Mustan kappaleen säteily

advertisement
Spektralanalys
Bakgrund
Spektrometri är forskningsområdet inom fysik som undersöker intensiteten och
uppdelningen av elektromagnetiska spektra genom olika typer av materia. Spektroskopi
fick sin början på 1660-talet då Isaac Newton, upptäckte att vitt ljus kan delas upp i färger
och återsamlas till vitt ljus genom användning av prismor.
Joseph von Fraunhofer (1787-1826) undersökte spektrum som framställts genom
"uppdelat" vitt ljus med diffraktionsgitter. Han upptäckte mörka linjer i solens spektrum, de
så kallade Fraunhofer linjerna, men kunde inte förklara deras uppkomst. Då Robert
Wilhelm Bunsen och Gustav Robert Kirchhoff studerat spektran från olika elementers
lågtest, upptäckte de tydliga skarpa spektrallinjer. Efter vidare experiment kom de fram till
att, ifall vitt ljus passerar genom samma lågor uppvisade spektran mörka linjer på
motsvarande våglängderna. Detta visade sig vara ett resultat av samma fenomen som
Fraunhofer upptäcktes om solens spektrum.
Förklaringar till dessa spektrallinjer hittat slutligen i början av 1900, då Niels Bohr
introducerade den nya atommodellen på basen av Max Plancks kvanthypotes.
Det vita ljusets splittring i färger
Undersök hur vitt ljus sprids med hjälp av ett prisma och ett gitter.
➢ Hur skiljer sig situationerna från varandra?
➢ Vad baserar sig fenomenen på?
➢ Vilka kvantitativa lagar gäller för fenomen?
Vitt ljus består av färgat ljus. När ljuset träffar ytan av ett material sker reflektion och
ibland även refraktion.
–
Då vitt ljus träffar ett prisma bryts den blå komponenten i ljuset mest, medan
den röda delen bryts minst.
–
Då ljuset träffar ett diffraktionsgitter kan ljusets beteende beskrivas enligt
Huygens princip, som säger att varje punkt på en vågfront är en källa till en
ny våg. Då det vita ljuset träffar ett gitter böjs ljuset och nya vågor skapas, de
nya vågorna interfererar och i fallet av förstärkande interferens skapas en bild
på skärmen.
Refraktion och diffraktion är bekanta egenskaper inom vågrörelse. Storleken av
förändringen i riktning av vågutbredning i varje enskilt fall beror på våglängden,
hastigheten och frekvensen. Eftersom ljus av olika färger har samma hastighet, och
eftersom varken brytning eller diffraktion ändrar vågfrekvens, beror ändringen av
strålriktningen på våglängden. Därmed motsvarar ljusets färg dess våglängd.
Fickspektroskop
Ett fickspektroskop bryter ljuset med hjälp av ett gitter. Se på olika ljuskällor med
fickspektroskopet.
➢ Hurudana spektra ser du?
Fickspektroskopet splittrar det emitterade ljuset i ett spektrum. Vissa källor emitterar
endast ett fåtal färger, medan andra källor emitterar ljus som verkar bestå av otaliga
färger. Detta beror på att en del källor endast emitterar vissa våglängder av strålning,
medan andra emitterar alla våglängder av ljus.
Vernier ESRT-VIS Spectrometer
Spektrometern spjälker vitt ljus i olika färger med hjälp av ett gitter (i bilden nr.5). Det
diffrakterade ljuset riktas mot detektorn (nr.8), som mäter de olika färgernas intensitet.
Spektrometern omvandlar den uppmätta datan till digital form, som sedan kan analyseras
med Logger Pro-programmet.
Använd spektrometern för att undersöka samma ljuskällor som du tidigare undersökt med
fickspektroskopet.
➢ Hur skiljer sig spektran från varandra?
Då en ljuskälla undersöktes, detekterade fickspektroskopet ljusemission av antingen
separata färger eller flera färger som ett jämnt kontinuum. Med Vernier Spectrometern
kan det emitterade ljuset undersökas mer noggrant, speciellt våglängderna och deras
relativa intensiteter kan mätas. Det visade sig igen att vissa källor avger endast vissa
våglängder av strålning, medan andra innehåller alla våglängder av ljus. Dessutom visar
Vernier Spectrometern att då spektallinjer detekteras har en del spektrallinjer högre
intensitetpikar än de andra våglängderna.
Uppkomsten av linjespektra och kontinuerliga spektra
Ljuskällors spektra kan på basen av observationer indelas i två kategorier: linje spektra
och kontinuerliga spektra.
➢ Vilka typer av källor ger kontinuerlig spektra?
➢ Ser du någon skillnad mellan dessa kontinuerliga spektra?
➢ Vilka typer av källor producerar linje spektra?
➢ Jämföra spektra av ljus som emitteras från gasfyllda rör av helium, argon, krypton
och vattenånga. Vilka typer av gaser har många spektrallinjer och vilka typer har
några?
➢ Jämföra spektrum för väte och vattenånga. Vad märker du?
➢ Undersök en lågenergilampas spektrum. Vad kan du dra för slutsatser om lampan?
Kontinuerlig spektra uppstår då partiklarna som utgör materialet i fråga vibrera genom en
rad olika frihetsgrader. Antalet frihetsgrader beror på materialets temperatur. Då
temperaturen ökar, aktiveras de frihetsgrader som kräver högre energi för aktivering.
Detta är anledningen till att ljus som avges av ett varmt objekt producerar ett kontinuerligt
spektrum med en topp som ligger längre mot de blåa våglängderna än ljusspektrumet
som produceras av ett kallt objekt. Kom ihåg att, enligt ekvationen E = hf, krävs det mer
energi för att producerar fotoner med högre frekvens.
Linjespektra uppstår då en elektron förflyttar sig från en elektron nivå till en
annan. Detta ger upphov till en foton vars energi motsvarar energi skillnaden mellan
elektron nivåerna. Fotonen frekvens bestäms enligt ekvationen E = hf. Eftersom varje
kemiskt grundämne har tydliga energi skillnader mellan sina elektron nivåer, kan man
genom att studera spektra av olika material bestämma vilka element objektet innehåller.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards