Ekonomi och företagande i ett
historiskt perspektiv
HFÖA 86
Ekonomprogrammet
Linköpings universitet
Läsanvisningar
• Schön
Kap 3. ss. 123-148; 201-206
Kap 4. ss. 220-240; 256-263; 287-296; 304310
Kap 5. ss. 327-358; 375-384; 401-426
Kap 6. ss. 435-455; 468-517
Föreläsning 4
Svensk ekonomisk guldålder 1930-50
Industrialismens guldålder
Svensk ekonomi sedan 1970-talet
1
Internationellt
Allmän orientering om efterkrigsperioden
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
USA i depression och stagnation
Först under andra världskriget vände USA – Krigsboom
Expansion USA i täten
Europeisk integration
Bretton Woods - USA
Keynesiansk konjunkturpolitik
Aktiv stat och tillväxt i offentlig sektor
Kalla kriget och balance of power
Strukturkris
Den nya globaliserade ekonomin och integration
Nya tillväxtområden
Ny ekonomisk doktrin fr ån Keynes till Friedman
USA i Täten
• USA tog ledningen över den internationella
ekonomin
• Samförstånd och samarbete – IMF, FN,
Marshall, Bretton Woods
• Det teknologiska gapet – massproduktion och
industriell teknik
• Arbetsproduktivitet
• Kombination av två tillväxtfaser i Europa
• Komplementaritet masskonsumtion och
massproduktion
Svenskt 1930-tal
• Kreugerkrasch 1932/33 – leder till ökat bankägande och
att man ser över lagstiftning – transparens och VD:s
befogenheter – styrelsens ansvar
• Riksdagsvalet 1932 – Ådalen och stigande arbetslöshet
• Ernst Wigforss – den nya ekonomiska politiken –
keynesinspirerad – kortfristiga underbalanseringar av
budget – öka investeringar och sänka arbetslöshet
• Missnöjet med det kapitalistiska systemets svängningar
• Guldmyntfoten överges
– Stor os äkerhet på internationella kapitalmarknader
– 1931 – kronan flöt – 15 procent depreciering
2
Sverige 1940-1960
•
•
•
•
•
•
•
Sverige blir en välf ärdsstat – det trygga Sverige
Syssels ättning och jämlikhet – sociala skyddsnät (barn, pension,
löntagare)
Utvecklad samsyn och fred SAF – SAP – LO
En historisk kompromiss mellan Storkapitalet och Staten
Social ingenj örskonst – att lägga livet tillrätta. Att bygga bort
ojämnheter och genomföra kollektivets intresse
Industrisamh ällets höjdpunkt, befolkning, livsstilsmönster,
välf ärdssverige, sociala projekt och social ingenj örskonst
Socialdemokratisk hegemoni över svensk debatt och politik inleds
under 1930-40-talen
Nyckelord för att förstå
Socialdemokratisk politik
•
•
•
•
•
Folkhemmet
Social ingenjörskonst
Svenska modellen
Keynesianism
Att med politiska beslut på
vetenskapliggrund lösa sociala problem
Svensk modell
• Saltsj öbadsandan – SAF-LO,
• Välfärdsm ål och hög tillväxt.
• Solidarisk lönepolitik, progressiv inkomstbeskattning,
offentligt sparande och styrning av kapitalmarknader.
• Existerande företag gynnades framför nygrundade
företag. Kapitalfö rsörjning. Liten skatt så länge kapital
stannade i företaget, medan skattetyngd lades på
inkomst av arbete och kapital.
• Låglönebranscher slogs ut och l åga löner i
vinstgivande företag. Familjeföretagen och Pyramiden
3
Den tredje industriella revolutionen
•
•
•
•
•
Tjänstesamhället – tjänsteproduktion
Offentlig sektor särskilt – Sysselsättning
Omflyttningar mot st äder. Invandring
Kvinnor i arbetslivet
Förädlingsvärde och produktivitet
Hemmamarknaden
•
•
•
•
•
Bostadsbyggandet
Vägbyggande, infrastruktur
KF och ICA -landet
Hushållen och ungdomarna
Förorten
Välfärdsstat och Offentlig sektor
Offentlig sektor
• som konsument och producent
• som arbetsgivare och ägare
• som reglerare, omreglerare och avreglerare
• som alternativ till privata värden och världen
4
intermission
Den svenska
storföretagspolitiken
• Stordrift är bra och naturligt säger folket och teorin
(Schumpeter, Galbraith, Wigfors)
• Skattelagstiftning och allmänna arbetsmarknadslagar
till fördel för stora företag.
• Den drivande gruppen företag under
efterkrigsperioden. Dynamik, forskning och utveckling,
produktivitetshöjande åtgärder,
• Satsande på exportföretagen - Nya utvecklingsblock –
nya produkter, nya marknader, catch up USA, och nya
folkrika industriländer att handla med.
Olika typer av kriser
• Strukturkris – när långsiktigt förändrade villkor och
förutsättningar sprids i samhället.
• Finanskris – Bank och finansmarknader – omfattande
kreditrisker, bankrun, oförutsedda förändringar på
kurser och räntor stärker oron.
• Agarkris – längre tids obalans mellan konsumtion och
produktion. Överproduktion
5
Vad gick snett på 1970-talet?
• • Internationaliseringen tilltog och svenska modellen
• förutsatte en viss avskärming från omvärlden
• • De svenska storföretagen förlorade mycket av sin
dynamik
• • Det hade blivit ett ogynnsamt klimat i Sverige för
• entreprenörskap
• • Samarbetet mellan näringsliv-statfackföreningsrörelsen
• försämrades/upphörde
• • Löntagarfonder – ett tecken i tiden
Sverige i perspektiv
•
•
•
•
•
•
Från 1975 förlorar Sverige internationellt
Internationell strukturkris som slog extra
Lägst tillväxt
Sist i Norden
Två perspektiv på den relativa tillbakagången
- Strukturella faktorer eller politiska faktorer
Ekonomernas perspektiv
• Systemfel orsakade av den ekonomiska politiken
• Skatter, minskad l önespridning, transfereringar,
utbyggda trygghetssystem, ineffektiva och försvagade
incitament till arbete och förnyelse. Kreditmarknadens
tröga omvandling och allokeringsproblem av
produktionsresurser.
• Felaktig politik vid kristillfällen. Överbryggningspolitik,
subventionspolitik och devalveringspolitik –
konserverar strukturer och ökar obalanser.
6
Det strukturella perspektivet
• Positiva och negativa komponenter i kriser
• Sammanfl ätning mellan regering och fack hade skapat
starka intressen.
• Ambitionerna ökades med offentlig sektor
• Samma sak inom n äringslivet, flertal starka företag
och ägargrupper
• Stabiliserande och mindre flexibelt
• Befolkningens ålderssammansättning – ökat offentlig
sektor, ökade transfereringar
Den svenska modellens kris
• Inflation och backande svensk ekonomi. Relativt
mindre industrisektor.
• Offentlig sektor – låg effektiviseringsgrad
• Det trögrörliga välfärdssystemet - the logic of
collective action. arbetslivets organisering och struktur
• Löntagarfonder och skepsis till privat ägande och tilltro
till statligt ägande – ”det l ångsiktiga”
• Den tynande entreprenören och sm åföretagande i
”välfärdssverige”.
Keynes versus Friedman
• Inflationsekonomin är långsiktigt omöjlig. Aktörer
anpassar sig och agerar p å ett sätt som inte modellen
förutsätter.
• Inflation gav bara negativa omfördelningseffekter och
gav stora skador på produktion och sysselsättning
• ”Löntagarna är bara intresserade av sina reallöner
• Begreppet förväntningsinflation och Phillipskurvan
• Monetaristerna pekade på penningpolitikens fördelar:
7
1980-talets ”kasinoekonomi”
•
•
•
•
•
Yuppies, White Knights, Hostile Takeovers
Avregleringen av marknader. Internationalisering
Keynes blir Friedman och Reaganomics
Fastighetsindex och Aktieindex
Banker andas ny luft, säkerheter och utl åning till
företag och hushåll
• Entrepren ören, Innovatörer och Avancerad teknologi
blir allt mer respekterat.
• Sverige blir omsprunget men tappar inte fart.
1990-talets ekonomiska Sverige
•
•
•
•
•
Sverige springer in i väggen
Bankkris och Statsskuld
Sverige och EG -medlemskap
Den politiska förändringen i Östeuropa och Kina
Det nya liberala/konservativa Sverige med
Socialdemokratisk regering.
• Entrepren ören och Internationaliseringen av Svensk
ekonomi och företag. Svenska företag köper och blir
köpta.
Omvandling 1980-1990-tal
• Snabb omvandling institutionellt och strukturellt
• Expansion – devalvering som defensiv strategi mot
utlandet. För expansiv politik under åren efter.
• Snabb utveckling på avveckling och
omregleringsområdena.
8
Något om branscher 1990-talet
• Starkt rationaliserade traditionella branscher,
• Nya branscher, bioteknik och it, mediebranschen
• Konvergens mellan olika teknologier och Medier –
informationsteknologi och kommunikationsteknologi.
• Sysselsättning. Tjänstesektorn växer.
• Produktivitetsökning snabbast i basindustrins
branscher, stålverk och papper, och de nya
tillväxtbranscherna som läkemedel och
elektronikindustri.
• Annars fortsatt avindustrialisering och ökad
tjänstesektor.
9
