forskning à la carte - Aurora

advertisement
Foto: Bent Christensen
FORSKNING
À LA CARTE
– från regnskog till gravitationsvågor
UMEÅ UNIVERSITET
Beställ en föreläsning
från vår digra meny 2016/17
Du som är lärare har en viktig roll i att inspirera eleverna till högre
­studier.
I denna broschyr finner du ett smörgåsbord av gästföreläsningar som
erbjuds av forskare och lärare vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten,
Umeå universitet. Bläddra igenom och låt dig väl smaka.
Vi erbjuder flera nya föreläsningar och workshops, bland annat om
­gravitationsvågor och om hur ny kemi för att förhindra spridning av
malaria och denguefeber.
Med 39 olika föreläsningar vill vi ge dina elever en inblick i många
­spännande naturvetenskapliga och tekniska ämnen och hoppas samtidigt väcka en nyfikenhet på hur det kan vara att läsa på universitet.
Målet är att steget mellan gymnasiestudier och högskolestudier en dag
ska kännas naturligt att ta.
Vår målgrupp är i första hand högstadie- och gymnasieklasser och
­föreläsningarna är kostnadsfria för skolorna. Vid längre resor för före­
läsaren får skolan betala bilersättning. Andra intresserade grupper är
naturligtvis också välkomna att höra av sig, föreläsningen kostar då cirka
2 000 kronor/45 minuter.
När du och dina elever har hittat något som intresserar er kontaktar du
föreläsaren för att bestämma när och var föreläsningen ska äga rum.
­Telefonnummer och e-postadress hittar du under respektive rubrik. Vi
kan inte garantera att just den föreläsare du valt har tid, men i sådana
fall finns många andra spännande föreläsningar att välja bland.
Välkommen att boka en föreläsning!
3
BIOLOGI &
GEOVETENSKAP
Tropiska regnskogar:
Världens artrikaste miljö
Tropiska regnskogar är de mest artrika ekosystemen vi
har på jorden. Många av organismerna här är ofta väldigt märkligt formade, färggranna, giftiga, eller på annat
sätt annorlunda än de djur och växter vi är vana att träffa
på. Sambanden mellan djur och växter i regnskogar är
ofta också mycket annorlunda än de samband vi hittar
i våra skogar. Föreläsningen handlar om ekologin i tropiska regnskogar. Bent Christensen visar bilder på allt
från orangutanger, giftiga ormar, stora spindlar, jätte­
tusenfotingar, 90 meter höga träd och Sydostasiens högsta bergstoppar till olika konsekvenser av avverkningar
och uppodling av tropiska områden. Bilderna är från ett
antal besök till Borneo, som bitvis fortfarande har kvar
orörda regnskogar. Bent genomför varje år en kurs med
svenska studenter i tropisk ekologi på Borneo.
Föreläsare: Bent Christensen,
Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap
Tel. 090-786 57 12
[email protected]
Lämplig i olika varianter
för gymnasiet samt hög-,
mellan- och lågstadiet;
längd cirka 50 minuter.
Tropiska korallrev: Djur som har
fotosyntes och andra invånare
Foto: Bent Christensen
Ett av de mest fascinerande ekosystemen vi hittar på jorden är tropiska korallrev. Vad som kan vara svårt att inse
när man första gången ser de rika reven med alla deras
invånare är att detta är ett system där organismer som
finns här får slita hårt för att kunna överleva. Revet är
uppbyggt av oändligt många, små kloner av korall­djur,
som alla får största delen av sin näring från symbiotiska
organismer som fotosyntetiserar åt koralldjuren. På korallrev hittar vi också alla möjliga märkliga anpassningar
till den ibland hårda vardagen som möter djuren här. Vi
har allt från anemonfiskarnas samliv med stickiga anemoner, blinda räkors samarbete med vaksamma fiskar, rovfiskar som lurar småfiskar att rovfisken är mat och sedan
äter upp småfisken, till en fisk som lever i rumpan på sjögurkor. Bent visar bilder på alla dessa organismer och diskuterar hur ekologin på korallrev fungerar.
Tropiska regnskogar är de mest artrika ekosystemen på jorden, där allt ifrån
färggranna giftormar till apor och jättespindlar lever.
4
5
Föreläsare: Bent Christensen,
Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap
Tel. 090-786 57 12
[email protected]
Lämplig i olika varianter
för gymnasiet samt hög-,
mellan- och lågstadiet;
längd cirka 50 minuter.
Symbios – så mycket mer
än mysig samexistens
Hållbart skogsbruk
Symbios är ett ord som oftast används fel i medierna och
i allmänt språkbruk. Symbios betyder samliv och beskriver situationer där individer från två eller flera olika arter
har en nära samexistens. Samexistensen kan vara positiv för individerna från båda arterna och kallas då för en
mutualistisk symbios. Den kan vara positiv för individer
från den ena arten och negativ för individer från den
andra arten och kallas då parasitisk. Slutligen kan sam­
existensen vara positiv för individerna från den ena arten
och neutral för individer från den andra arten och kallas
då för kommensalistisk. I denna föreläsning visas exempel på de olika typerna av symbios. Samtidigt diskuteras
de utvecklingsmässiga processer och begränsningar som
skapat dessa symbioser. Slutligen diskuteras vilken vikt
enskilda symbioser kan ha i olika typer av ekosystem.
Denna föreläsning handlar om hur man genom olika
skogsskötselåtgärder kan få till stånd ett antal olika mervärden. Det gäller i första hand minskade risker för
utslagning av skoglig biologisk mångfald.
Föreläsare: Bent Christensen
Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap
Tel. 090-786 57 12
[email protected]
Föreläsningen tar även upp möjligheterna att kombinera
miljövård med ett ekonomiskt skogsbruk, hur risker för
utsläpp av så kallade växthusgaser kan minskas, hur möjligheter till turism, friluftsliv, jakt och renskötsel samtidigt kan ökas.
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 50 minuter.
Föreläsare: Stig-Olof Holm
Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap
Tel. 090-786 55 46
[email protected]
Lämplig för gymnasiet,
längd cirka 60 minuter.
Föreläsningen bygger på bilder och exempel framför allt
från regnskogar och korallrev, vilket är ekosystem som
föreläsaren under de senaste 15 åren arbetat i.
Biologiska fakta och myter
Många har säkert hört historien om råttan i pizzan eller
gått på den och liknande myter. Vandringssägnerna frodas som aldrig förr i det snabba och ofta okritiska informationsflödet på nätet. Många vet heller inte att mycket
av det vi betraktar som etablerad kunskap i vår vardag
faktiskt tillhör myterna. Till exempel tror många att grävlingar kan attackera jägare och bita tills benet krasar –
och att det därför är en bra idé att ha kol i stövlarna på
grävlingsjakten.
Bent Christensen har blandat myter och korrekta fakta
om djur och natur i en frågesport där eleverna utrustas
med mentometrar. Klassens resultat bestäms av de svarsalternativ som flest elever väljer och klassen tävlar sedan
mot andra klasser som medverkat.
6
Hållbar utveckling
– vad menas med det?
Föreläsare: Bent Christensen
Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap
Tel. 090-786 57 12
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 50 minuter.
Vi påverkar vår livsmiljö i ökande omfattning och ökar
ständigt energi­omsättningen och materialflödena från
naturen genom vårt sätt att leva. 1973–1990 ökade människans globala energiomsättning i snitt med 2,7 procent per år, samtidigt som vi effektiviserade energi­
användningen så att nettoökningen blev 0,7 procent
per år under samma tidsperiod. Om vi ska lyckas uppnå
en ”hållbar utveckling” krävs att flertalet av energi och
­materialflödena planas ut, till exempel utsläpp av så
­kallade växthusgaser. För att det ska vara möjligt gäller
det att vi lyckas anpassa vår konsumtion av varor och
tjänster till graden av effektivisering av vårt nyttjande av
naturen och dess resurser.
7
Föreläsare: Stig-Olof Holm
Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap
Tel. 090-786 55 46
[email protected]
Lämplig för gymnasiet,
längd cirka 40 minuter.
Katastrofala vulkanutbrott:
Håll i hatten när det smäller!
Genmodifierade växter
– varför så ifrågasatt?
Vulkanen Tambora på Sumatra bokstavligen exploderade för exakt 200 år sedan. Över 100 000 människor
miste livet. Med ungefär 150 kubikkilometer material
som slungades ut i atmosfären är det den största vulkanutbrott man känner till under historisk tid. Materialet
som vulkanen kastade upp reflekterade bort solljus, vilket orsakade felskördar, svält och epidemier, och ledde
till att året 1816 blev ”året utan sommar”. Föreläsningen
behandlar en rad stora, historiska vulkanutbrott och dess
följder, var och hur vulkanutbrott uppstår, samt risken
för framtida händelser.
Evolutionen har lett till en mångfald av växtarter. De
senaste 10 000 åren har dessutom människan genom
växtförädling bidragit till nya växtsorter. I takt med att
vi förstått mer om hur arvsmassan styr egenskaper har
växtförädlingen utvecklats. I dag kan genteknik användas
i växtförädlingen. En potatis som är genmodifierad för att
tåla angrepp av svampsjukdom smakar likadant och kostar lika mycket som en traditionell potatissort.
Föreläsare: Christian Bigler,
Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap
Tel. 090-786 97 29
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 45 minuter.
Var det bättre förr?
Klimatförändringar i ett
långt tidsperspektiv
Nyttan med genmodifieringen märks inte för den som
äter potatisen, däremot är det en fördel för bonden
som slipper bespruta potatisen och miljön belastas med
mindre bekämpningsmedel. Ändå är genmodifiering
av växter ifrågasatt av många – varför är det så? Med
utgångspunkt i materialet ”Genetiskt modifierade växter
– naturvetenskap i samhällsdebatten” på www.bioresurs.
uu.se/GMO/index.html leder Stefan Jansson en diskussion
i klassen om genmodifierade växter.
Föreläsare: Stefan Jansson,
Institutionen för
fysiologisk botanik
Tel. 090-786 53 54
[email protected]
Lämplig för gymnasiet,
längd cirka 40 minuter.
Ett hav i förändring
Jordens klimat har varierat kraftigt i ett geologiskt tidsperspektiv, och variationerna efter senaste istiden var
förhållandevis små jämfört med tidigare perioder. För att
kunna förutspå klimatet framöver behöver vi förstå vilka
processer som är inblandade och påverkar vårt klimatsystem. Föreläsningen behandlar hur man ta reda på hur
klimatet i Sverige har förändrats förr, långt innan man
började mäta temperatur och nederbörd. Dessutom visas
hur klimatet kommer att bli i framtiden, med möjliga
konsekvenser för vårt samhälle.
8
Under ytan i Östersjön finns ett ekosystem som de flesta
av oss knappt känner till. Mikroskopiska alger, bakterier
och förunderliga djur bildar grunden i en näringskedja
som slutar med rovfiskar, sälar och människor.
Föreläsare: Christian Bigler,
Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap
Tel. 090-786 97 29
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 45 minuter.
Under århundraden har människan påverkat detta ekosystem, tillfört näring och gifter till havet och flyttat arter
till nya havsområden där de egentligen inte hör hemma.
Vi vet nu dessutom att förutsättningarna för livet i havet
är på gång att ändras på ett genomgripande och storskaligt sätt i samband med att vi människor påverkar klimatet. Det kan komma att få stora konsekvenser för Östersjön.
9
Föreläsare: Kristina Viklund
Umeå marina forsknings­
centrum, Norrbyn
Tel. 090-786 79 73
[email protected]
Lämplig för gymnasiet
samt högstadiet och
gymnasiet, längd cirka
45 minuter.
NYHET!
FYSIK
Föroreningarna är äldre
än man kan tro
Att den industriella revolutionen är roten till alla miljöproblem är i dag en närmast vedertagen sanning. Men
mammuten och Europas vidsträckta skogar håller inte
med! De får även medhåll från ett lite oväntat håll – de
svenska sjöarna. Föreläsningen handlar om hur sjösediment används för att spåra Europas historiska tungmetallutsläpp, från det antika Rom, via det medeltida Bergslagen, till 1900-talets blyade bensin. Erik Myrsteners
forskning kombinerar biologi, kemi och fysik och bygger
hela tiden vidare på tidigare forskning. Genom att koppla
tillbaka till detta försöker han även att öppna ett litet
fönster till forskningens vardag.
Föreläsare: Erik Myrstener,
Institutionen för ekologi, miljö
och geovetenskap
Tel. 090-785 97 84,
[email protected]
Lämplig för gymnasiet
och naturvetenskapligt
intresserade högstadieelever som pratat om
isotoper på fysiken,
längd cirka 50 min.
Foto: Flickr The Commons
Gravitationsvågor, fysikleksaker, relativitetsteori och mycket mer. Forskning à la
carte erbjuder en rad spännande föreläsningar inom fysik.
10
11
Fysikkul från vår vardag
I vår vardag omges vi av till synes oförklarliga ”mysterier”
som vi bara tvingas acceptera. Många av dessa fenomen
kan man dock förklara med enkla fysikresonemang. I
samma anda som ”Sant och sånt”, och ”Hjärnkontoret”
hoppas vi ge er svar på några av de saker ni, era barn
eller era elever funderar över.
Gravitationsvågor
detekterade till sist
Föreläsare: Patrik Norqvist,
Institutionen för fysik
Tel. 090-786 50 31
[email protected]
Lämplig för gymnasiet
(alla program), längd
cirka 30–60 minuter.
Big Bang
— ett universum skapas
Patrik Norqvist förklarar hur det ofantligt stora observerbara universum ser ut. Vidare beskrivs Big Bang samt hur
man ur mycket enkla observationer kan räkna ut universums ålder. Slutligen beräknar vi vad som kommer att
hända med universum i framtiden.
I februari i år annonserades att gravitationsvågor detekterats för första gången (14 september 2015), hundra år
efter att dessa förutspåddes av Einstein. De två detektorerna i LIGO (Laser Interferometer Gravitational-wave
Observatory), som befinner sig på ett avstånd av cirka
300 mil från varandra, uppmätte då samma signal med
en tidsfördröjning av sju millisekunder, i överenstämmelse med att vågorna utbreder sig med ljushastigheten.
Signalen stämmer överens med den som två sammansmältande svarta hål, på cirka 30 solmassor vardera och på ett
avstånd av 1,3 miljarder ljusår från oss, skulle ge upphov
till på jorden. Under processen omvandlades ungefär tre
solmassor till energi i form av gravitationsvågor.
Föreläsare: Patrik Norqvist,
Institutionen för fysik
Tel. 090-786 50 31
[email protected]
En inblick i ett svart hål
med relativistiska mopeder
och ljusbangar
Lämplig för gymnasiet
sista år. Längd cirka 50
minuter.
Universums mörka sida
Denna föreläsning ger en översikt över den så kallade
Big Bang-modellen för universums utveckling. Senare
års observationer som verkar visa att universum inte
bara expanderar, utan till och med accelererar tas upp.
I samband med detta behandlas begrepp som kosmologisk konstant och mörk energi. Slutligen nämns lite om
den kosmiska bakgrundstrålningen och hur slutsatser om
bland annat universums geometri kan dras från observationer av dess temperaturvariationer.
Föreläsare: Michael Bradley
Institutionen för fysik
Tel. 090-786 77 17
[email protected]
Lämplig för gymnasiet,
längd cirka 60 minuter.
Föreläsare: Patrik Norqvist,
Institutionen för fysik
Tel. 090-786 50 31
[email protected]
Lämplig för gymnasiet
(natur, åk 2–3), längd
cirka 50-60 minuter.
12
Föreläsare: Michael Bradley
Institutionen för fysik
Tel. 090-786 77 17
[email protected]
Michael Bradley ger en översikt om gravitationsvågor,
LIGO-projektet, vad som observerades och konsekvenserna för observationell astronomi.
Lämplig för gymnasiet
(natur, åk 2–3), längd
cirka 60–70 minuter.
Hur skulle vår värld se ut om ljuset bara rörde sig med
15 kilometer i timmen? Vilka mystiska saker skulle då
hända? Vad är ett svart hål? Hur skulle det vara att falla in
i ett svart hål? Hur ser det ut runt omkring och i ett svart
hål?
NYHET!
13
Fysikleksaker och supraledare
Många fascinerade leksaker som beter sig på ett oväntat
sätt är byggda för att visa på olika fysiklagar. Efter en kortare genomgång av hur fysikleksakerna fungerar ges möjlighet för eleverna att själva leka och utforska fysikleksakerna. Vi har bland annat olika svävande föremål, en
magnetkanon, en rökringsmaskin, optiska synvillor, olika
snurror och en platta där man får snurra själv med hjälp
av ett cykelhjul. Vidare visar vi på hur en supraledare kan
sväva i luften och förklarar vad flytande kväve är. Vi visar
vad man kan göra med flytande kväve, och vad som händer då man kyler ner olika saker till extremt kalla temperaturer.
Livets informationsrevolutioner
före Facebook
Föreläsare: Patrik Norqvist,
Institutionen för fysik
Tel. 090-786 50 31
[email protected]
Lämplig främst för
högstadiet (eventuellt
mogna mellanstadieklasser), längd cirka 40
minuter.
Från första livet på jorden till dagens Facebookmänniskor har komplexiteten ökat enormt. Hur har den här
komplexiteten uppkommit? I sitt föredrag berättar Martin Rosvall om en ny idé som bygger på att det naturliga
urvalet har genererat ett antal stora övergångar i evolutionen, som alla involverat förändringar av hur levande
system lagrar, behandlar och utbyter information. Informationsrevolutionen började redan för fyra miljarder år
sedan!
Föreläsare: Martin Rosvall
Institutionen för fysik
Tel. 070-239 19 73
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet. Längd
cirka 50 minuter.
(OBS! Föreläsningen ges
endast i universitetets
lokaler.)
Roterande rumtider i allmän
relativitetsteori
Vetenskapens landskap
visualiserat
I Newtons gravitationsteori är fältet utanför en roterande
himlakropp oberoende av om den roterar eller ej (bortsett från den effekt som fås av att kroppen tillplattas på
grund av rotationen). Enligt allmän relativitetsteori fås
dock en helt ny effekt runt roterande kroppar: rumtiden
dras som med i rotationen, så kallad frame-dragging.
Denna effekt har nyligen kunnat mätas i gravitationsfältet
runt jorden med experimentet ”Gravity Probe B”. I föredraget diskuteras också lite om roterande svarta hål och
under vilka förutsättningar tidsresor skulle kunna vara
möjliga i roterande rumtider.
Vetenskapen är en dynamisk och massivt parallell mänsklig upptäcktsfärd för att förklara och förutspå den naturliga världen. Inom vetenskapen byggs nya idéer på gamla
idéer. Citeringsstrukturen mellan miljontals vetenskapliga
artiklar gör det möjligt att följa detta flöde av idéer och
med informationsteoretiska metoder kan vi identifiera
forskningsfält och hur de förändras över tiden. I sitt föredrag kommer Martin Rosvall att förklara matematiken
bakom informationskartorna med dynamiska visualiseringar och avslöja hur vetenskapens landskap ser ut.
14
Föreläsare: Michael Bradley
Institutionen för fysik
Tel. 090-786 77 17
[email protected]
Lämplig för gymnasiet
sista år. Längd cirka 50
minuter.
15
Föreläsare: Martin Rosvall
Institutionen för fysik
Tel. 070-239 19 73
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet. Längd
cirka 50 minuter.
NYHET!
KEMI
Ny kemi för att förhindra
spridning av malaria och dengue
Många virus- och parasitsjukdomar sprids mellan människor eller från djur till människa av blodsugande insekter, till exempel myggor. Myggorna är så kallade vektorer
för sjukdomen.
Varje år infekteras mer än en miljard människor och mer
än en miljon dör av vektorburna sjukdomar som malaria
och dengue. En effektiv metod att bekämpa myggburna
sjukdomar är vektorkontroll med hjälp av insekticider,
men tyvärr har det utvecklats sjukdomsspridande myggor som utvecklat resistens mot insekticiderna. Det finns
därför ett akut behov av alternativa strategier och tillvägagångssätt för att bekämpa sjukdomsspridande myggor.
Föreläsare:
Anna Linusson-Jonsson
Kemiska institutionen
Tel. 090-786 68 90
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 45 minuter.
Ett mål för Anna Linussons forskargrupp är att forska
fram nya insekticider som specifikt angriper myggor som
sprider bland annat malaria och dengue. De nya insekticiderna ska förhindra funktionen av ett för myggan livsnödvändigt protein som heter acetycholinesteras. Forskarna har testat ett stort antal organiska substanser och
upptäckt nya substanser som är lämpliga startpunkter för
vidare utveckling till insekticider.
Kärleken mellan molekyler
gör oss friskare
Foto: Flickr The Commons
Kärlek mellan molekyler, framtida läkemedel mot bakterier och genteknik.
Kemiämnet rymmer många spännande aspekter.
16
Interaktioner mellan en liten molekyl och en större molekyl, till exempel ett protein, är vital för i stort sett alla
biologiska system. Hos oss är detta väldigt viktigt för hur
läkemedel fungerar i våra kroppar. Associationen mellan ett läkemedel och ett specifikt målprotein sker i stor
utsträckning med hjälp av drivkrafter som attraktiva
polära interaktioner och lipofila kontaktytor. Det kan
liknas vid dragningskraften mellan två förälskade män­
niskor; attraktionskraften är så stor att man blir mer lycklig av att vara nära varandra än att vara ensam. Genom
att förstå kärleken mellan små molekyler och proteiner
i vår kropp kan vi dels förstå hur läkemedel påverkar
ett sjukdomsförlopp och dels använda kunskapen till att
forska fram nya läkemedel.
17
Föreläsare:
Anna Linusson-Jonsson
Kemiska institutionen
Tel. 090-786 68 90
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 50 minuter.
Vad kan man lära sig av att mäta
knark i avloppsvatten?
En ny metod att uppskatta hur mycket narkotika som
används i en region är att mäta halterna av narkotika i
inkommande avloppsvatten. Utifrån dessa halter kan
man räkna ut hur mycket knark som användes dagen
innan om man vet hur många som bor i området och hur
mycket vatten de använde. Detta tillvägagångssätt kallas
avloppsepidemiologi och har stor potential.
Vad gör läkemedel ute i naturen?
Forskare har de senaste åren visat att människors läkemedelsanvändning leder till att läkemedelsrester kommer ut i
naturen. Man har också visat att detta har problem.
Föreläsare: Jerker Fick
Kemiska institutionen
Tel. 090-786 93 24
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 40 minuter.
18
Föreläsare: Jerker Fick
Kemiska institutionen
Tel. 090-786 93 24
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 40 minuter.
Bakterier – vänner och fiender!
Nya sätt att avväpna
sjukdomsframkallande bakterier
Jakten på bra läkemedel och ny kunskap om svåra sjuk­
domar pågår ständigt runt om i världen, både på universitet och inom läkemedelsindustrin. Forskare vid
Umeå universitet försöker hitta nya sätt att oskadliggöra
sjukdomsframkallande bakterier. Bland annat letar de i
Norska havets djup efter nya antibiotika i organismer som
lever under mycket extrema förhållanden. Extrakt från
bakterier, svampar och alger studeras i jakt på molekyler
med kraft att förhindra andra mikroorganismers förmåga
att orsaka infektioner.
I denna föreläsning beskrivs dels hur en medicin man
stoppar i munnen kan hamna i Umeälven och dels vad
den kan ställa till med där. Visste du till exempel att det
inte är bra för gamar att ge boskap för mycket smärtlindrande läkemedel eller att p-pillerrester fortsätter att ha
effekt även ute i sjöar och vattendrag?
Föreläsare: Fredrik Almqvist
Kemiska institutionen
Tel. 090-786 69 25
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 40 minuter.
Vi människor är helt beroende av bakterier som bor i vår
kropp. Faktiskt har vi tio gånger fler bakterier i kroppen
än vad vi har mänskliga celler! Många bakterier som normalt inte finns i vår kropp orsakar dock många olika sjukdomar som leder till stort lidande och många dödsfall i
alla länder. Situtationen förvärras av många bakterier blivit tåligare genom att utveckla resistens mot antibiotika.
Föredraget handlar om nya strategier för att avväpna och
bekämpa sjukdomsalstrande bakterier, till exempel Salmonella, Chlamydia och Yersinia.
19
Föreläsare: Mikael Elofsson
Kemiska institutionen
Tel. 090-786 93 28
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 45 minuter.
MATEMATIK &
DATAVETENSKAP
Läkemedelsrester i vattnet
gör fiskar glupska
Läkemedel är ofta stabila kemiska substanser, gjorda för
att verka snabbt och sedan lämna kroppen – och därför fångas de heller inte upp av reningsverken. Ångestdämpande läkemedel som via avloppsvattnet läcker ut
i vattendragen skapar orädda, asociala fiskar som äter
glupskt. Dessa beteendeförändringar hos fisken kan allvarligt rubba den ekologiska balansen. Till exempel kan
mängden djurplankton minska, vilket ökar algtillväxten
och kan orsaka algblomning som i sin tur påverkar både
fiskar och andra arter negativt, visar forskning vid Umeå
universitet.
Föreläsare: Jerker Fick
Kemiska institutionen
Tel. 090-786 93 24
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 40 minuter.
Jerker Fick berättar om forskningsprojektet vars resultat
gett eko i massmedierna världen över.
NYHET!
När aska går upp i rök
Bioenergi är en viktig förnyelsebar energikälla i omställningen till ett hållbart och kol-dioxidneutralt energisystem. Potentialen är stor, men det finns ett antal problem
att lösa. I förbränningsprocesserna bildas till exempel
små partiklar (aerosoler, 10–1 000 nanometer) som orsakar både tekniska problem i pannor samt hälsoproblem
och klimatpåverkan då de släpps ut i atmosfären. Forskningen i Umeå är inriktad på studera hur dessa små förbränningspartiklar bildas och vilka egenskaper de har. I
röken från en vedpanna finns det upp mot 100 miljoner
partiklar per kubikcentimeter, men det kan bildas olika
partiklar med olika kemiska och fysikaliska egenskaper.
Forskningen är tvärvetenskaplig och fokuserar på askkemiska aspekter, tekniska problem och kopplingen mellan
partiklarnas kemiska egenskaper och hälsopåverkan. Man
skulle kunna sammanfatta det hela med att säga att små
partiklar ger stora problem.
Föreläsare: Christoffer Boman
Tillämpad fysik och elektronik
Tel. 090-786 67 56
[email protected]
Lämplig för högstadiet
och gymnasiet, längd
cirka 45 minuter.
Foto: freeimages.com
Vem behöver matematik när man har datorer?
20
21
NYHET!
Jag tänker på ett tal som...
Hemliga koder och krypton
Ett sätt att se på matematik är att det handlar om regelsystem. Ett sådant regelsystem styr hur de naturliga
talen, 0, 1, 2, ... fungerar. Vad karakteriserar egentligen de naturliga talen? I denna föreläsning kommer
­Lars-Daniel Öhman att försöka reda ut begreppen. En
kanske lite oväntad slutsats är att väldigt många matematiker gör fel!
I mer än tvåtusen år har hemliga koder och krypton
använts för att skydda viktig kommunikation. Lika länge
har det funnits människor som arbetat med att knäcka
koderna. I dag används kryptering och närbesläktade
metoder både för att starta bilar och för att handla på
internet. I föreläsningen ges såväl en historisk översikt
som en beskrivning av några moderna tillämpningar.
Föreläsare: Lars-Daniel Öhman
Institutionen för matematik
och matematisk statistik
Tel. 090-786 59 36
[email protected]
Lämplig för gymnasiet,
längd ca. 15–40 minuter.
Lämplig för gymnasiet
och lärare, längd cirka 60
minuter (kan anpassas).
Vem behöver matematik
när man har datorer?
Föreläsare: Åke Brännström
Institutionen för matematik
och matematisk statistik
Tel. 090-786 78 62
[email protected]
Har egoister skäl att samarbeta?
Beräkningsmaskiners kapacitet har ökat exponentiellt under det senaste halvseklet, och datorer spelar en
allt större roll i tillämpad matematik. Betyder detta att
matematikens teoretiska utveckling har hamnat i skuggan? Behöver man verkligen exakta lösningar och teoretiska resultat, när man exempelvis genom simulering
eller numeriska metoder kan uppnå lösningar till sina
praktiska problem med önskad precision?
Föreläsare: Lars-Daniel Öhman
Institutionen för matematik
och matematisk statistik
Tel. 090-786 59 36
[email protected]
Samarbete återfinns överallt i naturen, från celler som
samarbetar för att möjliggöra multicellulära organismer
till vargar som jagar i flock och hos sociala insekter som
bin och myror. Samarbete är även en hörnsten i mänskliga samhällen och interaktioner. I detta föredrag beskriver Åke Brännström hur samarbete kan studeras matematiskt och ger en överblick av några mekanismer som
kan underlätta uppkomsten av samarbete.
Lämplig för gymnasiet och
lärare, kan anpassas för
högstadiet, längd cirka 60
minuter (kan anpassas).
Matematik bland
bollar och käglor
Jonglering är en konstform som roat och underhållit
människor under minst 4 000 år. De senaste 100 åren
har jonglering roat även många matematiker som skapat en fruktbar teori med vars hjälp nya vackra sätt att
jonglera upptäckts. Förutom underhållande matematik
ingår en hel del jonglering i föredraget!
Lämplig för gymnasiet,
längd ca. 15–40 minuter.
Roten till det onda är...
– Varför finns det "roten ur"
på alla miniräknare?
Föreläsare: Åke Brännström
Institutionen för matematik
och matematisk statistik
Tel. 090-786 78 62
[email protected]
"Roten ur" är en vanlig knapp även på små solcellsdrivna
miniräknare. Varför just roten ur, och inte någon annan
matematisk operation? Vi tittar på hur miniräknaren räknar, hur marknadsförare tänker och vad som är riktig
matematik.
Lämplig för gymnasiet,
längd ca. 15–40 minuter.
22
Föreläsare: Åke Brännström
Institutionen för matematik
och matematisk statistik
Tel. 090-786 78 62
[email protected]
Föreläsare: Lars-Daniel Öhman
Institutionen för matematik
och matematisk statistik
Tel. 090-786 59 36
[email protected]
Lämplig för gymnasiet
och lärare, längd cirka 60
minuter (kan anpassas).
23
DESIGN & ARKITEKTUR
Design under ytan
I dagens samhälle produceras och konsumeras mer saker
än någonsin och som konsument ställs man återkommande inför det svåra valet att försöka välja det som man
tror är bäst, eller kanske mest prisvärt. När en produkt
ska tas fram är det många aspekter under processens
gång som ska tas hänsyn till för att en produkt ska bli så
bra som möjligt när den släpps på marknaden. Men vad
är då bra design för något och hur jobbar en industridesigner för att ta fram produkter som är bra och som passar för människor med olika behov och med olika tycke
och smak?
Föreläsare: Catharina Henje
Designhögskolan
Tel. 090-786 74 60
[email protected]
Vid fortbildningstillfället som hålls på Designhögskolan
ges en inblick i designprocessen och hur en industridesigner jobbar för att skapa bra produkter, och deltagarna får
själva prova och utvärdera ett föremål.
Föreläsare: Linda Bogren
Designhögskolan
Tel. 090-786 68 79
[email protected]
Lämplig för gymnasiet,
längd enligt överenskommelse med föreläsarna.
Foto: Malin Grönborg
Hur skapar man bra produkter? På Designhögskolan kan eleverna få en inblick i
designprocessen.
24
25
TEKNIK &
INGENJÖRSVETENSKAP
Vad är kärnkraft?
Det finns många myter om kärnkraft och mycket diskussioner om kärnkraftens existens ”vara eller icke vara”
men vad är egentligen kärnkraft? Föreläsningen ger
grundläggande kunskaper om reaktorfysik, olika typer
av reaktorer, säkerhetsteknik, drift av ett kärnkraftverk,
strålningsfysik, radioaktivt avfall, kärnkraftsolyckor samt
historik och framtida reaktorer. Det finns alltid många
frågor kring kärnkraft och föreläsningen ska försöka svara
på många av dessa frågor.
Föreläsare:
Mohsen Soleimani-Mohseni
Institutionen för tillämpad fysik
och elektronik
Tel. 090-786 68 05
[email protected]
tfe.umu.se
Föreläsningen är lämplig
för gymnasiet, längd
50–60 minuter.
Foto: Flickr The Commons
Hur hållbar är den elektronik som byggs i dag?
26
27
FÖR LÄRARE
Motivation och Lärande
Är det viktigt att våra elever är motiverade? Frågan kan
tyckas ha ett självklart svar, men vad är egentligen motivation, finns det olika sorter, hur påverkar de i sådana fall
våra elevers lärande och beteende i klassrummet - och
kan vi lärare påverka elevernas motivation?
Mikael Winberg presenterar sin egen och andras forskning inom området motivation och ser fram emot en diskussion om hur denna kan tillämpas inom skolan.
Föreläsare: Mikael Winberg
Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens
didaktik
Tel. 090-786 69 73
[email protected]
Lämplig för lärare,
längd cirka 40–180
minuter.
Kemiproblemlösning – inte bara
en jakt på ”det rätta svaret”
Kemiuppgifter anses av elever vara uppgifter där ”det
rätta svaret” efterfrågas. Samtidigt föreslår eleverna mer
vardagsanknytning av kemin för att få ämnet mer intressant och relevant. När uppgifter vardagsanknyts blir de
mer verkliga problem som därmed inte liknar de uppgifter eleverna tidigare mött. Karolina Broman har i sin
forskning undersökt hur elever tar sig an nya kemiuppgifter och hur man som lärare kan hjälpa elever att lösa
uppgifter som består av mer öppna problem och som inte
enbart efterfrågar ett rätt svar. Med utgångspunkt från
kemiuppgifter anknutna till områden inom kemi som
eleverna uppfattar intressant och relevant (till exempel
mat och läkemedel) diskuteras elevernas problemlösningsförmåga och lärarnas möjlighet att hjälpa eleverna
att lösa kemiuppgifter. Föredraget kan också genomföras
i form av en workshop där lärare får möjlighet att arbeta
med konkreta kemiuppgifter som utvecklar elevernas
problemlösningsförmåga.
Föreläsare: Karolina Broman
Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens
didaktik
Tel. 090-786 95 81
[email protected]
Lämpligt för lärare,
längd 60–180 minuter
NYHET!
Hur ser elever på sin framtid?
Faktorer som påverkar
gymnasieelevers utbildningsval
Kemi är intressant och relevant!
Kemi beskrivs ofta som ett tråkigt, svårt och irrelevant
ämne i skolan, den mediala bilden av kemi och kemikalier är dessutom vanligen negativ. Är den mörka bilden
av kemin en självuppfyllande profetia? Karolina Broman
har i sin forskning undersökt hur elever från gymnasiets
årskurs 3 på det naturvetenskapliga programmet ser på
skolans kemi. Resultatet visar nöjda elever som beskriver
varför de uppskattar kemiämnet, men också vad som kan
göras för att ämnet ska bli ännu bättre. Goda förebilder,
både när det gäller lärare och andra vuxna, lyfts ofta fram
som grundläggande för en positiv bild av kemiämnet.
Från elevernas uppfattning om kemi, både det som är bra
och mindre bra, kan flera slutsatser dras som diskuteras
och problematiseras under föredraget.
28
Föreläsare: Karolina Broman
Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens
didaktik
Tel. 090-786 95 81
[email protected]
Lämpligt för lärare,
längd 60–180 minuter
Vilka faktorer påverkar ungdomars utbildningsval? I detta
föredrag presenterar Karolina Broman och Maria Berge
hur ungdomar gör sina val till fortsatta studier, var och
kanske framförallt vad vill de läsa? Varför vill de hellre bli
läkare eller ingenjörer, men inte lika troligt lärare eller
kemister? Hur spelar identitet in och vad är det som gör
att elever, trots att de är intresserade av naturvetenskap,
inte så gärna vill bli naturvetare? De presenterar både
andras och vår egen forskning om vilka faktorer som
påverkar hur dagens unga gör sina val inför framtiden.
Föredraget lyfter fram lärarnas centrala roll och inflytande på sina elever inför deras fortsatta studier. Forskarna belyser också hur olika typer av förebilder inspirerar ungdomars val till högre utbildning. Passet avslutas
med en diskussion kring olika förebilder samt hur våra
gemensamma föreställningar och uppfattningar om yrken
påverkas av det omgivande samhället.
29
Föreläsare:
Karolina Broman & Maria Berge
Institutionen för natur-vetenskapernas och matematikens
didaktik
Tel. 090-786 95 81,
090-786 59 85
[email protected], [email protected]
Lämpligt för gymnasie­
lärare på NA och TK-programmen, skolledare och
studievägledare, längd
60–90 minuter
TEKNISKNATURVETENSKAPLIG
FAKULTET
Fysikern Patrik Norqvist och de andra
forskarna i Levande frågelådans
expertpanel får kluriga frågor om
allt från rymden till kärlekens kemi.
Under 1960-talet lades grunden till den nuvarande teknisk-naturvetenskapliga
fakulteten. I dag studerar cirka 3 300 helårsstudenter; blivande civilingenjörer,
högskoleingenjörer, naturvetare och designers på någon av våra ut­bildningar.
Fakulteten består av elva institutioner och det finns tre högskolor:
Designhögskolan, Tekniska högskolan och Arkitekthögskolan.
Forskningen vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet har expanderat kraftigt och
är i dag etablerad och framgångsrik inom många områden, till exempel
bioteknik, miljövetenskap, kemi, datavetenskap och fysik.
Foto: Mattias Pettersson
Samverka med oss!
Förutom Forskning à la carte finns det andra sätt att komma i kontakt med oss.
Vi har samlat den informationen på teknisk-naturvetenskaplig fakultets hemsida.
Där kan du bland annat läsa om tävlingen Teknikåttan, andra populärvetenskapliga evenemang och våra årliga fortbildningsdagar för lärare.
Läs mer på www.teknat.umu.se/samverkan/for_skolor
TEKNIKÅTTAN
LEVANDE FRÅGELÅDAN
En nationell tävling i teknik och
naturvetenskap för elever i årskurs
8. Det är i dag elva universitet och
högskolor som tillsammans arrangerar tävlingen. Syftet är att få fler
ungdomar att bli intresserade av
teknik och natur­vetenskap. Teknik­
åttan ska också inspirera lärare till
nya undervisningsmetoder.
Ett evenemang för femteklassare.
En panel av forskare inom biologi,
kemi, fysik och flera andra naturvetenskapliga ämnen svarar på barnens
frågor om allt mellan himmel och
jord. Eleverna skickar in sina frågor i
förväg, forskarna grunnar på svaren
och i maj bjuds elever och lärare in
till vetenskapsshow i Aula Nordica.
Drygt 800 elever och deras lärare
brukar fylla aulan och stämningen är
alltid på topp!
FORTBILDNINGSDAGAR
För lärare och studie- och yrkesvägledare arrangeras varje höst av teknisk-naturvetenskaplig fakultet och Sveriges lantbruks-universitet i Umeå, SLU. Syftet är att
förbättra kontakten mellan universitetet och gymnasie- och högstadieskolorna.
Fortbildningen ska dessutom bidra till att förbättra kvaliteten på undervisningen
i naturvetenskap och teknik. Konferensen arrangeras i år för 20:e året i rad! En
nyhet i år är att samtliga aktiviteter som universitetets fyra fakulteter ordnar
under novemberlovet samlas i ett gemensamt arrangemang, Kunskapsveckan.
Det ger dig som lärare möjlighet att välja fritt från alla ämnesområden.
Regionfinal i Teknikåttan 2016
Foto: Anna-Lena Lindskog
30
31
Våra utbildningar i teknik
och naturvetenskap:
Kompletterande
gymnasieutbildning:
• Tekniskt-naturvetenskapligt basår
Civilingenjörsprogram: (5 år)
• Bioteknik
• Bioresursteknik
Högskoleprogram: (2 år)
• Energiteknik
• Naturguidning
• Industriell ekonomi
• Processoperatör
• Interaktionsdesign
Kandidatprogram: (3 år)
• Teknisk datavetenskap
• Biologi och geovetenskap
• Datavetenskap
• Teknisk fysik
• Öppen ingång
• Industridesign
Övriga program:
• Life Science
• Arkitektprogrammet (5 år)
• Miljö- och hälsoskydd
• Receptarieprogrammet (3 år)
Högskoleingenjörsprogram: (3 år)
• Apotekarprogrammet (5 år)
• Byggteknik
• Elektronik och datorteknik
• Elkraftteknik
• Energiteknik
• Maskinteknik
UMEÅ U N IVERSITET
TEKNISK-NATURVETENSKAPLIG FAKULTET
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards