Kort beskrivning och varför ämnet finns i gymnasieskolan. Ämnets syfte beskriver de kunskaper som elever ska ges möjlighet att utveckla i undervisningen. Ställer krav på undervisningen. Kan även ta upp ”värdegrund” och ”elevens tillit till egen förmåga” (det senaste ska ej bedömas). (Målen) konkretiserar ämnets syfte, och listar det som ska betygsättas. Ämnesspecifika kunskaper beskrivs. Kunskapsuttryck: förmåga att, kunskaper om, förståelse av, färdigheter i att. De hänvisar till ett visst kunnande, en viss kunskapsform. 1 kunskaper om1 faktakunskaper och förståelse - redogöra, beskriva, diskutera. förståelse av2 färdigheter i att3 kunskaper om hur någonting kan göras och att kunna utföra det. förmåga att syftar till kunskap i dess breda bemärkelse (aristotelisk kunskap): o fakta-förståelse-färdighet-förtrogenhet. (som EU:S nyckelkompetenser) Teoretiskt kunnande, eleven känner igen; beskriver; återger; visar; tillämpar; avgör; förklarar etc. 2 Teoretiskt kunnande. Kanske mer en attityd än ”kunskaper om”, eleven inser; känner igen förhållanden, samband, sammanhang; upplever etc. 3 Praktiskt kunnande. Förmåga att utföra handlingar, nyckelord som med stöd; på ett rutinerat sätt; med begränsade krav etc. Tänkbar tolkning: Faktakunskap: Veta att, man får: Information, genom att: Memorera Förståelse: Veta varför, man får: Mening/ innebörd, genom att: Tolka/ analysera Färdighet: Veta hur, man får: Förmåga, genom att: Öva/göra Förtrogenhet: Veta vad, man får: Omdöme, genom att: Delta/erfarenhet Kursens namn/poängomfattning redogör för vilka av målen den aktuella kursen omfattar. Nivå, som grundläggande eller fördjupade kunskaper, kan anges. Vissa kurser betonar särskilt ett eller flera mål och kursens nivå kan anges. Exempelvis: Kurskod: HISHIS01a1. Kursen historia 1a1 omfattar punkterna 1—2 och 4—5 under rubriken Ämnets syfte. Kurskod: HISHIS02b. Kursen historia 2b — kultur omfattar punkterna 1—5 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 3. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll anger vad undervisningen ska behandla. En miniminivå för vad läraren måste behandla. Punkterna behöver inte väga lika tungt eller gås igenom i en viss ordning. Detta är inte ett smörgåsbord! En tydlig relation mellan Mål och Centralt innehåll: innehållet motiveras av målen, varje innehållspunkt ska bidra till att elever utvecklas mot ett eller flera mål.4 Kunskapskraven utgår från målen, och ordningen i kunskapskraven relaterar också till målen. Kunskapskraven uttrycker med vilken kvalitet eleven visar sitt kunnande i förhållande till målen. Kunskapsformerna faktakunskaper, förståelse, färdigheter och förtrogenhet finns beskrivna i alla tre nivåer. Kopplingen mellan kunskapskrav och målen är antingen övergripande eller specifika. Exempel, filosofi: Övergripande (mål 1-5): Eleven redogör för och diskuterar och några frågor och teorier som gäller existens(1), kunskap(1), vetenskap(2), värdefilosofi(3), samhällsfilosofi(4), språkfilosofi(6) och nutida filosofiska riktningar(5) 4 Specifika (mål 6): Eleven urskiljer och förklarar språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med argument. Målen beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen. Målen och det centrala innehållet har alltså helt olika karaktär. Trots det kan det finnas visst innehåll även i målen, men i de fallen är målen mer övergripande och inte lika konkreta som det centrala innehållet (min kurs, sid 62). Alltså, målen beskriver kunskap, det centrala innehållet styr undervisningen. Ämnets syfte beskriver de kunskaper som elever ska ges möjlighet att utveckla i undervisningen. Ställer krav på undervisningen. Kan även ta upp ”värdegrund” och ”elevens tillit till egen förmåga” (som ej ska bedömas). Målen konkretiserar ämnets syfte, och listar det som ska betygsättas. Ämnesspecifika kunskaper beskrivs. Centralt innehåll anger vad undervisningen ska behandla. En miniminivå för vad läraren måste behandla. Punkterna behöver inte väga lika tungt eller gås igenom i en viss ordning. En tydlig relation mellan Mål och Centralt innehåll: innehållet motiveras av målen, varje innehållspunkt ska bidra till att elever utvecklas mot ett eller flera mål. Undervisningen i ämnet filosofi ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att delta i ett ständigt pågående samtal om vad verkligheten är, om vad vi med säkerhet kan veta och om människans existens och handlande. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tänkande i mötet med filosofi från olika tider och traditioner, vilket kan inspirera till att se tillvaron i ett vidare perspektiv, ge impulser att tänka i nya banor och utmana invanda föreställningar. Eleverna ska även få stifta bekantskap med den betydelse filosofi har haft för den kulturella, politiska och vetenskapliga utvecklingen. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att analysera och ta ställning till olika verklighetsuppfattningar samt olika kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska ståndpunkter. Den ska också ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att analysera och ta ställning till existentiella, värdefilosofiska och aktuella samhällsfilosofiska frågor och teorier. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla redskap för att analysera och värdera information och därmed utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande samt förmåga till personliga ställningstaganden grundade på genomtänkta argument. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att uppfatta språkliga nyanser och argumentera logiskt. I undervisningen ska eleverna få arbeta med filosofiska frågor och teorier från olika tider och traditioner vilka förmedlas via olika medier. Eleverna ska ges möjlighet att tänka, diskutera och resonera analytiskt och kreativt kring dem. 1. Kunskaper om huvuddragen i olika verklighetsuppfattningar och olika sätt att se på kunskap. 2. Kunskaper om vetenskapsteoretiska ståndpunkter och vetenskapliga metoder. 3. Kunskaper om värdefilosofi, olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier samt deras tillämpning. 4. Kunskaper om existentiella frågor och samhällsfilosofi samt om nutida filosofiska riktningar. 5. Förmåga att identifiera filosofiska frågor samt att analysera, förklara och ta ställning till klassiska och nutida filosofiska frågor och teorier med hjälp av relevanta begrepp. 6. Kunskaper om språkfilosofi och förmåga att tydliggöra språkliga nyanser med hjälp av språkfilosofiska begrepp samt förmåga att värdera argument och att urskilja och genomföra en logisk argumentation. 1. grundläggande teorier som behandlar begreppet verklighet och vad som kan tänkas existera, dels grundläggande kunskapsteori utifrån begreppet kunskap, begreppet sanning och 2. vetandets olika former. 3. 2. Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen. Jämförelse mellan forskningsmetoder och traditioner inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. 3. Värdefilosofi, dels olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar om vad som är rätt och orätt samt vad som 4. utmärker ett gott liv, dels 5. samhällsfilosofi som handlar om vad som är rättvist och vad som utmärker ett gott samhälle. Exempel på teoriernas tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap. 4. Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och verkligheten. Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling. 5. Språkfilosofi. Grundläggande begrepp, till exempel tolkning, precisering och definition. Teorier om språkets funktion och mening. Begreppsanalys och argumentationsanalys utifrån både språkfilosofisk och logisk förståelse av argumentationens konstruktion. 1. Existens och vetande, dels Kunskapskraven utgår från målen, och ordningen i kunskapskraven relaterar också till målen. Kunskapskraven uttrycker med vilken kvalitet eleven visar sitt kunnande i förhållande till målen. Kunskapsformerna faktakunskaper, förståelse, färdigheter och förtrogenhet finns beskrivna i alla tre nivåer. Kopplingen mellan kunskapskrav och målen är antingen övergripande eller specifika. Eleven redogör för och diskuterar frågor och teorier som gäller [målet]. Eleven gör också jämförelser mellan olika filosofiska teorier. Dessutom använder eleven relevanta filosofiska begrepp. Eleven identifierar filosofiska frågor samt gör analyser av frågor och teorier som gäller [målet]. Elevens analyser leder fram till förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där relevanta filosofiska begrepp används. Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra slutsatser och värdera frågorna och teorierna med omdömen. Eleven urskiljer och förklarar språkliga nyanser och logisk argumentation i olika sammanhang samt underbygger egna ställningstaganden i filosofiska frågor med argument. Alltså: SYFTE Vad , varför och hur elever ska få möjlighet att lära sig ämnet KUNSKAPSKRAV Betygssteg CENTRALT INNEHÅLL MÅL Beskriver kunskap Styr undervisningen Syfte Filosofi 1, 50p Filosofi Mål Centralt innehåll Kunskapskrav Filosofi 2, 50p Centralt innehåll Kunskapskrav Källa: Gymnasieskola 2011, Skolverket, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2597