EKOLOGI
Dettaarbetsområdebehandlarföljandedelaravläroplanenscentralainnehållförbiologi
-Människanspåverkanpånaturenlokaltochglobalt.Möjligheterattsomkonsumentochsamhällsmedborgarebidratillenhållbarutveckling.
-Ekosystemsenergiflödeochkretsloppavmateria.Fotosyntes,förbränningochandraekosystemtjänster.
-Biologiskmångfaldochvadsomgynnarrespektivehotarden.Samhällsdiskussionerombiologiskmångfald,tillexempelisambandmed
skogsbrukochjakt.
-Lokalaekosystemochhurdekanundersökasutifrånekologiskafrågeställningar.Sambandenmellanpopulationerochtillgängligaresurseri
ekosystem.Delokalaekosystemenijämförelsemedregionalaellerglobalaekosystem.
-Aktuellasamhällsfrågorsomrörbiologi.Hurorganismeridentifieras,sorterasochgrupperasutifrånsläktskapochutveckling.
-Källkritiskgranskningavinformationochargumentsomelevenmöteriolikakällorochsamhällsdiskussionermedkopplingtillbiologi.
Arbetsområdetsupplägg
Varjelektionkommerattbörjamedgenomgångavnågraviktigabegreppinomekologinochförhöravläxan.Sedan
kommerniattfåarbetamedgruppuppgiften.
Gruppuppgiften
Gruppenbestämmersigförengeografiskplats(t.ex.ArildsstrandellerenskogsdungeiRössjöholm).Gruppenskasedan
taredapåennäringskedja(ellernäringsväv)somfinnspåplatsensamtdeabiotiskafaktorernapåplatsen.Gruppenska
göraenPowerPointmedbilderpådevaldaorganismernaochmiljön.Gruppenskaredovisainförklassenochdåskade
ocksåberättaomtrevalfriapunkterpålistannedan.Detskahandlaomdengeografiskaplatsochdeorganismersom
gruppenvalt.
Enskilduppgift
Duskagöraettenskiltarbetesombeskriverdennäringskedjaochdeabiotiskafaktorersomgruppenarbetatmed.Du
fårarbetahemmaochiskolan(efterdetattergruppuppgiftärfärdig).Arbetetskaskrivaspådator,300-1000ord.Du
skahamedfemavpunkternanedan.Användekologiskabegreppnärduskriver.
”Lista”Någraavföljandepunkterskagruppuppgiftenochdetenskildaarbetethandlaom
1. Beskrivhurenergingårigenomernäringskedja.
2. Beskrivhurkolgårigenomernäringskedja.
3. Beskrivhurkväveellerfosforgårigenomernäringskedja.
4. Beskrivvilkakonkurrenternågonellernågraorganismeriernäringskedjaharochhurdetpåverkar.
5. Beskrivvilkamiljöproblemsomärproblemförernäringskedjaochhurdepåverkar.
6. Beskrivhurdeolikapopulationernasstorlekkanpåverkasiernäringskedja.
7. Beskrivvadsomskullehändaomenorganismiertekosystemdrabbadesavensjukdomochenstordelavden
populationendog.
8. Beskrivnågonekosystemtjänsternäringskedjautför.
Läxor
Debegreppsomjaggårigenomkommerattvaraläxatillpåföljandelektion.
Redovisning
Den5/4skagruppenredovisaomekosysteminförklassen(nifårhamedstödord).Dåskaocksådetskriftligaarbetet
lämnasin(villnimailagäller4/4,19:00).Läxornaförhörspålektionerna.
Källor
Nifårutgåfrånlärobokenochandraböckerviharpåskolanmennifårnaturligtvisävensökainformationpåandrasätt.
Niskafunderapåtrovärdighetenhosdekällornianvänder.Niskaangedekällornianvänder.
Betyg
• Gruppuppgiftenskagenomförasavalladeltagareigruppenförattgruppenskabligodkänd(E).
• Pådenenskildauppgiftenkommervarjepunktbedömasenligtprincipen,enkel,utveckladochvälutveckladtext
(E-A).
• LäxornakommerattbedömasfrånE-C(gårinteattfåA)
BEGREPPEKOLOGI
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Biologi:Läranomväxterochdjur.
Ekologi:Läranomhurorganismersamverkarinaturenochhurdefungerarisinamiljöer.
Ekolog:Vetenskapsmansomstuderarsamverkaninaturen.
Klorofyll:Detgrönafärgämnetibladetsomgörattfotosyntesenkanske.
Fortplantning:Detärnärväxterellerdjurblirfler/nya.Begreppetförökasigbetydersammasak.
Organism:Levandeorganismer(djurochväxter).
Ekosystem:Mankansägaattettekosystemärettspecielltområdedärmanstuderarhurdeolika
organismernasamspelarmedvarandraochomgivningen.Ettekosystemkanvarastortt.ex.enskog
ellerensjö.DetkanocksåĚŠvaralitett.ex.enstubbeellerettakvarium.
8. Biotisk:Alltlevandeiettekosystem,texdjur,växter,svampar,bakterier.
9. Abiotisk:Alltickelevandeiettekosystem,texljus,temperatur,vindar,näringsämnen(texkväve,
fosfor,järno.s.v.).
10. Population:Allaindivideravsammaartpåenvissplats.Texallaharariettekosystem,ellerallatallar.
11. Växtsamhälle:Allaväxteriettekosystem,texallaväxterpåenäng.
12. Djursamhälle:Alladjuriettekosystem,texalladjuriettakvarium.
13. Art:Organismersomliknarvarandraochkanfortplantasigmedvarandra.
14. Biomassa:Densammanlagdamassanavalltlevandeiettekosystem,dvsviktenikgavalltsomär
15. levande.
16. Biotop:Ennaturtyp,texäng,lövskog,barrskog,insjö,hav,därvissaväxt-ochdjursamhällenärtypiska
ochoftafinns.
17. Habitat:Denmiljöochomgivningsomenväxt-ellerdjurartbehöverförattöverlevaochfortplantasig.
18. Konkurrens.:Närolikaorganismer"tävlar"omsammaresurser.
19. Revir:Områdesomenindividförsvararsåattinteandraindivideravsammaartskatafödan.Mycket
mat=Smårevir,litemat:storarevir.
20. Behov:Detenväxtellerettdjurbehöverförattklarasig.
21. Resurser:Detsomfinnsiettekosystem.
22. Ekologisknisch:Endelavettekosystem,ettområdemedprecisrättförutsättningar(boplatser,
föda/näring,utrymmeattförökasig)förattenartskahabästmöjligheterattöverleva.
23. Specialist:Enartsomharhögakravpåomgivningenochinteanpassarsigtillolikamiljöer.
24. Pionjär:Enartsomärförstpåplatsattbörjaväxaeftertexenskogsbrand.
25. Näringskedja:Enmodellsomvisarhurnäringförsvidareiettekosystem,dvsvemsomätervem.
26. Näringsväv:Fleranäringskedjorsomkorsarvarandra.Enbättreochmerverklighetstrogenmodellän
näringskedjor.
27. Näringspyramid:Visarattenerginsomförsvidareinäringskedjornablirmycketmindreförvarjesteg.
28. Predator:Någonsomäteruppettannatdjur.
29. Producent:Allaväxter,kallassåförattdeproducerarsinegennäringgenomfotosyntesen(växter).
30. Förstahandskonsument(primärkonsument):Växtätare.
31. Andrahandskonsument(sekundärkonsument):Djursomäterväxtätare.
32. Toppkonsument:Djuretsomärsistinäringskedjan/högstinäringspyramiden.Detäterandradjurmen
blirinteuppätet.Ingendödartoppkonsumentenförattfåmat,nedbrytarnaätertoppkonsumenten
närdenärdöd.
33. Nedbrytare(destruent):Bakterier,svampar,maskar,insekterochandrasmådjursombryterneddöda
djurochväxterochomvandlardemtillnäringsämnensomväxternakantauppigensamttillkoldioxid
ochvatten.
34. Trofi-nivåer:Deolikanivåernaiennäringspyramid/näringskedja(nivåernaär:producenter,
primärkonsumenter,sekundärkonsumenterosv.).
35. Ekosystemtjänster:Degratistjänstervifårfrånnaturensomgördetmöjligtförossattleva.Till
exempelnaturligvattenrening,upptagavkoldioxid,pollinering,bränsle,fotosyntesen.
36. Biologiskmångfald:Storbiologiskmångfaldbetyderattdetfinnsmångaolikaarteravväxterochdjur
påenplats.Gerstabilaekosystem.
37. Monokultur:Närdetendastfinnsenellernågraolikaarterpåenplats.Texengolfbana,baragräs.
38. Naturligturval:Denorganismsomärbästanpassadtillenplatskommerattöverlevaochfåavkomma.
Omdetskerenmutation(missbildning)somgerenorganismsomärbraanpassadkommerden
överlevaochfåbarn,ennyartharbildats.
39. Fotosyntesen:Denkemiskareaktiondärväxtermedhjälpavsolenerginomvandlarvattenoch
koldioxidtillsyreochdruvsocker.Skerinneiklorofyllkornen.
40. Cellandning(förbränning):Denkemiskareaktiondärdjurförbrännerdruvsockerfrånmaten
tillsammansmeddetsyredeandats.Dåbildaskoldioxidochvatten.Samtidigtfrigörsenergi.Detta
skerialladjurceller.Växterharocksålitecellandning.
41. Koldioxid:CO2,dengassomalladjurandasutochsomväxteranvänderifotosyntesen.Ävenenavde
gasersombidrartilldenökadeväxthuseffekten.0,04%avluftenbeståravkoldioxid.
42. Syrgas:O2,dengassomdjurbehövertillsinförbränning.Växternatillverkardenisinfotosyntes.20%
avluftenbeståravsyrgas.
43. Vatten:H2O,somtillsammansmedkoldioxidanvändsifotosyntesen.
44. Solenergi:Detsomdriverfotosyntesen.Utansolenerginskulleingetlivfinnas.
45. Druvsocker:C6H12O6Växterbildardruvsockerifotosyntesen.Druvsockretbyggsomtillstörre
sockermolekylersomanvändstillattbyggaväxtensalladelar(texcellulosa).
46. Kretslopp:Allaatomergårruntinaturen.Exempelärvattnetskretslopp,ettannatärkoletskretslopp.
47. Kretsloppförkväveochfosfor:Kväve,fosforochandranäringsämnenfinnsijordenochsugsuppav
växter.Deanvändsförattbyggauppväxtersalladelar.Kvävebehövstillproteinmolekyler.Ämnena
hamnarsedaniprimärkonsumenten,sekundärkonsumentenochtoppkonsumentenföratttillslut
finfördelasavnedbrytarnatillsåsmådelarattväxternakansugauppdenigen.
48. Vattnetskretslopp:Vattencirkulerariettständigtkretsloppsomdrivsavsolensenergi.Solenvärmer
vattnetivårahav,sjöar,vattendragochimarken.Närdetavdunstadevattnetstigeruppiatmosfären
kylsdetner,kondenserar,ochbildarmoln.Närmolnensåsmåningomblirmättadebörjardetregna
ochvattnetåterförstilljordytan.
49. Koletskretslopp:Koletfinnsilufteniformavkoldioxid.Växternataruppkoletochgörsockeravdet.
Nuärkoletiväxten.Djuretäterväxtenochväxtenförbrännerväxtenochdetbildaskoldioxidsom
djuretandasut.
50. Växthuseffekt:Atmosfärenhållerinnevärmefrånsolensåattallvärmeintestrålaruttillrymden
direkt.Dettagörsåattdetgårattlevapåjorden,annarsskulledetvaritförkallt.Vissagasertex
koldioxidärextrabrapåatthållainnevärme.
51. Förstärktväxthuseffekt:Vibildarförmycketgassomhållerinnevärmenfrånsolen.Detblirvarmare
påjordenochvårtklimatförändras.
52. Försurning:
• Utsläppavsvavelfrånolja.Svavelreagerarmedsyreochvatteniluftenochdetbildassvavelsyra:
surtregn.
• Utsläppavkvävefrånolja.Kvävereagerarmedsyreochvatteniluftenochdetbildassalpetersyra:
surtregn.
• Koldioxidreagerarmedvattenisjöarochhavochdetbildaskolsyrasomgörhavensurare.Dettaär
ennaturligprocessmenomdetbildasmerkoldioxidsåblirdetocksåmerkolsyrasomförsurar.
53. Övergödning:Vigödslaråkrarsåattdetskaväxabra.Närdetregnarsåföljeröverblivengödselmed
regnettilldiken,bäckar,åarochtillsluttillhavet.Dåväxerdetförmycketpåhavetsytaochsolenkan
intekommanertillväxternaunderytan.Dåblirdetingenfotosyntesunderytanochfiskarochandra
djurundervattnetfåringetsyre.
54. Uttunningavozonlagret:Viharsläpptutämnen(freoner)somtagitsönerozonlagretsombeståravO3
tillvanligsyrgasO2.Vanligsyrgasskyddarintemotsolensultraviolettastrålarsomkangeoss
hudcancer.
55. Minskadbiologiskmångfald:Djurochväxterblirutrotadepågrundavmänniskansaktiviteter.
56. Utsläppavmiljögifter:Viproducerarenmassasakersomgörattviocksåtillverkarochsprideruten
mängdfarligaämneninaturen.Dessaämnenhamnariväxterochdjursomtarskada.
