Lokal arbetsplan Prästbol skola läsåret 2015-2016

Lokal arbetsplan
Prästbols skola och fritidshem
Läsåret 2015-2016
1
Innehållsförteckning
Presentation av skolan ............................................................................................................................ 3
Rektors vision .......................................................................................................................................... 3
1.
Kunskap och kompetens ................................................................................................................. 4
Bakgrund – tolkning av skolans kunskapsuppdrag .............................................................................. 4
Vad som kännetecknar undervisningen .............................................................................................. 4
1.1 Kunskapsmål för Prästbols skola ................................................................................................... 5
1.2 Process........................................................................................................................................... 5
1.3 Dokumentation.............................................................................................................................. 5
1.4 Utvärdering.................................................................................................................................... 6
2.
Lärandemiljö .................................................................................................................................... 6
2.1 Mål ................................................................................................................................................. 6
2.2 Process........................................................................................................................................... 6
2.3 Dokumentation.............................................................................................................................. 7
2.4 Utvärdering.................................................................................................................................... 7
3.
Hållbar utveckling ............................................................................................................................ 7
3.1 Mål ................................................................................................................................................. 7
3.2 Process........................................................................................................................................... 7
3.3 Dokumentation.............................................................................................................................. 8
3.4 Utvärdering.................................................................................................................................... 8
4.
Skolan i världen ............................................................................................................................... 8
4.1 Mål ................................................................................................................................................. 8
4.2 Process........................................................................................................................................... 9
4.3 Dokumentation.............................................................................................................................. 9
4.4 Utvärdering.................................................................................................................................... 9
Prästbols Fritidshem .............................................................................................................................. 10
2
Presentation av skolan
Prästbol skola ligger i Sunne kommun och skolans verksamhet omfattar förskoleklass,
fritidshem och grundskola åk 1- åk 6.
I Prästbol skola går 62 elever och 23 av dem är i nuläget inskrivna på vårt fritidshem.
För att på bästa sätt tillvarata den kompetens som finns hos personalen på skolan, undervisar
flera pedagoger i varje klass.
Vi har ett mentorssystem på skolan som innebär att mentor har huvudansvaret för en
elevgrupp och är också den som har ansvar för utvecklingssamtalen.
Alla elever är inkluderade i vår verksamhet och omfattningen varierar utifrån varje elevs
behov och möjligheter. Personalen arbetar i arbetslag.
Rektors vision
Alla elever och all personal ska vara STOLTA över Prästbol skola!
Skolans elever ska kännetecknas av att de är/har:
Självständiga och kreativa
Trygga
Omsorgsfulla
Lusten att lära
Trevliga
Ansvarstagande
Alla elever ska känna trygghet och mötas av positiva uppskattande vuxna, som reagerar på,
och agerar mot, alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla
ska respekteras för den person man är.
Vi har höga förväntningar på alla elever, på oss själva och på ett gott samarbete med föräldrar.
Att alla elever lämnar skolan som ansvarstagande individer med en positiv självbild, med
synnerligen goda kunskaper och med en mycket välutvecklad förmåga till kommunikation.
3
1. Kunskap och kompetens
Bakgrund – tolkning av skolans kunskapsuppdrag
Prästbols skolas arbete ska utgå från att alla människor som kommer till skolan ska känna
trygghet, glädje och gemenskap. Det ska vara tydligt vad eleverna ska uppnå för kunskaper i
varje ämne, hur skolan är uppbyggd med en demokratisk värdegrund och hur pedagogernas
professionella kunnande tillsammans med forskning och beprövade erfarenheter gör elevernas
utveckling möjlig. Eleverna ska få hjälp att nå så långt de kan i sin utveckling under sina år i
Prästbols skola.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. I Prästbols skola strävar vi
efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen. Människors olikheter används aktivt för att visa att mångfald ökar värdet av
gemenskapen med varandra.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga
personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och
medborgare.
Vad som kännetecknar undervisningen
Ledarskapet i skolan, hos skolledare såväl som enskild pedagog, är viktigt för att långsiktigt
säkra kvaliteten i undervisning och utbildning.
Vi har höga förväntningar på eleverna eftersom vi vet att alla kan lära sig och att
undervisningens kvalitet samt lärarnas kompetens, inte elevernas bakgrund, är avgörande för
deras möjligheter att nå bra resultat i skolan.
Därför poängterar vi pedagogens ledarskap i klassrummet som en viktig del av strukturen för
att eleverna ska kunna ta till sig undervisningen.
Undervisningen karakteriseras av hög grad av delaktighet och inflytande. I praktiken innebär
detta att eleverna är välinformerade om undervisningens innehåll och om vad som krävs av
dem för att nå höga betyg.
Pedagogerna är tydliga med hur kursplanernas förmågor och kunskapskraven hänger ihop och
den tydligheten finns med i undervisningen i alla ämnen. Exempel på kunskapsnivåer och vad
de innebär presenteras för eleverna och de får också vara delaktiga i arbetet med att
konkretisera nivåerna.
Eleverna har goda möjligheter att vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer samt hur
man redovisar vad man lärt sig. Allt lärande utgår från elevens starka sidor och vad hon/han
redan kan.
För umgänget i skolan finns det tydliga normer för rättigheter och skyldigheter. Ordning och
reda är självklarheter.
4
1.1 Kunskapsmål för Prästbols skola
Alla elever:




läser enkla meningar med flyt utan bildstöd när de slutar årskurs 1.
har kunskap och förståelse för vilka kunskapskraven är i alla skolämnen.
klarar minst godkändnivå på de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 6
klarar kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen senast i slutet av årskurs 6.
1.2 Process

Vi arbetar i alla årskurser med läromedlet En läsande klass. Se länken nedan för mer
information.
http://www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/04/folder_en__lasandde_klass.pdf






För att alla elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling anpassar och
varierar vi vår undervisning.
Vi arbetar med pedagogiska planeringar för att strukturera undervisningen och
tydliggöra och konkretisera arbetet för eleverna mot de nationella målen.
För att tydliggöra kunskapskraven och medvetandegöra eleverna startar samtliga
pedagoger upp sin lektion med att gå igenom: mål med lektionen, vilka förmågor som
skall tränas och vad man skall göra och som avslut på lektionen återkopplas och
utvärderas den tillsammans med eleverna.
Vi arbetar med kunskapsuppföljningar fyra gånger per läsår för att tidigt upptäcka
elever som riskerar att inte nå målen.
Så snart en elev riskerar att inte nå målen görs en kartläggning. Samarbete sker mellan
mentor, undervisande pedagoger och elevhälsan för att hitta anpassningar och stöd
som skolan kan arbeta med för att eleven ska kunna nå kunskapsmålen.
Utvecklingssamtalen sker i början av varje termin för att bättre kunna fokusera på en
framåtsyftande planering utifrån varje elevs behov.
1.3 Dokumentation






IUP med skriftliga omdömen och framåtsyftande planering
Pedagogiska planeringar
Verksamhetsbesök
Kunskapsuppföljning fyra gånger per läsår
Resultat av de nationella proven
Betygsstatistik i årskurs 6
5
1.4 Utvärdering







Dagliga observationer
Klasskonferenser
Analys av kunskapsuppföljningen
Analys av kunskapsresultaten 1 ggr/läsår
Analys av resultat från de nationella ämnesproven
Utvecklingssamtal
Medarbetarsamtal
ansvarig: undervisande pedagog
ansvarig: rektor
ansvarig: mentor
ansvarig: rektor
ansvarig: rektor
ansvarig: mentor
ansvarig: rektor
2. Lärandemiljö
2.1 Mål
Alla elever:






känner det lustfyllt att gå till skolan.
känner sig trygga och har goda relationer till alla i skolan.
upplever att de har arbetsro i skolan.
känner sig delaktiga och har inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö.
deltar i klassråd varannan vecka
är väl förtrogna med vår Likabehandlingsplan.
2.2 Process













Vi arbetar förebyggande i enlighet med den årliga planen för likabehandling.
Vi arbetar i tvärgrupper med olika samarbetsövningar för att yngre elever ska bli
trygga tillsammans med de äldre och för att de äldre ska växa med att få ta ansvar.
Eleverna har sina bestämda platser i bussar, klassrum och matsal.
Vi har höga krav och positiva förväntningar utifrån varje elevs förmåga.
Vårt förhållningssätt präglas av att vi uppmuntrar, ger möjlighet till inflytande och
delaktighet när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar.
Eleverna deltar i klassråd varannan vecka och deltar också som valda ombud för sin
klass i elevråd och kostråd.
I klassråden diskuteras alltid de här fyra punkterna: trivsel och trygghet, lärmiljö,
undervisning och klassens aktuella frågor.
Rastvakter har reflexväst för att synas bra. Dessutom har vi två elever i årskurs 4-6
som även de är behjälpliga som rastvärdar varje rast.
Vi arbetar med trygghetssamtal en gång per termin.
Skolenkät och trygghetsenkät genomförs och eleverna får också ange var otrygga
platser på skolan finns. Sedan upprättas via elevrådet en karta med fotografier på de
otrygga platserna och det blir en ”slinga” som rastvakterna ska gå.
Trivselprogrammet kommer att genomföras på skolan. Där några av de äldre eleverna
är trivselledare på skolan. Se mer information i vår likabehandlingsplan.
Vi arbetar genomgående med kamratstärkande övningar.
Personalen visar ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen/eleverna och andra
vuxna.
6
2.3 Dokumentation






Sammanställning av otrygga platser på skolans område
Enkätsammanställningar
Sammanställning av trygghetssamtalen.
Klassråds- och elevrådsprotokoll
Trivselledarnas protokoll
Elevhälsoteamets protokoll
2.4 Utvärdering







Uppföljning av årlig plan för likabehandling
ansvarig: rektor
Uppföljning av elevenkäter och enkät till vårdnadshavare ansvarig: rektor
Trygghetssamtal
ansvarig: mentor
Klassråds- och elevrådsprotokollen analyseras
ansvarig: mentor
Utvecklingssamtal
ansvarig: mentor
Medarbetarsamtal
ansvarig: rektor
Analysera elevhälsoteamets arbete
ansvarig: rektor
3. Hållbar utveckling
3.1 Mål



Eleverna ska ges ökat inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens
innehåll. Skolan ska se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.
Eleverna ska få ökad lust att vilja lära sig mer och kunna förstå nyttan av kunskap.
Att fortsätta att utveckla bra former för samarbete och dialog med vårdnadshavare.
3.2 Process






Skolan utgår från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och
för sitt arbete i skolan.
Pedagogerna arbetar kontinuerligt med att flickor och pojkar får ett lika stort
inflytande över och utrymme i undervisningen.
Eleverna görs medvetna om när de är delaktiga i demokratiska processer som till
exempel klassråd, elevråd och kostråd.
I förskoleklass ges barnen möjlighet till olika aktivetetsval.
I de pedagogiska planeringarna (PP) beskrivs hur eleverna ges möjlighet att påverka
innehållet i arbetsområdet. Påverkansmöjligheter ska öka i takt med stigande ålder och
ha en tydlig progression.
Eleverna ska ges kontinuerlig möjlighet att utvärdera sitt arbete och arbetssätt. På så
sätt ska de kunna påverka och vara delaktiga i sin lärprocess.
7






Vid klassråd ges eleverna möjlighet att föra fram sina synpunkter. Detta förs sedan
vidare till elevråd och kostråd.
Vid elevens val ska eleverna arbeta med sina framåtsyftande utvecklingsmål som finns
i elevens IUP.
Skolan samverkar med och fortlöpande informerar vårdnadshavare om elevens
skolsituation.
Skolans blogg används av personalen för att nå ut med information till alla.
Utvecklingssamtalen sker i början av varje termin för att bättre kunna fokusera på en
framåtsyftande planering utifrån varje elevs behov.
Det som dokumenteras vid till exempel föräldramöten och rektors samråd med
vårdnadshavare delges på skolbloggen.

3.3 Dokumentation






Dagliga observationer
Anteckningar och protokoll från klassråd, kostråd och elevråd.
Anteckningarna från föräldramöten och rektors samråd.
Elevernas IUP
Enkäter
Verksamhetsbesök
3.4 Utvärdering





Genom samtal med eleverna
Utvecklingssamtal
Genom samtal med vårdnadshavare
Analys och uppföljning av enkäter
Medarbetarsamtal
ansvarig: undervisande pedagog
ansvarig: mentor
ansvarig: undervisande pedagog
ansvarig: rektor
ansvarig: rektor
4. Skolan i världen
4.1 Mål



Eleverna ska få ökad kunskap om vardagen för barn och ungdomar i andra länder.
Eleverna ska lära sig mer om yrken/företag som finns i deras närhet.
Att öka och utveckla användningen av digitala verktyg i undervisningen.
8
4.2 Process





Skolan kommer att delta i World Children’s Price. Detta för att öka förståelsen för
barns och ungas situation i världen.
Elever och pedagoger tar upp aktuella och intressanta händelser och anknyter till de
ämnesområden som de arbetar med.
Studiebesök på arbetsplatser gör att eleverna får lära känna olika arbetsområden i
samhället. Skolan får även besök av personer som berättar om sina erfarenheter och
yrken.
Digitala verktyg används bland annat för att öka elevernas kunskap om hur de kan
välja olika redovisningsmetoder och källkritiskt granska information. För att kunna
jämföra och få ökad kunskap om hur elever i andra länder har det.
Skolan har ett internationellt utbyte i form av t.ex. skriva med klasser i andra länder.
4.3 Dokumentation



Elevernas dokumentation och egna arbeten
Pedagogiska planeringar
Elevernas och pedagogernas utvärderingar
4.4 Utvärdering




Samtal med klassen/elever
Analys av elevernas utvärderingar
Utvecklingssamtal
Medarbetarsamtal
ansvarig: undervisande pedagog
ansvarig: undervisande pedagog
ansvarig: mentor
ansvarig: rektor
9
Prästbols Fritidshem
Pedagogisk planering
Läsår 15/16
Måndag
Målet med att gå till
är bland annat att ”...utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska
utgöra en grund för verksamheten” (LGR11)
Tisdag
Målet är bland annat att barnen ”...ska få uppleva olika uttryck för kunskaper och att utveckla
barnens skaparglädje” (LGR)
Onsdag
Leken lär samförstånd, ömsesidighet och turtagning. Vi strävar efter att barnen ska bli socialt
lekskickliga. Målet med att ge tid för den livsviktiga leken är bland annat att barnen ska
tränas i att”…främja förståelse för andra”(LGR11)
Torsdag
Målet med den organiserade leken är bland annat att barnen ”…ska utveckla en känsla för
samhörighet och att de ska känna sig trygga” (LGR)
Fredag
Ge barnen möjlighet att varva ner efter veckan och tillsammans med kamrater och pedagog
få göra någonting extra. Målet är att barnen ska få ”…en lugn stund där allt inte går så fort!”
10
Fritidshemmets uppdrag – LGR 11
Samling
Varje dag efter skolans slut samlas vi på fritids för ett gemensamt möte. Förutom att vi kollar
upp närvaro så är detta ett av barnens möjligheter till delaktighet i aktivitetsförslag,
regeländringar, uppkomna konflikter eller annan information. Barnens förmåga att arbeta på
ett demokratiskt sätt utvecklas när de får träna sig på att framföra åsikter/förslag, lyssna, räcka
upp handen, vänta på sin tur och att rösta!
Koppling till LGR 11:
2.1 Elevernas ansvar och inflytande



De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig skall
omfatta alla elever.
Eleverna utvecklar sin förmåga att arbeta under demokratiska former.
Inflytande skall anpassas efter ålder och mognad.
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola




Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Kan lära, utforska och arbeta både självständigt med andra och känna tillit till sin egen
förmåga
Kan använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter
grundade på kunskaper och etiska överväganden
Har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och
demokratiska värderingar i skolan och i samhället
Den livsviktiga leken
Lek som lärande
På Fritids vill vi att barnen blir socialt lekskickliga. Detta innebär att alla barn ska träna på att
kunna tyda leksignaler genom att bekräfta varandra och lekregler på ändamålsenligt vis.
Barnen tränas på att försöka bidra till att upprätta och upprätthålla en lekram samt att följa de
sociala lekreglerna (Kane 2013)
Varje dag ges tid till att leka. Ibland erbjuder vi barnen olika aktiviteter utan att de är
obligatoriska. Ofta får barnen själva komma på vad de vill göra. Det är viktigt att barnen
själva får möjlighet att styra sin vardag. Några gånger i veckan har vi styrd verksamhet (ca
1h) då vi utmanar barnen att skaffa nya erfarenheter och för att stärka gemenskapen i gruppen.
Vi vill att barnen ska förberedas på vuxenlivet genom att de får möjlighet att träna sina sociala
förmågor i leken.
11
Vi erbjuder sällskapsspel/kortspel. Barnen tränas i turtagning, följa regler, att vara en bra
vinnare/förlorare, att tänka strategiskt och att kunna analysera spelet. Samtidigt tränas matte
genom att räkna steg, tärningsprickar, poängsystem. Även svenska/läsning tränas då en del
spel innebär att man får läsa frågor/instruktioner för att lösa uppgifter.
Koppling till LGR 11
Övergripande mål och riktlinjer är att:

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de
tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.
I de allmänna råden för fritidshem står det att:

Förutsättningar för att barnen skall uppleva fritiden som meningsfull är att
verksamheten är trygg, rolig och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme
och formas utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter.
Koppling till LGR11
2.2 Kunskaper
Fritidshemmet ska bidra till att stödja och stimulera elevers utveckling och lärande.




Verksamheten ska vara trygg, lärorik och stimulerande
Vi arbetar praktiskt med skolans ämnen
Fritidshemmets personal kompetens kompletterar lärarnas
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska du göra en grund för verksamheten
12
Skogen/närmiljön
En eftermiddag i veckan går vi till skogen för att ha en timmes utomhuspedagogik. Målet är
att barnen ska få utveckla en förmåga att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett
kreativt sätt samt att barnen ska väcka sin nyfikenhet och lust att lära.
Ett exempel på vad vi gör när vi är i skogen är att vi samlar på skatter, lär oss om
allemansrätten. När vi letar skatter kan uppdragen se lite olika ut. Ex. hitta 4 mjuka föremål,
hitta något som väger ett kilo eller hitta 2 gula och 3 vita föremål. På detta vis kommer vi att
arbeta praktiskt med många av skolans ämnen då vi arbetar med begrepp som t.ex. färger,
former och antal.
Koppling till LGR11
2.2 Kunskaper





Verksamheten ska vara trygg, lärorik och stimulerande
Vi arbetar praktiskt med skolans ämnen
Fritidshemmets personals kompetens kompletterar lärarnas
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för verksamheten
Vi har en helhetssyn på barnens dag (skola + fritids) där leken står i fokus.
13
Skapande verksamhet
En eftermiddag i veckan får barnen möjlighet till skapande verksamhet under organiserade
former. Syftet är att barnen ska få prova på att skapa i olika material. Barnen får också
möjlighet att skapa från fantasin, efter instruktioner eller någonting tillsammans. Målet är att
utveckla barnens skaparglädje och fantasi, att de ska lära sig olika tekniker, utveckla sin
finmotorik samt att de ska lära sig ta instruktioner.
Koppling till LGR11
2.2 Kunskaper
Alla om arbetar i skolan ska ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda
olika uttrycksmedel samt att:




Barnen ska få uppleva olika uttryck för kunskaper
Skapande arbetet och lek ska vara väsentliga delar i det aktiva lärandet
Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för
verksamheten
Organiserad lek
I LGR11 understryks vikten av att alla som arbetar inom skolan arbetar
utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Vi ska bidra till att skolan präglas
av solidaritet mellan människor, vi ska motverka diskriminering och
kränkande behandling och vi ska visa respekt för den enskilde individen.
För att skapa trygghet och gemenskap i gruppen har vi valt att varje vecka
leka tillsammans under organiserade former. Syftet är att barnen tränas i att
samarbeta, lösa konflikter och att förhålla sig till varandra på ett respektfullt sätt. Barnen ska
våga stå för sina åsikter och handlingar, val och åsikter.
Ex. arbetar vi med samarbetsövningar, lagspel och att lösa uppgifter tillsammans.
Koppling till LGR11
2.1 normer och värden
Alla barn ska:





Respektera andra människors egenvärde
Utveckla en känsla för samhörighet
Känna trygghet
Främja förståelse för andra människor och ha förmåga till inlevelse
Kunna känna medmänsklighet
14
Fritidshemmets uppdrag
Komplettera skolan
Vi förenar omsorg med pedagogik
Vi arbetar praktiskt med skolans ämnen
Vi har en helhetssyn på barnens hela skoldag (skolan + fritids)
Barnens sociala utveckling och kompetens samt lekens möjligheter står i fokus
Barnen erbjuds fria val och aktiviteter utifrån intresse
Fritidshemspersonalens kompetens kompletterar lärarnas
Erbjuda meningsfull fritid Genom att:
Utgå från barnens intressen, behov och ålder
Skapa en trygg och kreativ miljö
Göra barnen delaktiga. Ansvar och inflytande efter ålder och mognad
Erbjuda barnen olika typer av aktiviteter och att få göra egna val
Ge möjlighet till lugn och ro, avkoppling
Använda närmiljön och utemiljöns möjligheter till lek och rörelse
Stöd i utvecklingen
Fritidshemmet erbjuder barnen en gruppverksamhet där man får hjälp att fungera tillsammans
med kamrater, att förhålla sig till regler och gemensamt fatta beslut
Barnen tränas i att lösa konflikter och att förhålla sig till varandra på ett respektfullt sätt
På fritids ska barnen känna att de duger och att de vågar stå för sina åsikter, säga ifrån samt
göra egna val
Barnen får möjlighet att utveckla olika förmågor ex. inom lek, rörelse och skapande
verksamhet
Förena omsorg och pedagogik
Det här är en grundläggande hörnsten i verksamheten
Det sker genom samarbete med föräldrarna, att vi ser det sociala samspelet och hjälper barnen
när det behövs. Genom att skapa så nära relationer som möjligt till barnen och att stötta dem i
att få tillit till sin egen förmåga. Fritidspersonalen planerar och genomför aktiviteter i syfte att
stödja en allsidig utveckling hos barnen och som har en utgångspunkt i barnens intresse och
behov.
15