Samverkansmatematik: 1 + 1 = 3

advertisement
Samverkansmatematik: 1 + 1 = 3
En kartläggning av hur civila samhället och
kommuner samverkar inom integrationsområdet
Rapport 2014:68
Rapportnr: 2014:68
ISSN: 1403-168X
Rapportansvarig: Danny Eriksson och Ann Hansson
Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet, i samarbete med
kultursekretariatet, Västra Götalandsregionen
Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter.
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1.
Inledning ............................................................................................. 6
2.
Bakgrund och metod............................................................................ 7
3.
Civilsamhället i integrationsområdet ...................................................11
3.1. Centrala begrepp ........................................................................................ 11
3.2. Civilsamhällets engagemang och mervärde ................................................ 12
3.3 Ökat intresse för samverkan med civila samhället ........................................ 13
4.
Resultat och analys .............................................................................15
4.1.
4.2.
4.3.
4.4.
4.5.
Integration som arbetsområde ................................................................... 15
Samverkan mellan kommuner och civilsamhället ....................................... 21
Hinder och möjligheter för samverkan ........................................................ 24
Samverkansformer ..................................................................................... 31
Hur kan regionala aktörer bidra? ................................................................ 35
5.
Reflektioner .......................................................................................37
6.
Rekommendationer ............................................................................38
7.
Källförteckning ...................................................................................40
Bilaga 1: Organisationer och projekt
Bilaga 2: Kommunpresentationer
-3-
Sammanfattning
Denna rapport är en sammanfattning av en kartläggning som gjorts av
Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionens kulturnämnd
under perioden april-september 2014. Kartläggningens syfte har varit att:







Identifiera vilka organisationer inom det civila samhället som arbetar med
frågor kopplade till integration och vilka verksamheter de bedriver
Identifiera hur kommuner arbetar med integration och vilka verksamheter
de bedriver på området
Identifiera i vilken utsträckning och under vilka former det sker en
samverkan mellan det civila samhället och kommuner i arbete kopplat till
integration
Undersöka hur det civila samhällets organisationer och kommuner
förhåller sig till den nationella överenskommelsen på integrationsområdet,
samt om den bidragit till ökad samverkan mellan parterna och fler lokala
eller regionala dialogprocesser och överenskommelser
Undersöka om det finns intresse och behov av ökad samverkan mellan
parterna samt vilka hinder och möjligheter de ser i praktiken för en ökad
samverkan
Undersöka vilken roll kulturen kan ha för ökad delaktighet och inkludering
Undersöka om det finns behov av ny kunskap eller forskning som kan
bidra till det praktiska arbetet
Ett av huvudresultaten i kartläggningen är att det i Västra Götalands län finns en
utbredd kontakt mellan kommuner och det civila samhället och att samverkan sker
i olika grad. Tydligt är att det finns en högre grad av informell samverkan än
formell samverkan. Majoriteten av kommunerna och det civila samhällets aktörer
uppger att de önskar samverka i högre utsträckning. De uttrycker samtidigt en
medvetenhet kring vilka hinder och möjligheter som finns för att en ökad
samverkan ska bli möjlig. Grundläggande förutsättningar för en fungerande
samverkansprocess är enligt aktörerna i kartläggningen en förståelse för varandras
roller och jämlika villkor för deltagande. En tydlig och transparent kommunikation
är också viktig för att aktörerna ska känna förtroende för varandra och inte förlora
sitt oberoende.
I arbetet med kartläggningen ser vi också ett samband mellan kunskap och
samverkan. Ett flertal kommuner har i samråd med det civila samhällets lyckats
skapa en gemensam bild av behov och förutsättningar för vad en samverkan ska
leda fram till. I de kommuner som ännu inte hittat former för samverkan så
efterfrågas metodstöd och kompetensutveckling. De områden som kommuner
nämner som viktiga att få en kompetenshöjning inom är bland annat interkulturell
dialog, pedagogik, metodutveckling samt hälsofrämjande insatser för barn och
-4-
vuxna. Här har Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen en unik möjlighet att
underlätta och samordna en samverkan mellan aktörer och erbjuda
kunskapsutveckling inom nämnda områden. I rapporten beskriver vi ett antal
samverkansformer som finns bland länets kommuner. Genom rapporten synliggör
vi också den enorma kapacitet som finns inom det civila samhället på
integrationsområdet.
Vi rekommenderar:









Att kommuner i större utsträckning involverar det civila samhället i
samverkansprocesser och att det sker på lika villkor
Att kommuner avsätter resurser, både i form av personella resurser och i
arbetstid, för att samverkansprocessen ska bli ordentligt förankrad
Att kommuner i större utsträckning inleder lokala dialoger med det civila
samhället för att klargöra förväntningar och riktlinjer för en samverkan
En ökad samverkan mellan olika förvaltningar och mellan olika politiska
partier inom kommunen i arbetet med integration
Att kommuner är tydliga med vilka regler som finns för att bevilja medel
till det civila samhället samt vilka möjligheter som finns att teckna avtal
Att kommuner är flexibla för det civila samhällets arbetssätt och metoder
Att kommuner synliggör det civila samhällets mervärde samt att de stöttar
och uppmuntrar dess insatser
Att fortsatt utveckla en regional och delregional samverkan mellan
kommuner och organisationer
Att det civila samhällets organisationer samverkar mer med varandra i
nätverk och genom gemensamma insatser
Vår förhoppning är att denna rapport blir ett bidrag till ökad kunskap om de
verksamheter som bedrivs inom det civila samhället och bland länets kommuner.
-5-
1. Inledning
Den här rapporten är en sammanfattning av en kartläggning som genomförts av
Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionens Kulturnämnd.
Bakgrunden till kartläggningen är den nationella överenskommelse som slöts 2010
mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL). Kartläggningen gjordes mellan april-september
2014 med syfte att identifiera de insatser som främjar integration inom kommuner
och det civila samhället i Västra Götalands län. Syftet har också varit att undersöka
hur kommuner och aktörer från det civila samhället samverkar inom
integrationsområdet. Resultatet av kartläggningen kommer att tillgängliggöras
genom Länsstyrelsernas gemensamma webbportal www.informationsverige.se. Där
synliggörs information om det civila samhällets insatser och konkreta verksamheter
för nyanlända, myndigheter, kommuner och andra aktörer.
Västra Götalandsregionens kulturnämnd vill med kartläggningen lyfta kulturens
roll för ett vidgat deltagande och interkulturell dialog. Kartläggningens resultat
kommer att användas i regionens fortsatta arbete inom området interkulturell dialog
och social sammanhållning. På initiativ av kultursekretariatet Västra
Götalandsregionen har regionen arbetat fram två regiongemensamma plattformar
för interkulturell dialog: (1) en regional plattform för interkulturell dialog och (2)
ett regionalt forskningsråd för interkulturell dialog. Insatserna ska verka för
samordning av regionala insatser och forskning för att bryta segregationen. Målen
är att bidra till invånarnas delaktighet i tillväxt- och utveckling och verka för alla
invånares jämlika tillgång till arbete, bostad, utbildning och hälsa.
Ett av motiven bakom kartläggningen är att regionala aktörer som Länsstyrelsen
och Västra Götalandsregionen kan samordna och förmedla exempel på de olika
former och modeller för samverkan som finns i länet. Ett första steg blir att sprida
denna rapport och även fortsätt utveckla dialogen med kommunalförbund,
kommuner och det civila samhällets organisationer.
Talieh Ashjari
Enhetschef,
Enheten för social hållbarhet,
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Staffan Rydén,
Kulturchef,
Kultursekretariatet,
Västra Götalandsregionen
-6-
2. Bakgrund och metod
Bakgrund
Under 2007 inledde regeringen en dialog med idéburna organisationer inom det
sociala området. Det resulterade bland annat i den överenskommelse som 2008
tecknades mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och
idéburna organisationer. Undertecknandet innebär både gemensamma åtaganden
och principer som ska utveckla relationerna och tyddliggöra rollerna mellan de
olika parterna.
Överenskommelsen på det sociala området var en av utgångspunkterna för
tecknandet av ytterligare en överenskommelse. Den tecknades 2010 mellan
regeringen, SKL och idéburna organisationer inom integrationsområdet med syfte
att:
”(…) förtydliga relationen mellan staten, kommunerna,
landstingen/regionerna och de idéburna organisationerna i arbetet
med nyanländas etablering och integration. Vidare ska den bidra till
utvecklandet av former och metoder för att de idéburna
organisationerna bättre ska kunna medverka i insatser som bidrar till
integration.”1
Det överenskommelserna har gemensamt är att de ska främja relationer och
förståelse mellan parterna. De ska vara ett sätt att bättre ta tillvara på och stärka det
civila samhällets aktörer. De ska bidra till en ökad samverkan mellan parterna och
att fler lokala och regionala dialogprocesser och överenskommelser kommer till
stånd. När vi genomfört vår kartläggning har den nationella överenskommelsen på
integrationsområdet, och dess effekter, varit en viktig utgångspunkt.
Kartläggningens syfte har varit att:




Identifiera vilka organisationer inom det civila samhället som arbetar med
frågor kopplade till integration och vilka verksamheter de bedriver
Identifiera hur kommuner arbetar med integration och vilka verksamheter
de bedriver på området
Identifiera i vilken utsträckning och under vilka former det sker en
samverkan mellan det civila samhället och kommuner i arbete kopplat till
integration
Undersöka hur det civila samhällets organisationer och kommuner
förhåller sig till den nationella överenskommelsen på integrationsområdet,
1
http://www.regeringen.se/sb/d/9735/a/122283. Ytterligare information om
överenskommelserna i sin helhet finns på www.regeringen.se.
-7-



samt om den bidragit till ökad samverkan mellan parterna och fler lokala
eller regionala dialogprocesser och överenskommelser
Undersöka om det finns intresse och behov av ökad samverkan mellan
parterna samt vilka hinder och möjligheter de ser i praktiken för en ökad
samverkan
Undersöka vilken roll kulturen kan ha för ökad delaktighet och inkludering
Undersöka om det finns behov av ny kunskap eller forskning som kan
bidra till det praktiska arbetet
Kartläggningen har genomförts under perioden april-september 2014. Detta är en
tidsram som krävt omfattande avgränsningar, urval och prioriteringar. Den ska
därför inte ses som en heltäckande redogörelse för den verksamhet som bedrivs
med koppling till integration i länets 49 kommuner. Vår utgångspunkt har varit att
göra ett nedslag och att skapa ett underlag för fortsatt arbete. De verksamheter och
samverkansformer som hittats har inte analyserats med hjälp av specifika mät- och
utvärderingsverktyg. Därför bör kartläggningen inte ses som en vetenskaplig
studie, utan istället som ett bidrag till fortsatta frågeställningar och framtida
studieområden.
Intervjuer och enkäter
Våra huvudsakliga metoder för datainsamling har varit intervjuer och enkäter.
Fördelen med intervjun som metod är att den ger en mer djuplodad beskrivning
med större utrymme för intervjupersonen att reflektera och förtydliga. Intervjuerna
har varit semi-strukturerade. Det innebär att vissa frågor tagits fram på förhand
men inte helt styrt intervjun utan lämnat utrymme för uppföljande frågor. Med
hjälp av enkäterna har vi haft möjlighet att nå ut till ett större antal personer och
därmed få en bättre överblick av länet. I rapporten använder vi återkommande
ordet informant, vilket helt enkelt syftar på den person som en intervju genomförts
med eller som besvarat enkäten.
Intervjuerna har varat mellan 1-3 timmar. Vi har använt oss av 2 enkäter; den ena
riktad till det civila samhällets organisationer och den andra till kommuner.
Frågorna i respektive enkät har till största del berört samma område. Gemensamt
för våra intervjuer och enkäter är att de varit utformade med öppna frågor och
öppna svarsalternativ.
Totalt antal genomförda intervjuer i kartläggningen: 47
Totalt antal informanter som deltagit i intervjuerna: 91
Totalt antal skickade enkäter till kommuner och stadsdelar/antal svar: 59/36
Totalt antal skickade enkäter till civila samhällets organisationer/antal svar: 323/93
-8-
Kommuner
Vi har besökt 12 kommuner i Västra Götalands län och 4 stadsdelsförvaltningar
(SDF) inom Göteborgs stad. Dessa är: Åmål, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg,
Falköping, Skövde, Svenljunga, Borås, Mark, Härryda, Mölndal, Göteborgs stad,
Östra SDF, Västra SDF, Majorna-Linné SDF och Angered SDF. Vi har genomfört
24 intervjuer med representanter från kommuner eller stadsdelsförvaltningar inom
Göteborgs stad. Informanterna har utgjorts av de som besvarat enkäten och/eller
andra som kommunen bedömt kunna ge en så heltäckande bild som möjligt. Det
innebär att vi exempelvis har träffat såväl kommunchefer som förvaltningschefer,
utvecklingsledare, folkhälsoplanerare, föreningssamordnare och integrations- eller
flyktingsamordnare. Oftast har intervjuerna genomförts med flera
kommunrepresentanter närvarande.
Enkäten riktad till kommunerna har gått ut till samtliga av länets 49 kommuner
samt Göteborgs stads 10 stadsdelsförvaltningar. Det innebär att den skickats till
sammanlagt 59 mottagare. Av dessa fick vi totalt tillbaka 36 svar.
Civila samhället
Vi har besökt och gjort intervjuer med sammanlagt 23 olika organisationer från det
civila samhället. Organisationernas spridning i länet sammanfaller i stort med de 12
kommuner som besökts. Störst antal intervjuer har genomförts i
Göteborgsregionen, 11 st. Informanterna har utgjorts av de som besvarat enkäten
och/eller andra som organisationen bedömt kunna ge en så heltäckande bild som
möjligt. Det innebär att vi träffat såväl styrelseledamoter som verksamhetschefer,
samordnare, handläggare och projektledare. Oftast har intervjuerna genomförts
med flera personer från organisationen närvarande.
Enkäten riktad till det civila samhället har skickats till 323 organisationer över hela
länet. Av dessa fick vi totalt tillbaka 93 svar.
Urval
Urvalet av kommunbesök baserades framförallt på att få en så hög representation
som möjligt sett till både geografisk spridning och storlek på kommun och stad.
Urvalet av aktörer från det civila samhället som intervjuats baserades på att få en så
stor spridning som möjligt sett till verksamhetsinriktning, storlek på organisation
och geografiskt arbetsområde. I kartläggningen har ideella föreningar prioriterats
före andra organisationsformer.
Organisationerna och verksamheterna har identifierats genom enkätsvar,
förkunskap och research. Vi inledde med att göra intervjuer med större
-9-
organisationer och paraplyorganisationer där flera även är regionalt verksamma.
Dessa organisationer gav oss kunskap om andra aktörer från det civila samhället
som kunde vara aktuella att kontakta. Vi har även deltagit i ett flertal konferenser
och nätverksmöten vilka gett information som varit värdefull för arbetets gång.
Dessutom har våra egna nätverk haft stor betydelse och så även informella möten
med medarbetare och representanter från både kommuner och det civila samhället.
Urvalet till bilaga 1: Organisationer och projekt, har baserats på de organisationer
vi gjort intervjuer med samt organisationer med konkreta verksamheter som
besvarat enkäten. I bilagan finns även organisationer med konkreta verksamheter
som vi fått kunskap om genom andra organisationer, enkätsvar, förkunskap, egna
nätverk och informella möten.
Kommuner som besökts och intervjuats
Kommuner där organisationer besökts och intervjuats
- 10 -
3. Civilsamhället i integrationsområdet
I ”En politik för det civila samhället” framhåller riksdag och regering det civila
samhällets viktiga roll såväl i samhället i stort som i integrationspolitiken.
Regeringen har även genom överenskommelsen inom integrationsområdet
ytterligare lyft det civila samhällets unika roll och betydelse. Utifrån uppdraget att
främja samverkan inom integrationsområdet kan vår kartläggning ses som ett steg
att synliggöra det civila samhällets aktörer och insatser såväl som deras självklara
plats i arbetet med integration. Att det finns levande, oberoende föreningar och
verksamheter som inte kontrolleras av staten är en av förutsättningarna för verklig
demokrati. Nästan 80 % av alla vuxna svenskar är medlemmar i minst en förening
och de flesta är engagerade inom det sociala området eller i idrottsrörelsen.2
Historiskt sett har Sverige länge haft en stark offentlig sektor och vid sidan av den,
ett starkt civilt samhälle. Den offentliga sektorn och det civila samhället varit länge
varit separerade, haft svårt att förstå varandras roller och sträva mot ett gemensamt
mål. Detta håller delvis på att förändras i takt med att det civila samhällets aktörer
allt oftare bjuds in till samverkan med offentlig sektor som välfärdsproducenter, så
även i arbetet med integration. Syftet med den nationella överenskommelsen inom
integrationsområdet är bland annat att stödja en större mångfald av utövare och
möjliggöra för ideella aktörer att konkurrera på lika villkor.3 I kapitlet samverkan
beskrivs hindren och möjligheterna för detta.
3.1.
Centrala begrepp
Civila samhället (synonym civilsamhället) är ett samlande namn för det civila
samhällets organisationer. Civilsamhället omfattar föreningslivet, ideella
organisationer och frivilliga krafter, men även ekonomiska verksamheter som inte
främst är vinstutdelande utan snarare drivs utifrån ideella mål och ett engagemang
för en viss samhällsfråga. Civilsamhällets verksamheter bygger på demokratiska
värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Vi ser
också hur nya generationer utvecklar föreningar som varken har styrelse eller
formella årsmöten men som ändå vilar på demokratiska värderingar. Inom det
civila samhället finns också plats för informella nätverk och vänskapsrelationer.
Det utgörs av en mängd olika aktiviteter och verksamheter som bidrar till att andra
sektorer fungerar bättre. Det civila samhället definieras av riksdag och regering
2
Charlotta Levy, Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa, delutredning från
regeringens Framtidskommission, 2013:3.
3
Riksrevisionen, Staten och det civila samhället i integrationsarbetet, RIR 2014:3.
- 11 -
som ” … en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där
människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen”.4
I överenskommelserna mellan regeringen och civilsamhällets organisationer
används uttrycket idéburen. I retoriken är det ”valet att frivilligt gå samman kring
idé och värdegrund” som gör att organisationerna kallar sig idéburna. Begreppet
idéburen organisation är enligt riksdag och regering bredare än civila samhällets
organisationer eftersom det omfattar den kooperativa rörelsen. De idéburna
organisationerna har någon form av oegennyttigt uppdrag men kan vara
vinstdrivande. En ideell förening syftar till att främja sina medlemmars ideella
intressen. Gemensamt för dessa organisationer är att de främjar en idé samt drivs
utan ekonomisk vinst som huvudsyfte. De gynnar invånarnas eller medlemmarnas
intressen och är socialt hållbara och värdegrundsbaserade. Den grundas genom att
personer går samman och skriver stadgar för föreningen. I vår kartläggning har vi
lagt tyngpunkten på att identifiera verksamheter som bedrivs av ideella
organisationer. När vi gjort vårt urval av organisationer har vi försökt få med ett så
brett spann av föreningar och organisationer som möjligt. Vi har velat nå ut till
såväl stora som små organisationer, etniska föreningar, trossamfund,
kulturföreningar, studieförbund, idrottsföreningar och informella nätverk.
Gemensamt för de som ingår i kartläggningen är att de drivs av ett engagemang för
att skapa verksamheter som får människor att känna sig delaktiga och som erbjuder
konkreta aktiviteter och mötesplatser
3.2.
Civilsamhällets engagemang och mervärde
Det civila samhället kan delas upp i en formell och en informell del. Den formella
delen av det civila samhället handlar exempelvis om medlemskap i föreningar och
verksamheter vilka kan drivas av anställd personal. Vid sidan av detta finns en
informell del som handlar om frivilliga insatser baserade på engagemang.
Förhållandet mellan civilsamhället och den offentliga sektorn är under ständig
förändring och ser i dag bra mycket annorlunda ut än för 100 år sedan. Flera
etablerade föreningar, såsom Röda Korset, bildades i en tid när Sverige var ett
fattigt land och där ett välfärdsamhälle inte kunde tas för givet.5 De senaste åren
har det skett en förskjutning från de traditionella folkrörelserna till mer flexibla
nätverk. En förklaring till detta är att vi har gått från ett industrisamhälle till ett
nätverkssamhälle där sociala medier och lösare former av engagemang blir
vanligare som arenor för det civila samhället. Nya rörelser utan formell struktur
såsom Pantrarna för upprustning av förorten, Staden vi vill ha och Neutrala
Ungdomsförbundet i Biskopsgården har vuxit fram utifrån ett behov att organisera
4
5
Regeringens proposition, En politik för det civila samhälle, prop. 2009/10:55.
Andreas Linderud, Frihet utan oberoende, Sektor 3, 2008.
- 12 -
sig. Å ena sidan håller det civila samhället på att luckras upp i och med dessa
förändringar, å andra sidan spelar de stora organisationerna av folkrörelsemodell
fortfarande en viktig roll. De får rollen som knytpunkter i de nya nätverken och
möjliggör även nya former av engagemang.
Det civila samhällets unika egenskaper är att det välkomnar människor in i ett
sammanhang. Det kan i bästa fall fungera som en demokratiskola och en plattform
för människor att göra sin röst hörd.6 Det civila samhällets verksamheter bygger på
ideellt arbete där engagemang är ryggraden för allt. De flesta organisationer har
också en värdegrund som all verksamhet utgår från vilket stärker deras
trovärdighet. Något som också utmärker det civila samhället är att den verkar
lokalt, nära sin målgrupp, ofta med förebyggande insatser och med ett långsiktigt
förhållningssätt. Det civila samhället har även en självklar roll som påverkansaktör
där organisationer spelar en viktig roll som opinionsbildare i viktiga frågor. Ett
mervärde är även att de är självständiga och oberoende i förhållande till sin
målgrupp och de bär inte på bagaget att vara en myndighet eller förvaltning. Vidare
bidrar det civila samhällets organisationer med ett unikt kunnande om nya metoder
och arbetssätt som kan vara en resurs för den offentliga sektorns arbete.
I kartläggningen har vi varit intresserade av att förstå hur organisationer och
föreningar inom det civila samhället uppfattar sin förändrade roll i
välfärdssamhället. Om de har stöd eller samverkar i någon form med kommunen
och efterfrågas, inte bara utifrån sin roll som oberoende aktör, utan även som
utförare av tjänster. Det har blivit allt vanligare att det civila samhället kontaktas av
kommuner för just detta då de anses ha ett bredare perspektiv på de rådande
samhällsproblemen och de processer som avses är exempelvis dialogforum,
integrationsråd och överenskommelser kring utförande av en offentlig service. Men
denna förändring är inte helt oproblematisk. De ska å ena sidan företräda och
bevaka sina målgruppers intressen och å andra sidan vara en utförare av
välfärdstjänster på uppdrag av kommunen. Det är inte alla aktörer från det civila
samhället som är villiga eller har kapacitet att axla den rollen då det kan påverka
deras engagemang, inflytande och oberoende. Mer i kapitlet Samverkan.
3.3
Ökat intresse för samverkan med civila samhället
Den senare tiden syns ett allt tydligare fokus på det civila samhällets involvering i
samverkans- och arbetsprocesser med offentlig sektor, näringsliv och forskning.
Vid sidan av den nationella överenskommelsen mellan regeringen, det civila
samhället och Sveriges Kommuner och Landsting söker även landets kommuner
samverkan med organisationer och föreningar genom regionala överenskommelser
6
Charlotta Levy, Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa, delutredningen
från Regeringens Framtidskommission, 2013:3.
- 13 -
eller lokala överenskommelser. Det civila samhällets aktörer blir allt intressantare
som samrådspartner och utförare av välfärdstjänster. Regeringen har också anställt
en särskild utredare för att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för
det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, utvecklas och
därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social
sammanhållning.7 Uppdraget kommer att genomföras i nära kontakt med det civila
samhället, med myndigheter, Sveriges kommuner och landsting och andra
relevanta aktörer och presenteras i en rapport i februari 2016.
Det är många kommuner som på olika sätt arbetar för att förbättra samverkan med
civilsamhället. Många kommuner utvecklar dialogformer och allt bättre metoder
och stödfunktioner tillsammans med föreningslivet. Diskussionen som rör
samverkan är livlig och nya metoder och idéer har utvecklas de senaste åren. För
kommuner som önskar att arbeta mer strategiskt med samverkan och erbjuda
föreningslivet ett deltagande på jämlika villkor kan lära av den ”Europeiska koden
för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen” för att utveckla ett
helhetsperspektiv.
Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen
Europarådet har tillsammans med civila samhällets organisationer tagit fram ett
verktyg (en kod) för inflytande; ”Koden för idéburna organisationers medverkan i
beslutsprocessen”.8 Denna kod är ett verktyg och en slags checklista för att
stimulera till organisationers medverkan i offentliga beslutsprocesser. För att
samverkan mellan de idéburna och det offentliga ska kunna fungera väl har bland
annat fyra principer som båda partner ska hålla sig till tagits fram. De fyra
principerna är medverkan, tillit, ansvar, öppenhet samt oberoende.
Koden beskriver också att det finns fyra nivåer för samverkan, från lägst till högst
aktivt deltagande. Dessa steg är:




information
samråd
dialog
partnerskap
Den är ett verktyg som myndigheter, kommuner och föreningar kan använda för att
planera och utvärdera sitt samarbete. Koden ger förslag och goda exempel till hur
organisationer kan medverka i den demokratiska processen. I fotnoten nedan finns
en länk till koden och matrisen.
7
8
http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/61/35/04e106c0.pdf
http://overenskommelsen.se/wp/wp-content/uploads/2011/04/eu_koden.pdf
- 14 -
4. Resultat och analys
I detta kapitel följer en resultatredovisning och analys av insamlad data.
4.1.
Integration som arbetsområde
En fråga som vi ställt till de som deltagit i kartläggningen är hur kommuner och
organisationer arbetar med integration. Den frågan har öppnat upp för många
reflekterande svar kring synen på integration samt vilka frågor och områden det
innefattar. I flera kommuner är integration något som genomsyrar alla förvaltningar
och där det finns ett gemensamt mål för arbetet. Fokus för arbete med integration
kan se olika ut. En del kommuner riktar in sitt integrationsarbete på att utjämna
ojämlika livsvillkor. Andra låter kulturen och sociala mötesplatser vara den motor
som får människor att känna sig inkluderade och delaktiga. För flertalet kommuner
handlar integration om att få människor att bli självförsörjande. Hur en kommun
ser på integration har också att göra med i vilken utsträckning och hur länge det
varit en aktuell fråga och om förhållningssättet upplevs som mer eller mindre
oproblematiskt. Några kommuner beskriver hur de haft migration sedan andra
världskriget och att kommunen och det civila samhället historiskt har samverkat
och hittat gemensamma lösningar för boende, arbete, utbildning och samhörighet.
Det har skapat en grogrund för att bemöta nyanländas behov i kommunen.
Vår definition:
I arbetet med kartläggningen har vi använt begreppet integration. Dels för att
Länsstyrelsen har ett integrationsuppdrag och dels för att det är ett väletablerat
begrepp. Det finns dock ingen entydig definition och många gånger används det
vårdslöst för att beskriva hur en individ eller grupp ska integreras med
majoritetssamhället. När vi i rapporten använder integration som begrepp syftar vi
på en process som är ömsesidig. I vår förståelse och utgångspunkt ryms
verksamheter som främjar social inkludering, delaktighet och mänskliga
rättigheter. Likaså verksamheter som motverkar diskriminering, segregation och
utanförskap. Vårt perspektiv utgår från allas lika värde och rättigheter, vilket
avspeglas i den bredd av olika aktörer och verksamheter som inkluderats i
kartläggningen. För oss handlar inte integration enbart om antalet personer som fått
arbete eller bostad. Minst lika viktigt är upplevelsen av delaktighet. Att ha samma
möjligheter, villkor, makt att påverka och inte bli utsatt för rasism eller
diskriminering.
I kartläggningens intervjuer med den offentliga sektorn och det civila samhällets
organisationer har vi funnit ett mönster kring hur de arbetar med och förhåller sig
- 15 -
till begreppet integration. I stycket som följer så sammanfattas dessa utifrån 3
teman:



Social inkludering
Jämlika villkor och deltagande
Rättigheter/icke-diskriminering
Social inkludering
Majoriteteten av aktörerna i kartläggningen väljer att istället för integration tala om
inkluderande samhällsgemenskap, mötesplatser och social inkludering.
Närhetsperspektivet, det vill säga, att ha en plats eller ett forum som är öppet för
alla beskrivs av många som viktigt. Det kan handla om ett kulturhus,
sommaraktiviteter för barn eller en kommunal mötesplats. Kommunerna beskriver
ofta sig själva som en aktör som möjliggör för mötesplatser; ser till att göra lokaler
tillgängliga och informerar om var föreningar och invånare kan vända sig med sina
frågor. Flera poängterar vikten av att låta det civila samhället vara drivande i dessa
mötesplatser och att kommunen inte tar på sig att ”styra upp” redan fungerande
verksamhet.
I flera stadsdelar i länet har kommuner lyckats hitta en balans i hur de kan stötta
den lokala strukturen och känslan av inkludering. Ibland sker en formaliserad
samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, kommunens förvaltningar,
polis och lokala aktörer som föreningar, församlingar och studieförbund. På så sätt
skapas en trygghet, gemenskap och delaktighet i respektive område. De boendes
medverkan och medskapande är centralt och integration är en del av målsättningen
för det arbetet. Flera kommunstadsdelar har arrangerat invånardialoger där
politiker, tjänstemän och invånare träffas och diskuterar gemensamma utmaningar
för stadsdelen.
Flera vi träffat lägger tyngdpunkten vid att skapa mötesplatser i form kulturella
verksamheter, genom föreningar eller kommunala aktiviteter. Kulturella
institutioner som bibliotek fungerar på flera platser som sociala träffpunkter där
människor möts oavsett ålder, etnicitet eller socioekonomisk bakgrund. Liknande
mötesplatser är kommunala sommarinitiativ som fotboll, gemensamma utflykter
eller prova-på-aktiviteter. En idrottsförening beskriver sin syn på
integrationsarbetet så här:
”Visst jobbar vi med integration men vi talar mer om social
gemenskap. När spelare träffas mellan klubbarna så händer
någonting. Vi ser exempel på hur träningsmatcherna ger positiva
effekter då många spelare från olika klubbar har blivit vänner även
utanför planen.”
- 16 -
En representant från det civila samhället lyfter också att kommuner och
myndigheter uppfattar integration som en process som påbörjas först när en person
fått uppehållstillstånd. Det är fel, menar informanten, och poängterar att
integrationen påbörjas dag 1. Samhället måste bli bättre på bemötande av
människor som befinner sig i asylprocesser, visa en flexibilitet och söka lösningar.
Mycket mer resurser och insatser borde satsas på att få med människor i ett
sammanhang.
Kulturen, och dess aktiviteter, beskrivs återkommande som viktiga för skapandet
av gränsöverskridande mötesplatser, nätverk, delaktighet och inkludering. Likaså
för ökad förståelse och kunskap om sig själv och andra. Några informanter ser
kulturen som en av de första och enklaste brobyggarna för människor med olika
bakgrund, och som ett viktigt redskap för att skapa lokal förankring. Andra menar
att kulturen kan spela en viktig roll i att lyfta frågor och synliggöra strukturer, men
att den samtidigt ska användas som en resurs och inte ges uppdraget att lösa
problem. Flera kommunrepresentanter lyfter i synnerhet fram kulturens roll och
betydelse för skapandet av mötesplatser, inkludering och ökad delaktighet. Enligt
en informant ska kulturen fungera ” som en motor och katalysator i arbetet med att
bjuda in, utveckla och skapa möjligheter så att människor och samhälle stärks och
växer. Kulturen ska arbeta för att inkludera och skapa delaktighet”. Att människor
upplever sig delaktiga, uttrycks i flera fall också vara en viktig faktor för en mer
jämlik hälsa i kommunen. Därför kan det i flera kommuner, kopplat till kultur,
finnas ett mer samordnat arbete över olika förvaltningsgränser.
Jämlika villkor och deltagande
Social hållbarhet, jämlik hälsa och vidgat deltagande förekommer också som
alternativa begrepp till integration. Flera kommuner och stadsdelar i Västra
Götalands län har tagit inspiration från Marmotkommissionen9 och satsar sociala
investeringar med syfte att genom långsiktigt arbete bryta bostadssegregationen. En
kommun betonar vikten av att hantera frågan om skillnader i hälsa och livsvillkor.
För att göra det fördelar de insatser jämnt efter de behov som finns i kommunens
bostadsområden. De har även målsättningen att skapa en meningsfull sysselsättning
för alla upp till 25 år och även om kommunen har hela befolkningen i fokus så
utformas insatser särskilt få att nå dem som behöver stöd mest.
Liknande resonemang hörs från flera andra informanter. I mötet med en
stadsdelsförvaltning i Göteborg talar de istället för integration om social hållbarhet.
De menar att det även inkluderar skillnader i hälsa, livsvillkor, trygghet och
delaktighet. Utifrån begreppet folkhälsa vill en stadsdel i samverkan med olika
9
WHO publicerade 2008 ”Closing the Gap” som togs fram av en oberoende kommission
ledd av folkhälsoforskare Michael Marmot. Rapporten visar på sambandet mellan en
befolknings hälsa och de grundläggande ekonomiska och sociala villkoren och att nyckeln
till ohälsa är den sociala ojämlikheten.
- 17 -
idrottsföreningar främja ett vidgat deltagande. De vill göra föreningsverksamheten
mer tillgänglig och välkomnande. Målgruppen är ungdomar med utländsk
bakgrund och ungdomar som inte naturligt söker sig till en föreningsverksamhet.
Genom att stärka föreningarnas bemötande och samverkan på plats får fler
ungdomar möjlighet att ta del av föreningsverksamhet lokalt. På så sätt undviks
också hinder i form av resekostnader eller transportmöjligheter. Detta främjar både
ett större lokalt engagemang och målet med en jämlik hälsa: upplevelsen av
föreningsgemenskap och utbildning i föreningsdemokrati.
Rättigheter och icke-diskriminering
Slutligen kan ett tematiskt område sammanfattas som rättigheter och ickediskriminering då ett flertal kommuner och organisationer använder dem framför
integration. Argumentet de ger är att de är mer trovärdiga och på ett bättre sätt
konkretiserar verksamheter och insatser. Andra nyckelord inom området är
egenmakt (empowerment), antirasism och representation av rasifierade10 personer.
En organisation menar att alltför ofta när det handlar om integration och
integrationsprojekt så handlar det om medelklassinsatser med goda intentioner som
bedriver en verksamhet tills pengarna tar slut. Det är, menar de, viktigt att förmedla
att det inte går att arbeta med ett uppifrån-perspektiv och genomföra och planera
projekt utan att målgruppen är med.
En kommun svarar under vår intervju nej på frågan om de har en
integrationsstrategi. Istället berättar de att de arbetar utefter en bemötandeplan som
ska vara vägledande för allt arbete i kommunen. Bemötandeplanen utgår från ett
rättighetsperspektiv där mångfald definieras utifrån diskrimineringsgrunderna och
allas lika värde. En organisation vars verksamhet fokuserar på ungdomars
rättigheter menar att integration som begrepp spelat ut sin roll när det bara
fokuserar på etnicitet och migration. De säger att: ”då faller vi i fällan att dela upp
människor i vi och dem istället för att förstå integration som ömsesidig process
mellan två parter”.
Enligt dem och flera andra informanter är detta ett ensidigt förhållningssätt som
saknar en maktanalys och en representation från dem som avviker från normen. En
informant förklarar att de i sitt arbete ser på integration som likställt med ickediskriminering. Att det behövs en social mobilisering för att tillsammans hantera
dessa frågor där unga synliggörs för sin kapacitet som sociala och politiska aktörer.
Vidare framhåller en förening med rötterna i folkrörelsen att delaktighet och
möjligheten att påverka som viktigt när integration diskuteras. De uttrycker det på
följande sätt:
”För den sociala integrationen är föreningslivet väldigt viktigt. Det
handlar både om en individuell process som rör frågor som var jag
10
Rasifierad markerar hur vithet är normen och att det är något alla får förhålla sig till.
- 18 -
ska bo, var jag ska lära mig svenska, men lika mycket om en
kollektiv process som handlar om att känna sig delaktig och makten
att påverka. Integration handlar inte bara om att få jobb, den sociala
dimensionen av integration är minst lika viktig.”
En representant för en organisation säger att de egentligen vill ”städa bort”
integrationsbegreppet och istället använda sig av social inkludering. Men det är då
enligt informanten viktigt att vara medveten om att inkludering är ett begrepp som
kräver en tydlighet och ett ansvar. En annan informant menar att integration är ett
vetenskapligt begrepp som funnits länge med den ursprungliga betydelsen ”del av
ett sammanhang” och att problemet uppstår först när det endast används med
koppling till etnicitet och migration. Att ersätta integration med alternativa begrepp
riskerar enligt informanten att urholka den ursprungliga innebörden och istället
inkludera alla frågor. Risken är fokus flyttas från på huvudproblemet och får
politiker och tjänstemän att slingra sig från sitt politiska ansvar.
Behov av ökad kunskap
Något som majoriteten av personerna som deltagit i kartläggningen efterfrågar är
en ökad kunskap om interkulturell dialog och en inkluderande pedagogik. Flera
kommuner påpekar att det är viktigt att få djupare kunskap om olika skolformer
och att det skulle vara intressant och värdefullt att följa upp dem och göra
jämförelser. Andra frågor handlar om vilka barn som har tillgång till aktiviteter och
föreningar inom det civila samhället och hur boendet och den tidigare skolgången
påverkat barnets utveckling. Det kan innebära stora skillnader inom och mellan
kommuner i huruvida tidigare betyg och utbildningar tillgodoses från andra länder.
En representant från civila samhället nämner även hälsofrämjande åtgärder för barn
i asylprocesser som en viktig forskningsfråga med motiveringen att de lever en
villkorad tillvaro. ”De ser paradiset men släpps inte in”. Vidare behövs forskning
kring hur samhället bättre kan stötta föräldrar då det ofta tar längre tid för vuxna att
komma in i samhället och känna delaktighet. Det medför att det inom familjen sker
en rollförskjutning där barnen ofta får ta på sig en ofrivillig föräldraroll.
Kring de samhällsutmaningar som kan kopplas till integration finns det mycket
tyckande och mindre evidens och fakta. Forskning kan bidra med att ta fram siffror
och visa på att rätt sorts satsningar kan göra skillnad. Då skapas en grund för det
som upplevs som ”magkänsla”. Flera kommuner och organisationer nämner
exempelvis nationalekonomen Ingvar Nilsson11 som räknat på kostnader för
utanförskapet och vars siffror används i framföranden och beredningar.
Slutligen finns det ett stort behov av forskning som rör diskriminering och
bemötande. Det kan exempelvis handla om att ta fram jämställdhetsstatistik på
11
https://www.lararforbundet.se/artiklar/nationalekonomen-satt-siffror-pa-utanforskapet-iskolan
- 19 -
målgrupper som befinner sig utanför normen. Ofta görs en uppdelning utefter kön,
funktionalitet och etnicitet. Just etnicitet är ett mycket brett område som behöver
problematiseras. Flera organisationer menar att det därför skulle vara intressantare
att undersöka afrofobi i kombination med islamofobi och undersöka diskriminering
kopplat till denna målgrupp. Resultaten från forskningen skulle bli användbar som
fakta att legitimera upplevelser av diskriminering och samtidigt kunna ligga till
grund för verksamheter inom politisk påverkan, föreläsningar och
kompetensutveckling. En organisation upplyser om att det saknas en resursbas med
forskning och statistik som är användbar för att synliggöra diskriminering. En
annan organisation lyfter fram frågan om åldersdiskriminering och forskning på
unga människors roll och kapacitet som sociala och politiska subjekt. De menar att
det samtidigt behövs en större samverkan för att hantera frågan om diskriminering
och att ungas rättigheter kan sammankopplas med att ge rasifierade personer en
röst och inflytande i samhällsdebatten.
Sammanfattningsvis så finns det många olika sätt att beskriva integrationsområdet
och vilka verksamheter och ämnesområden som ingår i det. Bristen på en reell
integrationsdiskussion med fokus på integration som en ömsesidig process beskrivs
av flera organisationer och kommuner som ett problem. En representant från det
civila samhället som samordnar volontärer i arbetet med asylsökande, uttrycker det
så här:
“It takes two to tango. Våra frivilliga möter en skuggvärld. De
människor de träffar och lär känna utvecklar och ger dem tillbaka
lika mycket som de ger”.
- 20 -
4.2.
Samverkan mellan kommuner och civilsamhället
I analysen av kartläggningens material kan vi konstatera att både kommuner och
det civila samhällets aktörer anser att en samverkan med varandra är viktig.
Majoriteten av informanterna säger också att det finns en kontakt eller någon form
av samverkan idag. De är även positivt inställda till att öka kontakten och
samverkan sinsemellan. Men varför är det så viktigt att samverka?
Varför samverka?
Frågan om samverkan har både under intervjuer och i enkäter fört diskussionen in
på vilken roll kommunen har i förhållande till det civila samhället. Ett
återkommande resonemang i materialet är att det civila samhället bidrar med något
unikt som varken kommuner eller organisationer inom offentlig sektor kan göra.
Ideella föreningar och andra aktörer beskrivs ha en särart och ett mervärde.
Mervärdet som uttrycks är deras självständighet, öppenhet, flexibilitet, kunskap
och närhet till behov och målgrupper. Det gör att de kan lyfta kritiska röster och
bedriva påverkansarbete och opinionsbildning. Föreningarna anses bidra med en
informell dialog vilket en kommunrepresentant menar ger ”betydelse vad gäller
sammanhang, nätverk, delaktighet och folkhälsa på ett sätt som kommunen inte
kan ge”.
Vikten av den informella dialogen framgår tydligt under intervjuerna med både
kommuner och aktörer från det civila samhället. Föreningar och andra aktörer som
finns på plats i områden har ofta en verksamhet som inte bedrivs enligt ordinarie
arbetstider. Den informella dialogen, tillgängligheten och närvaron på kvällar och
helger skapar nätverk och en större förståelse för behoven som finns. Legitimitet
och förtroende byggs upp, vilket är en förutsättning för en nära kontakt med
människor i området.
Under flera intervjuer nämns att avståndet till kommunens förvaltningar eller
myndigheter, både geografiskt och mentalt, kan upplevas som stort av många
människor. Likaså kan det finnas en misstänksamhet, osäkerhet och rädsla inför
kontakter med myndigheter och förvaltningar. Då blir det många gånger enklare att
istället vända sig till föreningen där det finns ett etablerat förtroende och en
trygghet. Många av de föreningar eller aktörer från det civila samhället som vi
besökt eller som besvarat enkäten fungerar på flera sätt som en kontaktlänk mellan
människor och kommunal service och myndigheter. Genom dem får människor
inte bara en tryggare kontakt gentemot exempelvis vårdinrättningar,
Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket, utan också samhällsinformation och ett
stöd i en mängd olika ärenden och frågor. Föreningar och organisationers
verksamhet fungerar som ett första steg in i kommunerna och i samhället i stort.
I kartläggningens material lyfter många upp vikten av föreningsverksamhet.
Föreningen är uppbyggd på demokratiska grunder och erbjuder en mötesplats,
- 21 -
gemensamma aktiviteter och ett nätverk. Att engagera sig i en förening anses bidra
till delaktighet, sammanhang och möjligheten att skapa kontakter. Föreningen
bidrar till att stärka individen och skapa förutsättningar för sysselsättning. Många
informanter menar därför att det finns ett stort värde i att öka samverkan för att
människor enklare ska hitta till, delta och engagera sig i föreningslivet. Av denna
anledning menar flera röster, borde också Arbetsförmedlingen och kommunen i sitt
ansvar för etablering, involvera det civila samhället i högre grad.
Att samverka ska vara en vinst för bägge parter som en informant uttrycker det.
Om det finns ett ömsesidigt utbyte så ser samtliga i vårt material vinsterna med en
ökad samverkan. Det kan enligt informanterna bidra till en långsiktighet och
stabilitet i verksamheterna, att verksamheter kvalitetssäkras och utvecklas, att
synergieffekter skapas, att gemensamma kraftsamlingar kan göras och att ett
bredare påverkansarbete kan bedrivas. Men, framförallt anses en ökad samverkan
vara viktig för individen och målgrupperna för verksamheterna. På flera andra håll
återkommer det ömsesidiga utbytet, men då i termer av kompletterande
verksamheter. En informant menar att ”organisationerna har en spetskompetens
och kunskap kring en idé som kommunen inte har på samma sätt, kommunen har
istället bredden. Därför kompletterar man varandra på ett bra sätt”.
Samverkan uttrycks som viktig på grund av att kommunens och den civila sektorns
arbete och kompetenser ser olika ut. Att komplettera varandra, se det gemensamma
ansvaret för kommunen och tillsammans arbeta för att möta de behov som finns, är
något som återkommer under såväl intervjuer som enkäter. En informant säger; ”Vi
som kommun kan inte göra allt och en stor del av verksamheten skulle vara
omöjlig att genomföra utan den idéburna sektorn”. Detta understryker att
samverkan är väldigt viktig men säger också något om kommunens och det civila
samhällets roller ur ett större samhällsperspektiv. En kommunrepresentant
fortsätter resonemanget och menar att ”det civila samhället kan gå in som en aktör
där kommunen saknar resurser. Det finns idag inte tillräckligt med kommunala
resurser och då är den civila sektorn en kraft som kan bidra”. Resonemangen ovan
kan kopplas till en diskussion som lyfts från på flera ställen i materialet rör synen
på kommunens och det civila samhällets roller utifrån ett välfärdsperspektiv. Det är
en diskussion som tagits upp i samband med reflektioner kring avtal, lokala
överenskommelser och de nationella överenskommelser som tecknats mellan
regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och idéburna organisationer.
Överenskommelser
I vårt material är det tydligt att det finns olika kunskap och förhållningssätt till de
nationella överenskommelserna. Bland kommunerna, har några bara hört talas om
dem, andra är mer insatta, ytterligare andra har till och med haft
kommunrepresentanter med i dialoggrupper kring framtagandet av dem. Men
oavsett vilken kunskap som finns, råder en generell osäkerhet kring hur
- 22 -
överenskommelserna ska implementeras i praktiken i kommunerna. Ett talande
förhållningssätt beskrivs av en kommunrepresentant, som menar att:
”Det är viktigare att hitta lösningar på behov som finns än den
rikstäckande överenskommelsen”.
En samlad bild utifrån vårt insamlade material är att det finns många frågetecken
kring vad en lokal överenskommelse innebär. Om det är något övergripande som
involverar flera aktörer liksom de två nationella, eller om det handlar om ett avtal
eller något annat. Orden lokal överenskommelse används därför sällan i
kommunikationen mellan kommunen och aktörer från det civila samhället.
Undantagen utgörs framförallt av de större kommunerna i länet, såsom Göteborg
och Borås. Där har lokala, övergripande överenskommelser tillkommit sedan de två
nationella tecknades. I Göteborg rör överenskommelsen det sociala området och är
tecknad med sektorn social ekonomi. I Borås är processen fortfarande i en
uppstartsfas, vilket innebär att det i nuläget inte är bestämt om överenskommelsen
bara ska gälla för integrationsområdet eller om även det sociala området ska
inkluderas. På regional nivå har det också sedan 2011 pågått en process med att
teckna en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och den sociala
ekonomin i länet. Arbetsprocessen har letts av SER, den sociala ekonomins råd i
Västra Götaland. SER har ett tydligt tillväxt- och utvecklingsfokus och består av
sju politiska representanter från regionutvecklingsnämnden och av fyra
representanter vardera från de fyra delregionala nätverken för social ekonomi
(Göteborg, Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad). Överenskommelsen ska undertecknas
den 5 december 2014.
Istället för att prata om en överenskommelse i första hand, handlar samverkan i
praktiken i många kommuner om att möta behov och hitta fungerande former för
ökad dialog. Resultatet kan i slutändan utmynna i exempelvis ett konkret avtal,
men diskussionerna dit förs ofta inte i termer av överenskommelse. Likaså upplevs
inte en överenskommelse i sig alltid vara det mest väsentliga. Som en
kommunrepresentant säger:
”Målet per definition inte är en formell överenskommelse utan att
hitta bra stöd- och samverkansformer för att arbetet ska flyta på”.
Men oavsett hur ordet överenskommelse förstås och används, finns det flera
exempel på dem bland de kommuner vi besökt. Ofta i form av konkreta avtal
mellan en kommun och organisation kring en verksamhet eller ett projekt. Men
även i andra mer eller mindre formella former. Värdet av en lokal och övergripande
överenskommelse bekräftas av både kommuner och det civila samhället. Den anses
kunna bidra med tydlighet kring roller, en större kunskap om det arbete som
bedrivs och en bättre långsiktighet i finansiering och samarbeten. En informant
menar också att ”överenskommelsen borde kunna öppna möjligheten att hitta
- 23 -
samverkan utan upphandling och ramavtal”. Men informanterna understryker
samtidigt vikten av att överenskommelsen omsätts i praktik, att den inte bara blir
en pappersprodukt eller ”ett spel för gallerierna” som en uttrycker det.
Men de övergripande nationella och lokala överenskommelserna väcker även
kritiska reflektioner hos flera informanter, såväl från kommuner som från det civila
samhället. De menar att det, politiskt sett, finns ideologiska övertoner, och att
grundläggande frågor måste ställas kring välfärdssamhället och den offentliga
sektorns ansvar och roll. Enligt en informant, är risken med överenskommelserna
att kommuner, i och med att det plötsligt finns pengar för föreningar att söka där,
lämpar över sådant som egentligen är kommunens eget ansvar. Informanten menar
vidare att föreningar då gör sådant de egentligen inte ska arbeta med, vilket leder
till att de synergieffekter som ett generellt bidrag och stöd bidrar med, förloras.
Risken är då att ”bli det man gör istället för att göra det man är” enligt informanten.
Synen på välfärdssamhället, privatisering och hur mycket som ska överlämpas på
det civila samhället är en fråga om politisk styrning enligt vissa informanter. En
kommunrepresentant menar att kommunen vill ha ett starkt välfärdssamhälle med
en stark offentlig sektor, och säger vidare att det ”finns ett motstånd i kommunen
kring de formella överenskommelserna, men inte kring ökad samverkan med det
civila samhället”.
Huruvida det finns överenskommelser i en kommun, innebär heller inte med
nödvändighet att samverkan fungerar bättre än i en annan kommun. Därför finns
det enligt flera informanter ett behov att problematisera samverkan mellan
kommuner och det civila samhället. Detta är en tydlig utmaning som kommuner
och den civila sektorns aktörer står inför. För även om det finns ett utbrett intresse
för samverkan så finns det hinder på vägen. Men det finns också stora möjligheter.
4.3.
Hinder och möjligheter för samverkan
Nedan har vi samlat de hinder och möjligheter för samverkan mellan kommuner
och det civila samhället som återkommit mest frekvent i enkäter och intervjuer.
Roller
En grundförutsättning för en fungerande samverkan mellan kommuner och det
civila samhället är en förståelse av varandras roller. Informanterna menar att det
kan finnas förutfattade meningar om varandra och olika intressen i frågan som
samverkan ska ske kring. På samma sätt finns det ofta en otydlighet i vad parterna
förväntar sig av varandra. Det civila samhällets organisationer poängterar vikten av
att inte tappa sin unika, självständiga roll och få sin frihet inskränkt.
Organisationernas roll som oberoende granskare och kritisk röst får inte försvinna
på bekostnad av en samverkan med kommunen eller myndighet. En informant
- 24 -
menar att de måste kunna fortsätta bedriva sin verksamhet utifrån individen, och
inte med pekpinnar från en annan part. Det lyfts fram som viktigt att kunna verka
utefter de former som verksamheten är byggd på. Den egna identiteten och
drivkraften får inte gå förlorad i en samverkan, vilket en informant illustrerar med
orden ”vi vill inte bli uppätna av kommunen som betalar för vad vi ska göra”.
Bland flera av kommunrepresentanterna delas uppfattningen att det civila
samhällets organisationer har en unik roll som ska respekteras och vårdas. De
menar att det måste finnas en förståelse för att det civila samhällets insatser många
gånger bedrivs genom engagemang på ideell basis. Då är det viktigt att hitta en
kommunikation och en samverkansform som uppmuntrar och stödjer det
engagemang som finns. Från offentlig sektors sida handlar det också om att inte
lämpa över för mycket. Under intervjuer med representanter från såväl kommuner
som det civila samhället, beskrivs en fara med att kommuner går in och tar över
verksamhet som det civila samhällets aktörer bedriver, eller som en informant
uttrycker det:
”Projektet får inte bli en kommunal verksamhet, då dödar man
föreningen”.
Om verksamheten upplevs vara för kommunalt reglerad och styrd så finns det en
risk att organisationen tappar sin oberoende roll och inte känner ägarskap i
samarbetet. Något som återkommer under intervjuerna med det civila samhället är
att politiska ställda krav på kvalitetssäkring och mätbara resultat inte alltid är
förenliga med den verksamhet som bedrivs.
En informant menar att kommuner blivit mer angelägna om att få mätbara effekter
för pengarna och att ramarna för finansiering anpassas efter det. Det finns helt
enkelt olika syn på vilka effekter arbetet har och hur det ska värderas och mätas.
Detta kan vara ett konkret hinder för samverkan och något som tar död på det civila
samhällets engagemang och trycker in fungerande verksamhet i kortsiktiga projekt.
Flera informanter från det civila samhället upplever inte att kommuner inser,
bekräftar och uppmärksammar samhällsvärdet i de verksamheter som bedrivs. De
anser att kommuner tar för givet att det civila samhället ska finnas där och göra
insatser. Flera leker med tanken på vad som skulle hända om det civila samhället
plötsligt skulle upphöra med sina verksamheter. Denna uppfattning tydliggörs
särskilt på platser i länet där boenden för nyanlända finns. Flera framför en stark
kritik gentemot Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och kommunen, både i
bristen på förberedelser inför öppnandet av ett boende, och kring ansvaret för
etablering. De menar att det saknas kommunikation, koordination och samverkan
mellan parterna, särskilt med aktörerna från det civila samhället. Då ingen upplevs
ta ansvar, leder detta till att det civila samhällets aktörer själva mobiliserar och
organiserar verksamheter som exempelvis insamling av kläder, caféer,
språkträning, praktikplatser och stöd vad gäller information, juridiska frågor och
- 25 -
kontakt med kommun och myndigheter. En informant berättar att ett boende
öppnades utan förberedelse mitt i vintern. I och med att många människor inte hade
kläder för årstiden, uppstod ett akut behov som ansvariga för boendet inte kunde
tillgodose. Utan en snabb organisering och samverkan mellan organisationer från
det civila samhället, hade inte vinterkläder kunnat samlas in. Genom denna bildade
samordningsgrupp från det civila samhället, involverades även sjukvårdens tjänster
i boendet.
Oavsett om det gäller nyöppnade boenden eller planer för etablering som i flera fall
berör boendena menar informanterna att Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och
kommunerna måste kommunicera bättre och samverka mer. Det får inte vara en
fråga om ansvarsgränser och revir. Alla har ett ansvar för helheten och de
människor som berörs. För att kunna överbrygga de hinder och problem som finns
efterlyses en samverkansgrupp kring boendena med representanter från
kommunen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och det civila samhället.
Genom samverkansgruppen skulle de inblandade kunna göra avstämningar inför
beslut och sprida information.
Då kommuner och det civila samhället har olika förväntningar på varandra och
olika syn på varandras respektive roller, är det viktigt att tydliggöra
ansvarsfördelningen i samverkan. ”Samverkan får inte betyda att ingen tar ansvar”
som en uttrycker det. Att formulera tydliga mål anses viktigt i sammanhanget.
Några kommunrepresentanter menar också att det inom kommunen kan vara svårt
att tydliggöra ansvarsområden för integrationsarbetet och vem som tar ledarrollen
för att etablera effektiva former för samverkan. Men informanterna i vårt material,
är generellt överens om att det är kommunen som ska leda arbetet och hitta
fungerande former för dialog och samverkan. Likaså att kommunen bör ha en
samordnande och stödjande funktion i arbetet.
En grundläggande förståelse för varandras roller och syften med samverkan kräver
en dialog. För att en dialog ska fungera krävs tid och resurser enligt flera
kommunrepresentanter. Detta blir också tydligt i enkätsvaren från kommunerna.
Många informanter menar att dialogen måste ske regelbundet. Att samverka måste
ses som en naturlig del av kommunens arbetssätt.
Jämlika villkor och delaktighet
En förutsättning för bra samverkan är enligt informanterna att det finns ett
ömsesidigt utbyte. Ett hinder som återkommer både under intervjuer och i
enkätsvar, är att alla dialoger och samverkansprocesser inte upplevs ske på jämlika
villkor. Det finns en maktdimension i mötet och relationen mellan kommunen och
aktörer från det civila samhället. Den kan visa sig i en enkel sak som att möten i
vissa fall alltid hålls i kommunens lokaler på kontorstid, eller att föreningar
upplever sig stå med ”mössan i hand” som en informant uttrycker det, och
förväntas vara tacksamma för den kontakt som finns eller de medel som delas ut.
- 26 -
Det kan också handla om roller i processen kring överenskommelser och avtal. En
annan informant säger att:
”Föreningar måste känna att de kan stå på sig i kommunikationen
med kommunerna vid dialog kring partnerskap och
överenskommelser. Om vi ger upp vår särart, och på kommunens
villkor ger sig oss in i en överenskommelse eller ett partnerskap,
förlorar vi vår själ och det värde för samhället som kommunen och
offentlig sektor saknar”.
Något som blivit tydligt i processen med att ta fram övergripande lokala
överenskommelser mellan kommunen och det civila samhället, såsom den på det
sociala området i Göteborg eller i Borås, är vikten av delaktighet och att arbetet är
präglat av jämlika former och transparens. Istället för att vara medskapande i
processen på lika villkor, upplever informanter att de fått ett mer eller mindre
färdigt förslag att ta ställning till. Flera informanter menar vidare att
kommunikationen, dialogen och transparensen i arbetet kring dessa
överenskommelser måste vara bättre.
Representation
En annan utmaning i processen med att ta fram och teckna en överenskommelse av
ovan slag, är att hitta former för representation från det civila samhället. Vem som
ska representera vem och vilka frågor. Detta är problematiskt ur många perspektiv,
vilket lyfts under intervjuer med såväl kommuner som aktörer från det civila
samhället. För det första kan det vara svårt att knyta det civila samhällets olika
aktörer till enbart en specifik kategori, fråga eller område. Exempelvis kan en
organisation bedriva verksamhet kring flera frågor och arbeta på såväl praktisk som
strukturell nivå. Likaså består det civila samhället av aktörer som bedriver
verksamhet utifrån ett flertal olika organisationsformer, det finns bland annat
ideella föreningar, ekonomiska föreningar, kooperativ, sociala företag och sociala
rörelser. För det andra finns det en oerhört stor mängd föreningar, organisationer
och andra aktörer inom det civila samhället som bedriver liknande verksamheter.
För det tredje finns det lika många som bedriver en verksamhet som vid en första
anblick tycks likna varandra, men som har viktiga skillnader vad gäller exempelvis
teoretiska utgångspunkter och sätt att förhålla sig till samma frågor. Det civila
samhället är med andra ord inte en homogen sektor som låter sig kategoriseras utan
problematisering.
Många för också en daglig kamp för överlevnad och konkurrerar ibland om samma
ekonomiska medel och utrymme att synas och höras inom. Att representeras av
någon annan, blir helt enkelt problematiskt. Oavsett om vi talar om de lokala
överenskommelserna i Göteborg och Borås, eller i de dialogforum, nätverk och
kommunråd som beskrivs i kapitlet Samverkansformer, innebär representation att
ett urval görs där vissa får plats och andra inte.
- 27 -
En bredare samverkan
I kartläggningen har vi hittat ett samband mellan de aktörer från det civila
samhället som skrivit under de nämnda överenskommelserna, de som sitter med i
de kommunala dialogforumen, nätverken och råden samt de som har en närmare
dialog, samverkan eller formella avtal med sina kommuner. Sambandet är att det
oftast rör sig om lokalt, regionalt eller nationellt väletablerade aktörer, alternativt
aktörer som har en stark lokal förankring med lång historia av kontakt eller
samverkan med kommunen. Det finns flera undantag, men mönstret är ändå tydligt.
De större aktörerna förekommer oftare som representanter för andra i olika
sammanhang, får mer utrymme att synas och höras och har enklare att hitta former
för samverkan med kommuner. De har större erfarenhet av att göra ansökningar om
medel och att skriva och få igenom projektansökningar. Ofta kan de även ha
möjlighet att ha anställda, både i verksamheten och som arbetar med de
administrativa delar som många gånger är nödvändiga för samverkan med en
kommun eller myndighet. Det handlar också om vana och trygghet från
kommunernas sida. Om kommunen tidigare samverkat med en viss aktör så vänder
de sig oftast till den aktören nästa gång också.
En kommunrepresentant menar att en utmaning för kommunen är att hitta former
för att inkludera fler aktörer i nätverket som kan vara aktuella för samverkan.
Kommunen kan behöva gå utanför sitt vanliga arbetssätt och hitta andra kanaler för
att också lära känna nya aktörer. En kommunrepresentant menar att det ”behövs ett
mer aktivt arbete och ansvar från kommunens sida som kan försöka nå ut mycket
bättre”. För en aktör från det civila samhället handlar det i sin tur om att hitta
former för att inkluderas i sammanhanget och bli tagna på allvar av kommunen.
Eller som en informant uttrycker det:
”Som förening måste vi också ta ett eget ansvar att öppna upp för
samverkan och samarbete. Boka in möten och knacka dörr och
berättar för kommunen om den verksamhet man bedriver”.
Under både intervjuer och i enkätsvar uttrycks en önskan om ökad kommunikation
och en mer öppen dialog. Detta anses vara en viktig faktor för ökad samverkan
med fler aktörer och en större förståelse för varandras verksamheter och roller.
Administration
Oavsett om det rör sig om en större eller mindre aktör från det civila samhället, är
administration och byråkrati något som kan försvåra samverkan med en kommun
eller myndighet. Även om det finns anställda som ansvarar för administrativa
uppgifter, anses ofta processen kring överenskommelser, avtal och partnerskap
vara alldeles för tidskrävande eller komplicerad. Det tar tid och fokus från den
”riktiga” verksamhet som aktören vill, och anser sig ska, bedriva. Om den formella
processen kring samverkansformen upplevs vara för omfattande, vittnar flera
informanter om att diskussionerna om samverkan antingen har avbrutits eller inte
- 28 -
ens påbörjats. För en mindre aktör kan det också bli som i ett fall, att föreningen
väljer att ta emot praktikanter från såväl Arbetsförmedlingen och Migrationsverket
utan att teckna ett avtal och få ekonomiskt eller annat stöd. Föreningen utan
anställd personal upplevde att både avtalsprocessen och det administrativa arbetet
med redovisning skulle ta för mycket tid av kärnverksamheten. Att människor
skulle få möjlighet att vara delaktiga i föreningen som praktikanter, värderades
högre än att lägga tid på administration kring ett avtal. Istället för att formellt
beteckna dessa människor som praktikanter, registreras de bland föreningens
övriga volontärer.
Vi har hittat få exempel på föreningar eller organisationer som deltar i formella
upphandlingar. De vi hittat består av två aktörer som har organisationsformen
stiftelse respektive kooperativ/ekonomisk förening/socialt företag. I kartläggningen
har vi lagt stört fokus på ideella föreningar och bland dessa är det ingen som
deltagit aktivt i en upphandlingsprocess. Något som framkommit under
intervjuerna är att upphandlingar är något som sätter hinder för samverkan.
Kommunen måste då förhålla sig till Lagen Om Upphandling (LOU), vilket gör det
komplicerat för föreningar att delta. I en upphandling är det svårt för en förening
att hävda sig i konkurrensen med företag och andra aktörer och ha de
administrativa möjligheter som krävs. Flera kommuner ställer sig kritiska till detta
system. En informant menar att ”det resulterar i att det kan bli ett franskt statligt
företag som ska sköta utbildning för nyanlända istället för kyrkan eller någon
annan och vi blir bara åskådare”. En annan menar att det är viktigt att ställa sig
frågan om det finns ett mervärde i att en ideell organisation driver exempelvis Fas
3-verksamhet istället för det vinstdrivande företag som vann upphandlingen.
LOU kan även upplevas som ett hinder för kommuner när det kommer till varför
samverkan ska ske med just en förening och inte en annan. En
kommunrepresentant säger att det underlättar för kommunen när de inte behöver ta
ställning för eller mot någon organisation. De vill samverka brett. En lagstiftning
som LOU kan göra det problematiskt. En informant från det civila samhället menar
i sin tur att kommuner är väldigt rädda för att göra något utan att ta hänsyn till
LOU. Informanten säger vidare:
”Synen på sina roller och hur flexibla man är i relation till regler
kring LOU och synen på det måste problematiseras. Flexibiliteten
hos kommuner, och de som arbetar på kommuner är viktig för om
ett samarbete ska fungera utan LOU, byråkrati och offerter”.
Just önskan att hitta former för samverkan utan upphandling är något som
återkommer som möjlighet under våra intervjuer. Överenskommelsen som tecknats
mellan Göteborgs stad och det civila samhället samt den som påbörjats i Borås är
två exempel som syftar till att skapa möjligheter för andra samverkansformer. Ett
annat exempel som vi har hittat i kartläggningen, är att använda sig av ett mer
- 29 -
flexibelt föreningsstöd. Att koppla det till en motprestation eller riktad verksamhet.
Ytterligare ett sätt att samverka sker genom upprättandet av ett Idéburet- Offentligt
Partnerskap (IOP). Dessa, och övriga exempel som hittats i denna kartläggning, tas
upp under kapitlet Samverkansformer.
Brist på långsiktighet
Ett nyckelord som återkommer i kartläggningens material är långsiktighet. Bristen
på långsiktighet identifieras av många som ett hinder för samverkan mellan
kommuner och det civila samhället. Det finns också en utbredd projekttrötthet
bland de som samverkar och målgruppen som berörs av verksamheten. I flera
stadsdelar har det påbörjats och avslutats många projekt vilket har skapat en
uppgivenhet, frustration och misstänksamhet bland invånarna gentemot de
ansvariga. Oavsett om projektverksamheterna fungerat bra eller inte och haft
potential att utvecklas har de lagts ner. De har väckt en förhoppning hos
målgruppen men slutat i besvikelse.
Under både intervjuer och i enkätssvar, kan vi se att projekt erbjuder en möjlighet
att komma igång med en verksamhet och samverkan. Flera poängterar dock vikten
av att ha en långsiktig planering och förankring av projektverksamheten redan från
början. Utan långsiktighet finns det en stor risk att verksamheten inte kan fortsätta
när projektmedlen är slut. Det finns heller inte resurser för att ta tillvara på
metoder, nätverk eller annat som projektet bidragit med.
Både när det gäller samverkan kring ett projekt eller annan verksamhet anses ett
långsiktigt förhållningssätt vara en viktig förutsättning för en utökad samverkan
mellan kommuner och det civila samhället. Många informanter menar att en bättre
och mer långsiktig planering, förankring och användning av resurserna måste ske.
Det skulle både motverka den projekttrötthet som finns idag och skapa en större
trygghet för såväl samverkansparterna som målgrupperna för verksamheterna.
Ett faktiskt hinder för långsiktighet bland många föreningar och organisationer är
att de ofta har knappa resurser och brist på personalresurser. De lägger mycket tid
på att hitta finansiering där projektansökningar är den enklaste vägen för att
säkerställa ekonomiska medel för verksamheten. Det kan även vara en hög
omsättning på styrelseposter och personer som haft den huvudsakliga kontakten
med kommunen. Att hitta former för långsiktig samverkan kan med andra ord vara
en utmaning. I vår kartläggning har vi hittat flera exempel som beskrivs i kapitlet
Samverkansformer.
Behov av ökad kunskap
Ett flertal kommuner och organisationer efterfrågar kunskaps- och
erfarenhetsutbyten kring goda exempel från både nationell som internationell nivå.
Det finns en önskan att universitet och högskolor i högre grad ska fungera som ett
stöd och bollplank i frågor som rör integration och utvecklingsarbete. Det kan
handla om att sprida exempel på samverkansformer för att utbyta erfarenheter och
- 30 -
kunskaper. Området uppföljning och utvärdering nämns också som ett viktigt
område för kunskapsutveckling. Både kommuner och organisationer uttrycker ett
behov av ökade kunskaper om vilka insatser som ger bäst resultat samt att få stöd
med metodutveckling.
4.4.
Samverkansformer
Vi har i kartläggningen sett att det på många håll i länet finns en kontakt eller
någon form av samverkan mellan det civila samhället och kommuner. Men synen
på vad samverkan innebär skiljer sig åt. Det finns i länet en stor variation av både
former för samverkan och verksamheter att samverka kring. Nedan följer de vi
hittat i denna kartläggning. I bilaga 2: Kommunpresentationer, ges konkreta
exempel på flera av samverkansformerna utifrån kommun och delregion.
På flera håll i länet sker det en kontinuerlig kontakt mellan kommunen och
föreningar under informella former. Kommunen och föreningslivet möter varandra
på ett naturligt sätt både i varandras miljöer och i helt andra sammanhang. I dessa
kommuner finns det ofta personbundna relationer och nätverk som starkt bidrar till
ömsesidigt förtroende, insyn i varandras verksamheter och förståelse för desamma.
Att möjiggöra det informella mötet och en kontinuerlig kontakt, är värdefullt för att
ta steget till dialog kring mer formell samverkan enligt nedan former.
Generellt och riktat föreningsstöd
De flesta kommuner beviljar ett föreningsstöd till de föreningar som finns i
kommunen. Däremot skiljer sig formen för föreningsstöd och omfattningen från
kommun till kommun. Det finns kommuner som betalar ut ett generellt
föreningsstöd en gång om året i kombination med möten med föreningar. Andra
kommuner har en tätare kontakt med sitt föreningsliv och kan, utöver det generella
stödet, gå in och finansiera enskilda insatser när det behövs. Det kan handla om att
erbjuda gratis lokaler eller bekosta delar av hyran. Det kan också vara så att
föreningen vill bedriva, eller redan bedriver, en aktivitet som ligger i linje med
kommunens uppdrag och mål. Då kan ett riktat föreningsstöd användas för att
finansiera dessa insatser, oftast kopplat till en motprestation i form av exempelvis
avstämningar, en utvärdering eller en rapport. Det riktade föreningsstödet är
vanligtvis en kortsiktig finansiering av ett tillfälligt projekt eller aktivitet.
Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)
En nyare samverkansform som blir allt vanligare är Idéburet Offentligt Partnerskap
(IOP). Bakgrunden till denna form är att det saknats en samverkansmodell som
- 31 -
kombinerar nödvändiga resurser med föreningars rätt till oberoende.12 De
vanligare formerna av samverkan mellan en kommun eller någon annan offentlig
organisation och en idéburen organisation sker genom föreningsstöd eller
upphandling. Båda formerna kan vara hinder både för långsiktighet och för att en
samverkan ska ske överhuvudtaget med en ideell förening. Att teckna en IOP kan
vara en framkomlig väg till långsiktig samverkan mellan det civila samhället och
den offentliga sektorn. En IOP kan ingås när verksamheten bidrar till lokal
utveckling och delaktighet i samhället och är avsedd att bedrivas under en längre
tid. Partnerskapet är inte detaljreglerat av kommunen, utan bygger på gemensamt
framtagna grunder. Att teckna en IOP ska inte påverka det reguljära kommunstödet
till föreningarna eller vara villkorat till det stöd en förening redan får.
Avtal
Det finns en rad exempel på avtal som tecknats mellan kommunen och en
organisation från det civila samhället. De allra flesta har tecknats utan en
upphandlingsprocess. De kan ha formen av en gemensam överenskommelse, en
avsiktsförklaring eller ett formellt avtal kring en verksamhet eller tjänst. Ofta har
de föranletts av en längre dialog och tidigare samarbete, vilket skapat ett
ömsesidigt förtroende och förståelse för varandras roller. Avtalen kan vara
tecknade kring en mer långsiktig verksamhet med exempelvis ett studieförbund
eller en kvinnojour. De kan också röra en projektverksamhet som kommunen
finansierar eller är medsökande/samarbetspartner till.
Långsiktighet och permanenta verksamheter
I kartläggningen har vi funnit flera exempel på mer långsiktiga former av
samverkan mellan kommunen och organisationer från det civila samhället. I dessa
fall finns ett tydligt långsiktigt fokus för de kommunala medel som delas ut och i
de satsningar och projekt som genomförs. Flertalet av de kommunala och reguljära
verksamheter vi har besökt, där organisationer från det civila samhället utgör en
naturlig del, började ursprungligen som ett projekt eller tillfällig verksamhet. I flera
fall inleddes verksamheten i samverkan med en eller flera föreningar och har sedan
gemensamt byggts upp till en permanent verksamhet som drivs på uppdrag av
kommunen. Ett långsiktigt fokus var en förutsättning för att dessa verksamheter
skulle kunna fortsätta efter projekttidens slut. Idag pågår även flera projekt med
antingen kommunal eller annan finansiering där det finns en långsiktig plan för
tiden efter att projekten slutar.
Projekt som möjlighet
I kartläggningen har vi sett att kommuner och organisationer från det civila
samhället ofta samverkar kring olika typer av projekt. Projekt som antingen är helt
eller delvis kommunalt finansierade eller som kommen är medsökande till.
12
Idéburet - offentligt partnerskap (IOP) -För delaktighet och lokal utveckling, Forum för
Frivilligt arbete, 2010.
- 32 -
Projektformen erbjuder en möjlighet att komma igång med en verksamhet och
samverkan.
Lokala dialoger – för ökad delaktighet och samverkan
I flera kommuner finns det organiserade, lokala dialoger med det civila samhället
som syftar till att främja ökad kommunikation, delaktighet, samverkan och kunskap
om varandras verksamheter och roller. Dialogerna utgör viktiga mötesplatser,
nätverk och länkar mellan kommunen och det lokala föreningslivet. Lokala
dialoger kan utgöras av olika råd, forum och arbetsgrupper som består av
representanter från det civila samhället och kommunala tjänstemän eller politiker.
Vid dessa möten lyfts frågor, behov och sätt att arbeta och samverka i kommunen.
Instanserna kan ha olika funktioner, exempelvis kan de vara rådgivande eller arbeta
med remisskrivelser.
Flera kommuner har också skapat invånar- eller medborgardialoger, vilka inte hålls
lika ofta som de andra dialogerna. Dessa riktar sig oftast till alla föreningar i
kommunen och ibland även till allmänheten. Frågorna som lyfts under invånareller medborgardialogerna kan vara många, men syftet är att de ska vara
mötesplatser för föreningar, människor och kommunala företrädare. I de
kommuner där processer pågår med stadsdelsutvecklingsprojekt eller byggnationer
av kulturhus, är dialogen med de boende i området och det civila samhället viktig.
Dialogen kan i vissa fall vara en del av de metoder som används för
utvecklingsprojektet, såsom exempelvis Cultural Planning.
Som nämnt tidigare i rapporten har vi i kartläggningen också hittat en regional och
två lokala, övergripande överenskommelser mellan kommunen och det civila
samhället. Den regionala ska undertecknas 5 december 2014 mellan Västra
Götalandsregionen och den sociala ekonomin i länet. Den lokala i Göteborg är
tecknad med sektorn social ekonomi och den i Borås är fortfarande under
arbetsprocess.
Samverkan mellan förvaltningar
Att som kommun arbeta förvaltningsövergripande har på flera håll visat sig vara en
framgångsfaktor för samverkan med det civila samhället. På så sätt har alla
förvaltningar insyn i varandras insatser och kan samordna insatser och satsningar.
Resursperson som drivande motor
I några kommuner finns det anställda resurspersoner som är drivande i arbetet med
integration och samverkan med det civila samhället. Resurspersonerna kan
exempelvis utgöras av föreningslotsar, föreningssamordnare, områdeskoordinatorer
eller integrationssamordnare. Dessa fungerar i många fall som en länk,
kommunikationskanal och samordnare mellan det civila samhällets organisationer
och kommunen. Dialogen med det lokala föreningslivet och de informella
nätverken kan därigenom bli tätare och mindre begränsad av exempelvis
- 33 -
kontorstider. Likaså har resurspersonerna många gånger möjlighet att träffa
föreningarna och människorna på plats i ett område och skapa ett förtroende och
lokal förankring.
Vissa kommuner har även anställda strateger som arbetar med frågorna direkt
under kommunstyrelsen. Dessa personer har stort engagemang och kunskap om
både det civila samhället och frågor som rör integration. Genom en direkt
kommunikationskanal till kommunstyrelsen har de möjlighet att leda arbetet i
snabbare takt och även påverka på politisk nivå.
Kommunalt finansierad anställning
I en kommun finns ett avtal slutet med en idrottsförening som bedriver verksamhet
på uppdrag av kommunen. Avtalet innebär att kommunen finansierar en anställning
hos föreningen. Dialog och rapportering sker löpande till kommunens förvaltningar
och kommunstyrelse. Att anställningen ligger hos föreningen beskrivs ha många
vinster. Framförallt bidrar det till förankring och förtroende bland målgrupperna
för de sociala verksamheter som bedrivs i stadselen. Den lokala kontakten,
dialogen och tillgängligheten sker på plats och inte bara på kontorstid utan även
kvällar och helger. Upplägget bidrar också till en närmare kommunikation mellan
kommunen, det lokala föreningslivet och de boende. Det skapar även en mängd
synergieffekter för andra delar av staden samt en ökad samverkan med fler
organisationer från det civila samhället.
Utöver variationen av samverkansformer, finns det också en mängd olika
verksamheter som det civila samhället och kommuner samverkar kring. När vi
sammanfattat materialet ser vi att samverkan i länet oftast sker kring nedan teman
och aktiviteter. Många av aktiviteterna kan kopplas till flera teman.





Social inkludering och delaktighet; till exempel mötesplatser,
språkcaféer/språkstöd, läxhjälp, flyktingguider, volontärverksamhet och
samordning av volontärer, samtalsgrupper för romer, somalier och
nyanlända föräldrar samt idrottsverksamhet
Underlätta inträde till arbetsliv och utbildning; till exempel
praktikplatser, Fas 3-verksamhet och utbildningsinsatser för nyanlända
eller personer med utländsk bakgrund
Ökad tillgänglighet till kultur; till exempel kulturhus/kulturfestivaler,
utställningar
Jämlik hälsa och hälsofrämjande insatser; hälsoinformation,
brottsofferjourer, kvinnojourer, sjukvård och behandling av krigstrauman
och posttraumatisk stress
Ungas delaktighet och makt att påverka; till exempel ungdomshus och
olika former av ungdomsråd
- 34 -
Det finns många förklaringar till den stora variationen av samverkansområden,
samverkansformer och sätt att se på samverkan. Ett antal faktorer som framkommit
under våra intervjuer har en koppling till historiska förutsättningar:





4.5.
Kommunens tradition av att samverka med det civila samhället och
förståelse för det civila samhällets roll
Om det finns ett aktivt och starkt föreningsliv
Om kommunen har en historia av migration och det finns en tradition
av att arbeta med frågor kopplade till integration
Kommunens storlek, geografiska placering, behov och ekonomiska
förutsättningar
Om det finns en politisk förankring som prioriterar frågorna
Hur kan regionala aktörer bidra?
Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen vill verka för
en ökad samverkan i länet kring frågor som rör integration. De kan tillsammans
med andra regionala aktörer spela en viktig roll för utveckling på området. Därför
har vi ställt frågan om hur regionala aktörer kan bidra till att fler lokala dialoger
eller överenskommelser kommer till stånd. De flesta informanternas svar under
intervjuerna, vilket också styrks i majoriteten av enkätsvaren, handlar om
kunskapsspridning, dialog, nätverk och samverkan. Det framgår tydligt att det finns
ett stort intresse av att öka medvetenheten om vad som sker i länet. Om hur andra
kommuner arbetar och samverkar med det civila samhället. Om vilken kunskap och
relevant forskning som finns. Eller om vilka övergripande processer, satsningar och
sammanhang som är aktuella i länet. Regionala aktörer anses kunna fylla en viktig,
samordnande funktion i detta sammanhang. De har möjlighet att erbjuda de arenor
och forum där denna ökade medvetenhet kan ske.
Det finns en mängd olika former för ett forum eller en arena. Men några exempel
som informanterna lyfter fram, som regionala aktörer i högre utsträckning kan
möjliggöra eller anordna, är regionala nätverk, träffar, konferenser, seminarier och
workshops. Oavsett vilken form de har, anses forumen och arenorna kunna bidra
till mötesplatser, nätverk och en ökad samverkan och dialog mellan såväl
kommuner och det civila samhället, som kommuner sinsemellan.
Flera informanter menar att regionala aktörer kan underlätta dialogen mellan
kommuner och det civila samhället. Detta kan ske genom gränsöverskridande
möten i just forum och arenor, men också på andra sätt. Exempel som lyfts, är att
samordna en lista på vilka aktörer från det civila samhället som finns och verkar
både regionalt och lokalt. Ett annat exempel som flera informanter tar upp, är att
regionala aktörer kan bidra genom handledningsmaterial, metoder och andra
- 35 -
kunskapshöjande insatser. Det uttrycks även bland flera informanter en önskan om
att regionala aktörer skulle kunna ha en närmare lokal kontakt och kommunikation.
En informant menar att detta är viktigt för att motverka det ”vi och dem”
förhållande som kan finnas. Det anses värdefullt, både för regionala aktörer och
kommuner, att vara närvarande i högre grad i lokala verksamheter och
sammanhang. Att myndigheter, kommuner och andra aktörer både visar att de finns
och vad de gör. Några informanter menar också att regionala aktörer skulle kunna
medverka exempelvis vid lokala dialoger som förs.
En del av svaren, som framkommit under såväl intervjuerna som i enkäterna,
handlar om ekonomiskt stöd. Regionala aktörer anses kunna bidra till lokala
dialoger eller överenskommelser genom att i större utsträckning erbjuda
ekonomiskt stöd och medel till projektansökningar. En informant lyfter fram att
finansiering kan riktas för lokala innovativa projekt som uppmuntrar nya
arbetsmodeller och stimulerar samverkan. Det uttrycks även som viktigt med god,
lättillgänglig kommunikation kring vilka satsningar som är aktuella och vilka
medel som finns att söka.
- 36 -
5. Reflektioner
En sammantagen bild är att kommuner och det civila samhället är positivt inställda
till samverkan. Resultaten från kartläggningen visar att det finns en högre grad av
informell samverkan än formell samverkan. Det finns inom kommuner och det
civila samhället även en insikt om de hinder och möjligheter som finns för att nå
fram till en verklig samverkan. Det framkommer också ett tydligt samband mellan
kunskap och grad av samverkan. Ett flertal kommuner har i samråd med det civila
samhället lyckats skapa en gemensam bild av behov och förutsättningar för vad en
samverkan ska leda fram till. I de kommuner som ännu inte hittat former för
samverkan så efterfrågas metodstöd och kompetensutveckling inom området. Här
kan regionala aktörer som Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen underlätta
och främja samverkan genom kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyten.
Känslan av delaktighet och att ingå i ett sammanhang är betydelsefullt för
integration. Där spelar föreningslivet en mycket viktig roll. Det civila samhället gör
ovärderliga insatser inom integrationsområdet, många gånger utan stöd eller
erkännande från kommunen. Det framkommer tydligt att kommuner behöver bli
bättre på att kommunicera med organisationer för att bättre förstå dess roll,
uppdrag och mervärde. Likaså behöver det civila samhället själva förstå sin
verksamhet i relation till stat och offentlig sektor. När kommunen saknar resurser
tar ofta ideella aktörer vid och mobiliserar insatser som bygger på engagemang och
solidaritet. Det bidrar till ett medmänskligare och ett mer demokratiskt samhälle.
Huruvida det är önskvärt att ytterligare formalisera relationerna mellan offentlig
sektor och civilsamhälle är omtvistat. Vare sig kommuner eller organisationer vill
se ett nedmonterat välfärdssamhälle men säger i intervjuer att kommunen kan
möjliggöra insatser där det civila samhället har kunskapen som utförare. Det
viktiga är att civila samhällets organisationer inte förlorar sin identitet och
uppfattning om varför organisationen gör som den gör.
Organisationer som deltagit i kartläggningen uttalar sig övervägande positivt till
den inkluderande dialogformen och konceptet överenskommelse. Framför allt
uttrycks en glädje över att regeringen vill underlätta för organisationerna att
bedriva verksamhet och även stärka deras oberoende i förhållande till offentlig
sektor. Snarare än en formell överenskommelse och reglering välkomnar både
kommuner och det civila samhället nya former såsom samarbetsavtal, riktat
föreningsstöd, kommunal samordning av verksamhet och Idéburet Offentligt
Partnerskap. Kommunerna uttrycker ett behov av stöd, samordnande insatser och
kompetenshöjning kring hur samverkansprocesser med det civila samhället kan se
ut. Vår förhoppning är att denna kartläggning kan vara ett bidrag och inspiration till
fortsatt samverkan i länet.
- 37 -
6. Rekommendationer
1. Dialog och delaktighet
Den första rekommendationen är att kommunen involverar det civila
samhället i samverkansprocesser. Ett första steg i en sådan process handlar
om att skapa en dialog på lika villkor. Dialog, kommunikation och
delaktighet är grundstenarna i en samverkansprocess. Enligt den
”Europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i
beslutsprocessen” finns fyra nivåer för samverkan, från lägst till högst
aktivt deltagande: information→ samråd→ dialog→ partnerskap. Ett annat
exempel är den så kallade delaktighetstrappan. För att processen ska vara
tydlig för alla parter så är det viktigt att tillsammans börja med att
tydliggöra syftet med att samverka.
2. Resurser
Den andra rekommendationen är att avsätta resurser, både i form av
personella resurser och i arbetstid, för att samverkansformen ska bli
ordentligt förankrad. Det kan vara så att de som involveras till exempel
inte kan träffas under ordinarie arbetstider. Att den politiska ledningen ger
tyngd och visar att formen för samverkan är prioriterad i kommunen ger
det civila samhället signalen att de är viktiga.
3. Klargöra förväntningar och riktlinjer
En överenskommelse eller avtal mellan en kommun och en organisation
eller förening kan vara mer eller mindre formell. En rekommendation är att
som miniminivå träffas, prata om respektive förväntningar, klargöra
riktlinjer för insatsen samt vilken motprestation som förväntas som
uppföljning från den aktuella föreningen. Det kan vara en ideell
arbetsinsats eller en redovisning av hur pengar har använts. Detta i syfte att
kvalitetssäkra samarbetet.
4. Samverkan över parti- och förvaltningsgränser
En fjärde rekommendation är att öka samverkan mellan olika förvaltningar
och mellan politiska partier i kommunen i arbetet med integration. Det är
en fråga som genomsyrar mer än ett arbetsområde.
5. Transparens och tydlig kommunikation
En femte rekommendation är att som kommun ha tydliga regler för att
bevilja medel. En rekommendation till kommunerna i Västra Götalands län
är därför att bli tydligare att kommunicera ut att det finns föreningsbidrag
- 38 -
att söka och gå ut med samma information till alla aktörer inom det civila
samhället. Om det i kommunen finns en möjlighet att teckna avtal som
Idéburet Offentligt Partnerskap eller om det finns samrådsformer och
dialogforum ska även denna information nå det lokala föreningslivet. Det
är viktigt för att visa på transparens och öppenhet gentemot det civila
samhället.
6. Flexibilitet för nya arbetssätt och metoder
En sjätte rekommendation är att som kommun vara flexibel för nya
arbetssätt samt dra lärdomar av det civila samhällets kompetenser och
metoder. Det är som kommun möjligt att teckna ett samarbetsavtal, att ge
ett riktat föreningsstöd eller att teckna en IOP. Det är ett erkännande av det
civila samhällets mervärde och att föreningens verksamhet underlättar för
kommunen.
7. Synliggöra det civila samhällets mervärde
En sjunde rekommendation är att inte bara lyfta fram utförarperspektivet
när det talas om det civila samhället. Det civila samhällets styrka och
ovärderliga arbete inom integrationsområdet är mer inriktat på ett annat
område där medmänskliget, människovärde, nätverk och stöd står i fokus.
Föreningar och organisationer bedriver verksamheter som skapar ett socialt
kitt och en tillit i samhället som går utanför offentlig sektors insatser.
Kommuner bör därför stötta och uppmuntra dessa verksamheter. Det
behöver inte vara i form av ekonomiskt stöd utan kan handla om att ge dem
ett erkännande för sina insatser, synliggöra och berätta om de verksamheter
som bedrivs.
8. Utveckla regional- och delregional samverkan
En åttonde rekommendation är att fortsätta utveckla regional och
delregional samverkan. Det finns en stor erfarenhet av att samverka med
det civila samhället på flera håll i länet. Vissa kommuner har en lång
tradition av samverkan och har hittat egna former eller modeller som
öppnar upp för ett tätare samarbete med det lokala föreningslivet. Dessa
kommuner kan beskrivas som nav i sin delregion och har strateger
anställda för att leda arbetet med integration. För att även mindre
kommuner ska nås av denna kunskap och hämta inspiration av hur deras
arbete kan organiseras bör delregionerna samverka mer och lära av
varandra.
9. Samverkan inom det civila samhället
Slutligen rekommenderar vi det civila samhällets organisationer att
samverka mer med varandra i nätverk och genom gemensamma insatser.
Det civila samhället bär också ett ansvar att aktivt hitta vägar för
samverkan där ett steg kan vara att ibland låta sig representeras av andra.
- 39 -
7. Källförteckning
Guevara, Birgitta (2014) Segregation – Utbredning, orsaker, effekter och möjliga åtgärder,
Kunskapsunderlag inom projekt KAIROS, Mistra Urban Futures
Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Antagen av
Europarådets INGO-konferens 1 oktober 2009.
Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) – för delaktighet och lokal utveckling (2010), Forum
för Frivilligt Socialt Arbete
Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor, Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli,
Göteborg på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg (HSN 12)
Kings, Lisa (2013) Förening med förhinder – utlandsfödda i det civila samhället. FORES
Studie 2013:1
Levy, Charlotta (2013:3) Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa.
Delutredning från regeringens Framtidskommission
Linderyd, Andreas (2008) Frihet utan oberoende - Civila samhället och relationen till stat
och kommun, Sektor 3
Lundquist, Åsa (2014) Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg delrapport, Social
Resursförvaltning, Göteborgs stad
Prentell, Rebecka (2014) Det nya civilsamhället. FORUM Idéburna organisationer med
social inriktning
Putnam, Robert D. Den ensamme bowlaren (2000) SNS. Stockholm
Regeringens proposition 2009/10:55. En politik för det civila samhället
Scaramuzzino, Robert (2014) Det civila samhället och integration, Ungdomsstyrelsen
SOU (2006:79) Integrationens svarta bok - Agenda för jämlikhet och social
sammanhållning. Slutbetänkande av Utredningen om makt, integration och strukturell
diskriminering
SOU (2005:56) Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige. Betänkande av
Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet
Staten och det civila samhället i integrationsarbetet, Riksrevisionen, (RIR 2014:3)
Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet
och Sveriges Kommuner och Landsting, Integrations- och Jämställdhetsdepartementet,
(2010-04-14)
- 40 -
Bilaga 1: Organisationer och projekt
Social inkludering
Berättarföreningen Tellus
Berättarföreningen Tellus är en ideell förening som genom olika utbildnings- och
berättarprogram vill skapa möjligheter för alla att delge sina berättelser i bokform
eller andra medier. Målet är att stärka deltagarnas reella inflytande och delaktighet
i det offentliga rummet samt möjligheter att påverka samhället och sin livssituation.
Föreningen har främst barn och unga som deltagare och arbetar för stärkt läs- och
skrivintresse, vidgade möjligheter till kulturutövande samt ökad mångfald i den
publicerade litteraturen.
Några av berättarprogrammen som finns är: Ung berättare, Ung berättare
modersmål och Världsberättare. Ett av utbildningsprogrammen är Hubba, Hur
Unga Berättare Berättar om Arbetslivet, vilket är ett alternativ till
PRAO/APU/LIA/Praktik inom utbildning. Utöver utbildnings- och
berättarprogram, driver föreningen lokala bokmässor, förlagsverksamhet, webshop,
berättargala, bok-app, och utställningar samt arrangerar och medverkar vid
konferenser, offentliga tillställningar och nätverk.
Kommun: Uddevalla, Göteborg men har verksamhet både nationellt och
internationellt
Verksamhet: Reguljär verksamhet
Finansiering: Statlig finansiering, Västra Götalandsregionen, egna
utbildningsavgifter, externa projektmedel, näringslivet
Samverkan: Har många samarbetspartners, ambassadörer och samarbetar med
nätverket Pay it forward.
Webb: www.berattarforeningentellus.se
Björketorps församling
Björketorps församling är en del av svenska kyrkan och bedriver verksamhet på det
boende för asylsökande som finns i Rävlanda. När boendet öppnades, var
församlingen drivande i bildandet av en lokal samordningsgrupp bestående av
representanter från Röda korskretsen i Rävlanda, Missionskyrkan (Equmenia) i
Rävlanda och Björketorps församling. Gruppen samordnar
frivilligorganisationernas och allmänhetens engagemang och arbetar bland annat
med insamling, sortering och utdelande av kläder på boendet.
- 41 -
De håller också ett internationellt café i församlingshemmet en gång i veckan.
Caféet är till för att skapa en mötesplats mellan boende i Rävlanda med omnejd och
boende vid förläggningen. Björketorps församling och övriga i
samordningsgruppen stödjer även de boende med information kring frågor som kan
röra vård eller kontakt med myndigheter och kommunen.
Kommun: Härryda
Verksamhet: Reguljär utifrån behov
Finansiering: Till viss del inom ramen för reguljär verksamhet, annars sker arbetet
ideellt
Samverkan: Röda korskretsen i Rävlanda och Missionskyrkan (Equmenia) i
Rävlanda
Webb: www.bjorketorpsforsamling.se
Caritas Angered
Caritas är katolska kyrkans organisation för socialt arbete i Sverige. Caritas arbetar
för social rättvisa och alla människors lika värde och rättigheter. Organisationen är
öppen för alla oavsett religion, etnicitet, kön, nationalitet eller sexuell läggning.
Caritas Angered driver genom Frivilligcentralen i Hjällbo/Angered en mängd olika
verksamheter, exempelvis stöd och hjälp i asylprocessen, stödsamtal med
tystnadsplikt, språkträning i svenska, jourtelefon för kvinnor, läxhjälp och
praktikantverksamhet. Caritas Angered är en naturlig mötesplats i området och
bidrar med ett stort nätverk. De är även en anordnare av sysselsättningsplatser
inom ramen för Fas 3.
Kommun: Göteborg
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad verksamhet (Fas 3)
Finansiering: Göteborgs stad, statliga medel (Fas 3)
Samverkan: Har ett stort nätverk av organisationer. Deltar i nätverket
Integrationsdialogen i Göteborg, är representant i samverkansrådet Idékom och i
styrgruppen för den nationella överenskommelsen.
Webb: www.angered.org
Falköpings FIK
Falköpings FIK är en friidrottsförening som i sin verksamhetsidé har en särskild
målsättning att aktivt arbeta med integration i Falköpings kommun. Falköpings
FIK fyller en viktig social funktion och försöker bland annat, på ideell basis,
utbilda i föreningskunskap och lotsa människor vidare till andra typer av
föreningar. Föreningen har i den mån det varit möjligt drivit flera mindre projekt
för att främja integration genom idrotten.
- 42 -
Kommun: Falköping
Verksamhet: Reguljär verksamhet
Finansiering: Kommunalt föreningsbidrag för idrottsverksamheten, tidigare
projekt har varit finansierade externt av Riksidrottsförbundet och kommunen
Samverkan: Samverkan sker med studieförbundet SISU Idrottsutbildarna och
andra idrottsföreningar.
Webb: http://www5.idrottonline.se/FalkopingsFIK-Friidrott/
Göteborgs FöreningsCenter
Göteborgs FöreningsCenter, GFC, är en ideell förening som ägs av sina cirka 90
medlemsorganisationer. De arbetar med social ekonomi i Göteborgsregionen ur ett
bredare samverkansperspektiv och är ett kompetens- och utvecklingscenter för
organisationer som bedriver frivilligt socialt arbete. GFC bidrar med mötesplatser
har som huvudsakliga uppgift att stödja och stimulera medlemsorganisationernas
arbete, att främja samverkan dem emellan, att utveckla det frivilliga sociala arbetet
och att informera om vad frivilligorganisationerna kan bidra med i vårt samhälle.
GFC är ett stöd för föreningars utveckling, arrangerar utbildningar och
nätverksträffar samt påverkar på politisk nivå för att skapa bättre förutsättningar för
föreningar. De är delaktiga i samverkansråd och processer kring lokala och
regionala överenskommelser mellan det offentliga och det civila samhället. De är
också företrädare för föreningar i olika typer av partnerskap, såsom exempelvis
Göteborgsregionens Sociala Ekonomi och Rådet för social ekonomi i Västra
Götalandsregionen. GFC driver även kontinuerligt olika typer av projekt samt en
kontaktpersonsverksamhet, vilken innebär att föreningen rekryterar
kontaktpersoner till människor med psykiska funktionsnedsättningar.
Kommun: Göteborgsregionen
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Medlemsavgifter, kommunala medel och externa projektmedel
Samverkan: Har cirka 90 medlemsorganisationer och utöver det ett stort nätverk i
regionen bland både organisationer och andra aktörer
Webb: www.gfc.se
Hisingsbacka FC
Hisingsbacka FC är en fotbollsförening i området Backa i Göteborg. Förutom att
erbjuda verksamhet till alla som vill spela fotboll, vill de också verka för att skapa
en god social miljö i och för sin verksamhet. De vill skapa möjligheter att utvecklas
både som spelare och människa. Föreningen fyller en viktig social funktion i
området och det arbetas aktivt med sociala aspekter och frågor som rör attityder
och värderingar. De deltar i Göteborg fotbollförbunds projekt där ett antal
- 43 -
föreningar fått en föreningsutvecklare på halvtid i syfte att stabilisera och utveckla
föreningen. Hisingsbacka FC driver sedan 10 år tillbaka ett projekt som heter
Röris, vilket innebär att de går ut i skolor och har rörelse-verksamhet med
halvklasser. Syftet är att unga skall känna att det är roligt att röra på sig och att det
bidrar till ett bättre välmående.
Kommun: Göteborgsregionen
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Kommunalt bidrag, medlemsavgifter, projektmedel från Idrottslyftet
(Riksidrottsförbundet) samt viss sponsring
Samverkan: Samarbetar bland annat med andra idrottsföreningar, Västsvenska
Idrottsförbundet och kulturföreningen Made in Backa
Webb: www.hbfc.se
Norrby IF
Norrby IF är en fotbollsförening i området Norrby i Borås. Norrby IF fyller en
viktig funktion för möten och social inkludering. I området bor många nyanlända,
och då fungerar fotbollsföreningen som en väg in i gemenskap, det svenska språket
och såväl kommunen som det svenska samhället. Fotbollsverksamheten i sig är
viktig i detta sammanhang, men föreningens fokus ligger även på aktiviteter
utanför just fotbollen. I Norrby IF:s verksamhetsidé beskrivs integration som en
viktig fråga för föreningen.
Mycket av föreningens arbete handlar om förebyggande insatser och uppsökande
socialt arbete gentemot barn och unga eller aktiviter riktade mot föräldrar. Att nå
och engagera just föräldrar beskrivs vara en utmaning, därför bedrivs ett aktivt
arbete för att informera och entusiasmera denna målgrupp. Tidigare fanns det
extern finansiering från SISU, Studieförbundet Idrottsutbildarna, för en
resursperson som kunde rikta större insatser mot föräldrarna. Exempelvis
arrangerades då aktiviteter som simträning och Zumba-dans för kvinnor, vilket
bedömdes som en stor framgång och resulterade bland annat i en mängd nya
medlemmar i föreningen.
I arbetet sker också en aktiv samverkan med andra fotbollsföreningar. Det ses som
värdefullt för att skapa möten och relationer över stadsdelsgränserna. Likaså sker
en samverkan med andra typer av föreningar.
Kommun: Borås
Verksamhet: Reguljär verksamhet
Finansiering: Kommunalt bidrag
Samverkan: Norrby IF samverkar med andra fotbollsföreningar och bland annat
Röda Korset, Rädda Barnen och Svenska Kyrkan.
Webb: http://www.norrbyif.se/
- 44 -
Somali Intellektuell Banadir förening
Banadir är en ideell förening som arbetar för att motverka segregation och
utanförskap för somalier i Göteborg. De arbetar för att barn och unga ska ta del av
kultur- och idrottsverksamheter. De arbetar också för att somalier ska hitta till
utbildning och arbete. Sedan hösten 2012 driver Banadir ett 3-årigt
integrationsprojekt som eventuellt kan komma att förlängas. Föreningen invigde i
slutet av 2012 ett centrum som kallas "Somaliska Utbildnings-, Integrations- och
sysselsättningscenter i Göteborg". Projektets verksamhet är bland annat att ge
barnen läxhjälp på eftermiddagen. Dessa aktiviteter har anställda, en heltidsanställd
och två deltidsanställda.
Kommun: Göteborg
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Kommunalt bidrag
Samverkan: Deltar i nätverket Integrationsdialogen i Göteborg och samarbetar
med Urbana studier i Hammarkullen.
Jämlika villkor och deltagande
ADA Kvinnojour
ADA kvinnojour är en ideell förening som driver flera olika jourer och
stödverksamhet för kvinnor och barn. De informerar våldsutsatta och deras
anhöriga om sina rättigheter och om vilken hjälp och stöd som finns att få i
samhället. Verksamheten tar även emot papperslösa. ADA driver också
tidsbegränsade projektverksamheter samt extern verksamhet i form av bland annat
utbildningar och föreläsningar.
Kommun: Göteborg
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Årligen ansökta kommunbidrag och medel från Socialstyrelsen.
Samverkan: Deltar i samverkansprojekt med Rädda Barnen om våld i hederns
namn. Informerar stödsökande om exempelvis Rosengrenska, Röda Korset, Mamas
Retro (Forum Skill). Har kontakt med andra kvinnojourer i närområdet.
Webb: http://www.kvinnojouren-ada.nu/
Fryshuset Göteborg
Fryshuset Göteborg är en stiftelse som arbetar för ungas delaktighet, utveckling
och möjligheter att påverka. Fryshuset driver ett 10-tal olika verksamheter inom
områdena; passionerade intressen, sociala perspektiv, utbildning och
arbetsmarknad. De driver bland annat:
- 45 -





Elektra – verksamhet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Elektra
erbjuder stöd till utsatta ungdomar och arbetar också förebyggande med
utbildning och attitydförändrande samt opinionsbildande arbete.
Skapa min värld – kulturverksamhet som erbjuder barn, ungdomar och
hela familjer ett konstnärligt skapande, kurser, kreativa workshops,
spännande kulturpejlingar/studiebesök, fantasifulla upplevelser m.m.
United Sisters – verksamhet för tjejer av tjejer för att stärka tjejernas
självkänsla och själförtroende genom coachning och gruppverksamhet och
det arbetet bedrivs till stor del av volontärer.
Vara Vilja Kunna – projekt som syftar till att stärka unga
svensksomaliers självtillit och öka tillträdet till arbetsmarknaden genom att
lyfta fram positiva förebilder på olika sätt. Projektet omfattar bland annat
utgivning av en inspirationsbok som distribueras i hela Sverige, workshops
i flera städer, framtidscoachning samt arbetsplatsbesök hos
yrkesverksamma svensksomalier inom utvalda yrken. Samarbetspartners är
United Sisters och arbetsförmedlingen.
Tillsammans för Sverige – Projekt som utgår från de mänskliga
rättigheterna och vill visa hur religion kan vara en väg till integration. För
att åstadkomma en djupare förståelse för den andre och undanröja
missuppfattningar och fördomar mellan människor i samhället.
Kommun: Göteborg
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Fonder, stiftelser, projektmedel från myndigheter och Göteborg stad
Samverkan: Har ett stort nätverk av organisationer och andra aktörer, bland annat
KFUM Göteborg, Klassmorfar, Räddningsmissionen, GUTS, Individuell
Människohjälp, Röda korset, MiM kunskapscentrum, Studieförbundet Bilda.
Webb: www.fryshuset.se
GUTS
GUTS ligger under kultur och fritid inom Angered Stadsdelsförvaltning och är en
mötesplats för unga kvinnor och transpersoner från 13 år och uppåt. GUTS
bedriver praktiskt normkritiskt arbete för att skapa en reellt inkluderande
mötesplats för unga. De erbjuder målgruppen öppen verksamhet, stödsamtal,
intresse- och aktivitetsgrupper, samhällsinformation, arrangemang, enskilt stöd
samt samtalsgrupper kring teman som HBTQ, jämställdhet och feminism.
Verksamheten arbetar för stärkt självkänsla, inflytande och delaktighet och främjar
utbyten och samarbeten med andra ungdomsgrupper och aktörer. En av grupperna
inom GUTS drivs som en ideell förening; GIA, Gays in Angered. GIA stöds
genom kommunalt föreningsbidrag.
Kommun: Göteborg
- 46 -
Verksamhet: Reguljär verksamhet (Angered SDF)
Finansiering: Göteborg stad
Samverkan: Har ett stort nätverk av organisationer, bland annat Fryshuset,
KFUM, Rädda Barnen, Elda/Frizonen Simone, TNB, nätverket Systerskapet,
Folkets bio, Studiefrämjandet, kommunens frivilliga resursgrupp och
Civilförsvarsförbundet.
Homan Göteborg
Homan är en ideell förening som hjälper hbt-personer med invandrarbakgrund,
särskilt nyanlända. Föreningen arbetar för lika rättigheter och mänskliga
rättigheter för HBT-personer, det vill säga, att få möjlighet att älska och leva
tillsammans med en person av samma kön och att bli accepterad för detta hos
anhöriga, vänner och arbetskamrater. De arbetar också mot hedersrelaterat våld och
stöttar personer som känner sig utsatta för förtryck och hot inom familjer och från
omgivningen. Likaså arbetar de för att sprida information om säkrare sex. Homan
driver kamratstöd och informationsverksamhet, har uppsökande verksamhet och
arrangerar temakvällar och föreläsningar. De försöker nå de personer som inte
vågar eller vanligtvis vänder sig till de etablerade organisationerna.
Kommun: Göteborg
Verksamhet: Reguljär verksamhet
Finansiering: Kommunala bidrag
Samverkan: Samverkan sker med flera aktörer.
Webb: www.homan.se
Hushållningssällskapet väst
Hushållningssällskapet Väst är en konfederation som främjar landsbygdens
utveckling genom att utveckla och förmedla kunskaper till nytta för dess näringar.
De arbetar bland annat med något som heter Grön Integration, det vill säga
integration på landsbygden. Grön Integration syftar till att landsbygden i högre
utsträckning ska få del av utrikesföddas kunskaper, erfarenheter och intressen samt
att utrikesfödda i högre utsträckning ska få del av landsbygdens möjlighetet vad
gäller jobb, företagande, boende, fritid och studier. Hushållningssällskapet vill
bidra till utveckling inom skog, odling, livsmedelsförädling och besöksnäring.
Samverkan finns med Röda korset i Vänersborg kring grön integration genom ett
så kallat Landsbygdskafé där besökare på Röda korset kan få möta landsbygden
och dess möjligheter. I Uddevalla har Hushållningssällskapet samverkat med
Studieförbundet Vuxenskolan kring aktiviteter i projektet Grön Integration i
Dalaberg och Hovhult. De har även haft kontakter med Rotary för samarbete kring
praktikplatser och utrikesfödda praktikanter. När det gäller kultur har
- 47 -
Hushållningssällskapet haft med kulturarv som en del i Grön integration.
Kulturreservatet Åsnebyn i Vänersborg har använts för aktiviteter. Även med i
referensgruppen för Geoparken Bohusgranit som skulle kunna fungera i
integrationsarbetet både som besöksmål för sfi-klasser för att lära sig mer om
svensk historia och kulturmiljö samt som möjlig praktikplats för utrikesfödda som
behöver praktik inom olika områden.
Kommun: Västra Götalands län
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Fonder, externa bidrag och projektmedel
Samverkan: Har stort nätverk och många samarbeten i länet med föreningar,
näringsliv och den offentliga sektorn.
Webb: www.hushallningssallskapet.se/vast
Ibn Rushd studieförbund väst
Ibn Rushd är ett muslimskt studieförbund som är öppet för alla. Studieförbundet
har varit självständigt sedan 2008 efter att ha startats upp av Sensus studieförbund.
De verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, och arbetar aktivt för att stärka
den svenskmuslimska identiteten och ge icke-muslimer mer kunskap om islam
Detta gör de genom att vara engagerade i samhällsdebatten, producera
studiematerial och erbjuda ett brett utbud av seminarier, studiecirklar och
kulturarrangemang.
Ibn Rushd i region väst har cirka 40 medlemsorganisationer som alla arbetar
rättighetsbaserat och en etnisk eller religiös profil. En central del av verksamheten
är också att samverka och driva egna eller gemensamma projekt. Exempelvis
samarbetar de med Göteborgs rättighetscenter-mot diskriminering och Puntland
Community Organisation kring projektet ”Göteborg mot islamofobi”. Ibn Rushd
drev nyligen utbildningsprojektet ”Krafttag för Mänskliga Rättigheter”. Ett
material togs fram kring mänskliga rättigheter och islamofobi och 100 personer
utbildades runt om i landet till ambassadörer. Projektet inkluderade ett
intersektionellt perspektiv där det gjordes en maktanalys på hur muslimer
begränsas i sin rörlighet och delaktighet i samhället.
Kommun: Västra distriktet innefattar 5 län
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Statliga och kommunala bidrag samt externa projektmedel
Samverkan: Har cirka 40 medlemsföreningar, ingår i nätverket ”Svenska
muslimer i samarbete” och har många andra organisationer och aktörer i sina andra
nätverk.
Webb: www.ibnrushd.se
- 48 -
IFK Trollhättan
Trollhättan är en fotbollsförening i området Kronogården i Trollhättan.
Värdegrundsarbetet och det sociala ansvarstagandet är centralt för föreningens
verksamhet. Kopplat till integration och socialt arbete driver IFK Trollhättan idag
ett flertal olika projekt och verksamheter:




Ung Fritid – en uppsökande verksamhet med fokus på åldrarna 12-25 som
också når också ut till yngre åldrar och till föräldrar. Ung Fritid stödjer och
driver en mängd olika aktiviteter och insatser som syftar till möten, dialog,
delaktighet och samverkan. Verksamhetsledaren för Ung Fritid är anställd
av fotbollsföreningen IFK Trollhättan men arbetar på uppdrag av
kommunen. Det finns ett avtal tecknat med fotbollsföreningen där
verksamhetsledaren rapporterar löpande till kommunens förvaltningar och
kommunstyrelse. Att anställningen ligger på IFK Trollhättan upplevs bidra
till flera vinster, framförallt förankring och förtroende bland målgrupperna
för verksamheterna. Inom ramen för Ung Fritid har det funnits ett flertal
praktikanter samt personer på instegsjobb i verksamheterna.
Sporty Friday – en verksamhet som drog igång mot bakgrund av att det
saknades fritidsaktiviteter för ungdomar på kvällstid. IFK Trollhättan
driver Sporty Friday som projekt finansierat av Allmänna Arvsfonden
tillsammans med Trollhättan kommun, 5 ytterligare idrottföreningar och en
mängd andra aktörer. En gång varannan vecka turas olika föreningar om att
hålla i aktiviteter som vid varje tillfälle lockar mellan 200-500 barn och
unga i åldern 12-25 år samt tillhörande familjer.
Hållbar samhällsutveckling på Kronogården, HSK – ett projekt som
utvecklar det sociala arbetet i området. Projektet verkar under Ung Fritid
för att bland annat sprida kunskap om föreningslivet på olika språk till så
många som möjligt. De arbetar uppsökande, rekryterar och utbildar ledare,
arrangerar aktiviteter och samverkar med övriga föreningar i staden.
Street soccer for tolerance – en återkommande turnering med ett fairplaytema som är öppen för alla unga.
Kommun: Trollhättan
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Kommunalt bidrag och avtal med kommunen kring anställning,
externa projektmedel, medlemsavgifter, sponsring.
Samverkan: Nära samverkan med kommunen och har ett stort nätverk av
idrottsföreningar, andra föreningar och ytterligare en mängd aktörer i Trollhättan.
Samverkan sker också med bland annat SISU Idrottsutbildarna och Västergötlands
Fotbollförbund.
Webb: http://www.svenskalag.se/ifktrollhattan
- 49 -
Individuell Människohjälp Göteborg
Individuell Människohjälp, IM, är en svensk biståndsorganisation som
internationellt arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationens
arbete i Sverige är inriktat på integration och delaktighet i samhället. IM i Göteborg
driver både volontär- och stödgruppsverksamhet samt olika projekt. Verksamheter i
Göteborg är bland annat:
 Barn i väntan (BIV) och Barn i start (BIS) – stödgruppsverksamheter för
barn som väntar på, respektive barn som nyligen fått sitt asylbesked.
BIV/BIS erbjuder vissa terminer stödgrupper för föräldrar, samt
syskongrupper som leds av volontärer.
 Move It – volontärgruppen guidar nyanlända ungdomar in i föreningslivet
genom att varje vecka testa olika fritidsaktiviteter. Detta gör att
ungdomarna kan hitta en förening att engagera sig i, träna svenska, lära
känna Göteborg och andra unga som bor i staden.
 Bring – volontärer besöker eleverna på Centrum för språkintroduktion på
Lindholmen (ett första studieår på gymnasienivå för nyanlända).
Volontärerna hjälper till med läxor, fikar, tränar svenska och spelar spel.
Bring är ett samarbete mellan IM och KFUM.
 Tala svenska-café – Volontärer och deltagare träffas för att prata svenska i
en avslappnad och hemtrevlig miljö.
 Flyktingbesöksgruppen – IM: s volontärer besöker transitboendet
Sagåsen i Mölndal en gång i veckan. Där bor nyanlända asylsökande i
väntan på boende i Sverige. Gruppen fikar och ordnar aktiviteter med
barnen.
Kommun: Göteborg
Verksamhet: Reguljär verksamhet/tillsvidare samt en del projektverksamhet
Finansiering: För tillfället finansieras delar av verkssamheten av Göteborg stad.
Samverkan: IM har ett stort nätverk och samarbetar med flera organisationer i sina
verksamheter, exempelvis KFUM, Rädda Barnen, Räddningsmissionen, Röda
Korset, Svenska kyrkan, Stadsmissionen, Nätverket Att Nå Ut, Nätverket mot
Trafficking, Män för Jämställdhet, IKFF, Afrikagrupperna, Svenska
Afghanistankommitten, Föreningen Västsahara och nätverket Integrationsdialogen.
De samverkar med några av organisationerna för att starta en asylrådgivning i
Göteborg.
Webb: http://www.manniskohjalp.se/goteborg
KFUM Göteborg
Ungdomsföreningen KFUM Göteborg arbetar för solidaritet, demokrati och
människors lika värde och ansvarstagande i samhället genom olika aktiviteter som
stimulerar unga människor. Föreningen erbjuder mötesplatser och engagerar
ungdomar i ett flertal olika sociala, kulturella och idrottsinriktade verksamheter och
- 50 -
projekt. De driver också en secondhand-butik och caféverksamhet. KFUM
Göteborg driver bland annat:




Aktivitet för alla – verksamhet som anordnar prova på-aktiviteter för
nyanlända som introduktion till Göteborgs föreningsliv. Aktivitet för alla
fungerar som en länk mellan nyanlända ungdomar och föreningar samt
andra ungdomsverksamheter. De vill genom kunskap om samhället
underlätta för målgruppen att känna delaktighet och aktivt delta i det civila
samhället. Aktiviteterna sker i samarbete med föreningar, fritidsgårdar och
andra aktörer som har fritidsaktiviteter för ungdomar. Parallellt drivs en
särskild tjejverksamhet för att stärka nyanlända tjejers organisering utifrån
deras egna engagemang.
Bring – volontärer besöker eleverna på Centrum för språkintroduktion på
Lindholmen (ett första studieår på gymnasienivå för nyanlända).
Volontärerna hjälper till med läxor, fikar, tränar svenska och spelar spel.
Bring är ett samarbete mellan KFUM och IM.
Tillsammans – en öppen fritidsverksamhet för unga med lindrig
intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Ung och Modig – samtalsgrupper för unga mellan 13-21 som lyfter frågor
kring exempelvis självkänsla, sexualitet, mänskliga rättigheter och
jämställdhet.
Kommun: Göteborg
Verksamhet: Reguljär verksamhet, tillsvidare-verksamhet och tidsbegränsad
projektverksamhet
Finansiering: Gåvor (90-konto), kommunala medel samt olika externa
projektmedel
Samverkan: Aktivitet för alla startade nätverket ”Ny i stan” under våren 2009 för
att synliggöra de krafter som arbetar med nyanlända ungdomar i Göteborg.
Inom nätverket utbyter vi erfarenheter och samarbetar kring bland annat
volontärutbildningar. I nätverket deltar exempelvis Sveriges Ensamkommande
Förening/projektet Prata med oss inte om oss, Rädda Barnen Hjällbo, FryshusetVara, Vilja, Kunna, projektet MAIT, Röda Korsets ungdomsförbundKompisgrupperna i Masthugget och Londongatan
Webb: http://goteborg.kfum.se/
Kyrkornas flyktingrådgivning
Kyrkornas flyktingrådgivning i Borås är en lokalgrupp inom Flyktinggruppernas
och asylkommittéernas riksråd, FARR. De har en bred ekumenisk bas med stöd
från alla kyrkor i Borås med omnejd. Styrelsen består av representanter från olika
församlingar, bland annat från svenska kyrkan, bosnisk-muslimska kyrkan och
serbisk ortodoxa. Kyrkornas flyktingrådgivning driver bland annat en mötesplats
en kväll varannan vecka tillsammans med flera kyrkor i kommunen som heter
- 51 -
Porten. Verksamheten är en social mötesplats för papperslösa och asylsökande som
erbjuder möjlighet till fri sjukvård, rådgivning i asylfrågor, klädutlämning och café.
Flyktingrådgivningen ger också ett personligt stöd och hjälp i kontakten med
kommun och myndigheter. Verksamheten besöks av ungefär 140-200 personer vid
varje tillfälle. I samband med mötesplatsen sker även en samverkan med Röda
Korset och Rädda Barnen i Borås som håller i samtalsgrupper. Tillsammans med
dessa organisationer deltar också Flyktingrådgivningen kontinuerligt i
sammanträden och överläggningar med Migrationsenheten i Borås. Kyrkorna som
samverkar kring flyktingrådgivningen tar också emot praktikanter och bedriver
bland annat körverksamhet, språkcaféer och svenskaundervisning i flera områden i
och runt Borås. Likaså bedrivs ett aktivt arbete med att lyfta fram människors värde
för att påverka attityder och språkbruk kring människor med utländsk bakgrund
och arbetslösa.
Kommun: Borås med omnejd
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Samverkan: Ingår i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR och ett flyktingnätverk
tillsammans med Röda Korset, RFSL och Rädda Barnen Borås. Ytterligare
samverkan sker med andra aktörer.
Webb: http://www.boras.pingst.se/valkommen-med/engagera-dig/porten_382
(Porten)
Not Quite
I bruksorten Fengersfors i Åmåls kommun pågår sedan 2002 ett levande
kulturcentrum, Not Quite. Konstnärer och hantverkare har sina ateljéer och
verkstäder. Not Quite har på kort tid gjort sig känt som ett av de främsta
besöksmålen i regionen. Not Quite arbetar kontinuerligt med att förvandla det
nerlagda bruket till ett mångsidigt utflyktsmål. Arbetar främst med integration
genom olika konstprojekt och har nyligen skickat in en EU-ansökan där de har ett
delprojekt som handlar om att NQ, med hantverksworkshops som verktyg, vill
arbeta kring temat gränser med nysvenskar/flyktingar och dalslandsungdomar och
andra. Under Göteborgs konstbiennal 2013 var NQs bidrag att bjuda in papperslösa
från Göteborg tillsammans med kulturaktörer och institutioner för en heldag av
workshops.
Kommun: Åmål
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Kulturstrategiskt uppdrag från Västra Götalandsregionen, externa
projektmedel
Samverkan: Not Quite samarbetar bland annat med Samverket i Åmål
Webb: www.notquite.se
- 52 -
RFSU Göteborg
RFSU Göteborg arbetar för alla personers rätt till kärlek och sexualitet och för ett
samhälle där alla behandlas jämlikt och jämställt. De arbetar framförallt med
sexualupplysning, utbildning och opinionsbildning, men driver också olika
projektverksamheter. RFSU:s verksamheter, utbildningar och metodmaterial har ett
tydligt normkritiskt och antidiskriminerande fokus. De arbetar bland annat med:


Sexualundervisning på lättare svenska – Som ett komplement till
skolornas egen sexualundervisning erbjuder RFSU Göteborg lektionspass
på lättare svenska i gymnasiets språkintroduktionsklasser.
HIV, sex och lust; säkrare sex på lättare svenska – en broschyr som ska
vara inkluderande och tillgänglig för så många som möjligt. Materialet har
tagits fram tillsammans med Positiva Gruppen Väst.
Kommun: Göteborg och Västra Götalands län
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Västra Götalandsregionen, kommunala medel, externa projektmedel
Samverkan: RFSU samverkar med många aktörer, bland annat Positiva Gruppen
Väst, RFSL Göteborg, Kunskapscentrum för sexuell hälsa (Västra
Götalandsregionen), Social utveckling Göteborg stad, Utbildningsförvaltningen
Göteborg stad, Interfem och Göteborgs Rättighetscenter
Webb: http://www.rfsu.se/sv/RFSU-nara-dig/RFSU-Goteborg/
Rosengrenska stiftelsen
Rosengrenska stiftelsen är ett medicinskt ideellt nätverk som ger vård till
papperslösa. Verksamheten sker i samarbete med Röda Korset region väst. De
sprider på olika sätt kunskap om frågan och ger sjukvård till de patienter som inte
lyckas nå samhällets vårdinstanser. Vidare rundervisar de på flera vårdprogram och
deltar i statliga utredningar. De har också telefonrådgivning och håller i
föreläsningar om bland annat papperslösas situation, mänskliga rättigheter, vårdens
etik och folkhälsa. Rosengrenska har kunnat ge de papperslösa en röst och
förmedla kontakt mellan dem, forskare och media. De har även kunnat ge andra
organisationer möjlighet att hjälpa och stötta gruppen med barnpassning, juridisk
hjälp, matförmedling och kläder.
Kommun: Göteborg
Verksamhet: Reguljär verksamhet
Finansiering: Gåvor och sökta fondbidrag
Samverkan: Rosengrenska stiftelsen samverkar med många aktörer, bland annat
Röda Korset, olika kyrkor, Emmaus Björkå, Ingen människa är Illegal och olika
migrantorganisationer
Webb: http://www3.rosengrenska.org/index.html
- 53 -
Rädda Barnen Hjällbo/På lika villkor
Rädda Barnen driver projektet ”På lika villkor” på olika orter i landet. Projektet ska
etablera ett långsiktigt barnrättsarbete och förbättra villkoren för barn i
socioekonomiskt utsatta områden där barnfattigdomen är hög. I Göteborg finns
verksamheterna föräldraforum och ungdomsforum. Verksamheterna utgår ifrån
behov som boende i området själva upplever.



Föräldraforum är en plats där föräldrar kan mötas för att diskutera barns
rättigheter och viktiga ämnen för familjen. Rädda Barnen driver nu
verksamhet för föräldrar i tre olika stadsdelar; Angered, Östra Göteborg
och Askim-Frölunda-Högsbo. Ideellt aktiva planerar och håller i träffar för
föräldrar tillsammans med de anställda. Parallellt med träffarna har Rädda
Barnen aktiviteter för barnen till föräldrarna och de gör även gemensamma
aktiviteter ibland. bjuder också in politiker, polis eller andra för att bedriva
påverkansarbete.
Ungdomsforum är en plats som syftar till att stötta och skapa möjligheter
för ungas engagemang i frågor som berör dem och öka deras inflytande
över dessa. Rädda Barnen har flera olika grupper av ungdomar som själva
har bestämt vad de vill göra, till exempel samtalsgrupper för killar och
tjejer, idégrupper och påverkansgrupper.
Pilotprojekt i samarbete med VOLVO – Rädda Barnen samarbetar med
Volvo för att vara en kanal ut i arbetslivet för ungdomar (pilot i mars 2014
och planeras igen för september 2014). Det pågår även en dialog med
IKEA att börja ett samarbete under 2015. Projektet med Volvo går ut på att
ungdomar från Hjällbo ska få prova på arbetslivet. När projektet testades i
under våren 2014 träffades 10-15 ungdomar och lika många Volvoarbetare under tre dagar av gemensamt utbyte. Dagarna innehöll utbildning
i barnkonventionen för de anställda på Volvo, gemensamma
värderingsövningar och studiebesök på Volvo. För Volvos del handlar det
om hållbarhet och att få in ett mångfaldsperspektiv i rekryteringsprocessen
Kommun: Göteborg
Verksamhet: tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Statliga projektmedel
Samverkan: Företagen Volvo, IKEA och Accenture samt organisation inom det
civila samhället
Webb: http://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/vad-vi-gor-i-sverige/berattelser-ochprojekt/pa-lika-villkor/i-goteborg/
Rädda Barnen Borås
Rädda Barnen i Borås en mängd olika verksamheter. Många insatser riktas
gentemot ensamkommande flyktingbarn och deras behov, vilket kan leda till skilda
- 54 -
aktiviteter såsom simskola eller sexualrådgivning. Ytterligare verksamheter som
Rädda Barnen Borås driver är bland annat:






Porten – Kyrkornas flyktingrådgivnings mötesplats för asylsökande där de
asylsökande får stöd och råd under asylprocessen. Varannan måndag tar
Röda Korset Borås hand om och sysselsätter barnen medan föräldrarna får
olika hjälpinsatser.
Läxhjälp för somaliska barn
Föräldrautbildning för somaliska föräldrar
Ellen – samtalsgrupper för somaliska flickor som tar upp exempelvis
normer, värderingar och skolan
Romsk inkludering – Röda Korset Borås ska delta i Borås stads arbete med
att utveckla ett romskt servicecenter som aktivt skall jobba för romska
Boråsare
Rädda Barnen i region Väst driver övergripande i länet ett projekt som
heter Kulturplaneterna. Syftet är att stötta och inspirera kommuner runt om
i Västra Götaland att starta upp och driva Kulturplaneter, som en del i att
arbeta mer aktivt med barns rättigheter och barnkonventionen. Med
Kulturplaneterna ska alla barn oavsett bakgrund få tillgång till
meningsfulla och utvecklande kreativa aktiviteter under skollovet, där de
stärks och uppmuntras ta en aktiv roll i kulturlivet och göra sina röster
hörda. Aktiviteterna är kostnadsfria. Rädda Barnen i Borås driver
aktiviteterna i bostadsområdet Norrby.
Kommun: Borås
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Medlemsavgifter, sponsorer och insamlingar
Samverkan: Rädda Barnen Borås samarbetar med många olika aktörer, bland
annat deltar de i ett flyktingnätverk tillsammans med Röda Korset, RFSL och
Kyrkornas flyktingrådgivning.
Webb: http://www.raddabarnen.se/lokalforeningar/vast/vastra-gotalands-lan/boras/
Röda Korset Göteborg
I Göteborg finns ett av regionkontoren för Röda Korset i Sverige. I Göteborg
bedriver Röda Korset en mängd olika verksamheter, exempelvis läxhjälp, träna
svenska-aktiviteter, folkrättsgruppen, mötesplatser, en secondhand-butik och
aktiviteter för flyktingar och papperslösa. De har också en grupp som besöker
asylsökande och andra människor som saknar uppehållstillstånd på
Migrationsverkets förvar i Kållered.
Röda Korset i Göteborg driver även Welcome2Sweden, vilket är ett
integrationsprojekt med syfte att hjälpa asylsökande som hamnat mellan stolarna
- 55 -
och vars ärenden har tagit längre tid än normalt. De erbjuder språkundervisning,
information om historia och kultur, samhällsorientering och kulturupplevelser och
utflykter som planeras tillsammans med de asylsökande. Flera av dem som arbetar
inom verksamheten har själva gått igenom asylprocessen och förstår värdet av det
sociala arbetet för människorna som väntar på myndigheternas beslut.
Kommun: Göteborg
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Samverkan: Har ett stort nätverk med olika föreningar och andra aktörer. Deltar i
nätverket Integrationsdialogen i Göteborg.
Webb: http://kommun.redcross.se/goteborg/
Röda Korset Skövde
Kupan, föreningens mötesplats och secondhand-butik, är navet i Röda Korset
Skövdes verksamhet. Föreningen har genom Kupan ett samarbete med
Arbetesförmedlingen kring FAS 3. Några av de som är anställda i föreningen
inledde just med en period inom den arbetsmarknadsåtgärden. Likaså tas personer
emot som har översyn från kriminalvården. Det finns även en kontakt med
Migrationsverket som hänvisar nyanlända och flyktingar till Röda Korsets
verksamhet. Övriga aktiviteter som genomförs är språkcafé, en våga tala grupp
som sker i samarbete med sfi och en cykelträning- respektive simskola för kvinnor
med utländsk bakgrund. Likaså är Röda Korset aktiva inom sjukvården med
sjuksköterskor, läkare eller som sjukhusvärdar. Andra aktiviteter som bedrivs är
läxläsning och besöksverksamhet för äldre.
Kommun: Skövde
Verksamhet: Reguljär verksamhet
Finansiering: Intäkter från secondhand-butiken och ytterligare bidrag
Samverkan: Föreningen har ett stort nätverk av organisationer och aktörer i
Skövde, bland annat Svenska kyrkan, Frälsningsarmén, Rädda Barnen och
Afghanistankommittén.
Webb: http://kommun.redcross.se/skovde/
Röda Korset Vänersborg
Röda Korset Vänersborg driver en secondhand-butik som är navet i föreningens
olika verksamheter. Den fungerar som mötesplats med praktikantverksamhet,
frivilligarbetare, språkcafé, möten och utbildningar. Röda Korset Vänersborg
fokuserar riktar just nu många insatser till asylboendet på Restad gård. Till arbetet
på boendet och med de asylsökande samordnar de ett nätverk med ett flertal olika
aktörer och föreningar i Vänersborg. På Restad Gård och för de boende har Röda
Korset Vänersborg bland annat:
 Språkcaféer vid tre olika tillfällen i veckan
- 56 -





En trygghetsgrupp som finns tillgänglig på boendet för att stödja och
besvara frågor
En speciell ärendegrupp som ska medverkan till att splittrade
familjemedlemmar ska återförenas
Gjort en inventering av unik sjukvårdskompetens och arbetat med såväl
praktik som att göra studiebesök hos exempelvis forskare. De medverkar
också till att CV sänds till Socialstyrelsen så snabbt som möjligt.
Provutbildning för att snabbt lära sig svenska " so to Speak" via
mobiltelefon en dag i veckan.
Praktik och mentorskap i secondhand-butiken
Kommun: Vänersborg
Verksamhet: Reguljär verksamhet
Finansiering: Enbart intäkter från secondhand-butiken
Samverkan: Föreningen har ett stort nätverk av organisationer och aktörer i
Vänersborg. Kopplat till boendet på Restad Gård samordnar de också ett nätverk
bestående av Rädda Barnen, Missionskyrkan, Majblomman, Salemkyrkan,
Brålanda Väntjänst samt de två övriga Röda Kors kretsarna i kommunen,
Högskolan Väst, Birger Sjöberggymnasiet, Folkuniversitetet, Rotary, Fridaskolan,
Kumlinskolan och Hushållningssällskapet Väst.
Webb: http://kommun.redcross.se/vanersborg/
Sensus studieförbund Göteborg
Sensus är ett av Sveriges större studieförbund som lyfter fram livsfrågor, mångfald
och globala frågor. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer erbjuder Sensus
bland annat studiecirklar, kurser, utbildningar, kulturaktiviteter och föreläsningar.
Verksamheten bedrivs över hela landet och den spänner över många områden från
dans, teater och musik till samtalsgrupper, ledarutveckling och yrkesutbildningar.
Sensus har en helhetssyn som utgår från en kristen värdegrund och är partipolitisk
obunden. Sensus har 38 medlemsorganisationer, däribland Svenska Kyrkan,
Scouterna och KFUK-KFUM Sverige. Många av dessa organisationer driver
integrationsprojekt, då går Sensus in och exempelvis processleder eller anställer
projektledare även om organisationen i fråga äger projektet.
Ett exempel på lyckad samverkan var projektet Newo Drom som pågick mellan
januari 2012 t o m januari 2014. Newo Drom skapades av romer för romer. Det
började som ett samverkansprojekt mellan Göteborgs Stad, föreningen Romer för
kulturell utveckling, Sensus Studieförbund Västra Sverige och Företagarna
Göteborg. Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg är projektägare. Syftet med
Newo Drom var att skapa nya möjligheter för romska män och kvinnor på
arbetsmarknaden genom att sätta deras kompetens i första rummet. Utbildningen
stärkte kunskapen inom entreprenörskap och ökade deltagarnas motivation att
- 57 -
själva starta företag eller skaffa en anställning. Newo Drom var en del av
regeringens satsning på att öka romers inkludering. Projektet kunde också kopplas
till det pågående arbetet med en nationell strategi för romer där Göteborg blivit en
prioriterad kommun med fokus Romsk Inkludering.
Kommun: Göteborgs kommun
Verksamhet: Reguljär verksamhet
Finansiering: Folkbildningsrådet, Folkhälsokommittéen m.fl.
Samverkan: Sensus samverkar bland annat med sina 38 medlemsorganisationer
Webb: www.sensus.se
Västsvenska idrottsförbundet
Västsvenska Idrottsförbundet är Riksidrottsförbundets regionala organisation i
västra Sverige. Det samlade uppdraget är att stödja, företräda, utveckla, utbilda och
ge service till distriktets idrott. Arbetet sker övergripande i distriktet på en mängd
olika sätt, exempelvis genom SISU Idrottsutbildarna – idrottens egna studieförbund
och samverkan med kommuner, regionala aktörer, universitet/högskolor och
näringsliv. De genomför också olika satsningar och projektverksamheter.
Just nu arbetar Västsvenska Idrottsförbundet i Göteborg/Angered med ett
förprojekt som ett led i Riksidrottsförbundets gemensamma strategi för Framtidens
förening. Utifrån begreppet folkhälsa vill de i Angered skapa samverkan mellan
olika idrottsföreningar och främja ett vidgat deltagande. De vill göra
föreningsverksamheten mer tillgänglig och välkomnande för alla, såväl dem som
inte är intresserade av tävlings-eller serieverksamhet som fler med utländsk
bakgrund och dem som inte naturligt söker sig till en föreningsverksamhet. Genom
att stärka föreningarnas välkomnande och samverkan på plats, får fler möjlighet att
ta del av föreningsverksamhet i den lokala miljön. Då undviks hinder i form av
exempelvis resekostnader, vilket främjar större lokalt engagemang och målet med
en jämlik hälsa.
Kommun: I distriktet ingår 22 kommuner
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Samverkan: Det ingår i verksamheten att samverka med kommuner, regionala
aktörer, universitet/högskolor, näringsliv och såklart distriktets idrottsföreningar.
Har därför ett stort nätverk av samverkansaktörer.
Webb: http://www.rf.se/Distrikt/VastsvenskaIdrottsforbundet/
- 58 -
Rättigheter/icke-diskriminering
Forum SKILL
Forum SKILL är en ideell förening som arbetar med rättighetsfrågor utifrån ett
intersektionellt perspektiv för att skapa förändringar för den enskilde och för
samhället. De erbjuder utbildningar, föreläsningar och metodmaterial om
exempelvis normer och sexualitet och socialt företagande. Forum SKILL arbetar
för ökad samverkan mellan föreningar, kommuner och forskning och vill vara en
länk mellan forskning och praktik. De arbetar också för ökat socialt
entreprenörskap och för att vara en levande mötesplats där aktiviteter och
förändring sker.
Föreningen står bakom secondhand-butiken Mamas Retro. Butiken drivs som ett
socialt företag i syfte att erbjuda vägar till empowerment, utbildning och
meningsfullt arbete för kvinnor med olika bakgrund. Idag arbetar/arbetstränar
tretton kvinnor på Mamas Retro. Forum SKILL är upphandlade av Göteborgs stad
för att bedriva daglig verksamhet enligt LSS och upphandlade av
Arbetsförmedlingen för att bedriva arbetsträning. Föreningen driver också
projekten Mötesplats, Värsta paniken och Norma.
Kommun: Göteborg
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Verksamheterna finansieras genom att sälja tjänster till kommun,
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Utbildningarna och studiematerialen
finansierar sig själva. Extern projektfinansiering sker från bland annat Göteborgs
stad och Västra Götalandsregionen.
Samverkan: Har ett stort nätverk med organisationer och andra aktörer.
Webb: www.forumskill.com
Göteborgs rättighetscenter – mot diskriminering
Göteborgs rättighetscenter – mot diskriminering, GRC, är en
antidiskrimineringsbyrå för västra Sverige. De arbetar för en rättvis behandling av
alla människor och för att ingen ska diskrimineras utifrån de sju
diskrimineringsgrunder som är skyddade enligt svensk lag. De erbjuder kostnadsfri
juridisk rådgivning för den som upplever sig ha blivit diskriminerad. GRC är en
ideell förening som är uppbyggd av olika medlemsorganisationer som arbetar för
mänskliga rättigheter och likabehandling. GRC arbetar även med opinionsbildning
och håller utbildningar om likabehandling, diskriminering samt hur olika normer
och maktstrukturer samverkar. Likaså driver föreningen olika projekt, exempelvis:
- 59 -



Göteborg mot islamofobi – projekt med målet att motverka och förebygga
diskriminering, kränkningar och hatbrott riktade mot personer med
erfarenhet av islamofobi i Göteborg. Projektet sker i samarbete med flera
aktörer såsom somaliska stödföreningen Puntland Community
Organisation och Ibn Rushd studieförbund.
Diskriminering i familjefrågor – GRC driver en förstudie till detta
projekt som syftar till att främja jämlik behandling och inkluderande
bemötande av alla typer av familjer utifrån samtliga
diskrimineringsgrunder. Projektet ska också möjliggöra för GRC att
utveckla metoder för intersektionellt och normkritiskt arbete. Kring
projektet samarbetar GRC med en mängd olika organisationer såsom Ibn
Rushd studieförbund, Kulturgruppen för Resandefolket, Kvinnojouren
ADA, HSO Göteborg, HSO Västra Götaland och RFSL Göteborg. Dessa
organisationer fungerar som fokus- och referensgrupp i projektet.
Normkritiskt integrationsarbete – projekt med syfte att utveckla det
interna integrationsarbetet för de organisationer som ingår i nätverket
Integrationsdialogen i Göteborg.
Kommun: Göteborg samt hela Västra Götalands län
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Huvudsakligen statliga och kommunala bidrag samt olika externa
projektmedel
Samverkan: Har ett stort nätverk och cirka 30 medlemsorganisationer. Samarbetar
även bland annat med Göteborgs stad, Diskrimineringsombudsmannen (DO) och
Sveriges Antidiskrimineringsbyråer (SADB).
Webb: www.gbgrc.se
Integrationsforum mot rasism i Trollhättan
Ideell paraplyorganisation och nätverk som arbetar för integration och mot rasism
och diskriminering. Verksamheten består av stöd till enskilda i
diskrimineringsärenden, externt riktad utbildningsverksamhet, främjande av
samverkan och nätverk samt opinionsbildning och påverkansarbete.
Integrationsforum mot rasism bedriver två huvudverksamheter;
Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan och Kvinnokulturhuset.
Antidiskrimineringsbyrån erbjuder gratis juridisk rådgivning och olika former av
stöd till dem som upplever sig diskriminerade. De håller också utbildningar, sprider
information och främjar samverkan med olika aktörer. Kvinnokulturhuset är en
mötesplats som ska bidra till kontakter och nätverk mellan kvinnor från olika
kulturer. Integrationsforum mot rasism driver också olika tidsbegränsade
projektverksamheter, exempelvis Flyktingguide-verksamhet.
- 60 -
Kommun: Trollhättan samt hela Fyrbodal för Antidiskrimineringsbyrån i
Trollhättan.
Verksamhet: Reguljär verksamhet och tidsbegränsad projektverksamhet
Finansiering: Medlemsintäkter, statliga bidrag samt olika externa projektmedel
Samverkan: Har cirka 30 medlemsföreningar och andra nätverk med
organisationer och olika aktörer. Samarbetar också med Västra Götalandsregionen,
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Trollhättan kommun,
Diskrimineringsombudsmannen (DO), Centrum Mot Rasism och Sveriges
Antidiskrimineringsbyråer (SADB).
Webb: www.integrationsforumtrollhattan.se
Interreligiösa centret
Interreligiösa centret är en mötesplats där tro och religionsdialog står i centrum.
Centret primära mål är att erbjuda en mötesplats och ett sammanhang för
samhällsansvar och socialt engagemang för Göteborgs Interreligiösa råd,
Göteborgs stads församlingar och stadens medborgare. Centret är också en resurs
för staden och allmänheten i frågor som rör bland annat religiositet, mångfald och
samhällsgemenskap och erbjuder kunskap, kompetens och erfarenheter i dessa
frågor. Interaktiva metoder för att kunskapshöja, medvetandegöra och att aktivt
arbeta med attityder utvecklas också inom ramen för centret.
Kommun: Göteborgsregionen
Verksamhet: Oklart om projektform eller reguljär verksamhet
Finansiering: Göteborgs stad
Samverkan: Samverkan med studieförbund, Göteborgs stad, samverkan över
religionsgränserna mellan församlingar från olika trossamfund.
Webb: http://interreligiosacentret.se
Regional-SIOS i Göteborg, Samarbetsorgan för etniska organisationer i
Sverige
Regional-SIOS Göteborg är politiskt och religiöst obunden. Medlemmar är distrikt
och föreningar som tillhör riksförbund anslutna till Centrala SIOS och som är
verksamma inom Göteborg med omnejd i Västra Götalandsregionen. Inom
Regional-SIOS är 16 etniska grupper verksamma med över 70 föreningar och med
över 16 000 medlemmar. I verksamheten samarbetar SIOS med organisationer och
institutioner i Göteborgs Kommun och Västra Götalandsregionen.
Kommun: Göteborgsregionen
Verksamhet: Reguljär verksamhet
Finansiering: Göteborgs stad m.fl.
Samverkan: Särskilt etablerat samarbete med ABF. Medlem i GSE,
Göteborgsregionens Sociala Ekonomi.
- 61 -
Webb: http://regional-sios-goteborg.se/
Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade
(RKBC Skövde)
Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKBC) i Skövde
ger behandling och stöd till migranter som direkt eller indirekt utsatts för
krigsskador och tortyr. Ett delsyfte i verksamheten är även att sprida kunskap om
hur krig och tortyr påverkar människor och om hur både vårdgivare och allmänhet
bäst kan stödja de drabbade och lindra skadorna. I detta uppdrag ingår ett aktivt
påverkansarbete gentemot beslutsfattare och media för att påverka rätten till vård
och behandling samt opinionsbilda mot tortyr lokalt, nationellt och globalt.
Behandlingscentret erbjuder skolor utbildning i hanteringen av post-traumatisk
stress, hur det påverkar föräldrar och barns relation. Det blir ett stöd i skolornas
bemötande av dessa familjer. Behandlingscentret erbjuder även utbildningar till
kommuner i landet på teman som vad PTS innebär för integration, utbildning,
praktik och arbete. Vidare utbildar de personal på boenden för ensamkommande
om PTS runtom i Sverige.
RKBC har ett uppdrag från Röda Korset att samverka med frivilligsektorn
(Kuporna), skapa arbetsmöjligheter och praktikplatser samt föreslå platser till
asylsökande. De flesta som kontaktar RKBC bor i Skövde eller någon av de
närliggande kommunerna och information om centret förmedlas från individ till
individ. Behandlingscentret har en utpräglad samverkan med frivilliga
familjestödjare vilka finns i ett antal RK-kretsar i Östra Skaraborg. Dessa kan
ibland meddela om det finns barn i familjer som skulle behöva stöd och dessa kan
behandlingscentret remittera till Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP).
Familjestödjarna utgör en stödfunktion efter behov från familj till familj. De har
främst arbetat med asylsökande barnfamiljer som varit i behov av medmänskligt
stöd. Familjestödjarna har erhållit handledning en gång i månaden från
psykoterapeuten vid behandlingscentret som varit spindeln i nätet i kontakten med
gruppen.
Kommun: Skövde
Verksamhet: Tidsbegränsat IOP-avtal som löper mellan slutet av 2012 till och
med december 2017
Finansiering: En IOP har tecknats mellan RKBC och Västra Götalandsregionen
Samverkan: RKBC ingår i nätverket International Rehabilitation Council for
Torture Victims (IRCT). De har också samarbeten med manga andra aktörer, både
från den offentliga sektorn och det civila samhället.
Webb: http://www.redcross.se/detta-gor-vi/stod-till-migranter/vard-for-krigs-ochtortyrskadade/behandlingscenter-skovde/
- 62 -
Staden vi vill ha
Staden vi vill ha är en ideellt driven organisation som är partipolitiskt och religiöst
obunden. Det är en gräsrotsorganisation som startades på initiativ av och för
invånare i Göteborgsområdet. Organisationen vill skapa forum för stadens invånare
att ta fram förslag och prioriteringar för att skapa en bättre stad. Första delmålet var
att ta fram en Medborgaragenda som samlar invånares förslag på förändringar av
Göteborg vilken överlämnades till kommunfullmäktige i juni 2014. Organisationen
vill skapa ett utrymme för att gemensamt ta tag i att forma ett bättre samhälle och
välkomnar alla som vill vara med.
Kommun: Göteborgsregionen
Verksamhet: Reguljär verksamhet
Finansiering: Viss ekonomiskt stöd för aktiviteter och omkostnader av VGR
Kultursekretariatet, Hyresgästföreningen Västra Göteborg, Studiefrämjandet och
Majornas samverkansförening.
Samverkan: Staden vi vill ha samverkar bland annat med Hyresgästföreningen
Västra Göteborg, Omställning Göteborg, Studiefrämjandet, Nätverket Gemensam
Välfärd och Idéverkstan Majorna.
Webb: http://stadenvivillha.se/
Stödnätet
Stödnätet är en mångkulturell förening som hjälper kvinnor, barn och ungdomar
med integrationen samt verkar för jämställdhet i samhället. Det är en ideell
förening som riktar sig till kvinnor, barn och ungdomar från alla kulturer och
religioner med målet att öka förståelsen för demokratiska processer, förebygga
drogproblem och brottslighet hos unga. Målet är också att uppmuntra
medlemmarna att lära sig svenska och samhällskunskap. Stödnätet har länge
bedrivit verksamhet och har lokaler i Hammarkullen. Med tiden har föreningens
verksamhet och ekonomi utökats och föreningen är etablerad i området med olika
samarbetspartners. Stödnätet verksamhet består av att det är en träffpunkt och
bland annat erbjuder allmän rådgivning, svenska- och samhällskurser och juridisk
hjälp (samt stöttning till kvinnor som är i kris och som är i behov av jourboende).
Kommun: Göteborgsregionen
Verksamhet: Projektform
Finansiering: Bidrag från Social resursnämnden och Idrotts-och
föreningsnämnden samt föreningsstöd från stadsdelsnämnden Angered.
Webb: www.stodnatet.se
- 63 -
Bilaga 2: Kommunpresentationer
I denna bilaga presenteras de 12 kommuner och 4 stadsdelar i Göteborg som besökts i arbetet med kartläggningen. Utifrån vad som framkommit under möten och
intervjuer så följer en redogörelse för de verksamheter och processer som bedrivs
med koppling till integration av kommuner och stadsdelar. Likaså beskrivs hur de
olika kommunerna och stadsdelarna samverkar med det civila samhället kring frågor som rör integration. Västra Götalands län är uppdelat i 4 delregioner: Fyrbodal,
Skaraborg, Boråsregionen/Sjuhärad och Göteborgsregionen. Kommunerna presenteras utifrån dessa regioner.
Fyrbodal
Delregionen Fyrbodal är centralt beläget i Göteborg-Oslo området. I väster finns
kustkommuner, i öster ligger Vänern och i norr gränsar området till Norge. I området finns 14 kommuner. De kommuner som har besökts under denna kartläggning
är Åmål, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan.
Trollhättans kommun
All kommunal verksamhet i Trollhättan ska utformas utifrån inkludering och en
ökad samhällsgemenskap. Detta är en vidgad förståelse av integration som bland
annat tar hänsyn till socioekonomiska aspekter och folkhälsa. Många av frågorna är
överlappande och har samlats under folkhälsoarbetet, där Trollhättan har en anställd folkhälsostrateg som arbetar direkt under kommunstyrelsen. Folkhälsostrategen är placerad på kontoret för Hållbart samhälle, vilket är en del av kommunstyrelsens förvaltning där strateger inom andra områden samverkar kring hållbarhetsfrågor.
I Trollhättan arbetar kommunen utifrån proportionell universalism som handlar om
att satsningar görs på hela befolkningen men utformas särskilt så att de som mest
behöver det får stöd. Ett mål är exempelvis att det ska finnas meningsfull sysselsättning för alla upp till 25 år. Den statliga satsningen på bostadsområden inom det
urbana utvecklingsarbetet inriktas på utvärdering, kunskapsinhämtning, kunskapsutbyte och kunskapsspridning. Kriterierna för deltagande utgörs av arbetslöshet,
långvarigt försörjningsstöd och gymnasiebehörighet. En särskild satsning riktas till
ett antal grundskolor i stadsdelar med omfattande utanförskap i syfte att höja elevernas kunskapsresultat. Genom sociala investeringar vill kommunen satsa resurser
på människor för att förhindra, förebygga eller reducera nutida eller framtida utanförskap. Med andra ord tar kommunen en kostnad idag för att en kostnad som är
betydligt större inte ska uppstå senare. Ett förslag med riktlinjer för detta utarbetas
med målsättningen en ökad samhällsgemenskap.
Kommunen samverkar med det civila samhället på många olika sätt. Utefter föreningslivet villkor och behov ges generellt föreningsbidrag, riktat föreningsbidrag
för särskilda verksamheter och stöd till lokaler. Likaså finns det flera råd och forum
- 64 -
där representanter för det civila samhället och kommunen träffas och lyfter frågor.
Det finns också ett avtal med en fotbollsförening (IFK Trollhättan)som bedriver
verksamhet på uppdrag av kommunen. Generellt arbetar Trollhättan kommun aktivt för långsiktighet av projekt och verksamheter som startas.
Forum och råd där det civila samhället ingår
I Trollhättan finns ett antal forum och formaliserade råd, exempelvis medborgardialoger, handikappråd, pensionärsråd, invandrarråd, näringslivsråd och folkhälsorådet. Inom dessa forum och råd sitter representanter från olika föreningar tillsammans med politiska företrädare, kommunala tjänstemän och även myndigheter som
Arbetsförmedlingen. Råden är dialogforum och kan fungera som remissinstanser
och inte beslutande råd. Det finns ett reglemente för hur dessa råd ska fungera, de
föreningar som vill ingå ska kunna presentera ett årsmötesprotokoll där det framgår
att de vill ingå i rådet och att de har mandat att företräda föreningen. De får också
ett årligt, symboliskt bidrag för att delta i rådets arbete.
Kronan – en mötesplats för det civila samhället
Kronogården/Lextorp är enligt kommunen ett socialt utsatt område i Trollhättan.
Som central mötespunkt finns ”Kronan” som både är en kommunal skola och kulturhus. Där finns anställda kulturvärdar, en chef som även håller i fritidsgården och
ett bibliotek. Kronan erbjuder även medborgarservice. Kommunen har planer på att
tillgängliggöra föreningslokaler där föreningar får samsas om en plats. Syftet är att
föreningar ska lära känna varandra och att huset blir en mötesplats. Verksamheterna i huset riktar sig till invånarna i alla stadsdelar och lockar besökare genom att
anordna konserter och seminarier.
Ung Fritid – en verksamhet med lokal förankring
Trollhättan sökte tidigare medel från Ungdomsstyrelsen för projektet ”Engagemangsguider”. Idén med engagemangsguider var att genom uppsökande verksamhet hitta/skapa länkar mellan civilsamhällets organisationer och de ungdomar och
kvinnor i lokalsamhället som inte själva söker sig till föreningslivet. Då projektet
fick stort gensvar, tog kommunen beslutet att permanenta verksamheten. Namnet
blev ”Ung Fritid”, vilket är en uppsökande verksamhet med fokus på åldrarna 1225 som också når också ut till yngre åldrar och till föräldrar. Ung Fritid stödjer och
driver en mängd olika aktiviteter och insatser som syftar till möten, dialog, delaktighet och samverkan. Verksamhetsledaren för Ung Fritid är anställd av fotbollsföreningen IFK Trollhättan men arbetar på uppdrag av kommunen. Det finns ett
avtal tecknat med fotbollsföreningen där verksamhetsledaren rapporterar löpande
till kommunens förvaltningar och kommunstyrelse. Att anställningen ligger på IFK
Trollhättan upplevs bidra till flera vinster, framförallt förankring och förtroende
bland målgrupperna för verksamheterna. Kommunen finansierar ytterligare en
person i verksamheten genom de statliga Urban 15-medlen, vilka delas ut till de
kommuner som ingår i regeringens urbana utvecklingsarbete. Inom ramen för Ung
Fritid har det funnits ett flertal praktikanter samt personer på instegsjobb i verksamheterna.
Sporty Friday – ett samverkansprojekt
”Sporty Friday” är en verksamhet som drog igång mot bakgrund av att det saknades fritidsaktiviteter för ungdomar på kvällstid. Kommunen hittade en lokal som
verksamheten kunde börja i med prova-på-aktiviteter i liten skala. Verksamheten
- 65 -
har växt och idag driver IFK Trollhättan Sporty Friday som projekt finansierat av
Allmänna Arvsfonden tillsammans med Trollhättan kommun, 5 ytterligare idrottföreningar och en mängd andra aktörer. En gång varannan vecka turas olika föreningar om att hålla i aktiviteter som vid varje tillfälle lockar mellan 200-500 barn
och unga i åldern 12-25 år samt tillhörande familjer.
Föreningen Mötesplats för kvinnor
Utifrån ett uppkommet behov av olika kvinnoföreningar bildades den gemensamma kvinnoföreningen ”Mötesplats för kvinnor” i samverkan mellan Kultur- och
fritidsförvaltningen, kommunstyrelsen och ABF. Det kommunala bostadsbolaget
Eidar bidrar med lokal. Lokalen är en samlingspunkt som användas för träffar,
loppis, temakvällar och utbildningar.
Uddevalla Kommun
Uddevalla har en förvaltningsövergripande integrationsgrupp, SIV (Samverkan
Integration Verksamhet), vilken startade år 2011. Gruppen är en åtgärd beslutad
efter organisationsutredning kring integrationsarbetet. Gruppen lyder direkt under
kommundirektörens ledningsgrupp, det vill säga förvaltningscheferna, som också
är SIV-gruppens styrgrupp. I SIV sitter representanter från fyra nämnder/förvaltningar och svarar inför kommundirektör och politisk beredning med en
anställd integrationsstrateg som verkar direkt under kommunstyrelsen och stöttar
både nämnder och ledningsgrupper i sitt integrationsarbete, till exempel med informationer, utbildnings-och dialogdagar i ämnet.
Kommunen har styrgrupper med politiker istället för tjänstemän. De sitter exempelvis i styrgrupper för alla förvaltingsövergripande projekt inom ämnena integration och demokrati. Några exempel på sådana projekt under de sista åren är: demokratiprojektet ”Engagera Mera”, attitydförändringsprojekt ”Youth Embassy” samt
arbetsmarknads-integrations-projekt ”Mötesplats Dalaberg – från utanförskap till
anställningsbarhet”.
I det tidigare handlingsprogrammet 2007-2011, fanns det 50 olika uppdrag för
bättre integration. Integrationsmålet i kommunen är att minska utanförskapet vilket
mäts genom ett utanförskapsindex som tagit fram för år 2011-2014. Det är baserat
på sysselsättning, utbildningsbakgrund och valdeltagande på stadsdelsnivå. Ingen
stadsdel ska ha ett index under 65 %. Uddevalla hade år 2011 tre områden som låg
under index och målet är att samtliga stadsdelar ska komma över 65 % innan 2015.
Navet
Navet är en samverkansgrupp i Dalaberg som består av boende, föreningar, studieförbund, bostadsnyttan, kyrkan, bibliotek, förskola, skola, öppna förskolan och
andra. Navet har funnits sedan 80-talet och samverkar idag med frågor som rör
boende, fritid och bostadsområdena i norra Uddevalla. Navet uppgift är att vara ett
forum för idéer och kunskap, öka förståelse för varandra, att öka gemenskapen och
att ge möjlighet till meningsfull sysselsättning inom området. Navet har ett mycket
nära samarbete med mötesplats Dalaberg. En liknande samverkansgrupp finns i
utanförskapsområdet Tureborg i andra delen av staden.
- 66 -
Mötesplats Dalaberg
Mötesplats Dalaberg är en mötesplats för alla och fungerar som en väg in i samhället och kommunen. Dalaberg kombinerar servicekontor med fik, sociala tjänster,
arbetsmarknadsåtgärder, praktikplatser, spontanidrott, kurser, språkstöd och är ett
stöd i en mängd olika frågor och en massa ärenden. Idag är det mellan 12-20 personer på plats som är arbetsplacerade. Det är ca 120 personer som har fått reguljär
sysselsättning av de som deltagit i verksamheten. Mötesplatsen är tätt sammankopplad med ”Navet” och har därigenom en väldigt stark lokal förankring bland
boende och föreningar.
En av de största framgångsfaktorerna är att Mötesplatsen finansieras av hela kommunen, inte bara en specifik förvaltning. Ägarskapet och ansvaret för verksamheten tillhör då hela kommunen istället. Detta gör att personalen på mötesplatsen är de
enda som har direktkanaler till alla förvaltningar. En annan stor framgångsfaktor är
tillgänglighet. Att vara på plats och ha öppna dörrar är väldigt viktigt för att bygga
det förtroende och den trygghet som krävs för att folk ska komma och för att fler
ska nå målet med att komma närmare arbetsmarknaden. En liknande mötesplats
finns sedan 2012 i utanförskapsområdet Tureborg, med liknande uppdrag.
Youth Embassy – en kommunal projektverksamhet
Youth Embassy är ett fyra år långt EU-projekt 2010-2014 (Integrationsfonden) som
syftat till att attitydpåverka unga mot unga. Projektet har gått ut på att ungdomar
utbildas till att föreläsa och samtala kring ämnena; mänskliga rättigheter, integration, HBTQ, jämställdhet, demokrati, heder, diskriminering och rasism. Projektet
avslutades juni 2014, men kommunen planerar att i någon form fortsätta arbetet. En
rapport och en metodbok finns att tillgå.
Vänersborgs kommun
I Vänersborg har ett tillfälligt boende för asylsökande öppnats på Restad Gård.
Detta har bidragit till en organisering från olika aktörer inom det civila samhället
som tillsammans bedriver verksamhet på och kring boendet. Organisationerna håller exempelvis i insamlingar, språkcaféer, trygghetsgrupper, läxläsning, samtalsgrupper och sommaraktiviteter. Samarbetsgruppen som bildats kring boendet består av Röda Korset, Rädda Barnen, Missionskyrkan, Majblomman, Salemkyrkan,
Brålanda Väntjänst, Högskolan Väst, Birger Sjöberggymnasiet, Folkuniversitetet,
Rotary, Fridaskolan, Kumlinskolan, Hushållningssällskapet Väst.
I Vänersborg finns det ett flertal träffpunkter för äldre. Alla träffpunkter utom en,
Torpa, drivs av frivilliga och organisationer från det civila samhället i samverkan
med kommunens Anhörigstöd. Kommunen stödjer arbetet med en frivilligsamordnare. Organisationerna är bland andra Röda Korset, Svenska Kyrkan och Brålanda
Väntjänst.
Träffpunkt Torpa
Sedan 2008 finns en kommunalt finansierad mötesplats, Träffpunkt Torpa. Träffpunkten började som ett projekt men är numera en permanent verksamhet och har
öppet alla vardagar med anställd personal. Syftet med träffpunkten är att erbjuda
invånare i Torpa möjligheter till en aktiv dag, att kunna träffas och umgås och åka
på gemensamma utflykter. Många äldre, utlandsfödda kommer till mötesplatsen
- 67 -
och kan få praktisk hjälp med att läsa information och få svenskundervisning.
Träffpunkten har även samarbete med sjukvården och en sjuksköterska kommer
regelbundet och berättar om hur vanligt förekommande folksjukdomar kan förebyggas. Viss samverkan finns även med vårdcentralen som ger hälsorådgivning
och information om bra kosthållning och allergier. Träffpunkten samarbetar med
arbetsmarknadsenheten vad gäller kontakten med nyanlända och tillgängliggör
information på olika språk och berättade hur det går till att söka jobb.
Områdesutveckling Torpa
I Vänersborg har ett projekt för områdesutveckling påbörjats i stadsdelen Torpa.
Målet är enligt projektbeskrivningen en ökad integration med ett jämlikhets- och
jämställdhetsperspektiv samt ett ökat psykiskt välbefinnande för de boende på området. Torpa. Bakom satsningen står Samverkan Vänersborg, Sveriges Kommuner
och Landsting och Psynk-projektet. I Samverkan Vänersborg ingår kommunens
Barn-och ungdomsförvaltning, Socialförvaltning, Kunskapsförbundet Väst och
Västra Götalandsregionen. En långsiktig plan har tagits fram som sträcker sig till
och med december 2019. I nuläget ligger fokus i arbetsprocessen på att skapa en
fungerande organisation och struktur som är förankrad mellan kommunens förvaltningar.
Fyra förbättringsområden har identifierats för områdesutvecklingen. Inom respektive förbättringsområde ska insatser och aktiviteter ska skapas. Mobilitet är ett av
dessa områden och handlar om hur aktörer utifrån kan engageras, både invånare
och frivilliga. Inom detta område ska en samverkan med det civila samhället ske.
Kommunen har haft dialog med SISU, ett antal somaliska föreningar samt romska
föreningen för att i området sprida information om processen. Det finns diskussioner om att anställa en områdeskoordinator som är boende i området och som kan
bli en länk mellan kommunen och det civila samhället.
Åmåls kommun
Åmål har ett kulturpolitiskt handlingsprogram som kopplar samman kulturpolitik
med det sociala området, ekonomi och hållbarhet med syfte att skapa en plattform
för ett vidgat deltagande. Åmåls vision 2020 är att vara Sveriges mest gästfria
kommun – öppen för alla. Åmål har ett rikt föreningsliv och bedriver ett folkhälsoarbete som strävar efter att minska klyftorna i samhället och skapa förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för alla.
Samverket och MångSam
Frivilligcentralen ”Samverket” startade 1996 och ligger under kommunledningens
förvaltning. En mängd olika föreningar och organisationer ingår i centralens verksamhet som har cirka 400 frivilligarbetare knutna till sig. För verksamheten finns
tre referensgrupper som består av representanter från det civila samhället och exempelvis kommunen och Försäkringskassan. Samverket driver många olika projekt
och aktiviteter och fungerar som ett komplement till den offentliga och privata
sektorn i kommunen.
Ett projekt som drivs Inom ramen för Samverket är ”MångSam”. Syftet med projektet är att värva och utbilda frivilliga som flyktingguider, språkvänner och familjeguider. Med projektet vill kommunen också stärka och stödja nyanlända personer
- 68 -
genom att de involveras i frivilligt arbete, aktiviteter, olika föreningar och samhället i stort. Projektägare är Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen i
kommunen med Samverket som operativ enhet. Viktiga samarbetspartners är Arbetsförmedlingen med deras ansvar för etablering av nyanlända, Svenska kyrkan
och Röda korset, som under många år varit engagerade i flyktingmottagandet i
Åmåls kommun. Efter projekttidens slut kommer projektet att vara införlivat i
Samverkets reguljära aktiviteter.
Kulturen som mötesplats
Kulturen har en viktig funktion i Åmål. Mellan 1993-2003 fanns nätverket ”Gränslös Kulturförening” som stod bakom arrangemanget Gränslös Kulturfestival, en
årlig festival som arrangerades av aktörer musikskolan, Rotary, Lions, hembygdsföreningen och Åmåls kommun. Kulturfestivalen finns kvar men i ny form. Nu
kallas den Åmålsdagen och äger rum i slutet av maj varje år i syfte att motverka
främlingsfientlighet och skapa möjligheter för inkludering och delaktighet. För
ungdomar finns det möjlighet att genom ”Kulturkicken” söka ekonomiskt bidrag
för att förverkliga sina idéer och samtidigt få support och stöd i form av lokaler,
teknik, marknadsföring och kreativa nätverk. De som söker får även tillgång till
kompetens, kunnande och erfarenhet inom projektledning, arrangörskap och evenemang.
I bruksorten Fengersfors i Åmåls kommun driver föreningen Not Quite ett levande
kulturcentrum. Några andra aktörer från det civila samhället som verkar i Åmåls
kommun är Baptistkyrkan, Förskolan Pärlan, IF Viken och IFK Åmål.
Skaraborg
Skaraborg är namnet på den östra delen av Västra Götalands län. Inom området
finns 15 kommuner. De kommuner vi besökt är Falköping och Skövde.
Falköping
I Falköpings kommun ses det som viktigt att arbetet med integration sker över
olika förvaltningar, därför arbetas det aktivt för att frågorna ska genomsyra alla
kommunens delar. Det finns en anställd integrationssamordnare som är underställd
kommunstyrelsen och har ett övergripande ansvar och perspektiv. I Falköping
präglas samverkan med det civila samhället av en aktiv och kontinuerlig dialog
från olika förvaltningar. Kommunen är idag i process med att hitta former för ökad
samverkan och ser även över hur de nationella överenskommelserna ska kunna
implementeras i kommunen.
Connect Falköping – ett kommunalt projekt
Connect Falköping är en socialt förebyggande projektverksamhet som drivs under
kommunens socialförvaltning. Verksamheten bedrivs i ett område som bedömdes
ha en negativ utveckling mot en ökande segregation, en hög andel låginkomsttagare samt att barnen i området var utsatta för, och deltog i, upprepade konflikter
som försvårade för deras skolundervisning.
- 69 -
Verksamheten syftar till att öka tryggheten och delaktigheten i området. Likaså att
bidra till en meningsfull fritid och motverka segregation och utanförskap. Connect
är både en fältarbetande verksamhet och en mötesplats för människor. Kontakten
underlättas mellan de boende och kommunen, och stöd ges kring samhällsinformation och frågor av olika slag. Arbetet sker i nära samverkan med olika lokala aktörer
som finns i området, exempelvis studieförbund, Hyresgästföreningen, polisen,
Svenska kyrkan, skolan och kommunens medborgarkontor.
Arbetet bedrivs av grannskapsvärdar. Grannskapsvärdarna rekryteras ur gruppen
försörjningsstödtagare i kommunen. Vid rekryteringen prioriteras värdarnas egna
nätverk, för det är genom dessa nätverk det finns bäst förutsättningar att nå målgrupperna för verksamheten. Det prioriteras även att ha en stor kulturell och språklig mångfald i arbetsgruppen. Enligt ansvariga ligger värdet med Connect inte bara
i verksamheten i sig, utan också i att människor får anställning. Det höjer såväl
självförtroende som självkänsla och bidrar till en väg in i arbetslivet.
Medborgarkontor och flyktingguider
I Falköping finns det ett medborgarkontor. Syftet är att förbättra dialogen med
invånarna, svara på frågor om kommunens verksamhet och vara vägledande i myndighetssverige. Medborgarkontoret ansvarar också för kommunens verksamhet
med flyktingguider. Verksamheten handlar om att skapa möten och ömsesidiga
utbyten mellan nyanlända och personer som bor i kommunen. Flyktingguiderna
blir samtidigt en länk till det svenska samhället och språket. Kring denna verksamhet sker en dialog, såväl med de som arbetar med integration inom kommunen
som Connect Falköping och olika aktörer från det civila samhället, såsom studieförbunden, Svenska Kyrkan, Pingstkyrkan och Rädda Barnen. Dialogen sker för att
få information om respektives verksamheter och se hur de kan samverka och komplettera varandra.
I Falköping verkar många organisationer från det civila samhället, några exempel
är DHR Falköping, Falköpings FIK, SPF Falköping och Rädda Barnen Falköping.
Skövde
Skövde kommun arbetar med integrationsfrågor ur flera perspektiv på både strategisk och på operativ nivå. Exempel på områden är stadsdelsutveckling, föreningsutveckling, folkbildningsdialog, folkhälsoarbete och flyktingmottagning. Ett integrationsprogram håller på att tas fram för samverkan mellan förvaltningar. Skövde
kommun har nyligen bildat ett Migrationsråd som består av tjänstemän från olika
förvaltningar. Migrationsrådet syftar till att på kommunövergripande nivå vara ett
rådgivande organ till kommundirektören i frågor som rör människors inkludering i
samhället. Något som är utmärkande för samverkan med det civila samhället i
Skövde, är att det finns många exempel på organiserade former, såsom överenskommelser/avtal, forum, råd, nätverk eller styrelser där både representanter från
kommun och det civila samhället möts.
Forum för möten
Det finns idag ett forum där både kommun och aktörer från det civila samhället
ingår, exempelvis studieförbund och idrottsföreningar. Kommunen har också stort
fokus på ungdomssamverkan. I dessa verksamheter, vilka ligger under kommunens
- 70 -
stödjande organisation Ung i Skövde, är även aktörer från det civila samhället delaktiga. Exempel är olika mötesplatser för unga och något som heter Ungdomsforum, där frivilliga och intresserade ungdomar bildar ett ungdomsråd och är en referensgrupp till övriga grupper inom Ung i Skövde och kommunstyrelsen.
Föreningsdialog genom medborgarråd
Regelbundna föreningsdialoger förs med ett medborgarråd, vilka nämnden träffar 2
gånger per år. Föreningsdialogerna handlar om hur kommunen kan samverka med
föreningarna och stärka det arbete som bedrivs. Det ska också hållas en föreningsoch folkbildningsmässa under året. Utifrån dialogerna vill kommunen lyfta upp
krafterna från det civila samhället.
Stadsdelsutveckling i Södra Ryd
Samverkan med det civila samhället ses också som en viktig del i kommunens
boendestrategiska program. Det civila samhället ska vara delaktiga i utvecklingsprocessen av stadsdelen Södra Ryd. En stadsdel där kommunen ser ett ökande utanförskap. Idag pågår ett arbete med att skapa ett kultur- och fritidscenter i området. Kommunen, bostadsbolag, föreningsliv och Högskolan i Skövde samverkar i
detta arbete. Centret ska bli en levande mötesplats som också förmedlar service till
invånarna. Kommunen vill ha tjänstemän som kan ge stöd till föreningsliv och hitta
samverkansmöjligheter. Tjänstemän som har en överblick, samordnar och exempelvis försöker hitta möjligheter för föreningar som gör liknande saker att gå ihop
och bilda en paraplyorganisation.
Volontärtorget – en förening med kommunal finansiering
Volontärtorget är en nyligen skapad förening där kommunen sitter med i styrelsen.
Ett avtal ska skrivas med kommunen som under tre år ska bidra med finansiering
för anställd samordnare, lokal och marknadsföring. Efter utvärdering görs sedan en
bedömning om verksamheten ska fortsätta.
Volontärtorget sker inom det sociala området med syfte att bredda och öka frivilligarbete. Torget ska fungera som en samordningscentral mellan olika föreningar.
De vill fånga upp de människor som inte vill gå med i en förening men som ändå
vill vara med och hjälpa till tillfälligt. Målet är att personer genom verksamheten
får möjlighet till stöd, utökade sociala kontakter, ökad tillgänglighet till samhällets
utbud och därmed får en ökad livskvalitet. I styrelsen, och i samverkan runt föreningen, finns engagerade privatpersoner, olika föreningar och aktörer från det civila samhället samt representanter för kommunen och Högskolan i Skövde. Personerna i styrelsen sitter med i egenskap av privatpersoner och inte som representanter för någon aktör, vilket beskrivs underlätta arbetet. Förutom det pågående arbetet
med att upprätta avtal för Volontärtorget, har kommunen tecknat avtal med exempelvis Brottsofferjouren i Östra Skaraborg och Tranans kvinnojour.
I Skövde finns det ytterligare en stor mängd aktiva organisationer från det civila
samhället, några exempel är SPF Skövde, Studieförbundet Vuxenskolan Skövde,
Röda Korset Skövde och Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och
torterade.
- 71 -
Boråsregionen/Sjuhärad
Boråsregionen/Sjuhärad utgörs av Västra Götalands läns sydliga del. Inom området
finns 8 kommuner. De kommuner som har besökt under denna kartläggning är
Svenljunga, Borås och Mark.
Borås kommun
Borås har antagit ett uppdragsprogram för integrationsarbetet som ska genomsyra
kommunens olika förvaltningar. Det övergripande ansvaret och arbetet på området
ligger under arbetslivsförvaltningen, medan övriga förvaltningar ansvarar för sitt
specifika uppdrag. I kommunen finns något som heter Nätverk för integration.
Detta riktar sig till tjänstemän från förvaltningar och kommunala bolag. Men det
finns även i kommunen exempel på ett flertal olika sätt att samverka med det civila
samhället. Det finns råd, forum, dialoger och olika former av överenskommelser.
Borås integrationsråd
I Borås finns ett integrationsråd. I rådet ingår de 5 största etniska föreningarna som
har funnits i kommunen sedan 10 år tillbaka. Rådet har en rådgivande funktion och
träffas 4 gånger om året med ordförande och sekreterare. Syftet är att mötas och
hitta lösningar som underlättar nyanländas väg in i samhället.
Dialogmöten
I Borås hålls dialogmöten där ideella organisationer och alla invandrarföreningar i
kommunen är välkomna. Där lyfts frågor och behov som sedan bland annat lyfts i
integrationsrådet.
Mötesplatser och ortsråd
Borås har byggt upp organiserade mötesplatser i flera områden och stadsdelar.
Mötesplatsernas innehåll och utformning varierar beroende på vilka behov och
förutsättningar som finns i området. Det gemensamma är att de syftar till skapa
trygghet, delaktighet och just bidra till möten mellan människor från olika områden, målgrupper och åldrar. Vi har besökt mötesplats Kristineberg. Där består
verksamheten av en kombination av bibliotek, öppna förskolan, fritidsgård och
kultur för hälsosamt åldrande. Aktiviteterna är många, exempelvis språkcafé, fotbollsträning, körsång, konserter och olika tematräffar. Likaså tar mötesplatsen emot
feriearbetande ungdomar. En annan mötesplats som omfattats av kartläggningen,
ligger i området Norrby. Där kombineras mötesplatsen även med en familjecentral
och medborgarservice, vilket innebär att stöd också ges till exempelvis ansökningar, generell samhällsinformation och anhörigansökning. I Norrby finns även
”stadsdelsvärdar”, personer som agerar informationsspridande bovärdar och på
olika sätt verkar för ökad trivsel och trygghetet. Likaså finns där möjlighet att låna
lokal som förening eller privatperson. I Norrby drivs mötesplatsen i samarbete med
ett kommunalt bostadsbolag. Båda mötesplatserna samverkar på olika sätt med
aktörer från det civila samhället, såväl lokala som andra.
Det pågår idag också ett arbete med att skapa ortsråd i Borås. Syftet med ortsråden
är att de ska vara forum/arenor för att bygga lokala nätverk och sätta igång idéer
samt att sprida information och föra dialog med Stadsdelsförvaltningen i aktuella
- 72 -
frågor. Med ortsråden vill kommunen ta till vara på den ideella kraftens styrkor,
engagemang och möjligheter.
Innovationsplattform Norrby
Det pågår idag ett stadsutvecklingsprojekt inom Borås som rör området Norrby.
Satsningen på en hållbar utveckling av området är omfattande och drivs i partnerskap mellan Borås Stad, Högskolan i Borås, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut samt Borås Energi och Miljö AB. Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har
beviljat åtta miljoner kronor till projektet som går under namnet Innovationsplattform Norrby. Idag finns ett obebyggt område i nedre Norrby som ligger i anslutning till järnvägen i Borås. En ny stadsdel ska byggas på detta område som ska heta
Världsstaden. Samtidigt ska arbetet inkludera den befintliga bebyggelsen i området
Norrby.
Ett av målen med projektet är att den nya stadsdelen bättre ska koppla samman
Norrby med Borås stadskärna. Segregation och integration är frågor som högst
aktuella för Innovationsplattform Norrby. Förhoppningen är att integration ska
främjas genom att närmare knyta samman dessa områden i staden. Det pågår idag
en dialogprocess med boende i området för att skapa delaktighet i utvecklingsprojektet. I detta arbete står metoderna Living Labs och Cultural Planning i fokus.
Dagfolkhögskolan i Hässleholmen
År 2007 bildades en skolförening med syfte att bedriva folkhögskoleverksamhet
samt ansöka om att starta en statsbidragsberättigad folkhögskola i Borås. Stiftande
organisationer var Hyresgästföreningen Borås-Sjuhärad, AB Bostäder i Borås,
Borås stad-Arbetslivsförvaltningen, Västra Sveriges Arbetares folkhögskolor. ABF
Sjuhärad är medlemmar. Dagfolkhögskolan är idag inte en egen folkhögskola, utan
samarbetar med Fristads folkhögskola vars statsbidrag finansierar lärarkostnaderna.
Skolan ger en grundskoleutbildning och riktas till dem som inte har svenska som
modersmål. De flesta som deltar har försörjningsstöd. Utbildningsverksamheten
hålls i områdena Hässleholmen och Norrby. Kommunen menar att dagfolkhögskolan är en viktig plats i och med att personerna kan studera svenska i närmiljön och
samtidigt vara nära sina barn på förskolan. Detta bedöms påverka resultaten jämfört med SFI-utbildningar som är placerade på längre avstånd i staden. Hyresgästföreningen Borås-Sjuhärad upplåter sin medlemsföreningslokal för verksamheten
och ABF är med och påverkar utbildningen genom sin styrelseplats. Kommunen
stödjer genom att bekosta en administratör.
Överenskommelser och föreningsstöd
Borås kommun har inlett ett arbete med att teckna en lokal, men övergripande
överenskommelse med det civila samhället. Kommunen har utgått från de nationella överenskommelserna, och de organisationer som där skrivit under. Det är inte
bestämt om överenskommelsen enbart ska röra integration, eller om även det sociala området ska inkluderas. Från kommunens sida är överenskommelsen en avsiktsförklaring som visar att samverkan är önskvärd och ska ske. Olika aktörer från
det civila samhället har bjudits in till en arbetsgrupp, som nu i dialog ska arbeta
med det underlag till överenskommelsen som kommunen skickat till desamma. Det
framhålls som viktigt att i dialog hitta former för en lokalt förankrad överenskommelse.
- 73 -
I Borås är det vanligt att samverkan med det civila samhällets aktörer sker genom
ett mer flexibelt eller riktat föreningsbidrag utefter behov som finns kommunen. Ett
riktat föreningsbidrag kan ges till dem som har möjlighet att utföra verksamhet som
ligger i linje med kommunens uppdrag, mål och visioner. Ofta är det riktade föreningsbidraget kopplat till en motprestation. Det finns även i Borås formaliserade
överenskommelser och avtal med olika aktörer från det civila samhället. Tidigare
har nämnts Skolföreningen och Dagfolkhögskolan. Ett annat exempel är Studieförbundet Vuxenskolan, vilka tecknat avtal för ett arbetsmarknadsuppdrag som etableringslotsar och ansvar för driften av verksamheten Substral. Substral är en utbildningsverksamhet riktad till långtidsarbetslösa personer med utländsk bakgrund.
Målet är att deltagarna ska ha en egen försörjning eller komma vidare i utbildning.
Substral erbjuder idag 36 årsplatser och har sedan år 2000 finansierats av Borås
kommun.
Romsk inkludering
Det ingår i Borås kommuns integrationsuppdrag att arbeta för romsk inkludering.
Detta görs på olika sätt. Exempelvis stödjer kommunen Romani kulturförening
genom styrelseutbildning och olika former av föreningsutveckling. Det finns också
modersmålsundervisning för romska barn i grundskolorna. Tidigare har vandringsutställningen ”Romerna under förintelsen” visats i Borås. Framöver kommer också
utställningen ”Vi är romer – möt människorna bakom myten” att visas.
Boråsregionens etableringscenter
6 kommuner i Boråsregionen/Sjuhärad har tillsammans skapat en enhet som arbetar
med nyanlända flyktingar och etablering; Boråsregionens etableringscenter, BREC.
Kommunerna är Borås, Bollebygd, Mark, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda.
Enheten har sitt huvudkontor i Borås men har lokala mottagningskontor i de olika
kommunerna. Flyktingssamordnare har anställts och idag pågår ett arbete med att
starta flyktingguideverksamheter.
De aktörer från det civila samhället som vi gjort intervjuer med i Borås, eller som
besvarat enkäten, är Kyrkornas flyktingrådgivning, Rädda Barnen Borås, Norrby IF
och Studieförbundet Vuxenskolan Borås.
Marks kommun
Kommunen utgörs av centralorten Kinna och grannorten Skene samt en samling av
byar till vilka kommunen har en ambition att nå ut med kommunal service. Det är
en pendlingskommun där ungefär dubbelt så många pendlar ut som pendlar in varje
dag till städer som Göteborg, Borås och Varberg. Enligt beslut i kommunfullmäktige är varje nämnd och bolag i kommunen ansvarig för integration inom sitt ansvarsområde.
Samverkan med det civila samhället
Marks kommun gör extra insatser för barn till nyanlända och anknytningsbarn under sommaren via barn- och ungdomsförvaltningen. Under sommaren samverkar
kommunen med idrottsföreningar inom barn- och ungdomsverksamheten och erbjuder ”Sommaraktiviteter” (sommarskola) med kombinerad stöttning i svenska
språket. Aktiviteterna är öppna för ungdomar i yngre tonåren som är för gamla för
- 74 -
fritidsgårdens verksamheter. Syftet är att ungdomarna som deltar ska hitta föreningar att engagera sig i.
Under hösten 2014 kommunen att erbjuda satsningen ”höstpeppen”. Det är kulturoch fritidsförvaltningen i Marks kommun som samordnar gratis höstlovsaktiviteter
för barn och föräldrar. Syftet med aktiviteterna är att stimulera till fler fysiska och
sociala aktiviteter för alla. Bakgrunden är att fler barn behöver få stimulans när
skolan är stängd och att knyta kontakter mellan icke-föreningsaktiva och föreningslivet genom kultursatsningar. Det pågår ingen uttalad samverkan med den civila
sektorn i kommunen. Men det finns en vilja att ta ett helhetsgrepp och samordna
det som görs inom förvaltningarna och förstärka samverkan med det civila samhället.
Biblioteket och Rydals museum – kulturen som mötesplats
Kommunen anser det som viktigt att försöka skapa mötesplatser. Biblioteken fyller
till viss del denna funktion. Likaså Rydals museum vilket fungerar som kulturhus,
som utöver den permanenta utställningen om textilindustrin även har en mindre yta
för tillfälliga utställningar. Rydals museum är en mötesplats där det är möjligt att
låna lokaler gratis för exempelvis diskussioner och filmvisningar. Inom biblioteksverksamheten anordnas bokbussar där tjänstemän och politiker från kommunen
ibland åker med och svarar på frågor.
”Gränslandet” på Rydals museum är ett projekt som drivs av Sensus studieförbund
i samarbete med Marks kommun. Gränslandet är ett kreativt labb som ska utrustas
för att kunna ta emot personer med funktionsnedsättningar. Projektet kommer att
utvecklas i Rydal från 2013 och tre år framåt. På sikt är kommunens förhoppning
att Gränslandet bereder konstnärliga arbetsplatser för den dagliga verksamheten
och eftergymnasial utbildning.
Svenljunga kommun
I kommunen finns idag en anställd integrationssamordnare som ansvarar för kommunens arbete med nyanlända, etablering och integration. Det finns också en
kulturtolk som ansvarar för det praktiska arbetet kring flyktingmottagningen. På
integrationsområdet är arbetet gentemot de nyanlända centralt i kommunen. Fokus
i arbetet ligger på långsiktighet och att de nyanlända ses som resurser. I Svenljunga
finns ett system där nyanlända personer som tidigare deltagit i etableringsinsatserna
blir timanställda i kommunen. Ett flertal verksamheter genomförs för nyanlända
där dessa timanställda exempelvis handleder i kurser eller agerar tolkar och språkstöd. Detta beskrivs av kommunen bidra till att de nyanlända får arbetslivserfarenhet, stärkt självkänsla, ett större nätverk och i flera fall inspiration till vidare studier. Samtidigt kan människor genom detta undvika försörjningsstöd. Under arbetets gång, stödjer kommunen individernas utveckling och förbereder dem för arbetslivet och eventuella anställningar. Systemet med att anställa nyanlända, bidrar
också till att fler stannar kvar i kommunen.
För de personer som följer och är en del av kommunens verksamheter, erbjuds
också gratis teori-pass för körkortsutbildningen. Detta görs i samarbete med den
lokala körskolan. Ett potentiellt utvecklingsområde i kommunen, som integrationsenheten tillsammans med arbetsmarknadsenheten jobbar på, är att kunna erbjuda
- 75 -
samma möjligheter till nyanlända som till övriga deltagare. Tanken är att en nyanländ som fått körkort tidigare ska handleda de andra.
I Svenljunga hålls ett återkommande sommarprogram under 4 veckor för nyanlända. Då genomförs en mängd aktiviter för såväl barn som föräldrar. Exempelvis
kan barnen, i samverkan med lokala idrottsföreningar, prova på olika idrotter eller
åka på utflykter. Till de vuxna hålls bland annat föräldrakurser, samhällsorientering
och, i samverkan med det lokala bostadsbolaget, samtal om frågor som rör boende.
Integrationsenheten har börjat samarbeta med Ungdomsmottagningen kring nyanlända. En kurs har tagits fram på temat sex och samlevnad som hålls för killar och
tjejer separat. Vad gäller samverkan med det civila samhället, finns det idag kontakt kring flera av de verksamheter som bedrivs gentemot de nyanlända. Men framförallt finns en stor vilja att öka samverkan med det civila samhället från kommunens sida. De tror att ett gemensamt arbete skulle bidra med mycket gott i kommunen. Detta identifieras som ett utvecklingsområde för framtiden.
En ny verksamhet som kommer att starta från årsskiftet är samhällsorientering.
Integrationsenheten har köpt utbildning för två nyanlända som blivit samhällsinformatörer. Kommunen ska i fortsättningen erbjuda samhällsorientering för vissa
nyanlända och deras anhöriga som omfattas av lagen och genomföra kursen i eget
regi i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Sjuhärad.
Göteborgsregionen
Inom Göteborgsregionen finns 12 kommuner. De som har besökts inom ramen för
kartläggningen är Göteborg, Härryda och Mölndal.
Göteborgs stad
Utgångspunkt för stadens arbete för integration och social utveckling är kommunfullmäktiges budget. Strategiska områden för ökad integration och som staden arbetar med omfattar stadsutveckling, ökad sysselsättning, likvärdig utbildning för
barn och unga, likabehandling och likvärdig service samt ökad mångfald i stadens
organisation. Här kan också nämnas arbete för att öka förutsättningar till goda livschanser för alla göteborgare. Nyligen har en delrapport tagits fram om skillnader i
livsvillkor och hälsa i Göteborg. Rapporten ligger till grund för ett långsiktigt arbete med målsättningen som anges ovan. Under våren 2014 har kommunfullmäktige tagit beslut om åtgärder för att fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande. Uppdraget utgör en del i stadens strategi för hållbar
social utveckling och integration.
2011 beslutade kommunstyrelsen om att tillsätta ett fristående råd, Rådet för Integration och Samhällsgemenskap, med uppgift att lämna förslag och rekommendationer hur staden kan förbättra och utveckla arbetet för integration och samhällsgemenskap. Rådet har lämnat en rapport med sex rekommendationer till kommunstyrelsen som återkommer med beslut under hösten 2014. Stadsledningskontoret är
kommunstyrelsens förvaltning och stödjer kommunstyrelsen i uppdraget att leda,
samordna och följa upp stadens verksamheter. Stadsledningskontoret ger också råd
- 76 -
och stöd till förvaltnings- och bolagsledningar. I Göteborg finns det 10 stadsdelsförvaltningar, vilka ansvarar för den kommunala servicen för dem som bor i stadsdelen. Servicen är till exempel kommunal förskola, grundskola, äldreomsorg och
bibliotek.
Överenskommelsen mellan Göteborgs Stad och sektor Social Ekonomi
I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan i Göteborg arbetats fram. Under arbetet fram till ett färdigt
förslag har ett antal dialogmöten och konferenser genomförts. Organisationerna har
haft en bred representation i intressefrågor samt omfattat såväl stora som små organisationer liksom paraplyorganisationer. Från Göteborgs Stad har såväl politiker
som tjänstemän från Social resursförvaltning deltagit. Även Idrotts- och Föreningsförvaltningen har varit representerad i processen. En förbättrad samverkan mellan
staden och sektorn social ekonomi stärker den demokratiska processen och bidrar
till ökad delaktighet och demokrati genom att lyfta fram aktörer som bidrar till
utveckling och gagn för den enskilda. En förbättrad samverkan ökar möjligheterna
till utveckling av ett hållbart samhälle. Därmed skapas också möjligheter till inflytande i planering för invånarnas välfärd och i övrig samhällsplanering. Sektorn
social ekonomi kan tillföra brukar- och medlemsperspektiv, såväl som socialt entreprenörskap, kompetens och engagemang i sakfrågor.
Visionen är att Göteborg är en stad där medborgarna engagerar sig och där engagemanget tas tillvara. Målet med den lokala överenskommelsen är att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg. Överenskommelsen
skapar en möjlighet till samlat fokus i en stor stad med många olika aktörer. Den
utgör därmed en bas för fortsatt utvecklingsarbete och en utgångspunkt för vidare
samverkan kring olika frågor på olika nivåer.
Samverkansrådet Idékom
I mars 2010 bildades samverkansrådet Idékom för frågor som rör samarbete och
samverkan mellan sektorn social ekonomi och kommunala sektorn i Göteborg. I
Idékom sitter 20 ledamöter bestående av tjänstemän och politiker från kommunen
och representanter från sektorn social ekonomi. Samverkansrådet Idékom har lett
arbetet kring framtagandet av den överenskommelse som finns mellan Göteborgs
Stad och sektorn social ekonomi. Överenskommelse skapar förutsättningar för en
effektivare samverkan, vilket kommer ge synergieffekter för många av stadens
sektorer och välfärden i Göteborg. I Idékom har i nuläget ett 70-tal organisationer
anslutit sig.
Samverkan med det civila samhället
Staden stödjer och har samarbete med civila sektorn i arbetet med integration både
genom generellt stöd till föreningslivet genom idrotts- och föreningsnämnden, riktat stöd genom social resursnämnd och kulturnämnden samt stöd och samarbete
med det lokala föreningslivet genom stadsdelsnämnderna. Staden har också riktade
medel för frivilligsektorns integrationsfrämjande insatser. Till den kommunala
handlingsplanen finns också ett finansieringsstöd till sektor social ekonomi.
Förutsättningar för utveckling av samverkan med den civila sektorn har bland annat skapats genom bildande av Idékom och kommunens handlingsplan för utveckling och samarbete med frivilligsektorn. Ett annat område är stadens mottagande av
nyanlända. Bland annat har föreningslivet deltagit i samhällsvägledning till nyan-
- 77 -
lända familjer. Utbildning har genomförts till föreningsdeltagare genom enheten
för samhällsorientering, social resursförvaltning.
Romsk inkludering
Sedan hösten 2010 har stadsledningskontoret i Göteborg ett uppdrag från kommunstyrelsen att tillsammans och i nära dialog med romska grupperingar i staden skapa
stödjande aktiviteter för romerna i staden. Sedan uppdraget formulerats har kontaktytorna mellan den romska befolkningen och Göteborgs stad vidgats och samrådsstrukturen funnit allt fastare former. I uppdraget som pilotkommun kommer staden
att arbeta vidare utifrån de fungerande kontakterna och åstadkomma hållbara strukturer som grundar sig på mer av ömsesidig tillit. Dialogen med den romska samverkansgruppen, som består av representanter för olika romska befolkningsgrupper
i staden, har under våren 2012 framför allt fokuserat på angelägna utvecklingsbehov inom skolans område och hälso-området. Samtalen har bland annat rört förutsättningarna för att starta en romsk friskola i Göteborg samt att utveckla de lokala
stödinsatserna i befintliga kommunala skolor. Stöd i skolan genom brobyggare
eller "integrationsvägledare" har prövats i liten skala i några stadsdelar och har
visat sig vara ett bra sätt att skapa ökad trygghet för romska elever i skolan och
därmed öka deras närvaro i undervisningen.
Angered SDF
Angered är indelad i områdena Angered Centrum, Agnesberg, Bergum, Eriksbo,
Gunnilse, Gårdsten, Hammarkullen, Hjällbo, Linnarhult, Lövgärdet och Rannebergen. Stadsdelens placering är i gränslandet mellan stad och landsbygd.
Angered har tagit del av urbana stimulansmedel, de så kallade Urban 15. Pengarna
ska användas för att stärka det utvecklings- och hållbarhetsarbete som redan är på
gång. En framgångsfaktor är samverkan ur ett lokalt befolkningsperspektiv. Enhetschefer träffas vid kontinuerliga tillfällen för att se samverkansmöjligheter, förbättra kommunikationen mellan olika sektorer vilket ökar medvetenhet och genererar synergieffekter. Genom detta kan pengarna användas bättre och förhoppningsvis undvika att projekt startar upp och slutar. Det är viktigt i Angered då det råder
en stor projekttrötthet. Här finns många initiativrika ungdomar med mycket energi.
Kulturhuset Blå stället fungerar som en naturlig träffpunkt och dess verksamheter
utvecklas hela tiden i dialog med invånarna i Angered. Blå stället upplåter lokaler
att hyra för bland annat föreningar.
Inom Utveckling Nordost pågår ett arbete som handlar om att knyta samman stad
och land som går under namnet ”Stadslandet”. Angered och Östra Göteborg har
betydande förutsättningar för att Göteborg ska bli en banbrytande stad i Europa när
det gäller lokal ekonomi för grön, kulturellt och socialt hållbar utveckling. Detta är
kopplat till hållbara städer, vilket Angered har goda förutsättningar för med tanke
på dess placering och att staden äger marken. Det finns många spännande frågor i
Angered kring detta med tanke på förorten, odlingslandskapet och bönderna och
storstaden. Det finns många resurser bland de boende i Angered vad gäller exempelvis ekologisk odling och hållbart jordbruk.
Medborgarkontor
I Angered finns två medborgarkontor, ett i Angered Centrum och ett i Hammarkullen där det är möjligt att få personlig service och hjälp att svara på frågor.
- 78 -
Ideellt offentligt partnerskap (IOP)
Angered har ett avtal i form av ett ideellt offentligt partnerskap (IOP) med fritidsgården Fjället. Det tecknades för att befästa och stärka det goda arbete som föreningen gör. Angereds SDF har planer på att teckna liknande avtal med Trappa upp
och Korta Vägen. Fjället har länge drivits som en förening, men det blev inte hållbart i längden. Det har inneburit att man gemensamt kan ha en dialog kring vad
man vill uppnå och vad de olika aktörerna kan gå in med, vilket bidrar till en långsiktighet och en stärkt samverkan. Fjället har en lång historia av offentlig upphandling, en IOP var ett sätt att fortsätta det samarbetet. I Angered finns planer att
teckna IOP med fler föreningar där det finns potential för en långsiktig verksamhet.
Samverkan med det civila samhället
Stadsdelens föreningsansvarig anordnar utbildningar i mänskliga rättigheter, ledarutbildningar och styrelseutbildningar i föreningsdemokrati i samarbete med SISU
och VSIF. Tillsammans med dem anordnas även sommarlovsaktiviteter för barn
och ungdomar. Det finns en generös budget avsatt för föreningar vilka stadsdelsförvaltningen ser som värdefulla. Drygt 100 föreningar söker föreningsstöd i Angered, både för ordinarie verksamhet samt stöd för kompletterande verksamhet. Kriteriet är att föreningens verksamhet ska ge ett mervärde för de boende i stadsdelen.
Stort fokus ligger på öppna lovaktiviteter samt den årliga Hammarkullenfestivalen
och andra festivaler som arrangeras på kulturhuset Blå Stället som är en viktig
mötesplats. Hammarkullekarnevalen har funnit i drygt 30 år och har tiotusentals
besökare varje år.
Tidigare var det den etniska tillhörigheten hos de etniska föreningarna som lockade, men ett resultat av samverkan mellan föreningar är att verksamheten i sig numera står i fokus. Föreningarna ger idag mer utrymme för ungdomar i styrelsen och
som ledare i föreningarna. Stadsdelen tittar också på sammansättningen på styrelserna och hur fördelningen ser ut i könsmässigt i föreningarna, vilket är en aspekt
vid utdelandet av föreningsstödet. Stadsdelsförvaltningen vill också se en större
samverkan mellan föreningar och ett ökat engagemang i frågor som rör integration
och mänskliga rättigheter. Den informella dialogen som föreningarna bidrar med är
oerhört betydelsefulla i en stadsdel som Angered.
Det finns en stor mängd ytterligare organisationer från det civila samhället som är
verksamma i Angered, några är Caritas och kvinnoföreningen Stödnätet.
Majorna - Linné SDF
Majorna-Linné består av nio områden; Sanna, Kungsladugård, Majorna, Stigberget,
Masthugget, Olivedal, Haga, Annedal och Änggården.
Kulturcoach och ungas delaktighet
I Göteborgs tre centrumstadsdelar finns projektanställda kulturcoacher. De riktar
sig till nyanlända i grundskoleålder och hjälper till med samhällsorintering både i
och efter skolan. Coachen försöker stödja de intressen eller behov som finns, exempelvis kan de bidra med kontakter till idrottsföreningar eller ge information
kring frågor som rör kollektivtrafiken eller annat.
- 79 -
I Majorna-Linné är ungas inflytande och delaktighet ett prioreterat område inom
hela fritidsverksamheten. Den stora mötesplatsen för unga, Arena 29, är en viktig
del i detta arbete. Arena 29 är en del av Göteborgs Ungdomssatsning och kombinerar lokaler för arrangemang med café, replokaler, musikverksamhet, ateljéer och en
mängd olika aktiviteter att både delta i och själv hålla. Det finns ungdomskonsulenter på plats som också stöttar ungdomar i att exempelvis starta egna föreningar.
Frivilligcentraler och mötesplatser
I Majorna – Linné finns det två frivilligcentraler; Frivilligcentralen Oscar och Frivilligcentralen Chapman. De ses som en resurs i folkhälso- och demokratiarbetet
inom förvaltningsområdet. Även om centralerna är utformade på olika sätt, syftar
de båda till ökad delaktighet, gemenskap och trygghet. Gemensamt är också att
arbetet och aktiviteterna utgår från deltagarnas egna engagemang och idéer. Frivilligcentralen Oscar fungerar mer som ett mindre kulturhus och riktar sig till alla
men är framförallt utnyttjat av äldre. Inom ramen för Chapman riktas även verksamhet för personer som ingår i jobb- och utvecklingsgarantins fas 2 eller 3. Likaså
har det där byggts upp en volontärverksamhet med insatser riktade mot framförallt
äldre.
Båda centralerna drivs som en samverkan mellan olika aktörer från det civila samhället och förvaltningar i staden. Exempelvis är frivilligcentralen Chapman en
samverkan mellan Röda Korset Carl Johans-kretsen, Göteborgs Stad Social resurs,
Göteborgs Stad Majorna-Linné, Carl Johans församling samt Majornas Missionsförsamling. Andra samarbetspartners för verksamheten är Göteborgs Föreningscenter, Hyresgästföreningen, Hälsolots och Studieförbundet Bilda.
I Majorna – Linné finns också ett aktivitetshus för pensionärer, Allégården. Verksamheten i huset drivs idag av Allégårdens pensionärsförening på uppdrag av
stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné. Bland annat hålls mängder av kurser i allt
från snickeri och keramik till gymnastik och iPad-kunskap. Till huset kommer dagligen 300-400 pensionärer från olika delar av staden, vilket gör Allégården till Göteborgs största träffpunkt för seniorer. På kvällstid är det i källaren även fritidsgård
för unga.
HBTQ-certifiering och stimulansbidrag
I samarbete med RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) har det bedrivits ett internt likabehandlingsarbete inom förvaltningens Fritidsenhet som lett fram till en HBTQ-certifiering. Utbildningar har
hållits kontinuerligt enligt RFSL:s certifieringsmetod. Arbetet har bedömts vara
viktigt för synliggörandet av normer, ökat deltagande och främjandet av en välkomnande organisation. Därför arbetas det aktivt för att sprida denna kunskap vidare på olika sätt, exempelvis till de föreningar som söker bidrag. I Majorna –
Linné kan föreningar söka ett stimulansbidrag som framförallt ska ge stöd till verksamhet/aktiviteter som utgör ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet
för barn och unga. I samband med handläggningen av ansökningar och redovisning
av stimulansbidrag, läggs stor vikt läggs på föreningens arbete med jämställdhet
och likabehandling. Detta arbete sker i dialog med föreningarna. Alla som kommer
i kontakt med föreningar som får stöd av stadsdelsförvaltningen ska vara säkra på
att de bemöts jämställt, likvärdigt och utifrån ett normkritiskt förhållningsätt.
- 80 -
Det finns en mängd organisationer från det civila samhället som verkar inom förvaltningsområdet Majorna-Linné, några exempel utöver de som nämnts är Majornas Samverkansförening och fotbollsföreningen Azalea BK.
Västra Göteborg SDF
Västra Göteborg är en sammanslagning av de gamla stadsdelsnämnderna Södra
Skärgården, Tynnered och Älvsborg. Förvaltningsområdet utgörs idag av områdena
Fiskebäck, Långedrag, Hagen, Grimmered, Södra Skärgården, Bratthammar, Guldringen, Skattegården, Ängås, Önnered, Grevegården, Näset och Kannebäck.
Kastanjeträffen, riktat föreningsbidrag och ungas initiativ
I Västra Göteborg sker ett arbete med att skapa en mötesplats skapas som heter
Kastanjeträffen. Mötesplatsens aktiviteter ska bygga på önskemål och initiativ från
de boende i området och olika ideella föreningar. En dialogprocess har inletts, och
aktiviteter kan bli allt från språkcafé till föräldrastöd med exempelvis Rädda barnen, kurser, workshops och kulturkvällar. Det finns ett närmare samarbete med
exempelvis Assyriska föreningen, som utöver det generella föreningsbidraget får
ett riktat föreningsbidrag för att bedriva ungdomsverksamhet, öppen förskola och
träffpunkt för äldre. Samma avtal finns med Opalkyrkan liksom med olika idrottsföreningar kring exempelvis sommaraktiviteter med särskilt fokus på unga. Det
riktade föreningsstödet ges utifrån ett nämndbeslut. Ungefär 30 procent av alla
dagliga insatser till funktionshindrade i Västra Göteborg genomförs av utförare
från den sociala ekonomin. Förvaltningen samverkar med olika utförare från den
sociala ekonomin kring arbetsmarknadsåtgärder, både vad gäller rehabilitering,
funktionsförmåga och att få ut människor i arbetslivet.
Ungdomsforum
Stadsdelsförvaltningen arbetar för att uppmuntra och stödja ungas egna initiativ.
Ett exempel på det är Ungdomsforum, vilket ungdomarna själva startade i samband
med att stadsdelarna slogs ihop. Ungdomsforum är en kommunal verksamhet som
vill skapa fler möjligheter till ökat inflytande för unga i stadsdelen. Forumet består
av unga som driver aktuella frågor och arrangerar en mängd olika aktiviteter. Bland
annat ordnar de demokratidagar där de bjuder in lokala politiker och tjänstemän för
dialog kring olika frågor.
Vägen dit och Förändra radikalt
Ett projekt är under uppstart som heter ”Vägen dit”, vilket syftar till att skapa ett
hållbart Västra Göteborg 2021. Det handlar om att hitta samverkanslösningar mellan förvaltningar, boende, ideella föreningar, företag, fastighetssägare, social ekonomi och olika nätverk. Lösningar som ska utjämna livschanser och villkor mellan
boende i olika områden i förvaltningsområdet. Parallellt drivs utvecklingsprojektet
”Förändra radikalt”, vilket Sveriges Kommuner och Landsting står som huvudägare till. Med detta projekt ska metoder och verktyg tas fram och användas i
”Vägen dit”. Metoderna och verktygen ska stärka innovationskraften och bidra till
ökat brukarinflytande.
- 81 -
Östra Göteborg SDF
Förvaltningsområdet Östra Göteborg utgörs av stadsdelarna Gamlestaden, Bergsjön, Utby och Kortedala. Befolkningsmässigt skiljer sig områdena åt sinsemellan,
men de förenas i det rika föreningslivet och den kulturella mångfalden. Gamlestaden är en stadsdel med ett rikt kulturliv och har många mötesplatser. Bergsjön är
en stadsdel där det talas 123 språk och Kortedala är historiskt sett en arbetarstadsdel.
Medborgardialoger
I Bergsjön står delaktighet i fokus och det finns flera exempel på medborgardialoger. Dialoger och lära känna-möten hålls med stadsdelsförvaltningen, skola/fritid,
polis och socialtjänst. Frågor som tas upp under mötena kan till exempel röra det
svenska samhället, föräldraskap och barnuppfostran. Ibland har det varit tjänstemännen som suttit i ”panelen” och svarat på frågor om de respektive sakområdena.
Andra gånger har istället de boende i området suttit i ”panelen” och gett tjänstemännen möjlighet att ställa frågor kring exempelvis gemensamma utmaningar för
dem i stadsdelen.
Radar72, Projekt X och Människan bakom uniformen
Inom förvaltningsområdet finns Radar72, ett hus för unga mellan 16-20 år. Verksamheten styrs av ungdomarna själva genom direktdemokrati och aktiviteter som
finns är exempelvis café, replokal och dansstudio. Inom ramen för Radar72 drivs
olika projektverksamheter. Ett exempel är Projekt X, som bedriver verksamhet för
tjejer mellan 16-25 år. Bland annat utbildas inom projektet nattvandrare.
Efter en tid av ungdomsoroligheter och skadegörelse fanns det bland många ungdomar en kritisk inställning till polis och räddningspersonal. Ungdomarna på Radar72 tog därför initiativ till ”Människan bakom uniformen”, en dialoginriktad
utbildningsverksamhet för unga mellan 15-20 år. Utbildningen är utformad så att
ungdomar, under ett antal månader, får chans att lära känna människan bakom uniformen och de som jobbar inom polis- och räddningstjänst får lära känna ungdomen under kepsen.
Bergsjöns kulturhus
Efter en tid av utredningar, kartläggningar och intervjuer med de i området boende,
togs 2012 beslutet att bygga ett nytt kulturhus i Bergsjön. Sedan dess kan de övergripande arbetsstegen sammanfattas med dialogprocess, behovsutredning och målgrupps- och verksamhetsanalys. Parallellt har även andra utredningar genomförts
liksom en förstudie från det involverade kommunala bostadsbolaget. Syftet med
huset är att skapa en mötesplats och rörelse mellan olika delar av staden och bidra
till en spridning av utbud och aktiviteter utanför stadens centrum. Det ska inte bara
vara ett lokalt, utan hela Göteborgs kulturhus. Människor ska i och runt huset både
kunna ta del av och utöva kultur.
Utgångspunkten är att huset ska vara levande, välkomnande, tillgängligt och attraktivt för alla. Därför har en aktiv dialogprocess varit en förutsättning för byggprojektets start och kommer vara en lika viktig del när husets verksamhet är igång.
Målet har varit att alla ska uppleva ägarskap i kulturhuset, att just deras idéer, tankar och önskemål har utgjort grunden för skapandet av huset. Kulturhuset ska fylla
en viktig funktion för föreningar och andra från det civila samhället, därför har en
- 82 -
nära kontakt och samverkan med dem varit väldigt betydelsefull för dialogprocessen. 2008 bildades Bergsjöns Kulturhusförening, en förening som verkat för ett
nytt kulturhus. Kulturhusföreningen är en andelsägarförening som består av privatpersoner och olika föreningar. Det har funnits en aktiv dialog med kulturhusföreningen både innan politiskt beslut togs för kulturhuset och under arbetets gång.
Utöver Bergsjöns Kulturhusförening och de föreningar som de samverkar med, är
ytterligare en mängd aktörer från det civila samhället involverade i processen.
Dialogprocessen har bestått av en mängd öppna diskussionsmöten och dialogmöten
där tjänstemän och politiker har deltagit. Förslagslådor har placerats på olika håll i
Göteborg och tankar och idéer har även samlats in genom e-post, sociala medier
samt personliga möten och öppna informationsträffar. Utifrån målgrupps- och
verksamhetsanalysen hölls möten och intervjuer med nyckelpersoner från målgrupperna där det diskuterades behov, risker och arkitektur- och lokalfrågor.
För att skapa intresse, deltagande och engagemang i kulturhuset, arbetar stadsdelsförvaltningen aktivt med att både delta i och genomföra en rad arrangemang som
människor i stadsdelen kan sluta sig kring. Exempel på arrangemang är försommarfesterna i Kortedala och Bergsjön, Romska Kulturveckan och en planerad kulturfestival tillsammans med en mängd andra aktörer under 2014 på platsen där huset
ska byggas.
Samverkan med det civila samhället
Det finns flera somaliska föreningar i Bergsjön som samverkar med varandra och
med stadsdelsförvaltningen. För att skapa delaktighet har föreningarna själva fått
äga frågan medan stadsdelsförvaltningens tjänstemän besöker föreningarna både på
dag- och kvällstid. Rådet började exempelvis organisera nattvandringar när det
fanns en problematik med kriminalitet och oro i området. Dessa nattvandringar har
sedan dess fortsatt. Rådet beskrivs bidra med en delaktighet i området som är väldigt värdefull.
I förvaltningsområdet verkar en stor mängd ytterligare organisationer från det civila samhället, några exempel är Tidsnätverket och Kvinnocenter.
Härryda kommun
Härryda kan beskrivas både som en boende- och pendlarkommun. Ungefär 12 000
människor pendlar ut och cirka 9000 pendlar in. Några förklaringar ligger i dess
närhet till Göteborg och Landvetter flygplats, vilken ligger i kommunen och erbjuder många arbetstillfällen.
I kommunen har det öppnats ett boende för asylsökande i Rävlanda. Detta har bidragit till en organisering från olika aktörer inom det civila samhället som tillsammans bedriver verksamhet på och kring boendet. Organisationerna håller exempelvis i insamling och språkcafé. Samarbetsgruppen som bildats kring boendet består
av bland annat Björketorps församling, Missionskyrkan och Röda Korset.
Samverkan genom föreningsråd
Samverkan med det civila samhället sker framförallt genom föreningsbidrag och
flexibla lösningar utefter behov. Men Härryda kommun har också satt upp ett poli-
- 83 -
tiskt mål för ökad samverkan med det civila samhället. Mot bakgrund av de nationella överenskommelserna pågår idag ett arbete med att bilda ett föreningsråd.
Detta råd ska bestå av politiker från kommunen och representanter från olika organisationer inom det civila samhället. Förhoppningen är att rådet ska bli ett forum
för dialog mellan kommunen och det civila samhället där information, frågor och
idéer kan lyftas. Frågor som fortfarande är under process rör hur representationen
från det civila samhället ska se ut och om rådet ska ha en rådgivande eller annan
funktion i kommunen. Även om det sedan tidigare funnits en kontakt och samverkan anses bildandet av rådet tydliggöra att en samverkan med det civila samhället
är viktig.
Mölndals stad
Mölndals kommun har arbetat fram en vision, övergripande mål och styrdokument
för hela staden. Här finns mål kopplat även till integrations- och hälsofrågor. Under
2015 kommer stort fokus läggas på att dessa målsättningar ska implementeras i det
praktiska arbetet.
Språkintroduktionsprogrammet SPRINT och Sprint SFI
Utbildningsförvaltningen har samlat resurser för att nyanlända inklusive ett stort
antal ensamkommande ungdomar ska introduceras i det svenska skolsystemet och
samhället på ett bra sätt. Mölndals kommun har utformat en organisation för språkintroduktion för att möta en språkligt, kulturellt och utbildningsmässigt heterogen
grupp: SPRINT, Språkintroduktionsprogrammet. Målet är att utifrån en utvecklad
studie- och yrkesvägledning göra bedömningar av den bästa utbildningsvägen för
den enskilda eleven mot vidare studier eller anställning. Studieplanen anpassas
därmed efter varje individs förutsättningar och tidigare erfarenheter. Inom Språkintroduktionsprogrammet finns exempelvis nivågruppering, studiestöd på modersmålet och utvecklade rutiner för kontakt med Migrationsverket samt rutiner kring
skolgång för papperslösa. Det finns även ett utvecklingsarbete kring utbildningsvägar efter språkintroduktionen.
För de som är 18 år eller äldre finns projektverksamheten SprintSFI, som är ett
samarbete mellan Utbildningsförvaltningen, Krokslättsgymnasiet, Vuxenutbildningen i Mölndal och Social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Utbildningen vänder sig till dem som vill läsa SFI eller SAS (Svenska som andraspråk) samtidigt
som de får en yrkesorientering. Förutom SFI och SAS erbjuds också studier i engelska, matte och modersmål på vuxenutbildningen. Utbildningen är mer individuellt anpassad efter elevens behov av utbildning och praktik än vanliga introduktionsprogrammet.
Samhällsarbete i bostadsområden
Mölndals kommun bedriver ett organiserat samhällsarbete i projektform i fyra olika
stadsdelar/bostadsområden; Lindome, Kållered, Åby och Bifrost. Syftet är att verka
för trygghet, gemenskap och delaktighet i respektive område. Kring verksamheterna sker en formaliserad samverkan med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar,
flera förvaltningar inom staden samt polis och lokala aktörer som ideella föreningar
och församlingar. Fokus i de olika projekten ser olika ut, men gemensamt för dem
alla är att fånga de lokala behoven och utforma insatser och aktiviteter utifrån dem.
De syftar till att skapa mötesplatser, inkludering och delaktighet ur ett bredare per-
- 84 -
spektiv för alla boende i området. De boendes medverkan och medskapande är
centralt oavsett i vilket område verksamheterna bedrivs.
Samverkan med aktörer från det civila samhället ser olika ut beroende på hur samverkansytorna sett ut tidigare i bostadsområdena. Exempel på aktiviteter som genomförs inom ramen för projekten är odlingsverksamhet, praktik- och ferieplatser
för såväl nyanlända som andra, föreläsningar, trygghetsvandringar och olika arrangemang som konserter och idrottsevenemang. I varje områdesprojekt finns
också 10 gymnasieelever anställda på ett-årsbasis. Eleverna arbetar utifrån de lokala behoven med allt från demokratifrågor till generationsmöten, miljöfrågor,
läxhjälp till grundskoleelever och arrangemang i området.
Aktörerna som tillsammans driver varje stadsdelsprojekt bidrar med ekonomiska
medel, vilket gemensamt finansierar minst en lokal samordnartjänst. Kommunens
olika nämnder och fastighetsbolagen är de huvudsakliga finansiärerna. Avtal skrivs
för fyra år i taget, men verksamheterna har stark förankring politiskt och förväntas
fortsätta även om områdena för projekten kan komma att ändras.
Hälsodisken Balansen, Språkcafé 4M och utbytesprogram
I Mölndals kommun finns något som heter Hälsodisken Balansen. Detta är ett nätverk som samlar drygt 20 hälsofrämjande aktörer och verksamheter från såväl
kommunen och hälso- och sjukvården, som det civila samhället. Balansen ska göra
kunskap om hälsa lättillgänglig och även underlätta möten och kommunikation
mellan invånare, organisationer, föreningar och olika myndigheter. Aktiviteterna
består av bland annat föreläsningar, fysisk aktivitet, social gemenskap, kurser och
rådgivning. Nätverket bidrar till nya kontakter och har gett upphov till flera gemensamma idéer. Ett exempel på det är startandet av Språkcaféet 4M.
De fyra m:en står för Meningsfulla Möten Mellan Människor. Syftet är att erbjuda
en plats för språkträning och etablera kontakt för gemenskap och ömsesidigt utbyte. Alla välkomna, även om verksamheten främst riktar sig till människor med
svenska som andraspråk. Språkcaféet 4M är ett samarbete mellan olika kommunala
förvaltningar, ideella föreningar, områdesprojekt och andra verksamheter i kommunen. Själva driften står volontärer för, vilka är en del avkommunens Volontärverksamhet och som utbildats av Studieförbundet Vuxenskolan. Kommunen har en
volontärsamordnare som håller samman verksamheten och gör matchningen av
volontärer
Mölndals kommun engagerar regelbundet unga från övriga EU i olika utbytesprogram. Centralt för arbetet är det Eurodesk som finns i Mölndal. Där får unga mellan 16-26 år stöd och information om bland annat ungdomsutbyten, europeisk volontärtjänst, föreläsningar och utställningar. Där erbjuds också unga att delta i olika
internationella projekt eller möjligheten att genomföra egna arrangemang. Många
av volontärerna som är i Mölndal är exempelvis involverade i aktiviteter på fritidsgårdar och i områdesprojekten.
Mölndal har totalt sett ett rikt föreningsliv. Det finns många organisationer från det
civila samhället, bland annat Brottsofferjouren Mölndal, Frideborg Kvinnojour,
församlingar och pensionärsföreningar (PRO och SPF).
- 85 -
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards