat 110530 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18070/2010-616.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Mat vid diabetes – En
systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU.
Thors Adolfsson, E., Smide, B., Rosenblad, A., & Wikblad, K. (2009). Does
patient education facilitate diabetic patients’ possibilities to reach national
treatment targets?. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 27, 91-96.
Thors Adolfsson, E., Starrin, B., Smide, B., & Wikblad, K. (2008). Type 2
diabetic patients’ experiences of two different educational approaches-A
qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 45, 986-994.
Visram, S., Bremner, A., Harrington, B., & Hawthorne, G. (2008). Factors
affecting uptake of an education and physical activity programme for newly
diagnosed type 2 diabetes. European Diabetes Nursing,1, (5), 17-22.
Welch, G., Zagarins, S., Feinberg, R., & Garb, J. (2011). Motivational
interviewing delivered by diabetes educators: Does it improve blood glucose
control among poorly controlled type 2 diabetes patients?. Diabetes Research and
Clinical Practice, 91, 54-60.
Wellard, S. J. Rennie, S., & King, R. (2008). Perceptions of people with type 2
diabetes about self-managment and the efficacy of community based services.
Contemporary Nurse, 29, 218-226.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad.
Lund: Studentlittetatur.
World Health Organization. (2011). Diabetes. (Elektronisk). Hämtad 120127 från:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/
14
BILAGEFÖRTECKNING
Bilaga 1 – Artikelsökning
Bilaga 2 – Kvalitetsbedömning av artiklar
Bilaga 3 - Artikelöversikt
Bilaga 4 – Exempel på innehållsanalys
15
Bilaga 1 – Artikelsökning sidan 1 (6)
Sökning 111025 Databas: Cinahl
Sökord
Antal
träffar
Titelnivå
Abstraktnivå
Fulltext
nivå
Utvalda
artiklar
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent
3729
-
-
-
-
Lifestyle changes
825
-
-
-
-
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent AND Lifestyle
changes
128
128
15
5
0
Sökord
Antal
träffar
Titelnivå
Abstraktnivå
Fulltext
nivå
Utvalda
artiklar
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent
3729
-
-
-
-
Motivation
2955
-
-
-
-
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent AND Motivation
21
21
7
4
1
-
Ingen urvalsprocess
Sökning 111102 Databas Cinahl
-
Ingen urvalsprocess
16
Bilaga 1 – artikelsökning sidan 2 (6)
Sökning 111102 Databas Cinahl
Sökord
Antal
träffar
Titelnivå
Abstraktnivå
Fulltext
nivå
Utvalda
artiklar
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent
3755
-
-
-
-
Nursing Intervention
921
-
-
-
-
Qualitative studies
129
-
-
-
-
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent AND Nursing
Intervention AND Qualitative
studies
12
12
3
2
0
Sökord
Antal
träffar
Titelnivå
Abstraktnivå
Fulltext
nivå
Utvalda
artiklar
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent
3870
-
-
-
-
Motivation
3130
-
-
-
-
Qualitative studies
129
-
-
-
-
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent AND Motivation
AND Qualitative studies
6
6
6
3
2
-
Ingen urvalsprocess
Sökning 120118 Databas Cinahl
-
Ingen urvalsprocess
17
Bilaga 1 – artikelsökning sidan 3 (6)
Sökning 120118 Databas Cinahl
Sökord
Antal
träffar
Titelnivå
Abstraktnivå
Fulltext
nivå
Utvalda
artiklar
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent
3870
-
-
-
-
Patient Education
6835
-
-
-
-
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent AND
161
161
12
5
2
Sökord
Antal
träffar
Titelnivå
Abstraktnivå
Fulltext
nivå
Utvalda
artiklar
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent
3870
-
-
-
-
Diabetes Education
509
-
-
-
-
Qualitative studies
129
-
-
-
-
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent AND Diabetes
Education AND Qualitative
studies
6
6
4
4
1
Patient Education
-
Ingen urvalsprocess
Sökning 120118 Databas Cinahl
-
Ingen urvalsprocess
18
Bilaga 1 – artikelsökning sidan 4 (6)
Sökning 120118 Databas Cinahl
Sökord
Antal
träffar
Titelnivå
Abstraktnivå
Fulltext
nivå
Utvalda
artiklar
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent
3870
-
-
-
-
Information
36459
-
-
-
-
Qualitative studies
129
-
-
-
-
Diabetes Mellitus, Non-Insulin
Dependent AND Information
AND Qualitative studies
17
17
6
4
1
Sökord
Antal
träffar
Titelnivå
Abstraktnivå
Fulltext
nivå
Utvalda
artiklar
Diabetes Mellitus type 2
3892
-
-
-
-
Self care
3328
-
-
-
-
Qualitative studies
11881
-
-
-
-
Diabetes Mellitus type 2 AND
Self care AND Qualitative
studies
24
24
0
0
0
-
Ingen urvalsprocess
Sökning 120208 Databas Cinahl
-
Ingen urvalsprocess
19
Bilaga 1 – artikelsökning sidan 5 (6)
Sökning 120127 Databas Psykinfo
Titelnivå
Abstraktnivå
Fulltext
Utvalda
artiklar
Diabetes type 2 AND qualitative 86
studies AND information
86
2
2
0
Diabetes type 2 AND qualitative 22
studies AND motivation
22
0
0
0
Diabetes type 2 AND qualitative 169
studies AND education
169
1
1
0
Diabetes type 2 AND qualitative 89
studies AND patient education
89
1
1
0
Diabetes type 2 AND Nursing
Support
51
51
5
4
1
Diabetes type 2 AND lifestyle
changes
31
31
3
2
1
Diabetes type 2 AND Self Care
156
156
4
0
0
Sökord
Antal
träffar
20
Bilaga 1 – artikelsökning sidan 6 (6)
Sökning 120127 Databas Medline
Sökord
Antal
träffar
Titelnivå
Abstraktnivå
Fulltext
Utvalda
artiklar
Diabetes Mellitus type 2
11133
-
-
-
-
qualitative research
4810
-
-
-
-
information
116561
-
-
-
-
Patient education
9996
-
-
-
-
motivation
8642
-
-
-
-
Self Care
3964
-
-
-
-
Diabetes Mellitus type 2 AND
qualitative research AND
information
11
11
0
0
0
Diabetes Mellitus type 2 AND
qualitative research AND
motivation
4
4
0
0
0
Diabetes type 2 AND qualitative 11
research AND patient education
11
1
1
0
Diabetes Mellitus type 2 AND
qualitative research AND
Selfcare
17
0
0
0
-
17
Ingen urvalsprocess
21
Bilaga 2 - Kvalitetsbedömningsprotokoll för artiklar sid. 1 (2)
Protokollet är hämtat ur: Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011).
Evidensbaserad omvårdnad, s 156-157. Lund: Studentlitteratur
Beskrivning av studien, t ex
metodval…………………………………………………
Patientkarakteristiska:
Antal:………………
Ålder:………………
Män:……………….
Kvinnor:…………….
Beskrivning av studien
Ja
Nej
Vet ej
Finns det tydligt syfte?
Är kontexten presenterad?
Etiskt resonemang?
Urval /- relevant?
-
Strategiskt?
Metod för/ - urvalsförfarande tydligt
beskriven?
-
Datainsamling tydligt
beskriven?
Analys tydligt beskriven?
Giltighet/ -är resultatet logiskt
begripligt?
-
råder datamättnad?
-
råder analysmättnad?
Kommunicerbarhet/ -redovisas
resultatet klart och tydligt?
-
redovisas resultatet i
förhållande till teoretisk
referensram?
Genereras teori?
22
Bilaga 2 - Kvalitetsbedömningsprotokoll för artiklar sid. 2 (2)
Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskskrivning/analys
adekvat?
………………………………………………………………………………………
Sammanfattande
bedömning av arbetet
Bra
Medel
Dåligt
Kommentar:
…………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………
Granskare (sign) ……………………………………..
23
Bilaga 3 – Artikelöversikt sid. 1 (3)
Författare/år/
tidsskrift
Titel
Syfte
Metod, Land
Resultat
Kvalitets
bedömning
Berterö, C., & Hjelm,
K. (2010). Nursing
and Health
Sciences14
Social support as
described by foreignborn persons
diagnosed with type 2
diabetes mellitus and
living in Sweden
Explore/describe the
meaning of support
and its impact on the
life situation of
patients with diabetes
Qualitative method.
Semi-structured
interviews 34
patients with type 2
diabetes.
The meaning of “support” was
described by the participants
as medical support,
information support, and
aiding support to learn to
manage diabetes.
91%
The lived experience of
the diabetes nurse
specialist regular
check-ups, as narrated
by patients with type 2
diabetes
Elucidate the lived
experiences of
regular diabetes
nurse specialist check
ups
Experiences of regular checkups showed an positive
influence on the patients way
of living
84%
Providing diet and physical
activity, information together
encourages patients
84%
Edwall, L-L.,
Hellstöm, A-L., Öhrn,
I-B., & Danielson, E.
(2008). Journal of
Clinical Nursing
Sweden
Qualitative method.
A phenomenologicalhermeneutic method.
Interviews 20
patients with type 2
diabetes.
Sweden
Malpass, A.,
Andrews, R., &
Turner, K-M. (2009).
Patients Education
and Counseling
Patients with Type 2
Diabetes experiences of
making multiple
lifestyle changes: A
qualitative study
Explore experiences
of making diet and
physical activity
changes
Qualitative method.
Thematic analysis.
Interviews 30
patients with type 2
diabetes.
Great Britain
1
Bilaga 3 – Artikelöversikt sid. 2 (3)
Författare/år/
tidsskrift
Titel
Syfte
Oftedal, B., Karlsen,
B., & Bru, E. (2010a)
Journal of Clinical
Nursing
Life values and selfregulation behaviours
among adults with
type 2 diabetes.
Identify life values
Qualitative method.
in adults with type 2 Descriptive/explorative.
Interviews 19 patients
diabetes.
with type 2 diabetes.
Metod, Land
Norway
Oftedal, B., Karlsen,
B., & Bru, E. (2010b).
Journal Of Advanced
Nursing
Perceived support
from healthcare
practitioners among
adults with type 2
diabetes.
How adults with
type 2 diabetes
perceive different
attributes of support
Qualitative method.
Descriptive/
explorative. Interviews
19 patients with type 2
diabetes.
Norway
Peel, E., Parry, O.,
Douglas, M., &
Lawton, J. (2004).
Patient Education and
Counseling
Diagnosis of type 2
diabetes: a qualitative
analysis of patients’
emotional reactions
and views about
information provision
To explore patients
emotional reactions
about diagnosis and
information
provision
Qualitative method.
Thematic analysis.
Interviews 40 patients
with type 2 diabetes.
Resultat
Kvalitets
bedömning
Six themes, maintaining health 91%
and longevity, feeling of
bodily well-being, preserving
a positive body image, selfdetermination, maintaining the
ability to work and belonging.
Five themes were identified,
91%
an empathic approach,
practical advice and
information, involvement in
decision making, accurate and
individualized information and
ongoing group-based support.
Three main routes to
diagnosis: Suspected diabetes,
illness and routine.
84%
Scotland
2
Bilaga 3 – Artikelöversikt sid. 3 (3)
Författare/År/
Tidsskift
Smith, S-M.,
O’Leary, M., Bury,
G., Shannon, W.,
Tynan, A., Staines,
A., & Thompson, C.
(2003). Diabetic
Medicine
Thors Adolfsson, E.,
Starrin, B., Smide, B.,
& Wikblad, K.
(2008). International
Journal of Nursing
Studies
Syfte
Metod, Land
Resultat
Kvalitets
bedömning
A qualitative
investigation of the views
and health
beliefs of patients with
Type 2 diabetes
following the
introduction of a diabetes
shared care service
Explore patients
views and health
beliefs of patients
with type 2
diabetes who had
experienced a new
structure diabetes
care
Qualitative method.
Phenomenological method.
Interviews 25 patients with
type 2 diabetes mellitus.
84%
Ireland
Themes were
frustration,
victimization and
powerlessness in the
relation of living with
diabetes.
Type 2 diabetic patients’
experiences of two
different educational
approaches-A qualitative
study.
Patients
experiences of two
different
educational
approaches.
Qualitative method. Content
analysis. Interviews 28
patients with type 2
diabetes.
Three main categories,
relationships, learning
and controlling the
disease.
91%
Understand how
people managed
their diabetes
Qualitative method.
Interpretive approach.
Interviews 4 patients with
type 2 diabetes.
Four predominant
themes identified were
community based
services, family
relationship, food as a
social connector and
strategies that might
help others.
91%
Titel
02BDOX07lirxXMa4ifgcbX2oEike-rnX3wdtai0, cle S 7U lAaM.l1 r KMrPStetiicucd.ci lbileSecelnimisnchieti hnL getd tL ,a t2ld.0.03
Wellard, S-J. Rennie, Perceptions of people
S., & King, R. (2008). with type 2 diabetes
Contemporary Nurse about self-managment
and the efficacy of
community based
services
Sweden
Great Britain
3
Bilaga 4 – Exempel på innehållsanalys sid 1 (2)
Meningsenhet
Kondensering
Kod
Underkategori
In patients descriptions of information provision was
the desire for support from health professionals (Peel,
Parry, Douglas, & Lawton, 2004)
Information var
önskvärt vid stödet från
sjukvårdspersonalen
Information
var önskvärt
Positiva
upplevelser av
sjuksköterskans
information
Kategori
Information
An expressed need for more information … equally
manifest in the majority of our respondents (Peel,
Parry, Douglas, & Lawton, 2004)
Behov av mer
information uttrycktes
Behov av
mer
information
Both the men and the women desired support from
health professionals in diabetes care (physicians and
diabetes specialist nurses) and emphasized the
importance of competence in DM. (Berterö, & Hjelm,
2010).
Önskvärd med stöd från Önskvärt
sjukvårdspersonal och
med god
vikten av deras
kompetens
kompetens betonades
Upplevelser av
god kompetens
Problematic issues where related to variation in the
level of knowledge about T2DM among health care
practitioner (Oftedal, Karlsen & Bru, 2010b).
Nivån av kunskap
varierade bland
personalen vilket
skapade problem
Upplevelser av
bristande
kompetens
Kunskap
varierade hos
personalen
Negativa
upplevelser av
sjuksköterskans
information
Kompetens
4
Bilaga 4 – Exempel på innehållsanalys sid 2 (2)
Meningsenhet
Kondensering
Kod
Underkategori
Through the DNS support and access, patients
developed a willingness to take responsibility for self
care without putting their health at risk (Edwall,
Hellstöm, Öhrn, & Danielson, 2008).
Personalens stöd och
tillgänglighet fick
personen att utveckla
ansvar för sin
behandling
Stöd och
tillgänglighet
utvecklade
ansvar för
behandlingen
Upplevelser
av god
tillgänglighet
There was a issue expressed about limited support
(Berterö, & Hjelm, 2010).
Begränsat stöd
uttrycktes som ett
problem
Begränsat
stöd
Upplevelser
av bristande
tillgänglighet
Kategori
Tillgänglighet
5
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards