Muslimska högtider
Miaji, Abdel Baten
Published in:
Den gemensamma nämnaren: Insikt
Published: 2002-01-01
Link to publication
Citation for published version (APA):
Miaji, A. B. (2002). Muslimska högtider. I C. Arjumand, & B. Sofia (Red.), Den gemensamma nämnaren: Insikt
(s. 143-147). Förlags AB Gondolin.
General rights
Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors
and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the
legal requirements associated with these rights.
• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private
study or research.
• You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain
• You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal ?
Take down policy
If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove
access to the work immediately and investigate your claim.
L
UNDUNI
VERS
I
TY
PO Box117
22100L
und
+46462220000
Muslimska hogtider
Under det islam ska atet H ie!Jri firar muslimer runt tio sto ra ho gtider och ga ns ka rnanga sma
and ra fester. D essa firas blan d an nat till rninn et av p rofe ter och be rydelse fulla han de lser, sa
so m P rofeten Muhammed s mottagandet av de fo rsta Koranverserna , hans fod elsedag oc h
sa vidare. H idjri kalendern rakn as uti fdn rnanens rorel ser. H idjri het ar 11 dagar kor tare an
det gregorianska aret. Ramadan och aIla andra muslimska hoguder komm er darrned inte art
firas under sam ma sasong varje at.
De sto ra islam iska hogtiderna under Hidjri aret beskrivs har :
Hidjri, det islamiska nvaret, 622 eKr utvan dr ade Profeten M uhammed fdn
Mecka till Medina. Denna tidpunkt ar m ycket betydelsefull i den islarniska historien da
Profe ten s utvandring andra de siruati on en for de nya mu slimska tr osb ekannarna oc h
frarnfor aIlt den un ga religionen. 6 10 eKr, nar Muhammed fick den forsra uppenbarel­
sen och bor jade pr edik a G ud s bud skap infe r fo lket i Meeks, motte han kra ftigt mot­
stand fran Meckas ic ke-tr oende. D e fo rso kte stoppa Muhammeds predi knin gar. I 13
at fram till Profetens utvandring gjorde Muhammeds rnotsrandare alit de kunde for
att sto p pa honom oc h han s budskap till folket. Forfol jelserna var ove rg riparide, aIlt
fdn an tortera och doda nya mu slimer till att bojk otta o ch Iarnna dem i o knen under
tre ars tid . For att skydda sina anh angare skickade Pro feten Muhammed en grupp till
Abi sinia, dagens Eritrea. Derta ble v den fo rsta urvandringen, hid jri. 621 eKr kom en
grupp bestaende av 70 man och 2 kvinnor fdn Yathreb, dagens Medina, Profetens Stad,
till Me cka fo r an lira Hqji De bjod Pr ofeten an komma till Yathreb. D e lov ade ocksd atr
sk ydda de nya kon verterade muslimerna, de som ville urv andra med Proferen, E n avtal
o m skyd d for urvand rar na recknad es under H ajj pe rio de n i bor jan av Zilhajj rnan aden .
Efter Muharnrneds hirnmelfard 621 eKr blev de icke-tr oendes tor ryr annu ornan skli­
gare och hardare. Innan Muhammed sjalv urvandrade tiJJ Yarhreb, skickade han ivag de
fiesta av sina anhangare d it. Han lat andra fly fors t och sta nnade sjalv i Mecka i vantan
pa Guds anvisning o m sin egen flykt.
Som forberedelse fo r urvandring, kopre Abu Bakr, den forsta KaliJen, tva karneler pa
den forsta dagen i Muharram. Nagra ar senare foresl c g Ali bin Abi Talib, den fjarde
KaliJen an rakna den islam iska tiderakningen fdn Pr ofe rens utvandring. Darfor raknas
Muharram so m den forsta manaden o ch Hidjri so m utgangspunkt for den islarni ska
riderakningen i hel a rnus limska var lden,
Ashura eller den tionde dagen i Muharram: Forst och frarnsr firar mu slimer
A shura till rninnet av pro feten s d otterson Imam Hus ein som tillsammans med flera
famil jemedJemmar blev mar tyr i Kerbala den 10:e dagen i Muharram 66 1 eKr. I Pr ofe­
ten s Haditber bera rta s att .Ashura ar en dag da fler a andra hand elser oc ksa intraffad e.
A shura ar den dag da G ud skapade varlden. Ada m och Ev a tra ffades pa
143
Arafah i Mecka den dagen ; Mo ses Iyekade s arr urva nd ra fran Egyp ten med Israeliter ;
Jo b blev frisk; oeh pi Asbura kom mer Dornedagen an infal la. M uslirne r firar .Asbura
oe h ber pa d enna dag speciellr for sina medrnannis ko r oeh for ratrv isan. Imam Hu sein
offrade sitt liv fo r kam pe n mo t o rarrvisan.
Eid i Miladunnabi eller Profetens fOdelsedag: Den 12:e Robiul ula (3:e man a­
den i den islarniska kalen de rn) mots varande den 20:e april 570, fodd es Pro fet en
Muhammed i Meeka pa den arab iske halvo n, dagens Saudi arabie n. I bn Abbas bera rrar
o m P rofe tens fodel sesrun d fran modern Am ina som b es kriver fod elseo gon blicket sa
har ; " Nar det var dags att foda va r jag ensarn hemma oeh m in svarfar var i Kaba. Jag sag
en vit fage lvinge so m smorjde nagonting i mit t hjarta. M in rads la forsvan n . Sedan sag
jag ett glas vit dr yek oeh jag dr aek d et . E tt star kt Ijus kom o ver mig. I denna srund sag
jag kvinn or som likna de Quraish oeh kvinnor so m var lan ga som dad eltr ad . Jag ba d de rn
o m hjalp oeh fcagade varifr:in de ko m oe h hur de kiind e till mig oe h m in situatio n . En
av de sva rade, Jag ar Asia , Far aos fru. Den andra svar ade , jag ar Maria, Im rans d ott er
(les us mamma). Vi ha r sallskap av ang lar fd n him len. Jag sag ock sa , fo r rsarter Arnina ,
manga finkEidda ma n sraende med silverrallrikar i hand en . Seda n sag jag at t faglarna
b elad e hu set. G ud o pp nade mina og on oeh jag kund e se allting fra n o st till vast. Jag
sag tre Aaggor. En i os t, en i vast oeh den tredje pi Kaban. Da re fter fodde jag mi tt lilla
ba rn, M uh ammed . En Ijus kom ut fd n min mage sum lyste upp omgivningen an da fdn
Meeka till Syrien ."
Ang lar oeh faglar blev myeket glada oeh prisade Muh am med nar ha n fod des. Det kan
tillaggas att enda st en del rnusli mer hogtidhaller Pr o ferens fod elsedag c1<; dett a bruk
varken ar base ra t pa K o ranen, P ro fetens Sunnah eller hans folje slaga res sedvanja.
Efrersorn islam inre ar e n religion som har en man sklig varelse i centrum, ar
hogtidhallandet av Profetens fode lsedag ingen del av religio nen. D et ar sna rare en
tradi tionell foret eelse som utrn arks av sammankom ster eller radio- oeh tv -program for
att parnin na om Profetens liv oeh uppd rag oe h for att uppmana mu slimern a art forn ya
sitt ata gande att folja hans exem pel.
Miradj eller Himrnelsfard. Miradj ar P ro feten s hirnmelsfard och det stors ta mira­
kJet ino m islam . Dena hande pa narten till den 27:e i d en sjunde rnana den Rodjab und er
Meek a period en. Koranen b erattar, "S ror ar Gud i Sin harlighet, Han som under na tten
fo rde sin tjan are fran den helig a Mo sken till en fjarr an boneplats, vars omgivnin gar Vi
har valsignat, fo r art visa hon om nagra av Vara teck en; Han ar D en so m ho r allt, ser allr
(17:1)." Und er natten reste Pro feten fd n M eeka till Jerusalem . D ar ledde han bonen
me d aUa an dra andlig a profe ter oeh tro ende . Sedan upp steg Pr oferen Muhammed till
himm eln for art betra kta Allahs stora teek en, Djanna!, Djahanllam, A'rsh och Kursi. Pa
vagen m otte han Adam , Jesus, Johannes, Z akaria, J osef, Idris, Ar on, M oses oeh Abra­
ha m . Sedan var h an m ed Gud enligt Ko ranen . " Vid stjarn an, nar d en gar ned ! Iek e far
eder landsm an vilse, oe h icke bed rager han sig, ej heller talar han av egen
144
dr ift, detta ar ej an nat an en uppen ba relse som uppen baras, en som ar valdig i kraft ha r
undervisat honom , en som at begavad med orndome. Han stc d stilla i hirnmelns hojd,
sedan narrn ade han sig och svavad e ned, oc h kom pa tva baglangders avstan d eller annu
narrnare. Ha n uppe nbara de der H an ville up pen bara for Sin tjanare (53: 1-10).
Un der hirnrnel farden , som intraffade aret innan Hidjra, blev de fern dagliga bone rna
obliga roriska for mu slimer. De dagliga bo nern a rakn as som Mirad j for troe nde .
Lallat-al-barat, Natten till den 15:e i manaden Shahan i den isiamis ka kalendern , ar
na tten for planerin g infer nas ta ar enligt islam. G ud sager i Kora nen, "Dess uppenba­
relse (inleddes) under en valsignad natt - Vi har aldr ig uppho rt at t varna (rnanniskorna)
- da varje fraga formulerad es med fasthet och pre cision (44:3-4). Manga beskriver att
des sa verser uppenbarat sig un der Lailat-al-Barat. D en na rten planeras aUt so m kommer
art aga rum kommand e ar. Proferen s Hadither berattar o m d enna natt. Aisha, P rofe­
tens hustru , berattar: "En natt vaknade jag och sag inte Guds Profet i sang en . Jag blev
oro lig.Jag rest e mig och markte art han var i prostration (bo nest allning) dar han stan­
nade ganska lang e. Nat han sluta t be sa han till mig "0 A'isha, vet du vad d etta ar for
natt ? Jag svarad e, G ud och Hans sandebud vet bast. H an svarade art det var Lailat-al­
Bar at, den 15:e av Shahan. Det ar en hedersnatt. Du bar del ta i natrvard for Gud denna
natt. Darfor ar derma natt, natte n for redovisn ing. Det be starns vern so m ska fodas oc h
vern som ska do under det komrnand e :he t. De rta skrivs pa G uds lista.
G uds sandebud, Pr ofeten Muhamm ed har sagt att under denn a na tt o ppnas do rrarn a
till guds ndd och forlatelse for aUa dem som anropar honom. Ali sager, " Gud kom mer
narrn ast rnannis korn a under de nna natt. H an nedstiger till lagsta himmeln och Hans
valsignelse och forldtelse distr ibu eras."
Baratnatten ar forb eredelse for kom man de Ramadan, fasternanaden .
Ramadan eller fastemanaden. D en nionde manaden i den islamiska kalendern ar
fasrerndnaden. De forsta delarna av Ko ranen upp enba rade s unde r rnanaden Ramadan.
Fastan ar en av deJem pelarna i Islam. Hela rnan aden fastar muslimer fran soluppgan gen
till so lnedga ngen geno m att ta avs tan d fran mat, dr yck och sexuellr umgange. Man und­
viker ocksa onodi gt prat och for soke r att ko ncentrera sig me r pa religio se akriviteter.
Fas ran ar for art trana kropp en till sjalvk ontroll och samtidi gt kanna rnedmanniskors
lidande, saso m hun ger o ch torst . Fas ran ar und an tagen barn , sjuka , resande och kvin ­
nor so m har mens eUer p recis har fort barn . K an man inte fasts, pa grund av medi cine­
ring eUer nago: av ovanstaende skal, kan man antin gen ta igen missade fasteda gar eller
kiinka ett mal mat om dagen tiU nago n behovande.
Fas tan ir fo r G ud och Ha n kom mer art belo na den fasta nd e. D e forsta rio daga rn a i
mb.Aien Ramadan ar for Gud s valsignels e, de nas tkornrnande tio dagarn a ar for Han s
io.J ,d se oc h sista rio dagarna for bel oning. (Rahmah, Barakah och Magferah)
145
Qadirnatten eller Lailat-a l-Qad r: N art en till den 26:e dagen under Ramadan
manaden ar Q adirnallm (All rnak tens natt) , enligt de fiesta Iarda musl im er. K e ra ne n
bekraft ar , " Se, Vi h ar uppenb arat denna [heliga Skrift] u nd er A llm akte ris Nan . Och vad
kan lata dig for sra vad Allmak ten s N att be ryder? AIlmaktens Nat t ar me ra va rd a n ru scn
rnanad er; d a sti ger a ng larna s h arskaro r oc h A nden n ed m ed sin Herres tillsrand for [att
u tfora] aUa [H ans] uppdrag. Den [N att en an das] fred till de ss dagen g ry r!"
G ud vaJsignar de sa m tillbringar denna n att gen o m boner, K oran recitation , di sk u s­
sio ne r o m G u ds allsmaktigher och g eno m art narnna Han s n am n.
Eid al- Fitr e ller Ramada ns s lutfest: Efrer en hel rnanads fasta Firar mu slimer
E id al-Fitr den for sta da gen i den rionde m dnaden, Shawal. Tidigt p a m orgonen samla s
alia i m osken for art be en specieU hogtidsb on. Eid-bonen" ar en sp eci ell, ex tra for sarn­
ling sbori som ar sunnab (p rak tise rad a ch rekammenderad av P rofe ten ) snarare an f ard
(o b liga to risk). I musl imska lander ar det va nligt a rt man d eltar ach man bor kornrn a
iha g art P roferen uppma nade aven kvinnorna at t nar vara. Bonen be star av rva rakat
(ro relseserie i bonen) m ed extra recitation er av Allahu Akbar (G ud ar S to n e) o ch fol js
av en predikan so m ar lamplig for tilifaller. Barnen far p resenter och klar sig i nr a
kiad er , Man be soker va ra nd ra oc h u rvaxl ar hal sn ingar och va lga ngso ns kninga r. H ogti ­
d en va ra r i tre d ag ar.
Hajj eller pilgrimsfirde n till Mec ka o ch Medina: H ajj ar en av deJem pelarna i
islam . AlIa mu slimer ska, am de har m o jLighet, g ora hajj en ga ng i livet . Sjalv a tr aditi o­
nen borjade fran profete n Abraham ach h ans son Ismael , som byg gd e Kaban. Isla m har
reforrn erat denna tra diti on till nuvara nde H ajj. H ajj blev o b liga to risk for den so m har
rad under det tionde aret av Hit!Jn, rno tsvarande ar 63 2 eKr_ Pilgrirner med spc cieUa
vita kiader, l bram, be sokcr Kaban s ju ga ng e r o ch forsoker pu ssa den sv ar ta s tene n . D ar­
efter sarn las alla pa ornrader Ara fa h den ni ond e av Zilhajj m an ad fran morga n till kv all.
Derta gors till m innet av vara forfad er A da m o ch Eva. Det sag s art Adam o ch Eva h it­
tade var andra i Ar afah efrer art de dr ivit s ut ur paradi set oc h spr ungit och letat ef ter
va ra nd ra i trehundra ar. Art springa meUan bergen Saafa o ch Marwa ar en tradition
fdn H agar sam spra ng meUan bergen for art h itta vat ten a ch m at till sonen Ismael.
En gang sprang h an till Saafa men vande efr er et t tag da hon var o ro lig att nag a t ha m
Ismael. D arefrer sprang han till Marwa m en sa fo rt hon rankre pa sin Iilla Isrnael ble v
ho n orolig o ch kom tillbaka . En an na n tr adi tion fran I smael ar art kasta srcn m ot tre
vita pel are so m syrn boliserar Sat an . N ar A b raham to g honom till Mina for art full gora
Gud s vilja art o ffra sin so n, b orjade Satan viska i Ismael s o ro noAbraham beo rd rad e da
sin so n art kas ta ste n m or S ata n .
Den tionde da gen av Zilhajj, o ffra r pilgrimer ett lamm eller likna nd e till minnet av
Abrah am so m tankre offra sin son till Gud . E frer ceremo ni n i Me cka ake r m an till
Me dina for att be soka Proferen, hans kompanjaners g rava r sa rnt aUa a ndr a h istoris ka
146
p lat ser , A tt be ide tre M o ske er na; Bait al Haram, vid Kaban, Magidul al-Aqsa i Je rusa le m
och Profete ns M e ske i M ed ina , sags vara de b asta platserna act be pi\.
Eid al-Adh a eller offerfesten. De n tionde av Zilh,!Jj firar he la mu slimska var lden
offerfesten E id al-Adha. M an samla s i rncs ken o ch be r och tacka r Gud for H ans va lsig­
nelse r, D e so m dragi t ut pa hajj avslutar sin a piJg rims plikte r me d act slakta e tt dj ur (en
ko, ett lam m ellc r e n g e t, beroende pa vad m an har ekonomisk mo jligher till). Slakten
sker till am inn else av att p ro fete n Abra ham offrade etc far istallet fo r sin so n Is m ael, i
enlighet m ed Guds be falln ing. Kotter forde las i tre lika sto ra delar - en till fam iljen, en
till van ner och g rannar och en till fattiga .
147
