Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Världens Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen Historisk Översikt Världens Historia 1 • 2011 Orléans Patay Poitiers Castillon Frankrike Hundraårskriget, 1337–1453 Krigets alla stora slag utspelades i Frankrike som härjades svårt. Frankrike, 1337 Engelska besittningar, 1337 Frankrikes gräns, 1453 Engelska besittningar, 1429 Slag 1415 20.000 man fast i leran Den engelske kungen Henrik V invaderar Frankrike år 1415. Efter sex veckors fälttåg möter 6.000 utmattade engelsmän 20.000 fransmän på en lerig åker vid Azincourt. Slaget ser hopp­ löst ut för de numerärt under­ lägsna engelsmännen, men de franska riddarna fastnar i leran och engels­ männen vinner en förkrossande seger. Engelsmännen hade inte mycket hopp före slaget. 1429 Jungfrun gav Frankrike mod Engelsmännen har belägrat staden Orléans under ett år när bondflickan Jeanne d'Arc år 1429 vänder sig till Karl VII. Hon berättar att Gud har sagt åt henne att driva ut engelsmännen ur Frankrike. Jeanne ingjuter så mycket mod i de franska soldaterna att de lyckas få bort engelsmännen från Orléans, och med Jeanne d’Arc i spetsen vinner den franska armén flera mindre segrar. Vid Patay får fransmännen sin första stora seger när de äntligen lyckas besegra engelsmännens bågskyttar. Patrick-emil Zörner 72 Agincourt Crécy Derrick Coetzee John Gilbert av Hans henrik fafner Det långa kriget Mellan åren 1337 och 1453 låg England och Frankrike i krig om den franska tronen. Striderna, som i dag går under namnet hundraårskriget, fick en avgörande betydelse för utvecklingen av Europa. Ny teknik förändrade krigskonsten, bonde­soldater slog ned de tidigare så mäktiga riddarna, och beväpnad med ett kors lyckades en fransk bondflicka vända krigslyckan. När kriget äntligen var över, efter 116 år, hade de engelska kungarna förlorat Frankrike för alltid. England Edvard III ville bli kung av Frankrike. Jeanne gick klädd som en man med rustning och svärd. 1337–38 1340–46 År 1328 dör Karl IV av Frankrike utan att lämna efter sig någon son. Kungens syster, den engelska drottningen Isabella, kräver därför att hennes son Edvard III ska krönas till kung. Den franska adeln väljer i stället Filip VI. Edvard III vägrar att erkänna deras val, och som straff beslagtar Filip de engelska besittningarna i Frankrike – provinserna Akvitanien och Gascogne. Franska trupper plundrar flera gränsstäder i området och år 1337 förklarar Edvard III krig mot Frankrike. 1417–20 Massakern vid Crécy Efter ett enormt sjöslag år 1340 får engelsmännen kontrollen över Engelska kanalen. År 1346 går Edvard III in i Frankrike. Ländernas arméer drabbar samman nära byn Crécy. De numerärt överlägsna fransmännen massakreras i en skur av pilar från de engelska långbågarna. Efter slaget har engelsmännen tagit kontrollen över nordöstra Frankrike. Johan får betala År 1356 anför Edvard III:s son, ”Svarte prinsen”, ett krigståg in i centrala Frankrike. Med sina engelska långbågskyttar besegrar han en fransk riddarhär vid Poitiers. Under slaget blir den franske kungen Johan II till­fånga­tagen. Kungen tvingas betala en enorm lösensumma Edvard III son, men under de följande 50 ”Svarte prinsen”, åren lyckas fransmännen var en av vinna tillbaka det mesta av medeltidens norra Frankrike. största krigare. 1422–28 Henrik fick prinsessan och kungariket Två år efter segern vid Azincourt åter­ kommer Henrik V till Frankrike. Efter ett kort fälttåg erövrar han Normandie men kör fast vid belägringen av Rouen. Staden faller så småningom i januari 1419 och sedan marsche­ rar Henrik mot Paris. Här, hårt pressad, skänker den franske kungen Karl VI sin dotters, Katarina av Valois, hand till Henrik V. Samtidigt erkänner han deras framtida son som ar­ vinge till den franska tronen. Strid om kronan Både Henrik V och Karl VI dör år 1422. Som avtalat blir Henrik V:s unge son Henrik VI unionskung över de båda rikena. Oron jäser i Frankrike. Engelsmännen kontrollerar norra Frankrike men med stöd av den sydfranska adeln hävdar man att den franske kron­prinsen Karl är den rättmätige kungen av Frankrike. Kriget sätter i gång igen. 1453 Det sista slaget År 1452 angriper engelsmännen Frankrike för att befria Gascogneområdet. Provinsen har varit engelsk i 300 år men erövrats av fransmännen. Sommaren 1453 möter 6.000 engelsmän 12.000 fransmän vid Castillon. För första gången i historien blir kanonerna avgörande i ett slag. I ett frontangrepp förlorar engelsmännen 4.000 man och slaget blir hundraårskrigets sista. Engelsmännen har förlorat alla sina franska områden, så när som på Calais som förblir engelskt fram till år 1588. Efter att engelsmännens angrepp har avvärjts jagas de bort. Colin Mercer Bilden utelämnad med hänsyn till copyright Sabine de bourbonnais England förklarar krig mot Frankrike 1356