Lokal arbetsplan läsåret 2015-2016

Lokal arbetsplan
Lysviks skola och fritidshem
Läsåret 2015-2016
1
Innehållsförteckning
Presentation av skolan ............................................................................................................................ 3
Rektors vision .......................................................................................................................................... 3
1.
Kunskap och kompetens ................................................................................................................. 4
Bakgrund – tolkning av skolans kunskapsuppdrag .............................................................................. 4
Vad som kännetecknar undervisningen .............................................................................................. 4
1.1 Kunskapsmål för Lysviks skola ....................................................................................................... 5
1.2 Process........................................................................................................................................... 5
1.3 Dokumentation.............................................................................................................................. 5
1.4 Utvärdering.................................................................................................................................... 6
2.
Lärandemiljö .................................................................................................................................... 6
2.1 Mål ................................................................................................................................................. 6
2.2 Process........................................................................................................................................... 6
2.3 Dokumentation.............................................................................................................................. 7
2.4 Utvärdering.................................................................................................................................... 7
3.
Hållbar utveckling ............................................................................................................................ 7
3.1 Mål ................................................................................................................................................. 7
3.2 Process........................................................................................................................................... 7
3.3 Dokumentation.............................................................................................................................. 8
3.4 Utvärdering.................................................................................................................................... 8
4.
Skolan i världen ............................................................................................................................... 8
4.1 Mål ................................................................................................................................................. 8
4.2 Process........................................................................................................................................... 9
4.3 Dokumentation.............................................................................................................................. 9
4.4 Utvärdering.................................................................................................................................... 9
Lokal arbetsplan för Lysviks fritidshem läsåret 2015/2016................................................................... 10
2
Presentation av skolan
Lysviks skola ligger i Sunne kommun och skolans verksamhet omfattar förskoleklass,
fritidshem och grundskola åk 1- åk 6.
I Lysviks skola går 82 elever och 51 av dem är i nuläget inskrivna på vårt fritidshem.
För att på bästa sätt tillvarata den kompetens som finns hos personalen på skolan, undervisar
flera pedagoger i varje klass.
Vi har ett mentorssystem på skolan som innebär att mentor har huvudansvaret för en
elevgrupp och är också den som har ansvar för utvecklingssamtalen.
Alla elever är inkluderade i vår verksamhet och omfattningen varierar utifrån varje elevs
behov och möjligheter. Personalen arbetar i arbetslag.
Rektors vision
Alla elever och all personal ska vara STOLTA över Lysviks skola!
Skolans elever ska kännetecknas av att de är/har:
Självständiga och kreativa
Trygga
Omsorgsfulla
Lusten att lära
Trevliga
Ansvarstagande
Alla elever ska känna trygghet och mötas av positiva uppskattande vuxna, som reagerar på,
och agerar mot, alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla
ska respekteras för den person man är.
Vi har höga förväntningar på alla elever, på oss själva och på ett gott samarbete med föräldrar.
Att alla elever lämnar skolan som ansvarstagande individer med en positiv självbild, med
synnerligen goda kunskaper och med en mycket välutvecklad förmåga till kommunikation.
3
1. Kunskap och kompetens
Bakgrund – tolkning av skolans kunskapsuppdrag
Lysviks skolas arbete ska utgå från att alla människor som kommer till skolan ska känna
trygghet, glädje och gemenskap. Det ska vara tydligt vad eleverna ska uppnå för kunskaper i
varje ämne, hur skolan är uppbyggd med en demokratisk värdegrund och hur pedagogernas
professionella kunnande tillsammans med forskning och beprövade erfarenheter gör elevernas
utveckling möjlig. Eleverna ska få hjälp att nå så långt de kan i sin utveckling under sina år i
Lysviks skola.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. I Lysviks skola strävar vi
efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen. Människors olikheter används aktivt för att visa att mångfald ökar värdet av
gemenskapen med varandra.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga
personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och
medborgare.
Vad som kännetecknar undervisningen
Ledarskapet i skolan, hos skolledare såväl som enskild pedagog, är viktigt för att långsiktigt
säkra kvaliteten i undervisning och utbildning.
Vi har höga förväntningar på eleverna eftersom vi vet att alla kan lära sig och att
undervisningens kvalitet samt lärarnas kompetens, inte elevernas bakgrund, är avgörande för
deras möjligheter att nå bra resultat i skolan.
Därför poängterar vi pedagogens ledarskap i klassrummet som en viktig del av strukturen för
att eleverna ska kunna ta till sig undervisningen.
Undervisningen karakteriseras av hög grad av delaktighet och inflytande. I praktiken innebär
detta att eleverna är välinformerade om undervisningens innehåll och om vad som krävs av
dem för att nå höga betyg.
Pedagogerna är tydliga med hur kursplanernas förmågor och kunskapskraven hänger ihop och
den tydligheten finns med i undervisningen i alla ämnen. Exempel på kunskapsnivåer och vad
de innebär presenteras för eleverna och de får också vara delaktiga i arbetet med att
konkretisera nivåerna.
Eleverna har goda möjligheter att vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer samt hur
man redovisar vad man lärt sig. Allt lärande utgår från elevens starka sidor och vad hon/han
redan kan.
För umgänget i skolan finns det tydliga normer för rättigheter och skyldigheter. Ordning och
reda är självklarheter.
4
1.1 Kunskapsmål för Lysviks skola
Alla elever:




läser enkla meningar med flyt utan bildstöd när de slutar årskurs 1.
har kunskap och förståelse för vilka kunskapskraven är i alla skolämnen.
klarar minst godkändnivå på de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 6.
klarar kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen senast i slutet av årskurs 6.
1.2 Process

Vi arbetar i alla årskurser med läromedlet En läsande klass. Se länken nedan för mer
information.
http://www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/04/folder_en__lasandde_klass.pdf






För att alla elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling anpassar och
varierar vi vår undervisning.
Vi arbetar med pedagogiska planeringar för att strukturera undervisningen och
tydliggöra och konkretisera arbetet för eleverna mot de nationella målen.
För att tydliggöra kunskapskraven och medvetandegöra eleverna startar samtliga
pedagoger upp sin lektion med att gå igenom: mål med lektionen, vilka förmågor som
skall tränas och vad man skall göra och som avslut på lektionen återkopplas och
utvärderas den tillsammans med eleverna.
Vi arbetar med kunskapsuppföljningar fyra gånger per läsår för att tidigt upptäcka
elever som riskerar att inte nå målen.
Så snart en elev riskerar att inte nå målen görs en kartläggning. Samarbete sker mellan
mentor, undervisande pedagoger och elevhälsan för att hitta anpassningar och stöd
som skolan kan arbeta med för att eleven ska kunna nå kunskapsmålen.
Utvecklingssamtalen sker i början av varje termin för att bättre kunna fokusera på en
framåtsyftande planering utifrån varje elevs behov.
1.3 Dokumentation






IUP med skriftliga omdömen och framåtsyftande planering
Pedagogiska planeringar
Verksamhetsbesök
Kunskapsuppföljning fyra gånger per läsår
Resultat av de nationella proven
Betygsstatistik i årskurs 6
5
1.4 Utvärdering







Dagliga observationer
Klasskonferenser
Analys av kunskapsuppföljningen
Analys av kunskapsresultaten 1 ggr/läsår
Analys av resultat från de nationella ämnesproven
Utvecklingssamtal
Medarbetarsamtal
ansvarig: undervisande pedagog
ansvarig: rektor
ansvarig: mentor
ansvarig: rektor
ansvarig: rektor
ansvarig: mentor
ansvarig: rektor
2. Lärandemiljö
2.1 Mål
Alla elever:






känner det lustfyllt att gå till skolan.
känner sig trygga och har goda relationer till alla i skolan.
upplever att de har arbetsro i skolan.
känner sig delaktiga och har inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö.
deltar i klassråd varannan vecka
är väl förtrogna med vår Likabehandlingsplan.
2.2 Process













Vi arbetar förebyggande i enlighet med den årliga planen för likabehandling.
Vi arbetar i tvärgrupper med olika samarbetsövningar för att yngre elever ska bli
trygga tillsammans med de äldre och för att de äldre ska växa med att få ta ansvar.
Eleverna har sina bestämda platser i bussar, klassrum och matsal.
Vi har höga krav och positiva förväntningar utifrån varje elevs förmåga.
Vårt förhållningssätt präglas av att vi uppmuntrar, ger möjlighet till inflytande och
delaktighet när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar.
Eleverna deltar i klassråd varannan vecka och deltar också som valda ombud för sin
klass i elevråd och kostråd.
I klassråden diskuteras alltid de här fyra punkterna: trivsel och trygghet, lärmiljö,
undervisning och klassens aktuella frågor.
Rastvärdar har reflexväst för att synas bra. Dessutom har vi två elever i årskurs 4-6
som även de är behjälpliga som rastvärdar varje rast.
Vi arbetar med trygghetssamtal en gång per termin.
Skolenkät och trygghetsenkät genomförs och eleverna får ange var otrygga platser på
skolan finns. Sedan upprättas en karta med fotografier på de otrygga platserna och det
blir ”slingan”som rastvärdarna ska gå.
Trivselprogrammet kommer att genomföras på skolan. Där några av de äldre eleverna
är trivselledare på skolan. Se mer information i vår likabehandlingsplan.
Vi arbetar genomgående med kamratstärkande övningar.
Personalen visar ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen/eleverna och andra
vuxna.
6
2.3 Dokumentation






Sammanställning av otrygga platser på skolans område
Enkätsammanställningar
Sammanställning av trygghetssamtalen.
Klassråds- och elevrådsprotokoll
Trivselledarnas protokoll
Elevhälsoteamets protokoll
2.4 Utvärdering







Uppföljning av årlig plan för likabehandling
ansvarig: rektor
Uppföljning av elevenkäter och enkät till vårdnadshavare ansvarig: rektor
Trygghetssamtal
ansvarig: mentor
Klassråds- och elevrådsprotokollen analyseras
ansvarig: mentor
Utvecklingssamtal
ansvarig: mentor
Medarbetarsamtal
ansvarig: rektor
Analysera elevhälsoteamets arbete
ansvarig: rektor
3. Hållbar utveckling
3.1 Mål



Eleverna ska ges ökat inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens
innehåll. Skolan ska se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.
Eleverna ska få ökad lust att vilja lära sig mer och kunna förstå nyttan av kunskap.
Att fortsätta att utveckla bra former för samarbete och dialog med vårdnadshavare.
3.2 Process






Skolan utgår från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och
för sitt arbete i skolan.
Pedagogerna arbetar kontinuerligt med att flickor och pojkar får ett lika stort
inflytande över och utrymme i undervisningen.
Eleverna görs medvetna om när de är delaktiga i demokratiska processer som till
exempel klassråd, elevråd och kostråd.
I förskoleklass ges barnen möjlighet till olika aktivetetsval.
I de pedagogiska planeringarna (PP) beskrivs hur eleverna ges möjlighet att påverka
innehållet i arbetsområdet. Påverkansmöjligheter ska öka i takt med stigande ålder och
ha en tydlig progression.
Eleverna ska ges kontinuerlig möjlighet att utvärdera sitt arbete och arbetssätt. På så
sätt ska de kunna påverka och vara delaktiga i sin lärprocess.
7






Vid klassråd ges eleverna möjlighet att föra fram sina synpunkter. Detta förs sedan
vidare till elevråd och kostråd.
Vid elevens val ska eleverna arbeta med sina framåtsyftande utvecklingsmål som finns
i elevens IUP.
Skolan samverkar med och fortlöpande informerar vårdnadshavare om elevens
skolsituation.
Skolans blogg används av personalen för att nå ut med information till alla.
Utvecklingssamtalen sker i början av varje termin för att bättre kunna fokusera på en
framåtsyftande planering utifrån varje elevs behov.
Det som dokumenteras vid till exempel föräldramöten och rektors samråd med
vårdnadshavare delges på skolbloggen.
3.3 Dokumentation






Dagliga observationer
Anteckningar och protokoll från klassråd, kostråd och elevråd.
Anteckningarna från föräldramöten och rektors samråd.
Elevernas IUP
Enkäter
Verksamhetsbesök
3.4 Utvärdering





Genom samtal med eleverna
Utvecklingssamtal
Genom samtal med vårdnadshavare
Analys och uppföljning av enkäter
Medarbetarsamtal
ansvarig: undervisande pedagog
ansvarig: mentor
ansvarig: undervisande pedagog
ansvarig: rektor
ansvarig: rektor
4. Skolan i världen
4.1 Mål



Eleverna ska få ökad kunskap om vardagen för barn och ungdomar i andra länder.
Eleverna ska lära sig mer om yrken/företag som finns i deras närhet.
Att öka och utveckla användningen av digitala verktyg i undervisningen.
8
4.2 Process





Skolan kommer att delta i World Children’s Price. Detta för att öka förståelsen för
barns och ungas situation i världen.
Elever och pedagoger tar upp aktuella och intressanta händelser och anknyter till de
ämnesområden som de arbetar med.
Studiebesök på arbetsplatser gör att eleverna får lära känna olika arbetsområden i
samhället. Skolan får även besök av personer som berättar om sina erfarenheter och
yrken.
Digitala verktyg används bland annat för att öka elevernas kunskap om hur de kan
välja olika redovisningsmetoder och källkritiskt granska information. För att kunna
jämföra och få ökad kunskap om hur elever i andra länder har det.
Skolan har ett internationellt utbyte i form av t.ex. skriva med klasser i andra länder.
4.3 Dokumentation



Elevernas dokumentation och egna arbeten
Pedagogiska planeringar
Elevernas och pedagogernas utvärderingar
4.4 Utvärdering




Samtal med klassen/elever
Analys av elevernas utvärderingar
Utvecklingssamtal
Medarbetarsamtal
ansvarig: undervisande pedagog
ansvarig: undervisande pedagog
ansvarig: mentor
ansvarig: rektor
9
Lokal arbetsplan för Lysviks fritidshem läsåret 2015/2016
Fritidshemmets uppdrag är bland annat att erbjuda en verksamhet som ger eleven trygghet och
omsorg samtidigt som den ska vara rolig, spännande och utvecklande. Vi vill ge eleverna nya
intryck bl.a. genom att ta del av områden de kanske inte tidigare kommit i kontakt med och
som kan bidra till att de får ett rikare fritidsliv. Vi ser det som en viktig uppgift på
fritidshemmet att bidra till förmedlingen av våra kulturarv och stödja eleven i dess kunskaps –
och färdighetsutveckling.
Det finns två olika statliga måldokument för fritidshemmet. Lgr 11, som är en gemensam
läroplan för grundskolan, fritidshemmet och förskoleklassen, samt Skolverkets allmänna
råd för fritidshem
Fritidshemmet är en del av skolbarnsomsorgen och ska enligt skollagen vara ett komplement
till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande.
Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid och ge eleverna stöd i sin utveckling, samt
förena omsorg och pedagogik. På fritidshemmet ingår vissa rutiner som är viktiga för att
skapa struktur för både elev och personal. Verksamheten på fritids ska utgå från den enskilda
elevens behov och stärka det sociala samspelet mellan barn och barn samt barn och vuxna.
Normer och Värden
Vi definierar värdegrund som respekt för andra människor och förmåga till socialt samspel
med sin omgivning.
Eleverna ska känna sig trygga.
Noll-tolerans mot kränkningar!
I lek och samvaro är vi uppmärksamma på hur vi tilltalar varandra, hur vi är mot varandra och
att vi ger utrymme till varandra. Alla har lika stort värde och olika förutsättningar!
Eleven ska också tryggt kunna framföra sina åsikter utan att bli nonchalerade eller förlöjligade
och i sin tur kunna lyssna på andra.
Hur når vi dessa mål?
Vi har samlingar varje dag där barnen får komma till tals. Vi diskuterar värdegrund utifrån
uppkomna situationer eller konstruerade.
Språk och socialt samspel ingår också i lek och pyssel där många goda och fostrande samtal
sker.
Vi har gemensamma gruppstärkande övningar. Merparten av aktiviteterna som anordnas på
fritidshemmet är öppen för alla för att skapa åldersöverskridande relationer. Att ha roligt
tillsammans är en viktig ingrediens!
Vi vuxna är aktiva i barnens lekar eller är i största möjliga mån nära eleverna.
10
Vi vuxna är uppmärksamma mot eleverna och lyssnar på dem. De ska känna att vi vuxna
agerar och bryr oss om det de säger. Eleverna ska känna sig trygga och värdefulla. Hjälper till
vid konfliktsituationer och ger dem verktyg för att tillsammans kunna lösa en konflikt.
Fritids uppmärksammar olika temadagar för att få ett bredare perspektiv för omvärlden och
för att skapa diskussion ex. internationella läskunnighetsdagen, europeiska språkdagen,
återvinningensdag, mm.
Elevernas ansvar och inflytande
Vi vill att varje elev tar ett personligt ansvar för vår ”arbetsmiljö” och våra/sina egna saker.
Med ökande ålder ökar ansvaret!
Genom att ta tillvara elevens idéer och intressen skall fritidshemmet stimulera och utveckla
barnens intressen och självständighet.
Vi erbjuder eleverna olika aktiviteter utan att de är obligatoriska. Det är viktigt att eleven själv
får möjlighet att styra sin vardag. Vissa aktiviteter kräver dock hela gruppens medverkan. Då
har vi möjlighet att utmana eleverna att skaffa nya erfarenheter.
I våra samlingar tränar vi på att uttrycka våra åsikter och att lyssna på andra.
De äldre eleverna ska ha aktiviteter som passar deras åldersgrupp.
Hur når vi dessa mål?
Eleven får till stor del välja vilka aktiviteter de vill göra under sin fritidstid. Vi lyssnar på
elevernas önskemål och försöker i största möjliga mån tillgodose det de önskar. Kan vara
material eller aktivitet.
Eleverna får ta sig själva i matsalen och även plocka bort och se till att deras plats är ren och
fin. Vissa dagar får eleverna även chansen att tillsammans med en eller två andra duka fram
mellanmålet. Vi tycker det är viktigt att erövra känslan att ”jag kan själv”. Kunna ta sig mat
och plocka undan är redskap att ta med sig när de så småningom slutar i fritidshemmet.
Vi köper in lekmaterial som är roliga, utmanande och utvecklande.
Vi ser till att ha en bra planerad verksamhet. Ta till vara elevernas nyfikenhet och lust att lära.
Vi stöttar eleverna till att hålla i olika aktiviteter ex lekar, teatrar, samlingar, upprop, mm.
Omsorg och pedagogik
På Fritidshemmet ingår rutiner som ett återkommande inslag. Det blir lättare för eleven att
göra världen mer begriplig och hanterbar. Rutiner är mycket viktiga för elever som inte är så
stresståliga/särskilda behov.
Vi vuxna ser alla elever! Att alltid varje dag hälsa och benämna varje elev med namn är
viktigt för att känna sig bekräftad.
11
Vi vuxna är tydliga med gränser och regler. Och står för samma värderingar och beslut!
Vår verksamhet ska syfta till att stödja elevers intellektuella, sociala, emotionella och fysiska
utveckling. Därför ska verksamheten vara varierad och bygga på en balans mellan elevens fria
val och inslag som är förberedda av personalen. På Fritids är leken grundläggande liksom ett
informellt och situationsstyrt lärande.
Vi ska tillgodose elevers behov av lugn och ro.
Vi ser till att skapa bra situationer kring frukost och mellanmål.
Vi ska skapa en trygg och säker miljö.
Hur når vi målen?
Tillsammans med kostansvariga har vi skapar rutinerna runt frukost, mellanmål, och samling
går till på samma sätt varje dag.
Eleverna är väl förtrogna med vilka gränser som gäller då vi har startat upp terminen genom
att göra gemensamma trivselregler för fritids. Att inte bryta mot gränserna gör att eleven
också får större frihet att röra sig fritt. Med ökad mognad har man mer frihet. Det betyder
dock inte att vi vuxna är ouppmärksamma på vad eleverna gör! Beroende på barngrupp så kan
man förstås lätta på friheten olika mycket. Eleven ska också meddela oss vuxna vad man
tänker göra.
Då vi bara har en lokal att vara i så kan det ibland vara svårt att hitta riktigt lugn och ro på
fritids. Vi försöker därför att låna klassrum för att sprida ut oss på så att de flesta ska kunna få
leka sin lek/spela spel ostört.
När tillfälle ges försöker vi att använda oss av gymnastikhallen. Då befäster vi gruppen och
stärker sammanhållningen. Vi använder språket och kommunicerar i lek och skapande.
Vi försöker att introducera olika aktiviteter, spelturneringar och skapande för att utmana
elevens val av aktivitet och få dem att testa nya saker.
Leken är vårt viktigaste redskap i elevens lärande. I lek lär sig eleverna att lösa konflikter,
samsas och att hjälpa varandra. Vi vuxna är verktyg för dem att använda om det t ex behövs
ett rep, en lupp, googlas osv.
I aktiviteter initierade av oss vuxna lär vi eleverna olika färdigheter genom bild, drama, musik
och skapande. Genom skapande arbetar vi med det språkliga= kommunikation/ lyssnar/
diskuterar, kreativiteten= intellektuell stimulans, sociala, emotionella= samspelet mellan
elever/ hjälpa varandra/ ta ansvar/visa hänsyn, fysisk stimulans=rörelse
Trygg och säker miljö skapar vi genom att ha tydliga regler och gränser.
12
Föräldrakontakten
De allmänna råden lyfter fram samarbetet med elevens vårdnadshavare och föräldrar. Ett gott
samarbete är en självklar del av fritidshemmets verksamhet och en kvalitetsfaktor. Den goda
vardagliga kontakten är grundläggande för ett förtroendefullt samarbete. En bra kontakt med
hemmet är också grunden för att eleverna ska känna sig trygga.
Hur uppnår vi målen?
Vi är måna om föräldrakontakten och har i dagsläget en god sådan. Vårt primära mål är att
hålla den stabil men skulle vilja vidga den ännu mer.
Vi strävar efter att skapa tillfällen då vårdnadshavarna bjuds in till verksamheten men ska
även ta hänsyn till vårdnadshavarnas olika möjligheter att delta och har därför skapat ett
månadsbrev som skickas ut till föräldrarna för att öka deras insyn i verksamheten.
Hur mäter vi kvalitén?
Utvärdering efter aktiviteter vi har gjort, där var och en får säga vad som var bra/kul, vad som
var dåligt/tråkigt.
Vi genomför trivselenkäter med eleverna för att undersöka deras upplevelse av vistelsen i
fritidshemmet.
Genom dagliga samlingar får vi kontinuerligt reda på vad eleverna tycker om vår verksamhet.
Vår lokala arbetsplan revideras årligen i början av höstterminen för att hålla dokumentet
levande i arbetslaget.
13