Instrument för arbetsterapeutisk utredning av kognition
Länssjukhuset Ryhov
2012-02-02
Marianne Elf
Irene Johansen
Elisabet Toorell
En sammanställning har gjorts av de instrument som används av arbetsterapeuter vid kognitiv
utredning inom medicinkliniken, geriatriska kliniken och rehabiliteringsmedicinska kliniken
vid Länssjukhuset Ryhov.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) skall kvalitet inom hälso- och sjukvård
fortlöpande och systematiskt utvecklas och säkras. Resultat av åtgärder skall kunna mätas och
användas för att förbättra kliniska processer och därmed medverka till att patienten får bästa
möjliga rehabilitering (Widén-Holmqvist, 1998).
Syftet med inventeringen är:
att samma instrument används genom vårdkedjan, för att bättre följa patientens utveckling
att ge god kvalitet på utredning och uppföljning
att sprida information till kollegor och andra professioner om arbetsterapeutiska
utredningsmetoder
Varje instrument beskrivs kort för att underlätta val av instrument.
AMPS – Assessment of Motor and Process Skills
AQT – A Quick Test
CBS – Catherine Bergego Scale
CFQ – The Cognitive Failures Questionnaire
Cognistat 2011
DBF – Djupa, Bakre och Främre kognitiva funktioner
KBS – Kognitiva Screeningbatteriet
MoCa – Montreal Cognitive Assessment
RBMT – Rivermead behavioural memory test
AMPS - Assessment of Motor and Process Skills
Upphovsman
Ann Fisher www.amps-se.com
Teoretisk grund
Model of Human Occupation
Klassificering enligt ICF
Aktivitet
Målgrupp
Personer med aktivitetsnedsättning
Validitet Reliabilitet
Studier finns, se www.amps-se.com
Undersökningsområde
Mäter kvalitet på en individs förmåga att utföra hushålls- (instrumentella) eller personliga
aktiviteter i det dagliga livet. Kvaliten på utförandet bedöms genom att värdera ansträngning,
effektivitet, säkerhet och oberoende i 16 motoriska färdighetsmoment och 20
processfärdighetsmoment.
Konstruktion
Instrumentet består av standardiserade vardagliga aktiviteter. Patienten observeras i utförandet
av kända och självvalda aktiviteter. Kvaliten i utförandet bedöms i en fyragradig skala.
Resultaten från en AMPS-bedömning kan databearbetas och presenteras i olika rapporter.
Klinisk användbarhet
Kurs krävs för att få använda instrumentet (5 dagar).
Kan administreras inom 30-40 minuter i lämplig lokal.
Givna aktiviteter begränsar instrumentets användbarhet.
Förberedelser när det gäller material och lokal krävs till flertal aktiviteter.
AQT - A Quick Test
A Quick Test Assessment of Parietal Function
Upphovsmän
Elisabet H Wiig, Niels Peter Nielssen, Lennart Minthon och Siegbert Warketin
Teoretisk grund
Neuropsykologi
Klassificering enligt ICF
Funktion
Målgrupp
Kan användas till alla personer med kognitiv svikt.
Validitet Reliabilitet
Flera studier gjorda.
Ingen inlärningseffekt
Undersökningsområde
Är screeninginstrument för kognitiv snabbhet.
Screenar tempoparietal hjärndysfunktion.
Innefattar att benämna stimuli som färg och form, kunna skifta mellan stimuli. Snabbt kunna
hämta information ur korttidsminnet.
Konstruktion
Tre delar:
Benämna färg, benämna form och benämna färg och form.
Klinisk användbarhet
Att tänka på:
Testning ska ske i lugnt rum, sittande vid bord.
Gör testet när patienten är pigg och gör det före andra test.
Att tidigt upptäcka störningar i hjärnans förmåga, att snabbt kunna bearbeta enkel visuell
information. Skilja på normal kognitiv funktion mot nedsatt funktion.
Anmärkning: Hög MMT-poäng och låg AQT kan vara Levy Body demens
Behörighetskod för instrumentet har arbetsterapeut, läkare och sjuksköterska.
CBS - Catherine Bergego Scale
Upphovsman
Catherine Bergego
Teoretisk grund
Neuropsykologi
Klassificering enligt ICF
Funktion
Målgrupp
Vuxna personer med hjärnskada
Undersökningsområde
Mäter insikt om unilateralt neglekt, höger alternativt vänster sida. Bedömer en persons insikt i
sin förmåga att utföra personlig vård.
Unilateral neglekt är nedsatt förmåga att uppfatta det man ser, hör eller känner, från höger alt
vänster sida. Neglekt och nedsatt insikt är ofta påtagliga symtom efter en skada i höger
hjärnhemisfär.
Konstruktion
Självskattning görs av patient och/eller anhörig.
Skattning efter observation i aktivitet görs av arbetsterapeut.
Klinisk användbarhet
God. Kan användas i alla aktiviteter och miljöer. I aktivitetsutförandet märks ofta svårigheter
att tvätta sig, klä på sig, raka sig, äta och köra rullstol samt läsa/skriva och kommunicera.
Ger arbetsterapeutisk förståelse för patientens insikt/upplevelse av problem. Underlag för
samtal och andra åtgärder.
Utbildning krävs inte.
Referenser
– Azouvi, P., Oliver, S., De Montety, G., Samuels, C., Louise-Dretfus, A. & Tessin, L.
(2003). Behavioural Assessment of Unilateral Neglect: Study of the Psychometric Properties
of the Catherine Bergego Scale. Archives of Psysical Medicine and Rehabilitation. Vol. 84,
January 2003.
– Bergego Scale (CBS). (2005). Introduktion och svensk och översättning Kersti Samuelsson
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter ISBN 91-86210-38-6
CFQ - The Cognitive Failures Questionnaire
Upphovsmän
Broadbent, Cooper, FitzGerald & Parkes
Teoretisk grund
Neuropsykologi
Klassificering enligt ICF
Aktivitet och Delaktighet
Användningsområde
Självskattning
Målgrupp
Personer med symptom efter hjärnskada
Undersökningsområde
Upplevelse av förekomst av misstag i dagliga livet pga. problem med uppmärksamhet, minne
och reglering av känslor.
Validitet Reliabilitet
Reliabilitet, test-retest är god
Klinisk användbarhet
God. Lätt för patienten att förstå och lätt att administrera. Mätning före och efter åtgärd eller
för kartläggning av nuläget. Utgångspunkt för åtgärder.
Konstruktion
Självskattning, 25 påståenden skattas i 5 nivåer avseende förekomst av problem från 4 – 0.
Maxpoäng är 100. Ju högre poäng desto större upplevelse av problem.
Referenser
Rasr, P., Zimprich, D., Van Boxtel, M. & Jolles, J. (2009). Factor Structure and Measurement
Invariance of the Cognitive Failures Questionnaire Across the Adult Life Span, Assessment,
vol 16 no 2, june 2009, 145-158, 2009 SAGE Publications 10.1177/1073191108324440
Cognistat 2011
Upphovsman
The Northern California Neurobehavioural Group www.cognistat.com. Svensk översättning
arbetsterapeut Görel Swedmer och psyk/doc Anico Bartfal www.blidomakeri.se
Teoretisk grund
Neuropsykologi
Klassificering enligt ICF
Funktion
Målgrupp
Vuxna personer med hjärnskada
Validitet Reliabilitet
Referenslista medföljer manual och finns även på www.cognistat.com
Undersökningsområde
Bedömning av kognitiva funktioner avseende:
Tre generella faktorer
- grad av medvetande
- konstruktion
- orientering
Fem områden avseende förmåga
- språk
- konstruktion
- minne
- räkning
- logiskt resonemang
Konstruktion
Testet omfattar 10 delområden. Varje delområde summeras separat och ger en profilbild av
personens kognitiva status. Kognitiv status graderas i fyra steg från genomsnittsnivå till svår
nedsättning. Det finns normativa data för yngre, vuxna och äldre populationer.
Klinisk användbarhet
Screeninginstrument vid klinisk upplevelse av kognitiv nedsättning.
Tydlig manual finns. Lätt att administrera. Bedömningen tar cirka 20-40 minuter att
genomföra.
DBF - Djupa, bakre och främre kognitiva funktioner
Arbetsterapeutisk bedömning av kognitiva djupa, bakre, främre funktioner – DBF.
DBF screening version 2, från 2006.
Upphovsmän
Ing-Britt Häger och Anne-Marie Hamlin
Teoretisk grund
Neurodynamisk teori enligt Luria och K. Nordin Carlehäll. ”Kognitiva komponenter enligt
blockprincipen”
Klassificering enligt ICF
Funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning
Målgrupp
Vuxna personer med förvärvad hjärnskada
Validitet Reliabilitet
Hög konvergent validitet, hög interater reliabilitet
Undersökningsområde
Bedömning av bakre, djupa och främre funktioner i höger resp. vänster hjärnhemisfär
Testet mäter - varseblivning, minne, logik, överblick, uppmärksamhet,
praxis/problemlösningsförmåga, språk, motivation och känslomässigt engagemang.
Sensivitet
Ingen uppgift
Konstruktion
Standardiserad testutrustning. Manual finns för vägledning. Tydlig struktur för bedömningen
beskrivs i manualen.
Klinisk användbarhet
Utbildningskrav är legitimerad arbetsterapeut med grundkurs i neuropsykologi
Bedömning kan ske både på klinik och i patientens hem. Screening test finns. Tar 1-2 tim.
Hela testet tar 5-6 tim. Utrymmeskrävande. Beskriver problem. Ger förslag på åtgärder
Referenser
Luria A, Neurodynamisk teori
Kielhofner, G. A Model of Human Occupation
Nordin Carlehäll, K., Sammanställning av kognitiva komponenter
Törnqvist, K. Definition av funktion
Socialstyrelsen. ICF
KBS - Kognitiva Screeningbatteriet
Upphovsmän
Leg psykolog Arto Nordlund och professor Anders Wallin
Teoretisk grund
Neuropsykologi
Klassificering enligt ICF
Funktion
Målgrupp
Patienter med tidiga tecken på demenssjukdom och MCI (mild cognitive impairment)
Validitet Reliabilitet
Referenslista medföljer manual
Undersökningsområde
Utredning av patientens kognitiva förmåga inom fem olika domäner; minne/inlärning,
snabbhet/uppmärksamhet, visuospatial funktion, språk och exekutiv funktion. Vissa av testen
är också lämpade för bedömning av patientens lämplighet som bilförare.
Konstruktion
Testet är indelat i sex olika delmoment. Paragrafåtergivning som mäter minne och inlärning,
Symbol Digit Modalities Test som mäter snabbhet och uppmärksamhet, benämningstest och
tokentest som mäter språkförmåga, klocktesten och kuben som mäter visuospatial förmåga
samt Stroop Test som mäter exekutiv funktion. Resultaten i varje delmoment jämförs med
förväntat medelvärde för åldern och en gradering visar om resultatet är normalt, över eller
under genomsnittet.
Klinisk användbarhet
Testet kan utföras av tränad sjukvårdspersonal (arbetsterapeut, läkare, sjuksköterska) och tar
cirka 30 minuter att genomföra.
Montreal Cognitive Assessment (MoCA)
Upphovsman
Dr Ziad S. Nasreddine MD FRCP (C), McGill University och Sherbrooke University Canada.
Översatt till svenska av Thomas Lindén, överläkare och Med.dr., Specialist i neurologi och
psykiatri.
Teoretisk grund
Neuropsykologi
Klassificering enligt ICF
Funktion
Målgrupp
Personer med lätt kognitiv funktionsnedsättning (MCI).
Validitet Reliabilitet
Ett stort antal studier har gjorts där MoCA använts, testet är omtalat i många vetenskapliga
artiklar. Testet har olika evidens beroende på vad det ska användas till. Valideringsstudier är
gjorda på en stor del av översättningarna, men inte alla. Ett antal studier har gjorts för att
jämföra MoCA med MMT. Vid mild kognitiv svikt är MoCA överlägset MMT. Kan upptäcka
90 % mot 18 % för MMT. www.mocatest.org
Undersökningsområde
Ett snabbt screening-instrument för lätt kognitiv funktionsnedsättning.
Det utvärderar: uppmärksamhet/koncentration, exekutiva funktioner, minne, språklig
förmåga, visuokonstruktiva förmågor, abstrakt tänkande, räkneförmåga och orientering.
Konstruktion
Innehåller deltest för visuospatial/exekutiv förmåga, benämning, minne, uppmärksamhet,
språk, abstraktion, fördröjd återgivning och orientering.
Högsta möjliga resultat är 30 poäng och 26 poäng eller mer indikerar normal funktion.
Klinisk användbarhet
Såväl testformulär som instruktioner för testning och utvärdering finns gratis på
www.mocatest.org. På hemsidan finns översättning till test och instruktioner på ca 40 språk.
På hemsidan refereras till hur testet är användbart vid en rad diagnoser som Alzheimer, HIV,
Huntington, MS, Parkinson, Stroke, tumörer m.fl.
För att ge rättvisare resultat till personer med låg utbildning läggs 1 extra poäng till den totala
poängsumman. Det tar ungefär 10 minuter att göra ett MoCA-test.
The Rivermead behavioural memory test (RBMT)
Upphovsman
Barbara Wilson, Janet Cockburn, Alan Baddeley och Robert Harris
Teoretisk grund
Neuropsykologi
Klassificering enligt ICF
Aktivitet och delaktighet
Målgrupp
Personer över 16 år som har förvärvad hjärnskada
Validitet Reliabilitet
De test av upprepade mätningar som beskrivs i manualen har resulterat i 100 % reliabilitet.
Validitet anges som god i jämförelse med andra liknande godkända test. I en studie som
beskrivs i instrumentets manual framkom god korrelation mellan terapeuters observation av
förekomst av minnesproblem i vardagen och resultat av RBMT. Även vid självskattning av
minnesproblem var korrelationen god om än något lägre. Enligt de undersökningar som
redovisas i manualen är RBMT ett test som med god validitet fångar och mäter
minnesproblem i vardagen.
Undersökningsområde
Efter förvärvad hjärnskada är minnesproblem ofta förekommande vilket påverkar utförandet
av vardagliga aktiviteter. Med testet identifieras störningar i olika minnesfunktioner vilket
tillsammans med andra observationer och testningar är till hjälp vid beskrivning av problem
och inriktning av behandling. Förändringar efter behandling av minnesfunktioner kan
uppmätas.
Testet mäter minnesfärdigheter som är nödvändiga för att fungera adekvat i dagligt liv.
Förmågor som testas är; visuell och auditiv inlärning med omedelbar framplockning samt
återgivning efter ca 20 minuter, inlärning och återgivning av handling i ordningsföljd,
orientering i tid, plats och nutidsorientering.
Konstruktion
Testet består av fyra parallella versioner för att undvika inlärningseffekt när omtestning görs.
Samma person kan därför testas fyra gånger på samma svårhetsgrad. Varje testversion
innefattar 12 deluppgifter, alla skall genomföras. Allt material som behövs för testning och
analys finns i en låda och kan tas med till patienten.
Klinisk användbarhet
Lätt att ta med och ger en vägledning av patientens resurser och problem.
Tidsåtgång för testning omkring 30 minuter och analys ca 10 minuter.
Bra utgångspunkt vid reflektion tillsammans med patienten.
Begränsning i användandet för personer som inte förstår svenska.
Referenser
Brooks, D. N., (1972). Memory and head injury, Journal of Nervous and Mental Diseases,
155 350-355.
Erickson, R. C. & Scott, M. L. (1977). Clinical memory testing: a review. Psychological
Bulletin, 84 1130-1149.
Snodgrass, J. G. & Vanderwart, M. (1980). A standardized set of 260 pictures: norms for
name agreement, image agreement, familiarity and visual complexity.
Journal of Experimental Psychology: Human Learning and memory, 6 174-215.
Sunderland, A., Harris, J. E. & Baddeley, A. D. (1980). Do laboratory test predict everyday
memory? A Neuropsychological study. Journal of Verbal Learning and Verbal Behaviour,
22341-357.
Warrington, E. K. (1985). Recognition Memory Test NFER-Nelson, Windsor
Wechsler, D. (1945). A Standardized memory scale for clinical use. Journal of Psychology.
1987-95.
Wilson, B. (1982). Success and failure in memory training following a cerebral vascular
accident. Cortex, 18581-594.
